Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Bilagor till rapport 6537

Transkript

1 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Bilagor till rapport 6537 rapport 6525 DECEMBER 2012

2 1 Bilaga 1 Uppdraget NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2012 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2012 Omslagsfoto: Fria bilder från Naturvårdsverkets Klimatfakta

4 Bilaga 1 Uppdraget Regeringsbeslut 1:5 REGERINGEN M2011/2426/K1 M i I jödepartementet Naturvårdsverket STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink Salcnr Handl. enhet Uppdrag att ge underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Löp. nr. Regeringens beslut Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med Statens energimyndighet och efter samråd med Boverket, Konjunkturinstitutet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket, Transportstyrelsen, Verket för innovationssystem (Vinnova) och andra berörda myndigheter i relevanta delar samt med länsstyrelserna lämna ett underlag till en sveiisk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha nettoutsläpp av växthusgaser Analys av styrmedels kostnadseffektivitet ska utföras i samråd med Konjunkturinstitutet. Länsstyrelserna ges i uppdrag att efter regionala dialoger lämna underlag senast den 31 mars 2012 till Naturvårdsverket om hur den regionala nivån kan bidra för att nå visionen om att Sverige 2050 inte ska ha nettoutsläpp av växthusgaser. Naturvårdsverkets uppdrag ska slutredovisas till Regeringskanshet (Miljödepartementet) senast den 1 december En delrapport ska lämnas till Miljödepartementet senast den 31 januari Ärendet Bakgrund Vid FN:s klimatkonferens i Cancun 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga växthusgasutsläpp samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att göra sådana planer. Europeiska kommissionen presenterade i mars 2011 ett meddelande om en färdplan för EU för en konkurrenskraftig och utsläppssnål ekonomi till 2050, vilket ligger i linje med arbetet med EU 2020 och särskilt flaggskeppsinitiativet om resurseffektivitet. Syftet är att uppfylla målet att minska unionens utsläpp med procent till Färdplanen beskriver hur utsläppsbanan för växthusgaser kan se ut över tid och hur minskningen bör fördelas mellan olika sektorer för att nå målet på ett kostnadseffektivt sätt. Miljörådet diskuterade kommis- Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se Stocktiolm Besöksadress ' Telefax Telex Tegelbacken MINEN S 3

5 Bilaga 1 Uppdraget sionens meddelande den 21 juni I ordförandeskapets slutsatser som 26 medlemsstater stod bakom uppmanas medlemsstaterna att anta nationella färdplaner. I regeringens proposition En sammanhållen svensk klimatpolitik (prop. 2008/2009:162) anges mål för 2020 inklusive för förnybar energi och energieffektivisering samt en vision att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären Visionen visar att Sverige tar ett långtgående ansvar för att nå hållbara utsläppsnivåer. I propositionen pekar regeringen bl.a. på att användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till Sverige bör 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen, bl.a. genom en övergång till hållbara förnybara drivmedel och en kraftfull utveckling av eldrift i fordonsflottan. Bättre gödselhantering och ökad biogasproduktion inom jordbruket bör ge betydelsefulla bidrag, och att främja kolsänkor och hindra avskogning är nödvändigt. Kärnkraften kommer att vara en viktig del av svensk elproduktion under överskådlig tid. Med ett ökande fokus på klimatförändringarna uppfyller kärnkraften ett av de viktigaste kraven som ställs på dagens energikällor, nämhgen att den endast innebär låga utsläpp av växthusgaser. En kontrollstation ska enligt propositionen genomföras 2015 för att analysera utvecklingen i förhållande till målen samt kunskapsläget. Kontrollstationen omfattar inte politikens grundläggande inriktning, men kan komma att leda till justeringar av styrmedel och instrument Sverige bör nu ta fram en nationell färdplan till Planen ska utgå från att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser Underlaget till färdplan ska inriktas på att beskriva hur visionen kan åstadkommas på ett kostnadseffektivt sätt via sektorsövergripande klimatinsatser och insatser inom olika samhällssektorer och verksamheter. Naturvårdsverket ska i sitt underlag - redovisa utsläppsbanor inom olika sektorer fram till 2050 som följer av dagens klimatpolitik och scenarier för omvärldsutvecklingen, - föreslå förändring i styrmedel eller ytterligare styrmedel för att visionen för 2050 ska kunna uppnås så kostnadseffektivt som möjligt, samt - redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till Beräkningar ska baseras på det nationella systemet för klimatrapportering vilket är förenligt med det internationella regelverket. Antagandet att hela utsläppsreduktionen sker inom Sverige, respektive möjligheten att även fullt utnyttja internationella marknader för utsläppshandel, ska utgöra två alternativa beräkningar. 4

