BRA FÖRSLAG SKA ANVÄNDAS

BRA FÖRSLAG SKA ANVÄNDAS EN KOMMENTAR TILL GLOBALISERINGSRÅDETS SKATTEFÖRSLAG ETT ÅR EFTER LANSERINGEN ELISABETH THAND RINGQVIST

FÖRORD Globliseringsrådet gjorde den mest djupa och breda analysen av vad Globaliseringen betyder och kommer att betyda för Sverige någonsin. Genom 35 rapporter, två slutrapporter, öppna seminarier och diskussioner runt om i Sverige så pågick under mer än två år en debatt med alla de som tycker att globalisering är intressant och som påverkas av den. Jag hade förmånen att få följa arbetet nära eftersom jag satt med som ersättare och bisittare till Näringsministern. När jag i slutet av 90-talet läste "Race for the World: Strategies to Build a Great Global Firm" samtidigt som jag jobbade med sammanslagningar av svenska och europeiska företag, så förstod jag att företagen höll på att springa förbi politiken. Inte på något elakt eller ondskefullt sätt utan bara för att många företag hade gått från att vara exportörer till att vara globalister. Deras styrelser och ledningsgrupper var globala och mycket osentimentalt började man i allt raskare takt titta på var de bästa människorna fanns och var produktionen av varor och innovationer skulle utföras. Få politiker skulle sätta epitet globalist på sig själv. Är det något som fungerar i väljarkretsar så är det att vara lokalpatriot. Men den stora utmaningen är att lokalt och nationellt göra de reformer som är nödvändiga idag för att vara starkare i morgon. Lars Lejonborg lade ner stor möda på att jämka samma problemformuleringar och åtgärder. Och med några undantag så skrev alla ledamöter under på det som står i rådets rapport. Rådsrapporten kompletterades av Kanslirapporten som både sammanfattar underlagsrapporterna och i vissa fall lägger ännu mer långgående förslag. För att särskilja de olika förslagen kommer de här att benämnas R och K. Den här rapporten tar sin utgångspunkt i vad rådet var överens om och fokuserar på de förslag som rör företagande och skatter samt lyfter in kansliets mer långtgående förslag. Grafer och tabeller kommer alla från rådets rapporter. Baserat på min kunskap av rådets arbete och erfarenheter som egen företagare har min ambition har varit att göra en sammanfattning och förenkla förslagen för att göra dem ännu mer lättillgängliga. Eftersom jag suttit och tragglat många svåra skatteförslag själv har jag också försökt förklara det som vana läsare av företagsskattelitteratur tycker är självklarheter. I den mån det går att kommentera hur regering och de rödgröna har ställt sig till förslagen beskrivs detta. I juni 2010 är inte alla förslag så konkret formulerade. ELISABETH THAND RINGQVIST, 1 JULI, 2010 VD Akorder och riksdagskandidat för Centerpartiet i Stockholms Stad 2

Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar, migration och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även faktorer som kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet. Globaliseringen har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikationsoch transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och politiska beslut. Det är ingen ny företeelse men den kraftiga minskningen av transport- och kommunikationskostnader de senaste decennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt att allt fler länder deltar i den globala ekonomin. Globaliseringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som avses med begreppet. Globaliseringsrådet 2009 FÖRSLAG OCH REFORMER Utgångspunkten för rådet var ett konkurrenskraftigt Sverige. Det är något som inget parti säger nej till. Graden av reformvilja för att ta sig dit varierar dock mycket. ETT SKATTESYSTEM FÖR GLOBALA FÖRETAG Rådet skisserade på en rad reformer. Skattesystemet från 1991 utgick från det som ett skattesystem bör utgå från. Det ska vara transparent och lättförståeligt. Idag är skattesystemet ett myller av förändringar och kansliet ansåg att en reform måste genomföras under nästa mandatperiod. Rådet nådde i princip enighet om att ett antal skattereformer skulle genomgöras men landade inte i något förslag om en stor skattereform, även om det diskuterades. Kansliet skrev så här: Däremot tror vi att tiden är mogen för att en ny skatteutredning bör tillsättas, med ungefär samma direktiv som 1990/91 års utredning, dock med fokus på globaliseringens betydelse för skattepolitikens utformning. Först när en sådan genomgripande ansats tas på skattefrågorna kan för- och nackdelar med olika reformförslag fullt ut värderas, kostnader vägas mot intäkter liksom miljö- och fördelningsaspekter fullt ut tas i beaktande. I brist på en omfattande skattereform så har både rådet och kansliet pekat ut de skatter som måste ändras i första hand. Om man sätter de inom ramen för en ny skattereform så kan det givetvis se annorlunda ut. En ny skattereform skulle behöva vara blocköverskridande även om det i juni 2010 verkar som en helt utopisk idé. En skattereform måste ta hänsyn till den förändring av kunskapsintensiva branscher som Sverige går mot. 3

