Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah)



Relevanta dokument
Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS

Rutin för hantering av avvikelser

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom Vård och Omsorg i Knivsta kommun för period 2, maj aug 2012 SN-2012/321

Öppet för allmänheten Mötet ajourneras klockan

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt årssammanställning för 2010 SN-2011/32

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap. 1 SoL av Skedvikens gruppboende

Kvalitetsråd inom vård- och omsorgsboende

Bestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.

Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah)

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO , reviderad GN/PH

Manual Verkställa beställningar i Procapita

Yttrande avseende Härbret/Loftet på Norrgården

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

Verksamhetsuppföljning Aleris (Lillevångshemmet)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

KALLELSE Datum Information om innovationsprojektet Kristina Ekstrand, Cecilia Olsson, Elisabeth Rindom

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Vård och omsorg Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av

Hantering av lex Sarah-ärenden aaa

Avvikelser, klagomål och synpunkter, lex Sarah samt brukardialog maj augusti 2018

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

LEX SARAH RIKTLINJE GÄLLANDE LEX SARAH ENLIGT SOL OCH LSS

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen på Lundagårdens äldreboende i Nyköpings kommun, den 13 och 14 september 2007

Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

Samordningsrutin och ansvarsfördelning för sjuksköterskeinsatser hela dygnet.

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Säkerställa att genomförande och beslut dokumenteras i enlighet med socialstyrelsens förskrifter

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Kan man vara trygg om natten?

Intern rutinbeskrivning för Lex Sarah inom SoL och LSS

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Patientsäkerhetsberättelse för:

Avvikelser och Lex Sarah. Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare)

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Anmälan om allvarliga missförhållanden enligt 14 kap 2 SoL, Lex Sarah, vid Magdalenagården

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah

Verksamhetsuppföljning Betgatan

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

T/Region Nord Diarienummer /2010. VÅRDGIVARE/NÄMND Socialnämnden i Piteå kommun SOCIALSTYRELSENS BESLUT

Rutin hantering av Lex Sarah

1(11) Egenvård. Styrdokument

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Sammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial

Gruppbostad i Håbo kommun

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007

Verksamhetsuppföljning Skillinge Vård- och omsorgdistrikt

Verksamhetsuppföljning Oxelgatan

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Bedömning av egenvård - riktlinje

Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen på Selaöhemmet i Strängnäs kommun, den 10 och 11 juli 2007

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Kvalitet och Ledningssystem

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun

Angående schemaläggning och bemanning m.m. inom äldreomsorgen

Ärendet Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Sparregården i Vänersborg.

Natten är också en del av dygnet.

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Beställning och informationsöverföring, riktlinjer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Tillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Avvikande händelser och risker kopplat till verksamhetens kvalitet Riktlinjer

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS)

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Rutin för hantering av Negativa händelser

Avtalsuppföljning av nattpatrullen och larmadministration

Åtgärdsplan. Datum

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för Avvikelsehantering Gäller from Ersätter

När det inte blev som det var tänkt

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Mäta effekten av genomförandeplanen

Hur ska man förhindra att allvarliga missförhållanden uppstår?

Riktlinjer Egenvård i Halland

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Transkript:

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 16/2014 UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Emma Odén, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund Den 19 februari 2014 initierade tillförordnade chefen för utföraravdelningen att en utredning enligt 14 kap. 6 Socialtjänstlagen ska inledas på grund av inkommen avvikelse. Avvikelserapporten inkom den 18 februari 2014 och gäller larm/golvlarm ur funktion hos en brukare på ett vård- och demensboende i Katrineholms kommun. Metod I utredningen presenteras en sammanfattning av inkommen avvikelse. Vidare återges samtal som utredare har haft med två aktuell vårdpersonal (AVP 1 och AVP 2), områdesansvarig sjuksköterska (OAS) samt enhetschef (EC). Sammanfattning av inkommen avvikelse När dagpersonal gick morgonrond söndagen den 16 februari 2014 hittades golvlarmet för aktuell vårdtagare (AVT) på nattduksbordet avstängt. På morgonen dagen efter, måndagen den 17 februari, stod larmet vinklat mot lägenhetsdörren avstängt. Nattpersonal hjälper AVT i säng varje kväll, då AVT lägger sig efter att kvällspersonalen gått hem. Platsen för larmet är markerat med tejp och ordinationen för larmet finns dokumenterad i HSL-journal. Intervjuer och dokumentation Samtal med aktuell vårdpersonal 1 (AVP 1) den 13 mars 2014 om På morgonronden söndagen den 16 februari 2014 och på morgonronden måndagen den 17 februari 2014 upptäckte AVP 1 att golvlarmet var avstängt. Vid det första tillfället var golvlarmet placerat på nattduksbordet avstängt. Vid det andra tillfället var golvlarmet riktat mot lägenhetsdörren avstängt. Vid de båda tillfällena vände AVP 1 på larmet så att det riktades mot sängen och knäppte på larmet. AVP 1 kontaktade därefter OAS och berättade om det inträffade. OAS skrev därpå en avvikelserapport. AVP 1 uppger att dagpersonalen ställer golvlarmet på diskbänken dagtid. Nattpersonalen som hjälper AVT i säng varje kväll ska placera ut golvlarmet på dess position och knäppa på larmet. Enligt AVP 1 fungerar rutinen för överrapportering mellan dag- och nattpersonal bra. AVP 1 uppger att det står i HSL-journalen att AVT

UTREDNING 2 (5) har ordinerats golvlarm. Vidare uppger AVP 1 att EC, OAS och vårdpersonal diskuterar hanteringen av larm på teamträffar. Den 7 januari 2014 togs det fram en lokal rutin för ordination av golvlarm och sänglarm på boendet. Den lokala rutinen har tagits fram efter en tidigare avvikelse gällande hantering av larm på boendet. Enligt AVP 1 har den lokala rutinen fungerat bra, förutom vid detta tillfälle. I enlighet med den lokala rutinen har AVP 1 och OAS testat ut och markerat med en tejpremsa som visar exakt position och vinkel för hur golvlarmet skall vara placerat hos AVT. AVP 1 uppger dock att tejpremsan vid de två tillfällena var borttagen hos AVT och tejpen har inte markerats upp på nytt efter händelsen. Enligt AVP 1 kan det behövas andra sätt än att markera med tejp var golvlarmet skall vara placerat, eftersom AVT själv tar bort tejpen. Samtal med aktuell vårdpersonal 2 (AVP 2) den 13 mars 2014 om Den 15 och 16 februari 2014 skulle AVP 2 som arbetar natt ha placerat golvlarmet vid sängkanten och knäppt på larmet. AVP 2 anger att denne hade glömt att knäppa på larmet vid dessa två tillfällen. Vid det första tillfället, uppger AVP 2, att denne sett att larmet var ställt på nattduksbordet istället för på diskbänken där det vanligtvis brukar vara placerad. Även om AVP 2 hade uppmärksammat larmet, beskriver AVP 2 att denne glömt att knäppa på larmet innan denne gick från AVT. Vid det andra tillfället uppger AVP 2 att denne glömt att placera larmet på dess position och knäppa på larmet. AVP 2 uppger att vårdpersonal ska läsa i HSL dokumentationen vid varje nytt arbetspass för att inte missa något. AVP 2 beskriver att tejpremsan som ska markera var larmet skall vara placerat var borttagen hos AVT vid de två tillfällena och tejpen har inte markerats upp på nytt efter händelsen. Tejpremsan är en extra påminnelse om att brukaren har larm uppger AVP 2. AVP 2 beskriver att denne efter händelsen tittar extra noga att larmet är påslaget. Samtal med områdesansvarig sjuksköterska (OAS) den 20 mars 2014 om OAS blev kontaktad av AVP 1 den 17 februari 2014 som berättade att golvlarmet inte var påslaget när dagpersonalen kom in till AVT på morgonronden den 16 och 17 februari. OAS skrev då en avvikelserapport. OAS uppger att AVT har haft golvlarm sedan den 10 december 2013 och ordination för golvlarmet finns dokumenterat i HSL-journalen av OAS. I HSL-journalen är det dokumenterat anledningen till att AVT har golvlarm samt hur larmet skall användas. Vårdpersonalen har ingen delegering på larmet och behöver heller inte ha det då det ingår i omvårdnadsarbetet. OAS beskriver att syftet med golvlarmet är att förebygga fall, då AVT har ostadig gång. OAS uppger att det är nattpersonal som ska knäppa på golvlarmet hos AVT, eftersom nattpersonal hjälper AVT i säng varje kväll då AVT lägger sig efter att kvällspersonalen gått hem.