6 Bilaga 1 Uppdraget EU:s fortsatta arbete med att utveckla sektorsvisa strategier bl.a. för energi- och transportsektorerna bör följas liksom andra initiativ inom ramen för flaggskeppsinitiativet om resurseffektivitet. Det fortsatta arbetet med att utveckla en färdplan för hela EU bör bevakas och det arbetet bör utnyttjas i möjugaste mån. Likaså bör andra länders arbete med att ta fram sådana färdplaner följas upp, i synnerhet bör goda exempel från andra EU-länder beaktas. En viktig uppgift är att bryta ned och anpassa gjorda modelleringar på EU-nivå som utförts av Europeiska kommissionen och International Energy Agency (lea) liksom kommissionens och IEA:s bedömningar om möjhga insatser i ohka sektorer till svenska förhållanden. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska beaktas med utgångspunkt i klimatkonventionens regelverk för rapportering. Dessutom ska konsekvenser av olika bokföringsalternativ belysas. En central utgångspunkt för arbetet ska vara de senast tillgänghga vetenskapliga bedömningarna av hur de långsiktiga globala målen för minskade utsläpp kan nås. Regeringen har den 1 juni 2011 gett SMHI i uppdrag att uppdatera den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. Naturvårdsverket bör inhämta underlag från SMHI i sitt uppdrag. Nödvändiga förändringar av samhällsstrukturen Naturvårdsverket ska i samråd med berörda myndigheter analysera vilka långsiktiga förändringar i samhällsstrukturen som kan behövas för att målen ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt. Av särskilt intresse är behov av förändringar i näringsliv, bebyggelsestruktur och transportsystem. Även offentlig service bör beaktas. Hindren för sådana förändringar av samhällsstruktur bör diskuteras och behov av förändrad lagstiftning och beslutsrutiner bör beröras. Styrmedel Naturvårdsverket ska redovisa behovet av ekonomiska och andra styrmedel för att stimulera till den teknikutveckling, infrastrukturförändring och annan samhällsförändring som behöver ske för att nå utsläppsmålen Ett brett spektrum av styrmedel bör analyseras. Detta kan avse såväl effekterna av befintliga styrmedel, förslag på förändringar av dem liksom eventuella nya styrmedel. Utgångspunkterna för analyserna bör vara styrmedel som är kostnadseffektiva för att nå noll i nettoutsläpp 2050, men deras effekter på kort sikt (2020) bör också redovisas. Nationellt perspektiv Uppdraget ska utföras i samråd med Statens energimyndighet och efter samråd med Boverket, Konjunkturinstitutet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket, Transportstyrelsen, Verket för innovationssystem (Vinnova) samt andra berörda myndigheter i relevanta delar. Analys av styrmedels kostnadseffektivitet ska 5