SÄNKTA SKATTER FÖR UTBILDNING, FÖRKOVRAN OCH HÖGRE ANSTÄLLNINGSVILJA De kunskapsintensiva jobben i Sverige kommer, enligt de simuleringar som gjordes inom Globaliseringsrådet, att blir väsentligt många fler. Figuren nedan visar på dramatiska förändringar de kommande fem åren. Figur 3.1 Figur Sysselsättningsutveckling 3.1 (tusental) (tusental) i internationellt i internationellt konkurrensutsatta konkurrensutsatta branscher, branscher, Sverige, 2005 2015 Sverige, 2005 2015 1400 1400 1200 Kapitalintensiva 1200 Kapitalintensiva 1000 Kunskapsintensiva Kunskapsintensiva 1000 800 800 600 600 Arbetskraftsintensiva Arbetskraftsintensiva 400 400 200 200 0 0 2005 20052007 20072009 20092011 20112013 20132015 2015 Källa: Bjorvatn Källa: m.fl. Bjorvatn (2008) m.fl. (2008) Det betyder att humankapitalet blir ännu mer åtråvärt. Globaliseringen förväntas medföra att lönerna i större utsträckning än idag står i paritet till individens humankapital, d.v.s. att lönerna blir mer marknadsmässiga. Det kan få positiva effekter på individers efterfrågan på en högre utbildning, eftersom sammanpressade löner mellan låg- och högutbildade individer minskar incitamenten att skaffa sig en högre utbildning. Men progressiviteten i det svenska skattesystemet kommer däremot även fortsättningsvis att snedvrida utbild- 4 UTVECKLINGSKRAFT UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA OCH 71 71

ningsvalet och göra det mindre lönsamt att utbilda sig, vilket framgår av figuren nedan. Sverige har dessvärre en av de sämsta utbildningspremierna i världen. Figur 4.3 Figur Avkastning 4.3 Avkastning på högre på utbildning högre utbildning 2004, procent 2004, procent Belgien Danmark England Finland Frankrike Irland Kanada Korea Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Spanien Sverige Tjeckien Tyskland Ungern USA Belgien Danmark England Finland Frankrike Irland Kanada Korea Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Spanien Sverige Tjeckien Tyskland Ungern USA 0 50 105 15 10 20 15 25 20 30 25 35 30 35 Kvinnor Kvinnor Män Män Anm. För Korea Anm. avses För året Korea 2003. avses året 2003. Källa: OECD Källa: (2008d) OECD (2008d) Kunskap, eller humankapital, är en viktig förklaringsfaktor av individens lönenivå. Följaktligen påverkar spridningen av kunskap mellan individer i ett land, humankapitalfördelningen, lönespridningen. Sambandet mellan humankapitalfördelningen och lönespridningen kommer öka i takt med globaliseringen. Anledningen är att det blir svårare att bedriva en solidarisk lönepolitik genom att göra löneskillnaderna mindre mellan låg- och höginkomsttagare än skillnaderna i produktivitet mellan samma grupper. Många branscher är konkurrens- UTVECKLINGSKRAFT UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA OCH 119 119 5

utsatta från omvärlden, vilket gör att löner inte kan skilja sig åt väsentligt från andra länder för en given produktivitet. Uppskattningsvis kommer framför allt höginkomsttagare som är de främsta bärarna av ny kunskap att arbeta på en alltmer global arbetsmarknad. Det gör det svårare för arbetsgivare i ett land att betala väsentligt lägre löner än omvärlden vid given en produktivitet, om de vill attrahera, utveckla och behålla kompetent arbetskraft. Dessvärre är utgångsläget inte det bästa för Sverige, vilket framgår av figuren nedan, eftersom vi fortsatt har den högsta kostnaden för arbetskraft i världen. Figur 7.1. Figur Skattekil 7.1. för Skattekil löneinkomster för löneinkomster 2007 för genomsnittsinkomst, 2007 för genomsnittsinkomst, andel av total andel arbetskraftskostnad av total arbetskraftskostnad Belgien Ungern Belgien Ungern Sverige Sverige Österike Österike England Tyskland Finland England Tyskland Finland Luxemburg Luxemburg Italien Grekland Italien Grekland Tjeckien Frankrike Tjeckien Frankrike Norge Norge Nederländerna Nederländerna Danmark Danmark Spanien Spanien Portugal Polen Turkiet Portugal Polen Turkiet Slovakien Slovakien USA USA Kanada Kanada Storbritannien Storbritannien Island Island Schweiz Schweiz Australien Australien Japan Japan Irland Irland Nya Zeeland Nya Zeeland Korea Mexico Korea Mexico 0 0,1 0 0,20,1 0,30,2 0,40,3 0,50,4 0,60,5 0,70,6 0,7 Källa: OECD Tax Källa: Database OECD 2009 Tax Database 2009 TA BORT DEN TILLFÄLLIGA VÄRNSKATTEN Anledningen till att högutbildade personer oftare får en högre lön än lågutbildade personer och att den förra gruppen vanligen betalar en högre marginalskatt än den senare. De olika nivåerna på marginalskatten gör att valet att utbilda sig snedvrids jämfört med om marginalskatten skulle vara densamma 6

