Hälsotramparna i Halmstad

Hälsotramparna i Halmstad Projektplan, Kommunikationsplan, Hälsoredovisning och Enkätsammanställning av 8 års projekt samt SUMO av 9 års projekt

Innehållsförteckning Projektplan delprojekt Hälsotramparna... 3 Kommunikationsplan Hälsotramparna... 7 Hälsoredovisning... 8 Hälsotramparna - Enkätsammanställning... Fel! Bokmärket är inte definierat. SUMO Hälsotramparna 9... 3

Projektplan delprojekt Hälsotramparna Bakgrund Människor är mycket rörligare idag än för bara en generation sedan och det är inget som tyder på att mobiliteten kommer att minska. Arbetspendling, resor till annan studieort samt fritidsresande är en del av vårt samhällssystem. Det är därför av stor vikt att kommuninvånarna känner till vilka miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara resmöjligheter som finns att tillgå. Kommunen har dels ett ansvar som arbetsgivare att påverka resval för de egna tjänsteresorna, men även att stimulera invånare och näringsliv till smartare resvanor. Ett mål i Ekohandlingsplanen säger att Kommunen ska bl a genom information och kampanjer medverka till att andelen kommuninvånare som samåker, cyklar eller åker kollektivt till och från arbetet ökar. Projektet hälsotramparna är ett delprojekt i kommunens satsning på ett mobilitetskontor. Hälsotramparna Hälsotramparna är en metod för att visa på möjligheten för vanebilister att börja cykelpendla till jobbet istället för att åka bil och på det viset minska koldioxidutsläppen i Halmstad. Hälsotramparna bryter inte bara sina egna vanor utan tjänar också som inspiratörer och förebilder för andra. Deltagarna utrustas vid behov med cykelhjälm, cykeldator, regnställ och reflexväst. De får skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att cykla till arbetet under perioden 1 april-31 oktober, ställer upp på tre konditionstester (en gång före, en gång under och en gång efter periodens slut), skriver träningsdagbok och tillåter att de olika testresultaten används i kommunens utvärdering och marknadsföring. Gemensamma träffar genomförs vi tre tillfällen under perioden. På träffarna ges tid till erfarenhetsutbyte och utbildning om hälsa, miljö och säkerhet. Syfte Projektets går ut på att överföra korta pendelresor med bil till cykel och att visa på alla de vinster inom miljö, hälsa och ekonomi som uppkommer om man byter bilen mot cykeln. Hälsotramparna blir förebilder som visar att det är möjligt att ändra resvanor. En bonus är att kunna samla synpunkter på cykelvägar, kollektivtrafik och annat som kan tänkas vara hinder för att byta resvanor och återföra den informationen till den berörda förvaltningen. Kommunens syfte är att minska miljöbelastningen, framför allt koldioxidutsläppen från biltrafiken i Halmstad. Målgrupper Målgruppen skulle kunna vara alla bilpendlare i Halmstad. I det här projektet väljer vi dock att inrikta oss på arbetspendlare på två större arbetsplatser i Halmstad med minst 3 km till arbetet (enkel väg), som reser med bil till arbetet och motionerar sparsamt.

Mål Målet är att minst 15 av de som deltar i projektet varje år fortsätter att resa till och från jobbet på ett klimatsmart sätt (framför cykel), även efter projektperiodens slut. Målet är också att deltagarna ska ha inspirerat x antal i sin omgivning att byta till mer klimatsmarta arbetsresor. NIVÅ MÅL RESULTAT A Nyttiga Genomförda infokampanjer för att värva hälsotrampare. prestationer B Kännedom Minst 7% av de anställda som fått info känner till att projektet finns. E Acceptans personer deltar i projektet/år F Experimentellt Individuellt beteende Minst 17 av de cyklar till och från jobbet 8% av arbetsresorna. Semester och sjukdom går bort. H Permanent ind beteende I Systemeffekt Koldioxidutsläppen minskar med x kg per år?? Minst 5% av deltagarna fortsätter att cykla och/ eller kollektivt minst 8% av arbetsresorna efter testperiodens slut Yttre faktorer Yttre faktorer som påverkar viljan att cykla är arbetsplatsens lokalisering, tillgång till bra cykelbanor och cykelställ. Om man cykelpendlar långt kan tillgång till dusch på arbetsplatsen vara avgörande. Faktorer som påverkar viljan att åka kollektivt de gånger man låter cykeln stå är tillgången till kollektiva färdmedel och vilka parkeringsmöjligheter det finns på arbetsplatsen. Personrelaterade faktorer De personrelaterade faktorerna i projektet är förändrade bostads- och arbetsförhållanden, t.ex ny anställning eller flytt till annan ort. Längre tids sjukdom påverkar också möjligheten att genomföra sina åtaganden. Resurser och budget Mobilitetskontorets har en tjänst på 8%. Av den läggs ca 5% läggs på hälsotramparna i ett inledande skede, dvs till dess att cyklisterna kommit igång. Därefter läggs tid löpande för att sammanställa och publicera cykelrapporter ( dagar/ månad. Planering och genomförande av de gemensamma träffarna ( dagar). Visst kontakttid däremellan kan vara nödvändig för coachning och peppning av cyklisterna. Efter första perioden görs en egen utvärdering och ev revidering inför år två. V7-15 18 dgr V1- dgr ( veckors semester borträknade) V 8 3 dgr Budget: x 35 kr. Summan ska täcka inköp av utrustning till cyklisterna, ev köp av tjänster från kommunhälsan (om ej företagshälsovård hänger på) samt eventuella kostnader för föreläsare på de gemensamma träffarna. Summan ska också räcka till eventuella annonseringskostnader. Projektplan Projektet planeras och förbereds februari-mars. Den första cykelperioden påbörjas i mitten av april och pågår till den 31 oktober. Under perioden träffas grupperna vi några tillfällen för att få utbildning om hälsa och miljö samt erfarenhetsutbyte. De skriver cykeldagbok varje dag som rapporteras in månadsvis. Projektledaren sammanställer samtligas resultat och publicerar

dem på webben. Under cykelperioden lottas vinster ut bland de som klarar betinget, t.ex en cykel, cykleväskor, spahelger etc. Milstolpar 1.Infoträffar arbetsplatser slutförda.rekryteringen klar 3.Startmötet.Första inrapporteringen av cykeldagböcker 5. Avslutning för första gruppen. Uppföljning av gruppen år 1 7. Utvärdering 8. Start för grupp Projektorganisation M-L Bengtsson är projektledare och har huvudansvaret för projektets genomförande. Bollplank: Marianne Olovson Hälsotester: Kommunhälsan/ företagshälsovård (har tagit första kontakt med kommunhälsan) Kommunikation och information Se separat kommunikationsplan Uppföljning och lärande Egen utvärdering görs år 1 för att eventuellt revidera inför år. Utvärdering görs enligt Sumo efter år. Aktivitets- och tidsplan 8 v. 7-8 Plan, kriterier och vårt erbjudande klart Vad erbjuder vi? Vad vill vi ha tillbaka? Kolla cykelfirmor o.dyl Kommunhälsan etc Kontakt med företag och förvaltningar(chefer) v.9-1 Brev till anställda ut Infoträffar, kontakt företagshälsovård v. 11 rekrytering påbörjas v. 1 påsklov v.1 urval, uttagning, intervjuer v.15 startmöte+hälsotester, föredrag v.1 Hälsotramparna kan trampa iväg Månadsvis april-oktober: Sammanställning, uppföljning och publicering av resultat v. -5 träff, enkät nr 1 v. 33 träff, Föredrag v. hälsotest + avslutningsfest

