Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd dygnsrytm Kan/Vill ej sova borta LIV SVIRSKY LEG PSYKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE & FÖRFATTARE Vanliga orsaker 1 Mörkerrädsla Ångeststörning GAD Social ångest Paniksyndrom OCD Rädd att vara den enda som är vaken Ansvar Svårt att väcka föräldrarna Rädd att somna/sova ensam Rädd för mörker eller att ngt ska hända i sömnen Vanliga orsaker 2 Rädd att ligga kvar i egen säng vid nattligt uppvaknande Mörkerrädsla Ovana Stress över att få för lite sömn Rädd sova borta Otryggt Vem kan man väcka? För tidig sänggång Tränar och äter sent Andra inkompatibla aktiviteter Dator & TV Sängvätning Sökorsaker Kompisarna börjar sova över hos varandra Läger el liknande närmar sig Konflikter i familjen Trötthet dagtid Generella interventioner för barn Psykoedukation Sömnhygien Stimuluskontroll 1
Psykoedukation Lära barn och föräldrar basala fakta om sömn Hur mycket sömn behövs? Vad händer egentligen om man sover för lite? Sover man så lite som man tror? Sömnhygien Undvik: Kaffe, The, Coca Cola, Energidryck Rökning, Alkohol Störande ljud & ljus Lägga dig hungrig eller proppmätt Uppiggande TV-program Aktiverande dataspel Tänk på: Gör sovrummet mysigt Nattlampa Ordning & reda Sänk temperaturen i sovrummet Var fysiskt aktiv på dagtid men inte för nära inpå sänggåendet Varva ner innan sänggåendet Stimuluskontroll Stimuluskontroll forts Sov inte på dagen Använd inte sängen till TV-tittande, läxläsning etc. Sängen ska förknippas med god sömn Om rummet inte tillåter kan nederdelen av sängen användas som fåtölj Inför rutiner inför sänggåendet Samma tid varje dag Lägg dig bara då du är trött Gör vilsam aktivitet till dess Lugn aktivitet Ljudbok Handarbete Läsa Stig upp om du inte kan sova Gå tillbaka till sängen först när du tror att du kan somna om Stig upp samma tid varje morgon Låt barnet ta eget ansvar för väckning Specifika interventioner för barn Paradoxala interventioner Exponering Vända dygnet Föräldraträning Somna i egen säng Vilsamma aktiviteter, alt till sömn Kognitiva interventioner Hantera oro och stress Avslappning Inlärningspsykologiska principer 1 Vi styrs av vår inlärningshistoria och vår kontext Vad har vi lärt av tidigare erfarenheter Vilka konsekvenser får våra beteenden Vi gör mer av beteenden som fungerar förstärkning Vi gör mindre av beteenden som inte fungerar försvagning Vad som fungerar är helt subjektivt! 2
Inlärningspsykologiska principer 2 Inlärningspsykologiska principer 3 Att slippa ifrån obehag är en mycket stark kraft det fungerar! Att få somna hos föräldrarna i stället för att ligga vaken och orolig i egen säng Att sova hemma istället att för att sova borta och vara rädd Att spela dataspel på kvällen och natten istället för att ligga vaken och oroa sig för nästa dag Undvikandet kommer i vägen för nyinlärning så det negativa beteendet vidmakthålls Uppmuntra önskvärda beteenden genom att se till att de fungerar poängsystem Möjliggör därmed för nyinlärning baserat på nya erfarenheter Paradoxala interventioner Vara vaken en hel natt för att se hur man mår dagen efter Lova mig att du inte somnar! En förälder får ställa upp som sällskap Lägga sig senare Exponering Gradvis närmande till det som skrämmer barnet Gradvis uttrappning av föräldrars närvaro Sitta vid sängen Sitta vid dörren Sitta utanför rummet Vara på samma våning Lägga sig innan barnet Obs! Vid ångeststörning som en del av den övriga behandlingen! Vända dygnet Föräldraträning Bara ett sätt: stig upp i tid! Träna regelbundet Använd dagsljus Ät regelbundet Vid stora problem Ta eget ansvar för väckning Komma i kontakt med naturliga konsekvenser Lära föräldrar inlärningspsykologiska principer Lära föräldrar hantera oro och tjat Lära föräldrar förstärka rätt beteenden hos barnet Poängsystem Föräldrar arbeta med exponering på hemmaplan genom gradvis närmande/gradvis uttrappning SITTA bredvid barnet 3