oavsett inkomstnivå. Dessutom kan höga marginalskatter på arbete försvåra rekrytering av utländsk högutbildad arbetskraft till Sverige. Därför måste progressiviteten minska genom att ta bort värnskatten, d.v.s. den del av den statliga inkomstskatten som tas ut på de högsta inkomsterna. HISTORIK Värnskatten infördes 1995 då Sverige var i djup skuldkris. För inkomster över ett visst belopp så höjdes den statliga skatten från 20% till 25%. Värnskatten togs bort 1999, men ersattes av en ny extra statlig inkomstskatt på 5% - som i folkmun först hett Nya värnskatten och numer bara värnskatt. Begreppet värnskatt kommer från 9 oktober 1915 då en tillfällig progressiv engångsskatt utgick på inkomst och förmögenhet för att avhjälpa brister i rikets försvarsväsen. 30% av alla heltidsarbetande betalar statlig skatt och anses därmed vara höginkomsttagare. 7 procent av skattebetalarna mellan 30 och 64 år betalar värnskatt, vilket innebär att de totalt får en skattesats på uppemot 55-60 procent av lönen. Bland skattebetalarna 30-64 år med eftergymnasial utbildning betalar 14,9 procent värnskatt. R&K - FÖRSLAG 1: Att ta bort den extra femprocentiga skatten R&K - FÖRSLAG 2: En annan, mindre radikal, lösning kan vara att höjda skiktgränser så att andelen som betalar statsskatt minskar kraftigt K - FÖRSLAG 3: Om man inte vill förändra statsskatten eller progressiviteteten i skatten kan man tänka sig att människor får göra avdrag för investeringar i utbildning. Oavsett om de gjorts i Sverige eller utomlands. En utländsk person med studieskulder skulle på så sätt kunna göra avdrag för dessa vid arbete i Sverige, vilket sannolikt skulle öka Sveriges attraktionskraft för utländska personer med högt humankapital K - FÖRSLAG 4: Ett mer radikalt förslag är att minska marginaleffekterna i ett första steg genom att statsskatten sänks till 18 procent och att värnskatten slopas. Detta måste kombineras med någon form av broms på kommunalskatterna. Därefter kan det finnas skäl att gradvis ytterligare platta till skatten, alternativt att successivt höja brytpunkten för statsskatten. 7

ANNA EKSTRÖM, ORDFÖRANDE SACO. VAD HAR EGENTLIGEN BORTTAGANDET AV VÄRNSKATTEN MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA? En globaliserad värld tillåter sannolikt ganska stora skillnader mellan hur olika samhällen löser sina välfärdsutmaningar. Till en gräns. Den som har världens högsta marginalskattenivåer, får problem med dem. Dels minskar incitamenten att utbilda sig, ta ansvar och förkovra sig under arbetslivet. Dels kommer ett antal personer som annars hade valt att flytta till Landet med världsrekordmarginalskatter, att istället flytta någon annanstans. Sverige har sedan årssiftet de högsta marginalskattenivåerna. En rad saker, bland annat den s k värnskatten, samverkar för att ge oss den rollen. Att avskaffa värnskatten vore klokt och skulle enligt Peter Birch Sörensens ESO-rapport ge skatteintäkter. Rödgröna ej prioriterat Regeringen prioriterat när den statsfinansiella situationen tillåter 8

SÄNKTA ARBETSGIVARAVGIFTER Det är de totala kostnaderna för arbetskraft som påverkar efterfrågan på arbetskraft. Förutom lön tillkommer arbetsgivaravgifter där en del förhandlats fram mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna (och i princip avräknats mot ett löneutrymme) och andra är lagstiftade. De senare arbetsgivaravgifterna egenavgifter och gifter egenavgifter är idag och (Tabell en egenavgifter blandning (Tabell 7.2). Dessa 7.2). en (Tabell ren Dessa försäkringar skatt 7.2). försäkringar och Dessa avgifter omgärdas försäkringar kopplade omgärdas av till omgärdas av fram- av gifter gifter och villkor villkor som tida måste som förmåner. villkor måste vara som uppfyllda vara I tabellen måste uppfyllda för vara nedan att uppfyllda för individen att framgår individen för ska hur att kunna individen ska sammansättningen kunna få ersättninsättning från arbetsgivaravgiften försäkringen. från sättning försäkringen. från ser försäkringen. ut. ska få kunna er- av få er- Man skulle kunna kalla den allmänna löneavgiften för Bolagsskatt 1. Det vill Tabell Tabell 7.2 Socialavgifternas 7.2 Tabell Socialavgifternas 7.2 Socialavgifternas komponenter komponenter 2008, komponenter 2008, procent procent 2008, procent Avgift Avgift Avgift Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter Egenavgifter Egenavgifter Egenavgifter Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgift 7,71 7,71 7,71 7,93 7,93 7,93 Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 Ålderspensionsavgift Ålderspensionsavgift Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgift 2,43 2,43 2,43 0,50 0,50 0,50 Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 S:a sociala S:a sociala avgifter 24,93 23,22 S:a sociala avgifter avgifter 24,93 24,93 23,22 23,22 Allmän Allmän löneavgift 7,49 7,49 Allmän löneavgift löneavgift 7,49 7,49 7,49 7,49 S:a sociala S:a sociala avgifter 32,42 30,71 S:a sociala avgifter avgifter 32,42 32,42 30,71 30,71 och allmän och allmän löneavgift och allmän löneavgift löneavgift Källa: von Greiff (2008) Källa: von Källa: Greiff von (2008) Greiff (2008) Socialförsäkringarna säga den Socialförsäkringarna skatt företagaren betalar ska på erbjuda det som blir ett kvar gott efter skydd att man mot dragit de risker bort som Socialförsäkringarna ska erbjuda ska erbjuda ett gott ett skydd gott skydd mot de mot risker de risker som som alla direkta kostnader man haft för att sälja varan eller tjänsten. Sedan kan företagaren individen och som möter möter individen och som uppfattas öka genom globalisering. Det möter individen det göra och uppfattas avdrag som för räntekostnader, uppfattas öka genom öka avskrivningar genom globalisering. globalisering. Det och avsättningar, Det innan är troligt är troligt att globaliseringen kan leda till ökad efterfrågan på social är troligt att globaliseringen man får att ett globaliseringen kan leda resultat som man kan till ska betala leda ökad till efterfrågan Bolagsskatt ökad efterfrågan på social 2 på. Det betyder på social trygghet. 163 Globaliseringen sätter även socialförsäkringssystemen att Bolagsskatt trygghet. trygghet. 163 Globaliseringen 163 i fokus 2, Globaliseringen är större eftersom procentuellt sätter sätter även dess men även socialförsäkringssystemen utformning har en socialförsäkringssystemen mycket kan mindre påverka skattebas. in- och Ju utflödet högre av i fokus i fokus eftersom upp eftersom i resultaträkningen dess utformning dess utformning skatten kan slår påverka desto kan kostsammare påverka in- och in- utflödet är och utflödet för av företagaren. av Tidigare forskning visar att effekterna av minskade arbetsgivaravgifter är små det utrymme som frigjorts på kostnadssidan återerövras av arbetstagarna vid arbetsmarknaden. nästa löneförhandling. Samtidigt finns det anledning att tolka dessa 163 163 arbetsmarknaden. arbetsmarknaden. resultat försiktigt. För det första innebär globaliseringen en hårdare konkur- 163 UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA 243 UTVECKLINGSKRAFT 9 UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA 243 243