v.8 Egen utvärdering och ev revidering inför år 9 Uppföljning grupp 1 Rekrytera hälsotrampare år osv Avslutning och förväntad slutrapport Projektet avslutas med fest av något slag. Deltagarna får fylla i en enkät om hur de upplevt projektet samt ge förslag till förbättringar inför år två. Projektet i sin helhet utvärderas enligt Sumo. Cyklisternas resultat som sammanställts kontinuerligt presenteras i rapporten

Kommunikationsplan Hälsotramparna Vilka? Internt Kulturförv altningen Deras behov av information Veta vad som pågår i förvaltningen Möjlighet att delta Stadshuset Veta vad som pågår Möjlighet att delta Kulturnäm nden Andra berörda förvaltnin gar Alla anställda Veta vad som pågår Kännedom om verksamhet som berör deras arbetsfält. Möjlighet att informera Veta vad som pågår i kommunen Vad? Hur? När? Mobilitetskontor ets syfte? Projektbeskrivning Erbjudande att delta Miljö-hälsofakta Projektbeskrivning Erbjudande att delta Miljö- och hälsofakta Kort projektbeskrivning Kort projektbeskrivning Ev enkäter Förbereda på synpunkter från trampare Kort projektbeskrivning Möte Nyhetsbrev intranät Möte Nyhetsbrev intranät v.9-1 Förankra, öka kännedom Rekrytera trampare v. 9-1 Förankra, öka kännedom Rekrytera trampare möte v 8 Förankra Personliga möten? v.8-11? Förankra, öka kännedom Bereda mark för synpunkter. Få input o synpunkter på efterfrågad information. nyhetsbrevet? Öka kännedom om projektet Uppfö ljning Externt Allmänhet en Företagsle dning Tips och inspiration om vad man kan göra för miljö och hälsa Konkret redskap för att förbättra hälsa och miljö. Presentation av projekt samt trampare Presentation av tramparprojekt, potentiella miljöoch hälsovinster Press Webb, halmstad.se/kl imp/ Brev, följt av personliga möten Startm ötet Halvti d samt avslut. Webba rbete kontin uerligt. Ev ett företag vid start, övriga i samarbete med vägverket. Ökad uppmärksamhet som kan inspirera fler att byta vägvanor Få fler att hänga på arbetsplatsutmani ng.

Företagsp ersonal Info om fördelar med att låta bilen stå. Hälsa, miljö och ekonomi. Info om projektet, och potentiella miljö- och hälsovinster. Möten, annons i interna kanaler, företagshälsov ården Ev ett företag vid start. Värva trampare.

Hälsoredovisning Hälsosamtal och konditionstest Hälsotramparna 8 Lisa Petrelius Hälsoutvecklare Kommunhälsan 8-1-18

Bakgrund Kommunhälsan tillfrågades under våren 8 om vi kunde utföra enklare hälsotester på de personer som skulle komma att deltaga i Hälsotrampet 8. Vi kunde ta oss an uppdraget för de personer som har Halmstads kommun som arbetsgivare. För övriga personer köptes tjänsten in från Landstingshälsan. 18 personer totalt testades precis i början av projektet (april-maj). 15 stycken av dem återkom i november för en uppföljande test. På Kommunhälsan var såväl företagssköterska som hälsoutvecklare delaktiga i det första besöket. På Landstingshälsan var hälsoutvecklaren delaktig. Samma frågor och test genomfördes. Från projektledarens håll fanns önskemål om att bukomfång, syreupptagningsförmåga/kondition, vikt och kolesterol. Vi kom fram till att kolesterolet inte var helt lämpligt att mäta i detta syfte. Främst därför att det är svårt för företagshälsovården att släppa individen om kolesterolvärdena visade sig vara anmärkningsvärda. Blodtrycket mättes också vid den först hälsotesten. Framför allt för att försäkra sig om att cykeltestet var lämpligt för personen att genomföra. Blodtrycket mättes inte vid det uppföljande besöket om det inte fanns särskild anledning eller önskemål om detta. Kommunhälsan hade också önskemål om frågor i själva hälsotesten. Framför allt handlade dessa om upplevelsen av stress, upplevelsen om att ha tillräcklig ork/kapacitet i sin vardag, den upplevda hälsan i stort samt, kostvanor. Detta för att se om någon faktor påverkats märkbart under perioden. Syfte Syftet med hälsotesten var dels att ge projektledaren underlag för utvärdering av satsningen. Ett annat syfte var att göra en enklare koll av individen gällande lämpligheten att deltaga. Detta genom en medicinsk bedömning, f a gällande blodtryck, läkemedel och konditionsstatus vid periodens början. Ingen av dem som anmält sig till att vara hälsotrampare behövde rekommenderas att avstå p g a skäl som ovan. Metod och genomförande Vid besöket på Kommunhälsan respektive Landstingshälsan fick deltagarna först fylla i en enkel hälsoenkät (se bilaga 1) vilken byggde på den egna upplevelsen. Därefter mättes blodtryck, vikt och bukomfång. Till sist genomfördes ett submaximalt cykelergometertest med syfte att räkna ut den maximala syreupptagningsförmågan samt ett testvärde (konditionsstatus) Resultat En klar majoritet har varit positivt eller mycket positivt inställda till cykelaktiviteten som sådan. Detta gällde generellt både i början av perioden och efter periodens slut. Så gott som samtliga tror sig behålla cykelvanan i stort, eventuellt med undantag för vinterhalvåret (främst p g a halka etc).