Vilsamma aktiviteter, alt till sömn Somna om i egen säng Göra något som är vilsamt men inte att sova Läsa Rita Handarbeta Radio Ljudbok För att minska försöken till sömn som leder till ökad vakenhet och stress Föräldern går tillbaka med barnet till egen säng och väntar där tills barnet somnat om Föräldern går tillbaka med barnet till egen säng Föräldern uppmanar barnet att gå tillbaka själv Poängsystem Kognitiva interventioner Kartlägg barnets negativa tankar om sömn och sömnbrist Skilj på tankar och fakta Testa de negativa tankarna Hantera oro och stress Lära föräldrar att bemöta oro utan att förstärka Avstå försäkringar Orostid Planera och problemlös dagtid Avslappning Muskulär avslappning kan minska kroppslig spänning Spagettimetaforen ANDRA SÖMNSTÖRNINGAR - PARASOMNIER 4
Sömngång Vid sömngång sker ofullständiga uppvaknanden i stadier av djupsömn Sker vanligen i början av natten då andel djupsömn är störst Ej under drömsömn då de stora muskelgrupperna är bortkopplade Vanligast hos barn 20% av alla barn drabbas Vanligast i 8-års ålder Orsaker till sömngång Ökad mängd djupsömn eller minskad möjlighet att vakna från djupsömn ökar risken för sömngång Kan bero på sömndeprivering feber alkohol mediciner stress Behandling av sömngång Bra behandlingsstudier saknas Bensodiazepiner används ibland då de stör djupsömnen Undvika sömndeprivation samt minska stressnivån i livet tycks vara rimliga behandlingsinsatser Viktigt att se över säkerheten för personen som vandrar runt för att minska risk för skada man är rätt klumpig under dessa episoder Att väcka den som går in sömnen är inte nödvändigt men inte heller farligt. Då personen sover tungt kan den dock vara svårväckt och kan bli förvirrad eller aggressiv vid väckning. Mardrömmar Vanligt att barn har mardrömmar ibland Barnet är vaket och kan tröstas och lugnas Ger normal kontakt Behandling utifrån studier på vuxna Imagery Rehearsal Therapy Exponering för dröminnehåll Nattskräck Barnet tycks vaket, förvirrat/skräckslaget och kan skrika vilt. Varar ca 5-10 min och går sedan över och barnet somnar om Vanligast i förskoleåldern då barn har en ovanligt lång djupsömnperiod i början av natten Sker oftast i slutet av första djupsömnperioden, ca 2h efter insomnandet Hjärnan antas ha svårare att gå mellan djupsömn och ytligare sömn ju längre djupsömnperioden varat Längre period av djupsömn om barnet är väldigt trött el sömndepriverat Lätt att känna igen hos yngre barn Svårare att skilja från mardrömmar hos lite äldre barn Efter mardröm ger barnet normal kontakt Mardröm sker senare under natten Hantera nattskräck Att väcka barnet 15-30 min innan episoderna vanligen startar kan fungera Kan dock leda till oro och förvirring hos barnet. Kan göra barnet sömndepriverat och därmed ökar förekomsten av nattskräck Kan vara bäst att inte väcka barnet men finnas nära Störst problem utgör oftast föräldrarnas oro. Barnet själv sover djupt och har på morgonen inga minnen av det som hänt. Visar barnet inga tecken på att komma ihåg händelsen är det oftast onödigt att prata om det för att inte oroa barnet 5
Boktips Boktips Olle Hillman Tonårssömn; ungdomars sömn och dygnsrytm Liv Svirsky www.sthlmkbt.se Web-tips http://www.dailybitsof.com/courses/ somnsvarigheter-hos-barn Tack för idag! Liv Svirsky www.sthlmkbt.se 6