7 Bilaga 1 Uppdraget utföras i samråd med Konjunkturinstitutet. Tidigare myndighetsutredningar samt fristående utredningar som gjorts utanför myndighetssfären bör kunna utnyttjas. Statens jordbruksverk respektive Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bör kunna lämna underlag när det gäller utsläpp av växthusgaser i jordbrukssektorn respektive utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Metodik utvecklad i regeringsuppdrag till SLU kring skogens kolflöden (Jo2008/3958/LB) bör kunna vara en utgångspunkt. Det arbete som Trafikanalys utför när det gäller att beskriva utvecklingen inom transportområdet och bedriva omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom transportområdet kan också vara en värdefull informationskälla. Även Naturvårdsverkets egna studier i ämnet om hållbar konsumtion och produktion bör kunna nyttjas liksom Konjunkturinstitutets analyser. Det är angeläget med god samordning med pågående arbete med att åstadkomma en fossiloberoende fordonsflotta för att göra det möjligt att utnyttja delresultat från det arbetet i Naturvårdsverkets uppdrag och vice versa. Det är också angeläget att under arbetets gång fortlöpande bevaka viktigare utredningsresultat och förhandlingsresultat t.ex. från klimatförhandlingarna, kommissionens arbete m.m. Den fördjupade utvärderingen av miljömålen ska beaktas liksom Miljövårdsberedningens arbete. Internationell utblick I uppdraget ingår att diskutera utvecklingen av den internationella utsläppsmarknaden och hur denna och andra internationella instrument som syftar till kostnadseffektivitet kan komma att utvecklas från nu till Studier som gjorts av den internationella utsläppsmarknaden på längre sikt bör kunna användas. När det gäller internationell luftfart och sjöfart bör förutsättningar för åtgärder diskuteras liksom möjligheten att åstadkomma och utveckla EU-gemensamma och internationella styrmedel. Regionalt och lokalt perspektiv Samtliga länsstyrelser har sedan 2008 i uppdrag att i bred samverkan med olika aktörer i länet (kommuner, landsting, samverkansorgan, privata och offentliga företag samt högskolor och ideella organisationer) arbeta med regionala Mimat- och energistrategier för att nå de klimat- och energipoutiska målen. För att ytterligare stärka det regionala klimat- och energiarbetet utsåg regeringen i augusti 2010 tre pilotlän för grön utveckling: Skåne, Dalarnas och Norrbottens län. Länsstyrelserna i pilotlänen för grön utveckling har bl.a. i uppdrag att genomföra fördjupade analyser av konsekvenser av nationella styrmedel för minskad klimatpåverkan och energiomställning på regional nivå för att identifiera brister, hinder och möjligheter samt behov av justeringar av dessa. Länsstyrelserna i pilotlänen har även i uppdrag att vara en dialogpart för 6

8 Bilaga 1 Uppdraget 7

9 Bilaga 1 Uppdraget Likalydande till Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Kopia till Statsrådsberedningen Justitiedepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Landsbygdsdepartementet Näringsdepartementet Konsumentverket Boverket Konjunkturinstitutet Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Trafikverket Transportstyrelsen Verket för innovationssystem Statens energimyndighet 8

10 2 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter NATURVÅRDSVERKET

11 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter Innehåll 1 Klimatkonventionen 5 2 En rättvis och hållbar global utveckling 7 3 Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan 9 4 Klimatpropositionen 10 5 Omvärldsförutsättningar 13 6 Andra samhällsmål och miljökvalitetsmål 14 7 Avgränsningar 17 8 Källförteckning 19 3

12 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter 1 Klimatkonventionen Det underlag till en svensk färdplan som vi tagit fram ska kunna fungera som en färdplan under Klimatkonventionen och ska uppfylla de övergripande mål och principer som fastslagits i konventionen. Klimatkonventionen utgör basen för det internationella samarbetet inom klimatområdet. Konventionen trädde i kraft den 21 mars Klimatkonventionens övergripande mål (artikel 2) är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förebygger farlig mänsklig inverkan på klimatsystemet. En sådan nivå bör nås inom en tidsram som tillåter ekosystemen att anpassa sig på ett naturligt sätt, som inte hotar livsmedelsproduktionen och som möjliggör en hållbar ekonomisk utveckling. I klimatkonventionen fastställs fem centrala och övergripande principer för det internationella klimatarbetet. Enligt dessa bör (artikel 3) alla parter: 1. Skydda klimatsystemet åt nutida och kommande generationer på grundval av rättvisa och i överensstämmelse med sitt gemensamma men differentierade ansvar och förmåga (Common but differentiated responsibility). Det ankommer på industriländerna att ta ledningen i arbetet mot klimatförändringarna. 2. Ta särskild hänsyn till utvecklingsländer, speciellt de som har ökad risk att drabbas av klimateffekter. 3. Vidta förebyggande åtgärder för att bekämpa, förebygga och minimera klimateffekterna samt anpassa sig till förändringarna. Avsaknaden av en fullständig vetenskaplig säkerhet ska inte vara skäl att dröja med åtgärder. Åtgärderna bör vara kostnadseffektiva för att säkerställa globala minskningar till lägsta möjliga kostnader. 4. Främja en hållbar utveckling där styrmedel och åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna ska anpassas efter landets förutsättningar och integreras i landets utvecklingsplan. 5. Främja en öppen internationell ekonomi som leder till en hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling för alla parter. Klimatkonventionen innehåller i sig inga bindande utsläppsmål men ligger till grund för det lagligt bindande Kyotoprotokollet. Kyotoprotokollet trädde i kraft år 2005 och har som mål att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från år 1990 till perioden i de utvecklade länderna. Sedan partsmötet i Durban 2011 finns en politisk överenskommelse om att ingå en andra åtagandeperiod, för vilken vissa utestående frågor ska slutföras till partsmötet i Doha Sedan klimatkonventionen trädde i kraft har konventionens parter träffats vid årliga möten, så kallade partskonferenser (Conference of the Parties, COP). Vid den 16:e partskonferensen, COP16 i Cancun 2010 enades parterna bland annat om frivilliga utsläppsåtaganden till år Dessutom togs beslut om att parterna skulle utveckla nationella strategier för en kolsnål ekonomi (Decision 1/CP.16). 5