En stor del av deltagarna hade redan vid den första hälsotesten ett bra utgångsläge, t ex gällande fysisk kondition, regelbundna motionsvanor, kostvanor och upplevd fysisk ork. Sammantaget har samtliga deltagare en god eller mycket god kondition vid periodens slut. personer har förbättrat sin kondition under cykelperioden. personer har samma värde vid båda mätningarna. personer har sämre kondition vid uppföljningen, vilket direkt har kunnat kopplats till att den fysiska aktiviteten minskat successivt under hösten, då kampanjperioden gått mot sitt slut. Några personer upplevde själva att de hade förvånansvärt bra konditionsvärden vid det första hälsotestet. Dock hade samtliga deltagare redan påbörjat sitt cykelpendlande när vi mätte detta (1-3 veckor av perioden hade gått), vilket bör förklara att konditionen redan hade hunnit öka. Flera av deltagarna upplevde att de var stressade ofta eller mycket ofta, vanligen p g a sitt arbete. Vid uppföljningen framkom det inte ngn koppling till att stressen skulle ha minskat p g a cykelpendlandet. Däremot framförde flera deltagare att cyklingen hjälpte till att hantera stressen bättre. T ex genom en bättre möjlighet att mentalt koppla av när man cyklade, samt tillgången till frisk luft i direkt anslutning till arbetsdagen. Den upplevda fysiska orken/kapaciteten var generellt god redan vid första hälsosamtalet. personer upplever att de har sämre ork i vardagen vid det andra samtalet än det första. För samtliga av dessa är detta direkt kopplat till stress i arbetet. Kostvanorna (regelbundenhet, innehåll etc) verkar inte ha påverkats nämnvärt av cykelaktiviteten, förutom att några deltagare upplever att de äter ngt mer nu. personer har minskat sin vikt, 3 personer ligger kvar på samma vikt och 1 personer har ökat sin vikt marginellt. Gällande bukomfånget är det det motsatta som gäller, 7 personer har minskat sitt bukomfång (-1 cm), personer ligger kvar på samma mått och 1 person har ökat sitt bukomfång. Gällande den upplevda hälsan i stort fysisk och psykisk är det 1 personer som upplever att den är bra eller mycket bra, vid båda tillfällena. personer upplever att deras hälsa är sämre vid det uppföljande tillfället. Detta är framför allt kopplat till upplevelsen av ökad stress. Avslutande diskussion och förslag Det har varit mycket intressant och roligt att följa denna grupp och deras upplevelse av cykelpendlingen. Utgångsvärdena var i genomsnitt goda, gällande upplevda levnadsvanor. Undantaget var upplevd stress, där en majoritet upplevda sig stressade mycket ofta till ganska ofta. En egen reflexion är om den typ av människor som ofta upplever sig stressade också ofta är ambitiösa och målinriktade människor? Alltså den typ av människor som gärna engagerar sig i många olika saker för den goda sakens skull (miljön, sin egen hälsa etc) Om utgångsvärdena vid en eventuell fortsättning fortfarande visar på upplevd hög stress kan kanske cykelkampanjen kompletteras med någon föreläsning om stress och stresshantering. Kan man ännu mer aktivt använda cykelpendlingen som ett sätt att hantera eller minska på vardagens stress?

Vid en eventuell fortsättning av Hälsotrampet bör man nog mäta ingångsvärdena några veckor innan kampanjen börjar för att få ett mer rättvisande utgångsläge. Så gott som samtliga deltagare verkar positiva och stolta över sin insats, vilket bäddar för fortsatta sunda vanor. Bara detta gör att satsningen känns oerhört värdefull. Förhoppningsvis får den fortsätta så att fler personer får chans att lägga grunden sunda och miljövänliga levnadsvanor. 8-1-18 Lisa Petrelius Hälsoutvecklare på Kommunhälsan

Hälsotramparna 8 - Enkätsammanställning Catrine Karlsson Stadskontoret 9--11

Innehållsförteckning 1. Hälsotramparna. Hälsotramparna juni 8 3. Hälsotramparna november 8. Kommunikation, träffar och utrustning 5. Slutsatser

Hälsotramparna I detta kapitel presenteras projektet lite kort och en beskrivning av upplägget på rapporten i sig presenteras. Vidare så finns syftet formulerat samt en beskrivning av de enkäter som denna rapport är baserad på. Inledning och disposition Hälsotramparna är ett projekt som ingår i Halmstads kommuns satsningar på att minska koldioxidutsläppen inom kommunen. Denna satsning är till viss del finansierad av Naturvårdsverket och ingår som en del av Halmstads klimatinvesteringsprogram (Klimp). Projektet samordnades av Halmstad kommuns mobilitetskontor och hade som mål att vanebilister under en period skulle ersätta 8 procent av sina resor till arbetet med cykel. Hälsotramparna hade 18 deltagare och samtliga deltagare förband sig att cykla till och från jobbet under perioden 8 april till 31 oktober. De deltagare som var lärare till yrket cyklade till och med v. 7, det pga. höstlov och sommarlov. Denna rapport är en sammanställning av de enkäter som ligger till grund för utvärderingen av projektet. Två enkäter har skickats ut under projektets gång, en i juni och en i november 8. I andra kapitlet redovisas resultaten från enkäten i juni och i det tredje kapitlet redovisas svaren från novemberenkäten. Under projektet Hälsotramparna så delades det ut utrustning som skulle göra det säkrare och bekvämare för deltagarna att cykla. Vad Hälsotramparna ansåg om denna utrustning redovisas i fjärde kapitlet. I samma kapitel påvisas även vad deltagarna ansåg om de sammankomster som anordnats under projektet, samt hur kommunikationen och återkopplingen fungerat under projekttiden. Avslutningsvis, i det femte kapitlet så redovisas de resultat som kan härledas utifrån enkäterna, samt tips och förslag på förändringar som deltagarna gett, vilka alla kan vara bra att ta med sig inför kommande projekt med liknande syfte. Utvärderingens syfte Utvärderingen har två syften, den ska dels sammanställa och redovisa resultaten från de enkäter som hälsotramparna besvarat och dels lyfta fram erfarenheter och tips som deltagarna angett. Deltagarnas upplevelse av projektet är viktigt och något som mobilitetskontoret i Halmstads kommun kan ha nytta av inför kommande projekt. Enkäter Två enkäter delades ut som stöd för utvärderingen av projektet. Den första enkäten delades ut under juni månad och deltagarna hade då cyklat i ca två månader. Den andra och avslutande enkäten delades ut i november, projektet hade då precis avslutats. Sammanlagt var det 18 personer som deltog i Hälsotramparna, alla besvarade dock inte enkäterna. I juni var det 15 deltagare som besvarade enkäterna och i november inkom 1 svar. Det är inte ett stort bortfall av svar, men trots allt är det något som läsaren ska ta med sig i läsningen av denna enkätsammanställning. Det kan vara så att de som valt att inte svara, inte var fullt så nöjda som de deltagare som valt att besvara enkäten. Det kan dock också vara så att de deltagare som inte skickat in svar på enkäten helt enkelt glömt bort detta. Detta tåls att fundera över. Utformningen på de båda enkäterna skiljer sig åt. Frågorna behandlar samma sak, men junienkäten utgjordes till mestadels av öppna frågor, detta jämfört med enkäten i november där deltagarna hade fasta svarsalternativ att välja på. I junienkäten fanns det utrymme för

deltagarna att formulera sina egna svar och detta har medfört ett visst tolkningsutrymme. Även detta är något som läsaren ska ha med sig under genomgång av rapporten. Några deltagare hade i junienkäten inte svarat direkt på frågan. Det fanns utrymme för detta då frågorna var ganska stora och en fråga kunde innehålla flera små underfrågor. Vid de tillfällen som deltagarna inte svarat direkt på frågan sa har jag valt att exkludera dessa enkäter i sammanställningen. Detta beror på att svaren då hade baserats på mina tolkningar av svaren och mina tolkningar kan vara en missuppfattning av deltagarens egentliga svar. Det nämns i texten de gånger som detta skett.