UTREDNING 3 (5) Efter det inträffade, dokumenterade OAS den 18 februari i HSL-journalen igen att AVT har golvlarm och tydliggör anledningen till att AVT har golvlarm. OAS beskriver att alla i vårdpersonalen ska läsa i HSL-journalen vid varje nytt arbetspass för att inte missa något. Vidare beskriver OAS att EC, OAS och vårdpersonal diskuterar hanteringen av larm på teamträffar. OAS beskriver att OAS tillsammans med vårdpersonal i enlighet med den framtagna lokala rutinen har testat ut och markerat med en tejpremsa var golvlarmet skulle vara placerat för AVT. OAS uppger att denne inte fått information från vårdpersonalen att tejpen var borttagen hos AVT vid händelsen. OAS uppger att röd färg kan vara en känslig färg för dementa. Placeringen av golvlarmet och tejpen kan behöva ändras för att brukaren inte ska ta bort tejpen, så länge larmets funktion ändå uppfylls. Samtal med enhetschef (EC) den 3 april 2014 om händelserna den 15 februari 2014 och 16 februari 2014 EC fick på måndagens teamträff den 17 februari 2014 reda på det inträffade. Efter teamträffen pratade EC med AVP 2 och frågade varför händelsen hade inträffat. Enligt EC uppfattades AVP2 relativt oberörd av det inträffade och AVP 2 kunde inte förklara varför denne inte hade knäppt på golvlarmet. EC beskriver det inträffade som slarv eller glömska från AVP 2 sida. Den 15 januari 2014 hade OAS och EC tillsammans med vårdpersonal möte, där de pratade om hanteringen av larm. På mötet gick de igenom den nya framtagna lokala rutinen för ordination av golvlarm och sänglarm, som tagits fram efter en tidigare avvikelse gällande larm på boendet. Under mötet gick de igenom vad som förändrades och anledningen till detta. EC uppger att denne framhållit hur allvarligt de såg på avvikelsen gällande larm som inträffat tidigare och riskerna som finns om hanteringen av larm inte efterlevs. EC beskriver att nattpersonalen har fått en egen kopia av den lokala rutinen som de har i sin rutinpärm. Vidare beskriver EC att OAS och vårdpersonal på teamträffar går igenom vilka brukare som har larm eller som skulle vara i behov av larm. EC beskriver att denne tillsammans med OAS ska fortsätta att betona vikten vid att rutinerna för larmhanteringen följs, samt ta upp larmhanteringen på nattpersonalens arbetsplatsträff i maj. EC beskriver att det i HSL-journalen är dokumenterat vilka brukare som har larm. Under samtalet framhåller EC att vårdpersonalen ansvarar för att läsa dokumentationen vid arbetspassets början. Sammanfattning av händelsen och bedömning Den 18 februari 2014 inkom en avvikelse gällande larm/golvlarm ur funktion hos en brukare på ett vård- och demensboende i Katrineholms kommun. När dagpersonal gick morgonrond söndagen den 16 februari 2014 hittades golvlarmet för aktuell vårdtagare (AVT) på nattduksbordet avstängt. På morgonen dagen efter, måndagen den 17 februari, stod larmet vinklat mot lägenhetsdörren avstängt. Nattpersonal hjälper AVT i säng varje kväll, då AVT lägger sig efter att kvällspersonalen gått hem.