rens som sannolikt påverkar möjligheten och benägenheten för löntagarna att höja lönerna med motsvarande belopp. Tidigare sänkningar av arbetsgivaravgifterna har i regel skett i en tid då ekonomierna var mer slutna. Men sedan 1980 har den andel arbetskraften som är utsatt för global konkurrens fyrdubblats. För det andra har tidigare reduceringar av arbetsgivaravgifterna praktiskt taget uteslutande riktats mot ungdomar, pensionärer m fl. eller vissa regioner och alltid varit begränsade i tiden. För det tredje är det svårt att dra slutsatser för Sverige på studier i länder som uppvisar stora institutionella och kulturella skillnader med Sverige, t.ex. Chile och USA. Dessutom beskriver ny forskning att arbetsgivaravgifternas storlek är underlag för beslut vid lokalisering av företag på samma sätt som bolagsskatten. Även om sänkningar av inkomstskatten för arbetsgivaravgiften har genomförts under mandatperioden så ligger den totala kostnaden för arbete högt vilket framgår av grafen på sidan sex. K- FÖRSLAG: Det går att sänka arbetsgivaravgifter enligt två varianter som Kjell-Olof Feldt pekar på i sin underlagsrapport nr 27: 1. Stegvis generell sänkning för att ta bort skattedelen. Fördelen med detta är att det är statsfinansiellt hållbart. 1 procent sänkning kostar mellan 7 och 10 miljarder och efter 5-7 år så skulle straffskatten vara bortarbetad samt att effekten på lönebildningen möjligen bli mindre. Nackdelen är att företagens agerande inte förändras så snabbt. Total kostnad c 60 miljarder. 2. Sänka avgifter med 8 procent för alla lönesummor upp till 2,8 miljarder. Vilket är detsamma som ett av lönesumman beroende grundavdrag på högst 224 000. Kostnad för detta är ca 26 miljarder. Ett annat alternativ är att alla skattekostnader som inte är förmånsanknutna slopas. Det innebär både att extra skatten tas bort men också alla skatt som betalas på inkomster over 7,5 basbelopp som inte ger förmåner eftersom de är ovanför taket. Kostnaden blir då 17 miljarder. KJELL-OLOF FELDT, TIDIGARE FINANSMINISTER (S). I ALMEDALN 2008 "Ska man göra något stort klipp i skattesystemet i dag är det arbetsgivaravgifterna som ska ned generellt för att sänka priset på arbete. Utrensning av undantagen är en väsentlig del av finansieringen av en halvering av arbetsgivaravgifterna" Rödgröna generell sänkning ej prioriterat Regeringen generell sänknig ej prioriterat 10