Hälsotramparna juni 8 I detta kapitel sammanställs svaren från enkäten som delades ut i juni 8. Av de 18 deltagare som ingick i projektet så besvarade 15 personer enkäten. Deltagarna hade nu cyklat i ca två månader. Motivation och hälsa På frågan om deltagarna såg sin cykling som främst avkoppling eller som träning svarade hälsotramparna som följer: Synen på cyklingen 8 7 A n tal 5 3 1 Avkoppling Träning Både och Svarsalternativ Tre av deltagarna svarade inte direkt på frågan, vilket har gjort det svårt att avgöra vad de personerna ansåg om cyklingen, dessa tre har därför uteslutits i stapeldiagrammet ovan. Det kan dock tydligt urskiljas att merparten av hälsotramparna såg sin cykling som avkoppling. Vad är det då som sporrade Hälsotramparna att cykla? Nedan följer ett urval av kommentarerna som tillhörde denna fråga: Att det blivit en vana Man blir piggare Miljötanken Vädret Ekonomisk vinst Parkeringsproblematiken försvinner Njuter av naturen Känner sig nöjd då man varit ute och rört på sig Faktorer som påverkade motivationen negativt var: Stress Dåliga dagar Motvinden Vädret

På frågan om deltagarna upplevde någon skillnad på hälsan/konditionen, så kunder tre svarsalternativ urskönjas; mindre trött/piggare, det går lättare att cykla samt att de inte märkt någon förändring. Fördelningen av svaren redovisas nedan i stapeldiagrammet; Påverkan på hälsan 1 1 1 Antal 8 Mindre trött Går lättare att cykla Ingen större förändring Svarsalternativ Merparten av deltagarna har under de två månader som projektet pågått, då den första enkäten delades ut, känts sig mindre trötta. Att två av deltagarna anser att det går lättare att cykla tyder även det på att konditionen ökat. Cykelvägen Hur hälsotramparna upplevde sin cykelväg var en stor fråga och viktig fråga. Här ombads deltagarna att beskriva sin cykelväg samt att fundera på vad som skulle kunnas göras bättre för att den skulle kunna bli bekvämare och upplevas som säkrare. Fem av Hälsotramparna har inte angett vilken väg de cyklar utan enbar kommenterat om den är bra eller ej. Dessa fem är mer eller mindre nöjda och då det är svårt att veta var i Halmstad de cyklats så redovisas inte dessa svar. Tio Hälsotrampare återstår och deras kommentarer på hur de upplever sin cykelväg följer nedan: Jag cyklar Gamla respektive Nya Tylösandsvägen, där vissa sträckor utmed Gamla Tylösandsvägen är guppig. Cyklar hela vägen från Gullbrandstorp till Lilla Torg, det enda som saknas är viss belysning på sträckan förbi Heagård fram till Albany. Detta är ett problem främst vintertid. Har cykelbana hela vägen, Furuvägen till Gamletull, tyvärr förekommer emellanåt glassplitter på vägen. Cyklar längs med Laholmsvägen, södra infarten ner till Eurostop och denna väg är bara en tråkig transportsträcka. Det blir finare när man kommer in mot Snöstorp och fram till målet som är Eurostop, med bl.a. Gamla Prästvägen, de äldre husen och kolonilotter. Inga åtgärder behövs, cykelväg hela vägen från Centrum till Kärleken. Asfalten är bedrövlig längs Wrangelsleden och även belysningen. Jag kör; Köpmansgatan-Brogatan- Söndrumsvägen-Tylösandsvägen-Stenhuggerivägen och allt är ok, förutom att det ibland ligger glas på cykelvägen. Mellan Pålsbo och Vallås är det bra cykelbana hela vägen. I stort sett inget att klaga på sträckan mellan Trönninge och Andersberg.

Cykelvägen utmed Nissan efter Örjansvall och mot Slottsmöllan är mycket dålig. Många cyklar där varje dag och det borde asfalteras. Finns stora gropar som gör det lätt att köra omkull. Projektets påverkan på övriga resor Hur har då projektet påverkat deltagarnas övriga resor? Som påvisas nedan så har deltagarna använt bilen även vad gäller resor som äger rum på fritiden. Påverkan på övriga resor 1 1 1 1 Antal 8 Använder bilen mindre Svarsalternativ Använder bilen mer Nästan alla deltagare menar att deras deltagande i projektet också har påverkat övriga resor i positiv bemärkelse. Det är egentligen bara en deltagare som menar att han eller hon eventuellt kör mer på fritiden än vad som tidigare varit fallet. Orsaken till detta är att deltagaren tidigare försökte samordna hemresan med ärenden efter arbetstid som krävde bil. I och med projektet så avgår alla hans eller hennes bilresor hemifrån och därmed kanske det blir någon extra resa på fritiden. De övriga fjorton deltagare som tycker att fritidsresorna också påverkats, nämner resor till affären, bjudningar, träningen, hälsa på vänner, som resor där de valt att ställa bilen för att istället ta cykeln. De flesta hälsotrampare ansåg dock att deras medverkan i projektet inte nämnvärt påverkat övriga hushållsmedlemmars val av färdsätt. Det var egentligen bara tre deltagare som nämner att deras medverkan påverkat familjen. Två av dessa anser att familjen påverkats positivt, men att det enbart rört sig om en marginell påverkan. En hälsotrampare menade att bilen numera var mer tillgänglig för barnen och de därmed körde mer än vad som tidigare varit fallet. De gånger som cykeln inte används så är bilen det färdsätt som är mest frekventa alternativet. Nedan redovisas hur fördelningen var mellan färdmedlen;

Andra färdmedel 1 1 1 Antal 8 Bil Buss Samåkning Svarsalternativ Av svaren att döma så är det trots allt cykeln som dominerar och de fåtal gånger som denna inte används, har det varit bilen som varit det främsta alternativet. Det verkar dock som att det har tagit emot för deltagarna att använda sig av bilen och de fåtal gånger som detta gjorts, har det funnits en bakomliggande orsak. Anledningarna som nämnts är, tidsvinst med bil, transportmöjligheter och väderlek. Ytterligare saker som nämns är sjukdom och att cykeln gått sönder, dock är dessa inte lika vanligt förekommande som de föregående orsakerna. Har ditt deltagande inspirerat andra? På frågan om deltagarna trodde att deras deltagande inspirerat andra så ansåg de flesta att detta inte skett, resultatet redovisas nedan i cirkeldiagrammet; Har ditt deltagande inspirerat andra? Ja Nej Vet ej Åtta deltagare trodde inte att deras medverkan hade inspirerat andra till att cykla mer. Fyra hälsotrampare trodde att de spridit inspiration till att använda cykeln mer och tre deltagare visste inte och använde sig av svarsalternativet vet ej. Familjen och arbetskollegor är de som nämnts som personer som kan ha påverkats. Det framkommer dock inte om dessa enbart provat på eller om deras cykling skett mer frekvent.