13 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter I Europeiska rådets beslut (4/2/2011 Nr: EUCO 2/1/11) anges att rådet ser fram mot utarbetandet av en strategi för minskande koldioxidutsläpp low carbon 2050 strategy med en ram för de långsiktiga åtgärderna inom energisektorn och relaterade sektorer som krävs för att man ska kunna uppnå EU-målet att minska utsläppen av växthusgaser med procent senast 2050 jämfört med 1990 inom ramen för de minskningar som enligt IPCC är nödvändiga från industriländerna som grupp. 6

14 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter 2 En rättvis och hållbar global utveckling I det övergripande målet för klimatkonventionen att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig anges att målet ska uppnås på ett sådan sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och att ekonomin kan utvecklas på ett hållbart sätt. Hållbar global samhällsutveckling är alltså en grundläggande utgångspunkt för hur de globala klimatmålen ska uppnås och därmed för de strategier om låga växthusgasutsläpp till år 2050 som parterna till klimatkonventionen ska utveckla. Millenniemålen 1 från FN:s millennietoppmöte år 2000 syftar bl.a. till att halvera fattigdomen och hungern och öka levnadsstandarden i världen till 2015 och relaterar därför till klimatkonventionens övergripande mål. Milleniemålen utgörs av åtta mål med fokus på att förbättra förutsättningarna för världens fattiga. Målen ska vara uppfyllda år 2015 och utvärderas årligen i en rapport som publiceras av FN. Målen är att; 1) Halvera jordens fattigdom och hunger 2) Se till att alla barn får gå i grundskola 3) Öka jämställdheten mellan kvinnor och män 4) Minska barnadödligheten 5) Förbättra mödrahälsan 6) Stoppa spridningen av hiv och aids 7) Säkra en hållbar utveckling 8) Öka samarbetet kring bistånd och handel. Målen har starkt fokus på hälsa och fattigdomsbekämpning. Miljömålen ryms inom Mål 7 om hållbar utveckling vilket har fyra delmål och mäts med tio indikatorer. Det andra delmålet inom Mål 7, som handlar om att hejda förlusten av biologisk mångfald, mäts med indikatorer, t.ex. utsläpp av koldioxid per capita och BNP samt andel landareal som är täckt med skog. Millenniemålen sätter grunden för det politiska arbetet, att säkra en hållbar och rättvis utveckling. I klimatkonventionens inledande principer betonas rätten till hållbar utveckling, rättvisa och alla parters gemansamma men differentierade ansvar där utvecklade länder ska gå före i klimatarbetet. I en del sammanhang används en hybrid mellan dessa principer rättvis tillgång till hållbar utveckling. Vad som är rättvist är ingen exakt vetenskap utan en fråga om hur parterna uppfattar rättvisa och vilken ansvarsfördelning de i praktiken kan acceptera i ett globalt klimatavtal. I klimatförhandlingssammanhang har de teoretiska modellerna för bördefördelning (se kap 1 i delrapporten 2 ) en roll men också sin begränsning. I praktiken är det två hundra parters olika politiska intressen ur ekonomiskt, etiskt och ideologiskt perspektiv som behöver vägas samman. I modeller för att 1 Mer information om millenniemålen: 2 Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Naturvårdsverket Rapport 6887 (2012). 7