SÄNKTA SKATTER FÖR BÄTTRE TILLVÄXTFÖRETAGSKLIMAT Globaliseringen har gjort kapital extremt rörligt. Samtidigt är företagen helt beroende av en likvid och väl fungerande kapitalmarknad. Miljoner investerare söker varje minut efter var 1 dollar ger bästa avkastningen. Ju mer pengar som finns i stora pensionsfonder desto lättare flyttar dessutom kapital. Politiker i alla länder vill att pensionsfonderna ska gå så bra som möjligt - ingen vill behöva förklara att man valt investeringar med låg avkastning. Därför blir det allt viktigare att ha goda villkor för sparande, investering och kapitaltillväxt. Ett nödvändigt villkor för företag som vill växa är kapital. Eftersom den som har företaget och den som kan tänka sig att investera i företaget har olika mängd information handlar det för lagstiftaren att hitta rätt balans mellan att dämpa risken vid en dålig investering men samtidigt inte göra villkoren så bra att det uppmuntrar till dåliga investeringar. Det klassiska ekonomiska exemplet på asymmetrisk information handlar om begagnade bilar. Hur ska köpare kunna veta att just din bil är en bättre bil än din grannes bil som kört lika många mil och är tillverkade samma år. Den som vet mest om företaget är i första hand företagaren själv och i andra hand släktingar och vänner till företagaren. De senare två grupperna kanske inte så mycket om själva affärsidén men väl om personens förmåga att genomföra idéer och leverera resultat. Den som vet allra minst om företaget och dess möjligheter är staten och dess myndigheter. Och om man då gör det så skattemässigt bra som möjligt för företaget att investera i sig självt, för företagaren att tjäna pengar i sitt företag som sedan kan investeras i den egna eller andras verksamhet, så undviker man det stora problemet med asymmetrisk information. RISKKAPITALAVDRAG När en person vill göra en investering i ett onoterat bolag så är det för det första större risk eftersom ett onoterat bolag inte har samma genomlysning som ett marknadsnoterat. För det andra så är det inte lika goda villkor för att kvitta vinster i ett bolag med förluster i ett annat när det inte är noterat. Det kan verka som små skillnader, men det faktum att människor enligt forskningen kring ekonomisk psykologi reagerar starkare på en potentiell risk jämför med en lika stor potentiell vinst, gör att varje villkor som gör det aningen sämre att investera i onoterade bolag kan få stor effekt. SÅ HÄR SKREV UTREDNINGEN SOU 2009:33 SOM BEHANDLADE RISKKAPITALAVDRAGET. Den svenska skattestrukturen medför i stället, enligt vissa studier, att sambandet blir negativt. Detta skulle bl.a. kunna bero på att det finns vissa begränsningar vad gäller avdragsmöjligheterna vid förlust samtidigt som vinster beskattas fullt ut. En skattemässig olikbehandling av vinster och förluster skulle alltså kunna ha negativa effekter på risktagandet. 11

UTREDNINGEN KOM MED TVÅ FÖRSLAG SOM GLOBALISERINGSRÅDET VILLE FULLFÖLJA R&K - FÖRSLAG 1: Skattelättnader för privatpersoner som investerar, vilket skulle innebära en skattereduktion på 20 procent av investeringen vid bolagets bildande eller nyemission. Investeringar upp till 500 000 kronor skall kunna vara möjliga och kan alltså ge en maximal skattelättnad på 100 000 kronor. Det här förslaget diskuterades också i en variant där avdraget bara får göras av aktiebolag eller annan form av juridisk person, som investerar i ett bolag. Det skulle innebära att pengarna stannar i Sverige och det skulle vara bra för affärsänglar som ofta har sitt kapital i bolag. Men det skulle inte gynna familj och vänner att välja att investera i ett bolag som för dem har lägre risk (eftersom de oftast känner entreprenörens goda och dåliga sidor) istället för på börsen. R&K - FÖRSLAG 2: Ett utdelningsavdrag för bolag som delar ut vinst till privatpersoner. Utdelningsavdraget gör att bolag där privatpersoner har satsat pengar vid starten eller i nyemission kan få avdrag och därmed lägre skatt på vinst som delas ut till privatpersoner. Här är underlaget fem miljoner kronor och avdraget kan utnyttjas inom åtta år från investeringen. SOFIA HAGELIN, VD OCH GRUNDARE AV HEART OF LOVVIKA, VAD HAR EGENTLIGEN RISKKAPITALAVDRAG MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA? Riskkaptialavdrag vore oerhört bra för Sveriges tillväxtföretagare! Åtgärden skapar ett större utbud av riskvilligt kapital, vilket möjliggör för fler svenska företag att växa snabbare på en global marknad. För mig som entreprenörer är det extra intressant därför att jag får större möjligheter att få in externt kapital, utan att jag i ett tidigt skede behöver sälja ut alltför stor andel till en extern riskkapitalist. Rödgröna ska utredas och genomföras Regeringen ska utredas och genomföras om förenligt med EU regler REFORMERADE 3:12-REGLER Problemet: En företagare kan dels ta ut en del av vinsten som lön och en del av vinsten som inkomst av kapital. Företagaren har både investerat sin arbetstid och eget eller andras kapital och båda måste ge avkastning. Reglerna för aktiebolag med 1-4 ägare är mycket snåriga. För det första så kan en person vara flera personer eftersom man skattemässigt inte är sin egen individ utan hör ihop med sin mor och far ända bort till syskonens eventuella barn. Om fyra personer äger ett bolag ihop och sedan säljer andelar inom familjen så kan 12

det vara uppåt 25 personer som är ägare. För det andra är skattessatserna röriga. Skatten för individen på vinst är 30% medan den på inkomst av tjänst kan vara mellan 30 och 55 procent. Till detta måste bolaget betala sociala avgifter på 31,7 procent jämfört med de 26 procent bolaget betalar i bolagsskatt om man tar ut det som vinst. 3:12 reglerna, som kallades så eftersom det var 3 stycket 12 paragrafen i inkomsskattelagen när dessa tillkom i 91 års skattereform och skulle hjälpa till att jämställa skatten på arbete och kapital. Syftet med fåmansbolagsreglerna är också att ägarna av små aktiebolag inte skall kunna tillägna sig omotiverade fördelar. Skatterna har förändrats mycket sedan dess och därmed har det lappats och lagats i systemet. Därför finns det undantag som gör att en liten del av vinsten kan beskattas med 20% beroende på hur stor den totala lönesumman är i bolaget. Eller så kan man använda en schablonregel. R&K - FÖRSLAG: Utred ytterligare förenkling av 3:12-reglerna, eventuellt genom att dessa ersätts eller kompletteras med en proportionalitetsregel. FREDRIK POSSE, AFFÄRSÄNGEL, VAD HAR EGENTLIGEN FÖRÄNDRADE 3:12 REGLER MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA? Förutsättningarna för bolag i början av tillväxtfasen måste vara så goda som möjligt för att fler företag ska ta sig ut världen. Jag anser att fåmansbolagsreglerna är allvarligt hämmande, även om de nu i vissa fall ger möjlighet till en lägre skatt på utdelning, vilket är bra. Men att få en reavinstskatt på över 40%, just för att man inte är passiv utan aktiv och tar ansvar och stora risker, är ett hån mot oss som jobbar med företag i tidiga faser. Rödgröna ej prioriterat Regeringen Beaktandet av reformer ska fortsätta under mandatperioden 13