Hälsotramparna november 8 De resultat som redovisas nedan härstammar från den enkät som skickades uti november 8, projektet var då precis avslutats. Deltagarna hade då cyklat i sex månader och totalt 1 av de 18 som deltog i projektet besvarade enkäten. Deltagarnas omdöme om projektet På frågan om vad hälsotramparna tyckte om projektet i stora drag framkom följande som redovisas nedan i ett stapeldiagram; Vad ansåg deltagarna om projektet? 1 1 8 Antal Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Svarsalternativ Fördelningen av svaren tyder på att projektet varit ett mycket lyckat. Ingen av deltagarna tyckte att projektet var dåligt och majoriteten av deltagarna har vid detta tillfälle svarat att de tyckte projektet som helhet till och med var mycket bra. Deltagarna tillfrågades vad som var det bästa samt det sämsta med projektet. Nedan redovisas deltagarnas positiva erfarenheter med cyklingen i punktform; Att jag kommit igång med cyklingen och mår bättre. Man har varit mer motiverad att cykla. Att vädret var så bra i maj, så att det var lätt att komma igång. Kontraktet hjälpte till och upprätthålla motivationen. En sporre att komma igång med personlig träning. Alla besparade bensinpengar. Jag lovar svär cykla kontraktet. Jag har börjat cykla! Man rör på sig. Att jag blivit färdig att cykla. Att få ställa bilen, ställa om mentalt och sedan sköter rutinen resten. Hantera stress, man kopplade av när man cyklade. Att det blev att man cyklade. Beröm, uppskattning från arbetskamrater. Att cykling har blivit ett självklart val av transportsätt för mig och min familj. Tankeväckande; det är faktiskt inte svårare än så här att komma igång. Att få frisk luft. De som deltagarna ansåg vara det sämsta med cyklingen och deltagandet i projektet Hälsotramparna redovisas nedan:

Regniga dagar. Det har varit svårt att hinna med att fylla i dagboken. Mörkret och sena kvällar. Inget, mer än dåligt samvete då man inte tagit cykeln. Inget Kan inte komma på något dåligt. Cykla när det blåser och regnar. Blåsten! Vädret. Att jag inte var med på e-postlistan och missade flera träffar. Inget har överhuvudtaget varit dåligt enligt mig. Hälsa och allmäntillstånd Nedan redovisas svaren på frågan om deltagarna tyckt att hälsa och allmäntillstånd förändrats i och med deras medverkan i Hälsotramparna. Påverkan på hälsa och allmäntillstånd 1 1 8 Antal Postitivt Negativt Varken eller Svarsalternativt De flesta av deltagarna menade att projektet påverkat hälsan på ett positivt sätt. Tre deltagare menade att hälsan och allmäntillståndet varken förbättras eller försämrats i och med deras medverkan i projektet. Ett urval av de kommentarer som tillhörde frågan redovisas nedan. Ingen större påverkan, hade kort avstånd till jobbet Jag känner mig piggare och hinner varva ner och upp på väg till jobbet. Kunnat hantera svår stress på jobbet. Något bättre. Mår mycket bra och har inte varit förkyld eller sjuk en enda gång. Uppfriskande, skönt med rörelse. Piggare. Projektets påverkan på övriga resor

Alla fjorton hälsotrampare har utökat sin cykling till att gälla fler resor än de till och från jobbet och de flesta av dessa resor har gått till affären. Ett annat vanligt förekommande mål med cyklingen har varit besök hos släkt och vänner, andra mål som nämnts är hämtning på dagis, träning, in till staden och fritidsaktiviteter. Samtliga fjorton menade att deras egen medverkan i projektet har lett till att bilanvändningen inom hushållet har minskat. De kommentarer som redovisas nedan härstammar från denna fråga. Det är bara jag som kör bil i familjen, (än så länge) Ändrade rutiner. Det har blivit en sport i familjen att använda bilen så lite som möjligt. Vi planerar körandet mycket bättre nu. Mina söner ser det som självklart att cykla upp till km istället för att ta bilen. Undviker bilen om jag kan. Min bil har varit mer tillgänglig för sonen, men min lösning har varit att inte tanka den. Vi har två bilar i familjen och när jag cyklat har min bil stått stilla. Har ditt deltagande inspirerat andra? På frågan om hälsotramparna trott sig ha påverkat andra i sin omgivning till att börja cykla, så ser resultatet ut som följer i cirkeldiarammet nedan: Har ditt deltagande ispirerat andra? Ja Nej Ett svarsalternativ som verkar ha saknats på denna fråga är, vet ej. Sex deltagare hade kryssat för alternativet nej, dock hade två av dessa kommenterat med vet ej. Av de åtta deltagare som svarat att de tror sig ha inspirerat andra, så är det en deltagare som inte nämner något ungefärligt antal på personer som kan ha inspirerats, men menar att det är många som visat intresse för att börja cykla. Det blir svårt att inkludera denna enkät till beräkningarna som ska påvisa hur många som inspirerats och därför utelämnas denna enkät helt. Det kan därmed antas att siffrorna som följer är något högre än vad som redovisas. Kvarstår gör sju deltagare som i genomsnitt inspirerat,13 personer till att börja cykla. Av dessa 15 personer som tros ha inspirerats så tror hälsotramparna att 1 av dessa enbart provat på att cykla till jobbet men att de resterande fem har cyklat mer kontinuerligt.

Framtida cykelfrekvens Enkäten i november gavs då projektet hade avslutats och denna enkät inkluderade en viktig fråga och det var om hälsotramparna även fortsättningsvis kommer att cykla till och från jobbet. Svaren redovisas nedan i stapeldiagrammet: Kommer du att fortsätta cykla? Antal 8 7 5 3 1 Ja, dagligen Ja, ett par ggr i veckan Ja, ett par ggr i månaden Några enstaka ggr Nej, aldrig Svarsalternativ Samtliga hälsotrampare ämnar att även efter avslutat projekt fortsätta att cykla till arbete. Sex av deltagarna avser att cykla varje dag, medan sju har som mål att cykla några gånger i veckan. En hälsotrampare använde inte svarsalternativen, men skrev att cyklingen sannolikt kommer ske mer frekvent än innan projektet, denne deltagare nämnde en flytt som orsak till osäkerheten i framtida cykelfrekvens. De kommentarer som lämnats till denna fråga berör alla vädret, två av deltagarna kommer att fortsätta cykla om vädret tillåter och de tre andra som kommenterat frågan kommer att återuppta cyklingen framåt våren.

