Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av



Relevanta dokument

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Värdera metan ur klimatsynpunkt

KLIMATO OLOGI Nr 4, 2011 Uppdatering av den vetenskapligga grunden för klimatarbetet

Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. En översyn av naturvetenskapliga aspekter

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Hur kan flygsektorn bidra till att klimatmålen nås?

Klimat och Energimål

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Klimat- och energistrategi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Observationer Förlängda tidsserier

Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Bilagor till rapport 6537

Klimatpolitik. och kort om landsbygdsprogram Anna Hagerberg. Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Simulering av möjliga klimatförändringar

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Miljödepartementet Registrator, Tegelbacken Stockholm

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Indikatornamn/-rubrik

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Studiecirkel om Klimatet

Sommarens torka. Klimatförändring

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Miljösituationen i Malmö

Rapport. Utsläppsbanor för ett 1,5ºC-mål

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

DEN NATURVETENSKAPLIGA GRUNDEN

2030 och EU ETS. Olle Björk

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

Klimatutredning för Karlstads kommun

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Övergripande mål för de svenska insatserna

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket?

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Maten och klimatet. Mål, möjligheter och motstridiga budskap. Rasmus Einarsson 18 september 2018

Jordbrukets utsläpp och trender

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Transkript:

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter

Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska utsläppen av växthusgaser med 40% till 2020 (basår 1990) Fossilfri fordonsflotta 2030 0-utsläpp 2050 Miljöminister Lena Ek och Jos Delbeke, chef för EUs klimatdirektorat 2011-11-15

Medverkande SMHI Markku Rummukainen, Joakim Langner, Ralf Döscher Chalmers Daniel J. A. Johansson, Christian Azar Lunds universitet Henrik Smith

Fokus på naturvetenskaper hur ( om ) ny kunskap påverkar tidigare slutsatser om klimatförändringar och klimateffekter vetenskapliga förutsättningar för 2ºC vetenskapliga förutsättningar för 1,5ºC kortlivade klimatpåverkande ämnen

Utsläpp av koldioxid (fossil förbränning) 2010 5,6% / year GtC/year 1990-1999 1% / year 2000-2009 2,5% / year 2009-1,3% / year GtCO2/year Friedlingstein et al. (2010), uppdaterad mha CDIAC Year

Koldioxidhalten på Mauna Loa 395 (max 2011) ppm(v) Efter Feely m fl 2009 6

14,6 14,4 14,2 14 13,8 C 1881-1890 1891-1900 1901-1910 1911-1920 1921-1930 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1990 1991-2000 2001-2010 13,6 13,4 13,2 13 Data: WMO 2011 Global medeltemperatur

2ºC 8

Klimatkänsligheten Kolcykeln 2 grader Atmosfärs-h alt av CO 2 ekv Utsläppen Global utsläppsbana Nationella utsläppsbanor

47% + 27% 26% After: Global Carbon Project 2010, Se även Le Quéré et al. 2009, Canadell et al. 2007

Klimatkänsligheten Kolcykeln 2 grader Atmosfärs-h alt av CO 2 ekv Utsläppen Global utsläppsbana Kostnadseffektivitetsoptimering Nationella utsläppsbanor Fördelningsmodell

Förenlighet med tvågradersmålet handlar om sannolikhet för måluppfyllelse Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år P = 80 % P = 50 % P = 20 % År

För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70% bör de globala utsläppen minska ca 50-60% till 2050, och ca 100% till 2100 (basår 2000) 13

En fördelningsmodell Per capita konvergens till 2050 www.sxz.hu 14

Tvågradersmålet, med ca 70 % sannolikhet Utsläppsmål relativt år 2005 Region 2020 2030 2040 2050 USA -22 % -54 % -74 % -89 % EU -21 % -50 % -66 % -80 % Sverige -18 % -42 % -57 % -71 % Kina +34 % -7 % -31 % -55 % Indien +81 % +93 % +104 % +81 % Latinamerika +20 % -6 % -20 % -40 % Afrika söder om Sahara exkl SA +75 % +99 % +124 % +113 % Nettoutsläpp av CO 2 från avskogning och andra markanvändningsförändringar och skogsbruk samt utrikes luft- och sjöfart ingår inte i siffrorna

För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70% bör de globala utsläppen minska ca 50-60% till 2050, och ca 100% till 2100 (basår 2000) För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70% behövs globala nollutsläpp redan runt år 2050 (basår 2000) 16

Klimatpåverkande luftföroreningar (Short-lived Climate Forcers SLCF) Compound Lifetime GWP GWP 100 yr 20 yr Black Carbon-soot 1-2 weeks 210-1500 690-4700 Regional and local Troposperic Ozone appr. 1 month 20% of methane Regional and global Regulated under ECE-LRTAP Methane 12 yrs 25 1 (31) 72 (104) Regulated under KP. Global

Påverkan på strålningsbalansen 1750-2005 De positiva bidragen W/m 2 1,56 0,72 0,44 0,39 CO2 CH4 etc. Sot Trop. O3 IPCC 2007

Påverkan på strålningsbalansen från partiklar, W/m 2 0,44 0,44-0,91-1,35 Sot Sulfat, etc Total IPCC 2007

UNEP/WMO Integrated Assessment on Black Carbon and Tropospheric Ozone Åtgärder mot SLCF kan reducera den globala uppvärmningen med 0,5 C (0,2-0,7 C) 2050 hälften av den projicerade uppvärmningen och skulle förbättra utsikterna att nå ett tvågradersmål, men bara om CO 2 och andra långlivade växthusgaser också reduceras kraftigt Betydande hälsovinster och reducerade skördeförluster kan uppnås regionalt Identifierade åtgärder tillämpas redan i olika regioner Result for Global Temperature Change from the combined results from NASA-GISS and ECHAM models (JRC) Mini stry

21 Huvudsakliga slutsatser / utsläppsbanor Tvågradersmålet / sannolikhet cirka 70 % de globala utsläppen behöver nå sin kulmen under de närmaste 5-10 åren och vid år 2050 ha minskat med cirka 50-60 % convergence & contract SE:s utsläpp behöver minska med cirka 20 % till år 2020 och 70 % till 2050, jämfört med år 2005 Ett lägre temperaturmål - mer omfattande utsläppsminskningar. Olika stora klimateffekter vid olika klimatmål

Påverkar ny kunskap? Kunskapsläget om klimatkänsligheten som redovisades i AR4 (IPCC 2007a) står sig väl Åtgärder mot kortlivade klimatpåverkande ämnen kan ge väsentliga bidrag på kort sikt Stora utsläppsminskningar behövs Jämfört med AR4, ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter generellt större 22

Tack! 23