ENTREPRENÖRSKONTO Problem: Under de första levnadsåren så går många företag med underskott. Särskilt de som vill växa snabbt. Precis den typ av företag som Sverige behöver fler av och som ser en global marknad som en naturlig del av affärsmodellen. Oftast tar ägarna ut en mycket knapp lön under den första tiden. När sedan bolaget gör vinst så beskattas den från första kronan på maxnivå. K -FÖRSLAG 3: Inför ett entreprenörskonto som gör att entreprenören under en viss tid kan jämna ut sina förluster och intäkter. Detta kan jämföras med skogskonto där skogsägaren kan justera för att intäkter och kostnader är mycket ojämna. Ett år sker stor avverkning och ett annat år görs all återplantering. Rödgröna ej prioriterat Regeringen ej prioriterat VINSTANDELSLÅN Problemet: Ett enkelt sätt för ett företag att låna pengar utan att gå till banken är att vända sig till sina närmaste investerare. Ett sätt är att ställa ut ett skuldebrev till sina ägare och att räntan är kopplad till hur vinsten utvecklar sig i bolaget. Det kallas för vinstandelslån. Fördelen är att företaget kan få låga räntekostnader i sämre tider och att långivarna som är med och delar risken kan få betalt för risken om det går bra. Men de här lånen som lämpar sig väl i krets av närstående fungerar inte alls för företag med 1-4 ägare eftersom räntan inte är avdragsgill för företaget. K -FÖRSLAG: Utred möjligheterna att utöka vinstandelslånen till att också omfatta fler ägarkategorier, alternativt avskaffa dubbelbeskattningen. MAGNUS LARSSON, VD EXPANDER WIRELESS, VAD HAR EGENTLIGEN FÖRÄNDRADE VINSTANDELSREGLER MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA? I takt med den allt snabbare globaliseringen med hårdnande utländsk konkurrens krävs det allt vassare produkter och ökad förmåga att snabbt ta sig ut på tillväxtmarknader. Detta kräver kapital. Om företaget är litet och vill växa snabbt saknar de ofta den interna kapitalbasen varför externt kapital är nödvändigt. Samtidigt är ägarna oftast ovilliga, speciellt i tidiga skeenden, att släppa ifrån sig 14

del av ägandet och därmed riskera att förlora kontrollen över sitt företag. Ett bra alternativ, som används flitigt i USA, är s.k vinstandelslån där entreprenören bara delar med sig av vinsten men inte ägandet. Detta är inte görligt idag pga diskriminerande avdragsrättsregler för mindre företag. Konsekvensen blir att mindre företag ibland varken kan eller vill växa vilket allvarligt skadar Sverige exportmöjligheter i framtiden. Alla Sveriges storföretag har en gång varit små. Men på den tiden behandlades stora som små företag på samma villkor. Min uppmaning till regeringen är att se över och reformera dessa regler och tillåta samma vinstandelslån även bland små och medelstora företag som hos stora publika företag. Rödgröna ej prioriterat Regeringen ej prioriterat AVDRAGSRÄTT FÖR DONATIONER OCH INVESTERING I FORSKNING PROBLEMET: De svenska storföretagen investerar stora summor i forskning. Av de 3,6 procent av BNP som Sverige totalt lägger på FoU står de för 2,6 procent. Stora och små företag får bland annat del av de offentliga forskningsresurserna när de samarbetar med universitet och högskolor, institutssektorn och genom olika program hos Vinnova. Det finns studier som visar att sambandet mellan statliga investeringar i FOU tillsammans med företagens ger en bättre effekt i bolaget. När skattesystemet är så krångligt som det är idag så styr avdragsmöjligheterna mycket av beteendet. Idag är det inte fördelaktigt att satsa på riskfylld FOU vare sig i den egna verksamheten eller i någon annans. EXEMPEL: För Hanken, som är Handelshögskolans i Stockholms motsvarighet i Finland, så kan såväl privatpersoner som företag minska sin beskattningsbara inkomst genom att göra ett avdrag innan bolagsskatten dras. På sin hemsida har de en färdig räknesnurra så att man se hur var beloppsgränserna går och hur mycket som donationen egentligen kostar. Med en skattesats på 35% så innebär det att en donation på 1000 Euro kostar 650 Euro. Det som talar mot detta är att det finns gränsdragningsproblem och att det i sin tur kan innebär snåriga skatteregler. Det som talar för avdrag på företagsnivå är att FOU i tjänstesektorn framförallt sker på företagen och det skulle vara ett utmärkt sätt att snabbt stärka FOU inom detta område. 15