UTREDNING 4 (5) Utredningen visar att en vårdpersonal som arbetar natt hade glömt att placera ut golvlarmet på dess position och knäppa på larmet vid dessa två tillfällen. I HSLjournalen är det dokumenterat att AVT ordinerats golvlarm av områdesansvarig sjuksköterska (OAS). I HSL-journalen är anledningen till att AVT har golvlarm samt hur larmet skall användas dokumenterat. I utredningen framkommer att en lokal rutin för ordination av golvlarm och sänglarm togs fram den 7 januari 2014 1, efter en tidigare avvikelse gällande larmhantering på boendet. I enlighet med den lokala rutinen har OAS och vårdpersonal testat ut och markerat med en tejpremsa som visar exakt position och vinkel för hur golvlarmet skall vara placerat hos AVT. Utredningen visar att tejpremsan som ska markera var golvlarmet skall vara placerat var borttagen vid de två tillfällena hos AVT och tejpen har inte markerats upp på nytt efter händelsen. Utredningen visar att det är viktigt att markera upp igen med tejp var golvlarmet skall vara placerat, dels för att tejpremsan visar exakt position och vinkel för hur golvlarmet skall vara placerat samt att tejpremsan är en extra påminnelse för vårdpersonalen att brukaren har ett larm. I utredningen framkommer inga tecken på systemfel, utan en vårdpersonal har vid två tillfällen glömt att knäppa på golvlarmet. Åtgärdsplan Efter händelsen dokumenterade OAS igen i HSL-journalen att AVT har golvlarm. Fortsätta ta upp larmhanteringen för diskussion på arbetsplatsträffar och teamträffar, och påtala vikten vid att rutinerna gällande larmhantering efterlevs. Emma Odén Utredare 1 Se Bilaga 1: Lokal rutin för ordination av golvlarm och sänglarm

UTREDNING 5 (5) BILAGA 1 Lokal rutin för ordination av golvlarm och sänglarm Larm hos brukare ses som en HSL-ordination för vilken en sjuksköterska ansvarar. Vardagar 07-16 kontaktas områdesansvarig sjuksköterska (OAS) som tillsammans med vårdpersonal gör en bedömning av behovet av larm hos brukaren. Vilket larm kan vara lämpligast, vilken tid på dygnet ska larmet användas, samtycke av brukare eller anhöriga. På jourtid kvällar och helger kan vårdpersonal efter egen bedömning och efter samtycke med brukare eller anhörig installera ett larm enligt behovet, och OAS informeras närmast kommande vardag. OAS gör då en egen bedömning i samråd med personal och brukare eller anhörig om larmet ska vara kvar eller inte. Installation av larm dokumenteras av OAS i HSL-journal under rubriken status/aktivitet, där motiveras installationen av larmet, hur larmet ska användas samt att samtycke finns. Platsen som golvlarmet ska placeras på markeras tydligt med en tejpremsa som visar exakt position och vinkel för larmet. På jourtid kvällar och helger dokumenteras installationen av vårdpersonal i SOL-journal med en signal till OAS, som sedan efter egen bedömning dokumenterar ordinationen i HSL-journal enligt ovan. Utvärdering av larmets funktion hos brukaren bör ske regelbundet 1 g/vecka och omvärderas vid behov av OAS och vårdpersonal. När larmet inte anses behövas längre, gör OAS den bedömningen i samråd med vårdpersonal och brukare eller anhöriga. Utsättning av larmet dokumenteras i HSLjournal under rubriken status/aktivitet av OAS. Om en brukare anses vara i behov av larm och alla larm är upptagna, får kontakt tas med ssk för att prioritera larmen även på jourtid. Enhetschef xxxx xxxx OAS xxxx xxxx 140107