Kommunikation, träffar och utrustning I detta avsnitt redovisas vad deltagarna ansett om kommunikationen och återkopplingen inom projektet. Vidare så redovisas även vad deltagarna ansåg om de fyra träffar som anordnats samt den utrustningen som tilldelades i början av projektet. Kommunikation Kommunikationen till deltagarna har skett med hjälp av e-post och nedan redovisas hur deltagarna uppfattat detta; Hur har informationen via e-post fungerat? Antal 8 7 5 3 1 Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket dåligt Svarsalternativ Ingen av hälsotramparna skulle vilja ha information på annat sätt, detta trots att två av deltagarna tyckte att informationen via e-post fungerat mycket dåligt. En av deltagarna har svarat att det sämsta med projektet var att han eller hon inte var med på e-postlistan och missade därmed flera träffar, detta kan vara en anledning till de delvis negativa svaren på denna fråga. Återkopplingen En viktig del av projektet var att deltagarna fick återkoppling på sina prestationer i form av resultat för koldioxidreduktion, hur långt gruppen cyklat osv. Hur deltagarna tyckt att detta fungerat redovisas i stapeldiagrammet nedan:

Hur har återkopplingen fungerat? Antal 9 8 7 5 3 1 Mycket bra Bra OK Dålig Mycket dålig Vet ej Svarsalternativ Till synes har återkopplingen på projektet fungerat bra. Kommentarer som lämnats till denna fråga är att en deltagare önskat sig mer diskussion inom gruppen. Träffar Projektet hälsotramparna inkluderade fyra träffar, vilka alla hade olika teman och innehåll, deltagarnas kommentarer på dessa träffar som helhet redovisas nedan: Jag skulle gärna ha en träff per månad, tycker det är givande att utbyta erfarenheter med övriga deltagare. Bra med träffar, det skapar vi-känsla. Det har fungerat bra, det var en bra tidpunkt för mig då jag kunde gå direkt från jobbet till mötet. Bra att med olika teman. Förslagsvis även en miljöföreläsning. Trafiksäkerhet kom sent. Bra, men man har för mycket annat för sig, tyvärr. Önskar mer tid för prat och utbyte av erfarenheter med övriga deltagare. Det fanns även mer specificerade frågor för respektive träff, dessa redovisas i de kommande underkapitlen med tillhörande stapeldiagram. Startträffen Den första träffen var en träff för att starta upp projektet och under denna sammankomst delades utrustning ut och deltagarna fick information om projektet. Hur deltagarna upplevde denna presenteras i stapeldiagrammet nedan:

Startträffen, (information, utrustning, mm.) Antal 8 7 5 3 1 Mycket bra Bra OK Dålig Mycket dålig Vet ej Svarsalternativ Ett förslag som lämnats är att cykellampor ska ingå i utrustningen samt någon form cykelservice till inför vintern. Juniträffen Träffen i juni hade temat kost och motion. I stapeldiagrammet nedan redovisas vad hälsotramparna ansåg om denna sammankomst: Juniträffen, (tema; kost och motion) 5 Antal 3 1 Mycket bra Bra OK Dålig Mycket dålig Vet ej Svarsalternativ På svaren syns ganska tydligt att deltagarna var mindre nöjda med denna träff. De kommentarer som lämnats tyder på att föreläsaren inte upplevdes som bra och att det inte var någon ny information som lyfts fram. Septemberträffen Septemberträffen innebar att deltagarna hade möjlighet att gå på miljöutställning som anordnades i samband med föreställningen SopOperan i slottsmöllans gamla tegelbruk. Vad deltagarna tyckte om detta framförs nedan:

Septemberträff (på sopoperan) Antal 8 7 5 3 1 Mycket bra Bra OK Dålig Mycket dålig Vet ej Svarsalternativ Till denna träffa verkar det som om många haft förhinder. Hälften av hälsotramparna har kryssat för svarsalternativet, vet ej, vilket tyder på att de inte deltagit. Avslutningsträffen Avslutningsträffen innebar en uppsamling av projektet och denna träff ägde rum på stadsbiblioteket i Halmstad. Träffen inkluderade en föreläsning om trafiksäkerhet samt en presentation av hälsoundersökningen. Avslutningsträff 1 1 8 Antal Mycket bra Bra OK Dålig Mycket dålig Vet ej Svarsalternativ Alla hälsotrampare tyckte att avslutningsträffen var bra till mycket bra. Kommentarerna som lämnats tyder också på att deltagarna uppskattade denna sammankomst. Utrustningen Under projektet Hälsotramparna så fick deltagarna en del utrustning som skulle underlätta cyklingen samt göra den säkrare. Utrustningen inkluderade hjälm, regnställ, cykeldator, cykelväska samt en reflexväst. För att få reda på vad deltagarna ansåg om denna utrustning så inkluderades en fråga vid bägge enkättillfällena om just detta. Här hade deltagarna möjlighet att kryssa för alternativen 1-5 samt Vet ej. Ett var det sämsta alternativet och fem var det bästa. De stapeldiagram som följer påvisar vad deltagarna ansåg om respektive utrustning vid två tillfällen. De staplar längst till vänster härstammar från enkäten i juni 8 och de innehar

även rubriken juni. Staplarna till höger kommer från enkäten då projektet avslutats och denna innehar rubriken november. Det ska noteras att i juni var det en person mer som besvarade enkäten jämfört med november. Hjälm Hjälm var en del av utrustningen och vad deltagarna ansåg om denna redovisas i stapeldiagrammet som följer: Hjälm 5 Antal 3 1 1 3 5 Vet ej 1 3 5 Vet ej juni novem ber Utifrån detta stapeldiagram kan konstateras att det var fler hälsotrampare som gav hjälmen toppbetyg i juni jämfört med i november. En förflyttning av svaren har även skett, i novemberenkäten är det fler deltagare som väljer svarsalternativet, Vet ej. Kommentarerna som lämnats tyder på att de deltagare som redan innan projektet använde hjälm, fortsatte att använda sina egna hjälmar under projektet. Dessa deltagare hämtade inte heller ut någon hjälm och detta kan vara en av förklaringarna till att så många hälsotrampare valde svarsalternativet Vet ej. En deltagare menade att hjälmen var för stor och använde den därmed inte. Flera deltagare nämner personligt agg mot hjälmar och huvudbonader som orsak till att de inte använde cykelhjälm under projektet. Regnställ Vad deltagarna ansåg om regnstället redovisas nedan i stapeldiagrammet:

Regnställ 7 5 Antal 3 1 1 3 5 Vet ej juni 1 3 5 Vet ej november I junienkäten valde många deltagare svarsalternativet Vet ej som omdöme på regnstället och detta beror antagligen på att många deltagare vid denna tidpunkt inte använt sig av regnstället. Vädret var under denna period var bra. I enkäten i november ser det annorlunda ut, ingen använder svarsalternativet Vet ej och deltagarna kan därmed antas ha använt sig av regnstället. Majoriteten av de som svarade på novemberenkäten gav regnstället högsta betyg. En kommentar har lämnats om att det snabbt blev kondens på ryggen, men de resterande kommentarerna var positiva. Cykelväska En cykelväska ingick även i utrustningen och nedan påvisas i stapeldiagrammet vad deltagarna ansåg om denna väska: Cykelväska 8 7 Antal 5 3 1 1 3 5 Vet ej juni 1 3 5 Vet ej november Fler deltagare var nöjda med cykelväskan i juni jämfört med i november. Sammanfattningsvis kan sägas att deltagarna inte verkar helt nöjda med denna del av utrustningen. På bägge enkättillfällena har nästan hälften av deltagarna svarat, Vet ej och detta tyder på att användningsfrekvensen inte varit hög. De kommentarer som lämnats på väskan är att den var krånglig att ta med samt att det borde finnas plats för den bärbara datorn.