R&K - FÖRSLAG: Att liksom alla länder i EU förutom Slovakien få göra avdrag för donnationer till forskning och ideella sektorn. R&K - FÖRSLAG: Utvärdera skatteavdrag till företag inom FoU som genomförts i andra länder och överväg utökade direkta subventioner till FoU-verksamhet. JAN EDLING, FÖRFATTARE TILL AGENDA FÖR SVERIGE, VAD HAR EGENTLIGEN FOU AVDRAG MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA? Västvärldens företag möter en hårdnande global konkurrens. För att överleva på hemmamarknaden och för att växa på exportmarknader blir det allt viktigare att också små och medelstora företag använder sig av forskning och utveckling. Ett skatteincitament, som lyfter av cirka 20 procent av de små och medelstora företagens utgifter för FoU, bidrar till att öka företagens konkurrenskraft. Incitamentet skapar också en efterfrågan på den kunskap som universitet och forskningsinstitut har och öppnar därmed ökade möjligheter till ett kunskapsutbyte mellan näringsliv och akademi. Idag har 22 av OECDs 31 länder skatteincitament för företagens FoU. Även Kina, Indien, Brasilien, Singapore och Sydafrika ger sina företag ett sådant stöd. Länder som saknar skatteincitament för FoU löper risk att missa viktiga utländska investeringar. Rödgröna ej prioriterat Regeringen utred möjligheten att införa FOU avdrag som särskilt gynnar små företag ENKLARE REGLER FÖR EXPERTSKATTEN. Problemet: Det uttalade skälet bakom den så kallade expertskatten i Sverige är att de höga inkomstskatterna försvårar rekrytering av utländsk kompetens. Ett annat argument är att utländska medborgare som arbetar under begränsad tid i Sverige inte använder alla välfärdsförmåner som erbjuds. Expertskatten innebär att 25 procent av inkomsten är skattefri. Skattemyndigheten gör en prövning om vem som är en nyckelperson. Tanken med nyckelpersoner är givetvis att de besitter en specifik kunskap eller speciellt kunnande. Problem uppstår när det är ledaregenskaper eller om det är finansiell kunskap som avses. Forskningsskattenämnänden får in ungefär 300 förslag per år och hälften avslås. Även om många andra faktorer är det som bidrar till om en person väljer att jobba i Sverige eller inte, så är det viktigt att företagen i Sverige väl- 16

jer att ta hit sina bästa medarbetare så att inte andra städer i Europa blir företagens påläggskalvsfarmar. R&K - FÖRSLAG: Ändra reglerna för expertskatten så att de blir mer förutsägbara och tydliga och inspireras av Danmark där alla med en lön över 57 000 danska kronor (2007) anses vara experter och får ta del av skatteundantaget. ANDERS EKBLOM, GLOBAL FORSKNINGSCHEF ASTRA ZENECA, VAD HAR FÖRBÄTTRADE VILLKOR FÖR EXPERTSKATTEN MED FOU AVDRAG MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA? En skattelättnad i form av en expertskatt tillämpas i många länder som ett medel i den allt intensivare konkurrensen om forskare och andra nyckelpersoner. Det uttalade skälet är att höga inkomstskatter försvårar rekryteringen av utländsk kompetens. Sverige behöver en reformerad expertskatt som en del av ett bättre innovationsklimat för att stå sig i konkurrensen om talanger. En ny expertskatt skulle kunna innehålla fem års skattereduktion, möjlighet även för utländska studenter och forskare i Sverige att använda sig av den, införa en nedre inkomstgräns samt att ansökningsförfarandet förenklas. Rödgröna ej prioriterat Regeringen ej prioriterat ÄNDRADE REGLER FÖR PERSONALOPTIONER Problemet: Företag med ambition att växa snabbt behöver ofta kvalificerad personal. Utmaningen är att företaget sällan har möjlighet att möta de lönekrav som en erfaren jurist eller finanschef kräver. I USA och i många länder i Europa och till viss del i Sverige är lösningen optioner. Optionerna handlar om att för en liten summa få möjlighet till avkastning eller aktier i framtiden när vinsten eller aktierna kan vara högre. Den anställda avstår alltså potentiell lön för att köpa in sig i en verksamhet som i framtiden möjligen kan ha ett stort värde. De finns lite olika sorters optioner. De som grundar bolaget brukar få reala optioner vars form fungerar bra i Sverige. Men för nyckelanställda som bara får en del av vinsten om en viss milstolpe i företagets utveckling nås, så beskattas utdelningen som inkomst av tjänst, s k Milstolpeoptioner. Samma problem är det med Anställningsoptioner som både handlar om att motivera de anställda bättre men också att låsa in dem över en viss tid. För de flesta tillväxtföretag så kan utvecklingen hänga på några få personers förmåga. Det finns inga patentskydd som skyddar företaget. Det är de anställda med sin kunskap 17