15 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter analysera ansvarsfördelning förekommer dock ansatser att försöka konkretisera principer för rättvis fördelning. En rättviseaspekt är konvergens som förekommer i flera av de fördelningsmodeller som används för att analysera olika parters ansvar att genomföra eller bekosta framtida utsläppsreduktioner. Med konvergens menas i det här fallet att alla länder har rätt till samma mängd utsläpp per capita och år. För mindre utvecklade länder kan det finnas utrymme att öka utsläppen, medan de mer utvecklade länderna måste minska sina utsläpp. Vi har i delrapporten beskrivit olika typer av klimatpolitiska fördelningsmodeller. I modeller som Common but differentiated convergence, Contraction & convergence samt Multistage är utsläppskonvergens en viktig parameter. Common but differentiated convergence innebär att endast nationer vars utsläpp per capita överstiger en viss tröskelnivå behöver reducera utsläppen. Tröskelnivån sänks med tiden vilket ger en successivt ökad framtida konvergens. I Contraction & convergence modellen är strikt konvergens enda parametern. Alla parter ska ha samma utsläpp per capita från en viss tidpunkt (t.ex. 2050). En parts ansvar för utsläppsreduktion fram till tidpunkt för konvergens beror på partens utsläpp per capita i relation till aktuellt genomsnittligt utsläpp per capita för världen. Totalt utsläppsutrymme minskar över tiden. Multistage innebär att parterna indelas i fyra grupper med utgångspunkt i utvecklingsnivå (BNP per capita) och utsläppsnivå (utsläpp per capita). Tröskelnivåer mellan grupperna baserade på utsläpp per capita. (1) Minst utvecklade nationer har inga åtaganden, (2) åtagande om åtgärder för hållbar utveckling, (3) icke-bindande åtaganden om absolut utsläppsbegränsning, (4) bindande åtaganden om absolut utsläppsminskning ner till en låg utsläppsnivå per capita. Tröskelnivån för steg 4 sänks (linjärt) med tiden. Parter i steg 4 har procentuella reduktionskrav med hänsyn till utsläpp per capita. I de internationella förhandlingarna har även begreppet historiskt ansvar förts fram av bl.a. BASIC länderna (Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina). Dvs. att det framtida utsläppsutrymmet och framtida utsläppsreduktionsansvaret för en viss tidsperiod för varje nation bestäms av deras historiska bidrag till utsläppen av växthusgaser. Ansvarsfördelning baserat på historiskt utsläppsansvar lägger större ansvar på tidigt industrialiserade länder. En förutsättning för att enas om ett framtida globalt klimatavtal är att det upplevs som en rättvis fördelning av ansvar, men också att det är tillräckligt ambitiöst med tanke på att klimatförändringarna troligen drabbar de fattigare delarna av världen allvarligast. I Durban 2011 beslutades Durban plattform, vilken dels etablerar en arbetsprocess som ska leda fram till ett globalt avtal som ska träda i kraft 2020, samt en process som ska finna vägar att öka ambitionen på kortare sikt. Perspektivet om rättvisa samt hur konventionens principer bör tillämpas förväntas genomsyra dessa förhandlingar. Som resultat från COP mötet i Durban har även en Workshop om Equitable Access to Sustainable Developement hållits, där parterna lyfte fram sina perspektiv på både rättvisa, bland annat med avseende på tillämpning av konventionsprinciperna, och hållbar utveckling

16 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter 3 Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Underlaget till svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (nettonollutsläpp) har även en utgångspunkt i det svenska miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska halten växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Målet har konkretiserats och består nu också av ett temperaturmål och ett koncentrationsmål. Temperaturmålet är överensstämmande med EU:s och klimatkonventionens mål om att begränsa ökningen av den globala temperaturökningen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Ur temperaturmålet har ett koncentrationsmål för halten av växthusagaser i atmosfären härletts. För att begränsa temperaturökningen till 2 grader bör den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), svavelhexafluorid (SF 6 ), fluorkarboner (FC) och fluorkolväten (HFC) inte överskrida 400 miljondelar (ppm) koldioxidekvivalenter (CO 2 e). Härledningen från tvågradersmålet till att den sammanlagda halten av växthusgaser inte bör överskrida 400 ppm CO 2 e baseras på att det är en betydande risk att tvågraders målet inte klaras vid en stabilisering på 450 ppm (ca 50 procent sannolikhet). För att tvågradersmålet sannolikt (> 67 procent sannolikhet) ska klaras bör koncentrationen inte överskrida 400 ppm CO 2 e (SOU 2007). Internationellt samarbete är avgörande för om målet ska nås, eftersom målet är beroende av att de globala utsläppen minskar. Det är en väl etablerad insikt att de globala utsläppen snart och snabbt bör börja minska om den globala temperaturökningen ska kunna hållas under två grader. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser styr den långsiktiga temperaturförändringen. Ju senare trenden av ökande utsläpp vänder, desto snabbare och kraftigare måste en nödvändig samhällsomställning med minskade utsläpp ske för att uppsatta mål ska vara möjliga att nå. I riksdagens beslut (prop 2008/09:162) sattes etappmålet att utsläppen av växthusgaser för Sverige ska vara 40 procent lägre år 2020 än år Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Målet innebär att dessa utsläpp ska minska med drygt 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan år 1990 och Naturvårdsverkets bedömning är att etappmålet är nära att nås med befintliga och planerade styrmedel. En kontrollstation ska genomföras år 2015 varvid en närmare analys kommer att göras beträffande måluppfyllelse och behov av ytterligare styrmedel. 9