Cykeldator Vad deltagarna ansåg om cykeldatorn påvisas nedan: Cykeldator Antal 1 9 8 7 5 3 1 1 3 5 Vet ej juni 1 3 5 Vet ej november Cykeldatorn verkar vara något som de flesta deltagarna tyckt om. Vid bägge enkättillfällena gav mer än hälften av hälsotramparna denna del av utrustningen en fyra eller femma. I novemberenkäten kan skönjas att nöjdheten med cykeldatorn har ökat. Två kommentarer som har lämnats och dessa berör samma sak. Det verkar om två av deltagarna har fått en cykeldator som inte fungerat eller som har glappat och det kan antas att de är dessa två deltagare som gett cykeldatorn ett mindre bra betyg. Reflexväst I stapeldiagrammet nedan redovisas vad deltagarna ansåg om reflexvästen: Reflexväst Antal 8 7 5 3 1 1 3 5 Vet ej juni 1 3 5 Vet ej november I enkäten i juni, har många deltagare kryssat i alternativet Vet ej och då behovet av reflexväst under sommarmånaderna är litet, kan det antas att deltagarna inte testat västen. Novemberenkäten påvisar att deltagarna på det stora hela var nöjda med reflexvästen och hälften av deltagarna har gett denna utrustning högsta betyg. En deltagare menade att västen var på tok för stor, medan en annan deltagare menade att det var just västen rymlighet var en fördel då han eller hon kunde ha sin ryggsäck under den också.

Slutsatser I detta kapitel redovisas de resultat som kan utläsas från enkäterna. Vidare så framförs de synpunkter och tips som deltagarna angivit och som kan vara bra att ta med sig inför kommande projekt. Resultat Genom att jämföra svaren mellan de båda enkäterna så framkom det intressanta aspekter och detta inte minst vad gällde frågan om deltagarna trodde att deras egen medverkan har inspirerat andra till att börja cykla. I junienkäten så trodde inte hälsotramparna sig kunna påverka eller ha påverkat sin omgivning till att börja cykla. Vid detta tillfälle så var det 15 personer som besvarade enkäten, enbart fyra av dessa trodde att de inspirerat andra till att börja cykla. Enkäten i november innehöll en liknande fråga och vid detta tillfälle trodde åtta av de 1 hälsotrampare som besvarat enkäten att de spridit inspiration till att börja använda cykeln mer. Detta är en intressant aspekt att lyfta fram och det påvisar att projektet har slagit väl ut. Det som ska poängteras är att det är fler än bara deltagarna i sig som påverkats av projektet. I den sista enkäten, den i november, tror sig deltagarna ha inspirerat 15 personer och detta är personer som inte själva deltog i Hälsotramparna. En annan intressant fråga som även den är värd att ytterligare lyfta fram är om resten av hushållen påverkades i deras val av färdsätt när en av medlemmarna deltog i Hälsotramparna. I novemberenkäten anser samtliga deltagare att bilanvändningen inom hushållet har minskat. Detta kan jämföras med enkäten i juni, då enbart två deltagare menade att familjen påverkats och att detta var marginellt. En deltagare menade till och med i juni, att de övriga familjemedlemmarna körde mer och att detta berodde på att bilen var mer tillgänglig, då en person i hushållet börjat cykla, än vad som tidigare varit fallet. Det som bör framhållas är att även här har projektet haft påverkan utöver hälsotramparna i sig, då enkätsvaren i november påvisar att resten av familjen även påverkades till att cykla mer. Enkätsvaren för såväl juni som november visar att projektet även påverkat deltagarnas övriga resor, deltagarna har inte enbart ersatt resorna till och från arbetet. Detta är ytterligare en aspekt som påvisar att Hälsotramparna nått utöver projektet egentliga mål, att deltagarna skulle cykla istället för att bilen till arbetet. Alla deltagare som besvarat enkäten i november menade att de även i fortsättningen kommer att cykla till och från arbetet. Många deltagare svarade att detta kommer ske dagligen, men den knappa majoriteten svarade att de kommer att fortsätta cykla och att detta skulle komma att ske ett par dagar i veckan. Cyklingen tycks med andra ord blivit en etablerad vana och att deltagarna även i fortsättningen avser att cykla är något som bör belysas och som ytterligare påvisar att Hälsotramparna varit ett lyckat projekt. Tips inför kommande projekt. I detta avsnitt redovisas de synpunkter som deltagarna haft på projektet, en del av dessa synpunkter och tips är redan redovisade i själva rapporten. Det som följer här är en sammanfattning av deltagarnas erfarenheter. Det verkar som om de flesta tyckt att kommunikationen med e-post fungerat bra, dock svarade två personer att de tyckt att kommunikationen fungerat mycket dåligt. Detta är något som vi kan fundera över. Vill alla ha kommunikationen på detta sätt och kan det finnas alternativa sätt att kommunicera med deltagarna på? En deltagare ansåg att det sämsta med