och förmåga som har makten och grundarna av företaget vill måna om att behålla dessa. Både Milstolpeoptioner och Anställningsoptioner beskattas som vanlig lön med > 50 procents skatt. ETT EXEMPEL: Caroline har jobbat som affärsjurist på Byrån & Co i fem år. Hon rekryteras till nystartade tjohoo.com. Tjohoo finansieras enbart av riskkapital och de beräknar att gå med vinst efter fyra år. Caroline får erbjudandet att halvera sin lön mot vad hon har på byrån mot att hon får köpa Milstolpeoptioner. De faller ut om bolaget har nått 100 miljoner i omsättning. Om de inte når dit får hon ingenting. Caroline tackar nej till erbjudandet eftersom den eventuella vinsten hon får skulle beskattas med högsta marginalskatt. Hon väljer istället att vara kvar hos Byrån & Co. Tjohoo väljer att flytta sitt huvudkontor till Amsterdam istället eftersom deras beskattning är mycket fördelaktigare och det går att rekrytera rätt personer. R&K - FÖRSLAG: Optioner för anställda som är med och delar företagets risk måste beskattas på annat sätt än inkomst. Utred om man kan beskatta utdelning som kapital Rödgröna ej prioriterat Regeringen ej prioriterat SÄKRA ATT FÖRMÖGENHETSSKATTEN INTE ÅTERINFÖRS Problem: Sverige var länge ett av få länder som fortfarande höll kvar vid förmögenhetsskatt. Flera studier pekade på att det var en ineffektiv skatt förenad med stora kontrollsvårigheter, kostsam att driva in och tillämpades på ett tveksamt sätt där bl.a. ett skattefrälse hade skapats för ett begränsat antal familjeföretag i syfte att få dessa att stanna kvar i Sverige. Dessutom har skatten med stor sannolikhet lett till ett kraftigt utflöde av kapital. För att detta ska vändas till ett inflöde är det avgörande att förmögenhetsskatten inte återinförs. 18

K - FÖRSLAG: För företagens utveckling och tillväxt återinför inte förmögenhetsskatten JÖRGEN BÖDMAR, VD DESIGN ONLINE, VAD HAR FÖRMÖGENHETSSKATTEN MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA? Uteblivna investeringar drabbar främst små- och medelstora företag som behöver växa med eget kapital. Särskilt viktigt är det för tjänsteföretagen som sällan har tillgångar som kan belånas i bank och därför behöver ta pengarna ur egen kassa eller hitta andra privata finansiärer. Politiken ska hjälpa, inte stjälpa, företagens insatser. Därför är det dags för oppositionen att ärligt svara om det är vi företagare som med de utlovade skattehöjningarna ska bära den ekonomiska bördan efter den 19 september. Är det från oss de 4 miljarderna kronorna i förmögenhetsskatt ska komma? Ett besked före valet är avgörande för företagen och för investeringsviljan i landet. Rödgröna Förmögenhetsskatten ska återinföras Regeringen Förmögenhetsskatten ska inte återinföras SÄNK KAPITALSKATTEN Svenska kapitalskatter är bland de högsta inom OECD samtidigt som det är en av de mest lättrörliga skattebaserna. Medan omvärlden har sänkt sina skatter har Sverige legat kvar på 30 procent som 1991 speglade andra länders nivåer hyggligt väl. För det stora flertalet industriländer ligger idag kapitalskatterna på betydligt lägre nivåer. I en undersökning genomförd av International Bureau of Fiscal Documentation på uppdrag av Svenskt Näringsliv (2009) visas att den genomsnittliga kapitalskatten var 17 procent 2008 för de 34 länder som undersökningen omfattar. Endast fem länder hade högre kapitalbeskattning än Sverige. Likaså var den effektiva skattesatsen av att både bolag och ägare beskattas (dubbelbeskattningen) betydligt högre i Sverige, 48 procent jämfört med 35 procent i de övriga länderna. K - FÖRSLAG: Sänk kapitalskatten till 25% Rödgröna Inte prioriterat Regeringen Inte prioriterat 19

SLUTORD Det här är en lång lista med förslag som är väl grundade. Få av dem är prioriterade av regeringen eller oppositionen. Det är en reformpolitik som sträcker sig bortom nästa budgetperiod även om flera av dem skulle kunna genomföras utan någon större budgetpåverkan. Det beror lite på vilken syn man har på tillväxt och företagande. I en utredning som Finansdepartementet släppte i april förra året skriver man så här i inledningstexten: I den litteratur vi har tagit del av går det inte att finna något säkert empiriskt stöd för att nyföretagande eller entreprenörskap har en positiv effekt på tillväxten men det synes i vart fall finnas en tendens till ett positivt samband. Den står i skarp kontrast till hela Globaliseringrådets arbete som grundas på den mikroekonomiska forskningen om att tillväxt kommer av förmågan att tänka nytt och tillverka nya produkter, tjänster och processer. Det finns många utmaningar som Sverige möter. Sverige kommer att få fler gamla och färre som arbetar. Det innebär både att svenskarna måste jobba fler år men också klokare. När marknaderna runt om i världen är transparenta och transaktionskostnarena är låga och länderna avhåller sig från att reglera och sätta upp handelshinder, så kommer pengar och människor att flyta ännu friare och snabbare än idag. Det enda Sverige kan göra då för att behålla vår trygga välfärd är att konkurrera med goda villkor och attraktiva miljöer för människor och kapital. För när företagen är osentimentala så måste länder vara krassa. Det finns bara ett sätta att attrahera, utveckla och behålla de bästa människorna och företagen. Och det är att Sverige upplevs som det bästa stället att verka i. För upplevelsen slår verkligheten. 20