projektet var att han eller hon inte var med på e-postlistan och därmed missade en del av träffarna. Tydligen så var e-postadressen till denna person felaktig. Det är beklagligt att en sådan här enkel sak ska dra ner deltagarens helhetsupplevelse av projektet. Det vore nog bra att ta med sig detta inför kommande projekt och kanske låta deltagarna kontroller sina kontaktuppgifter vid t.ex. den första sammankomsten. På så sätt kanske denna typ av problem kan undvikas. Kommentarerna om träffarna visar att de flesta deltagare var nöjda med sammankomsterna, dock verkar det som om träffen i juni, med temat kost och motion inte var lika omtyckt som de övriga träffarna. Av kommentarerna att döma verkar det som om föreläsaren inte riktigt gick hem hos deltagarna och att det inte framkom något nytt under föreläsningen. Träffen i september, besöket på miljöutställningen i samband med SopOperan, verkar vara en sammankomst då många haft förhinder. Varför var det så? Var det en dålig tidpunkt eller var det aktiviteten i sig som gjorde att deltagarna valde att avstå från att medverka? Denna träff startade redan kl. 17.15, vilket var tidigare än de övriga sammankomsterna. Tidpunkten kan vara orsaken till det stora bortfallet deltagare. En annan kommentar som lämnats i samband med träffarna är att en deltagare ansåg att föreläsningen om trafiksäkerhet kom för sent i projektet. Denna hölls under avslutningsträffen, och enligt deltagaren så borde denna ha kommit tidigare. Ett annat förslag är att inkludera en föreläsning om miljö i allmänhet till träffarna. Överlag verkar det dock som om deltagarna har uppskattat sammankomsterna och några har kommenterat med att de ville ha mer diskussion inom gruppen så att erfarenheter skulle kunna utbytas. Mer kommentarer om de enskilda sammankomsterna och vad deltagarna ansåg om dem som helhet hittas i kap... Utifrån de kommentarer som lämnats på utrustningen så verkar det som om deltagarna var minst nöjda med cykelväskan. På såväl reflexvästen som hjälmen så efterfrågas det mer valmöjligheter i storlekar. En kommentar som lämnats är att cykelbelysning borde ingå i utrustningen och cykelservice inför vintern har efterfrågats. Mer detaljerad information och omdöme om respektive utrustning finns under kap..3. En deltagare lämnade ett förslag och menade att det hade varit bra om det hade funnits ett kort eller en folder i fickformat med information om projektet. Deltagaren menade att ett samtal lätt kan glömmas men om den nyfikne fick ett kort med sig hem så kanske detta kan leda till att de blir ännu mer nyfikna och mer engagerade. Förslagsvis så skulle lite kort information om fördelarna med att cykla ingå i foldern, som t.ex. hälsa, miljö och ekonomi mm. Deltagaren menar vidare att regnjackan med loggan på ryggen har väckt uppmärksamhet och att folk blir nyfikna. Att kunna dela ut en folder vid tillfälle då frågor uppstår, hade kunnat vara ytterligare en informationskanal för projektet. Enkäten i november avslutades med övriga kommentarer. En deltagare lämnade ett förslag på hur kommunen skulle kunna tipsa arbetsgivare för att underlätta för anställda att cykla. Detta genom att tillhandahålla säkert cykelställ och cykelservice betalt och organiserat av arbetsgivaren. Ytterligare en sak som jag personligen skulle vilja tillägga och som jag tycker borde göras annorlunda inför kommande projekt är utformningen på själva enkäterna som ska ligga till grund för utvärderingen av projektet. Det hade underlättat mycket om enkäterna var utformade på liknande sätt och att det, likt enkäten i november, var utarbetade med fasta svarsalternativ.

SUMO Hälsotramparna 9 Nivå Målsättning Indikator Resultat A Nyttiga prestationer annonseringar Minst två företag/organisationer bjuds in att delta med egna grupper Antal annonseringar Antal kontaktade företag/arbetsplatser 1 annonsering Länssjukhuset och Albany 5 affischer och foldrar till bibliotek, mdbs, rådhuset, TK, KUF mm Antal affischer och foldrar 5 affischer uppsatta Tjänster Publiceringar på insidan, anslagstavlan E-post till kommunanställda Publiceringar på hemsidan miljökalendern pressmeddelanden Exponering av Hälsotramparna i media och på utställningar. Antal publiceringar Antal anställda som fått epost Antal publiceringar hemsidan Antal miljökalendrar Antal pressmeddelanden Antal utställningar Antal artiklar 1 publicering inkl pdf E-post till Rådhuset, TK ca. 5 pers 1 i april Alla hushåll i Halmstads kommun pressmeddelanden Kretsloppet, Trafikantveckan En artikel i HP Fortlöpande B Kännedom om tjänst Stor del av målgruppen Hur många som har tagit del av de nyttiga Ej kartlagt, men; prestationerna Av de som blev Hälsotrampare angav 7 st att de såg annonsen i HP st kommuninternt 3 st av vän/kollega 3 st av Halmstads kommuns hemsida Enkät dec 9 C Användning/ deltagande 8 personer hör av sig och anmäler sitt intresse Antal intresseanmälningar 5 personer anmälde intresse Inledningsskedet D Nöjdhet med tjänst 1% av de som accepterat erbjudandet är nöjda med informationen Antal nöjda 1 av personer svarade på enkät. 7 svarade att informationen innan projektet var mycket bra och 9 svarade att den var bra. Enkät dec 9

E Acceptans av erbjudande F Experimentellt beteende skriver på kontrakt Antal som skrivit under 3 personer rekryterades, skrev under, Cykelperiodens början en person hoppade av i inledningen eftersom det inte fungerade i hennes vardag. En person hoppade av efter några månader pga knäproblem = personer blev Hälsotrampare 1. Minst 85 % (17 av de ) cyklar 8 % av arbetsresorna. Utfallet från respektive resedagbok 75 % cyklade 8 % av arbetsresorna (eller mer). Snittet för alla Hälsotrampare blev dock ca. 83 % Fortlöpande Erbjudande. 95 % (19 deltagare) upplever ett bättre allmänstillstånd. Utfallet från respektive hälsotest Generellt hade: Motionsvanorna förbättrats Kostvanorna också De var mindre stressade Upplevde att de orkade mer Minskade symptom (såsom ryggbesvär eller liknande) Upplevd hälsa förbättrad Vilopulsen sjönk Vikten sjönk Bukomfånget minskade Ökad fysisk förmåga Ökad syreupptagningsförmåga Hälsotest i början o slutet av perioden. G Nöjdhet med erbjudande 1% är nöjda med deltagandet i Hälsotramparna Enkät Uppföljningsenkät, antal nöjda Visade att de allra flesta upplevde att det allmänna hälsotillståndet hade förbättrats. De hade blivit piggare och orkade mer. 17 av svarade på enkäten. 1 svarade att Hälsotramparprojektet i sin helhet var mycket bra med. 7 svarade att det var bra. Enkät dec 9 Enkät dec 9 Effekt H Permanent beteende Minst 5% av deltagarna fortsätter att cykla minst 5% av arbetsresorna ett år efter testperiodens slut. Enkät. Antal som uppger ett permanent förändrat beteende ett år efter projektet. 11 av deltagare svarade på en enkät Enkät nov 1 som skickades ut ett år efter avslutat projekt, av dessa såg resvanorna ut enligt följande: 8 av 11 cyklade minst 8 % av arbetsresorna = 73 % av dessa fortsatte med sina resvanor. Svårt att svara på hur resandet såg ut för de som inte svarade på enkäten, men om alla dessa inte cyklar alls idag så är det ändå % (8 av ) av deltagarna som bibehållit sina resvanor (att cykla 8 % av arbetsresorna). I System- effekt Koldioxidutsläppen minskar med minst 8 % under Hälsotramparperioden Antal cyklade km (delat med sträcka till arbetet). Koldioxidutsläppen har minskat med 8 % = 38 kg CO Resdagbok