17 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter 4 Klimatpropositionen En utgångspunkt enligt uppdraget är att lämna ett underlag för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser Sveriges gällande klimatpolitik anges i propositionen En sammanhållen klimatoch energipolitik Klimat (prop 2008/09:162). Propositionen innehåller utgångspunkter för politiken, etappmål för utsläpp av växthusgaser till år 2020 och inriktningen för hur detta mål ska nås samt inriktningen för klimatpolitiken internationellt. Regeringen redovisar också sin klimatpolitiska vision att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regeringen bedömer att klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och därmed den högst prioriterade miljöfrågan. Sveriges klimatpolitik syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt. Tvågradersmålet utgör utgångspunkten för de åtgärder som nu behöver vidtas. Den industrialiserade delen av världen behöver minska sina utsläpp med procent till år 2050 jämfört med Utsläppen per capita globalt behöver minska till 2 ton CO 2 e för att ytterligare sjunka till under 1 ton CO 2 e per capita vid seklets slut. EU är plattformen för en svensk klimatpolitik som är internationellt samordnad. EU:s handel med utsläppsrätter är ett sätt att på marknadsekonomisk grund minska utsläppen effektivt. Sverige ska ta sin del av ansvaret för att begränsa utsläppen till hållbara nivåer och visa ledarskap både genom det vi gör här hemma, i arbetet inom EU och internationellt. Genom att driva en framsynt och kostnadseffektiv klimatpolitik bidrar Sverige med sin del för att undvika farlig mänsklig inverkan på klimatsystemet. Visionen är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Detta åstadkoms genom en kraftfull politik som leder till minskade utsläpp i och utanför Sverige. Samtidigt bidrar klimatpolitiken till en hållbar utveckling och teknikspridning. Energisystemet utvecklas mot ökad energieffektivitet, klimathänsyn och ökad andel förnybar energi. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till år År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Insatserna för klimatmålen ska utvecklas i nära samarbete med hela samhället, såväl konsumenter, som miljöorganisationer, forskare och företag. Omställningen görs möjlig med näringslivets och medborgarnas aktiva deltagande och engagemang. En viktig åtgärd är gröna investeringar i utvecklingsländer genom flexibla mekanismer eller liknande instrument. Sverige visar därmed att de industrialiserade länderna måste ta ansvar för att sprida ny miljöteknik samt möjliggöra tekniksprång i hela världen. Sverige bör effektivt bidra till att en ny klimatregim lever upp till kraven om en rättvis och hållbar global utveckling. Insatser behövs till stöd för bl.a. kunskap och kapacitetsspridning i utvecklingsländer som grund för anpassningsåtgärder och utsläppsreduktioner samtidigt som utvecklingsländernas behov att prioritera fattigdomsbekämpning och en hållbar utveckling beaktas. 10

18 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter För att nå de nationella klimatmålen har regeringen pekat ut ett antal långsiktiga prioriteringar, dessa inbegriper att: Användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till Betydande energieffektiviseringar bör ske både i hushåll och industri. Energieffektiviteten i transportsystemet ska stegvis öka och Sveriges fordonsflottas fossilberoende ska brytas till år Kärnkraften under den tid vi kan överblicka kommer att förbli en viktig del av svensk elproduktion. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör beroendet av kärnkraft och vattenkraft minska. Kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion bör utvecklas som ett tredje ben så att de tillsammans svarar för en betydande del av elproduktionen. Om övriga styrmedel (vid sidan av FUD) för att nå målen anges att: Grundläggande för den långsiktiga energipolitiken är generella ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt, internationell utsläppshandel och certifikat för förnybar el. De ekonomiska styrmedlen bör stegvis utvecklas och undantag i möjligaste mån begränsas, med beaktande av risken för koldioxidläckage och svenskt näringslivs konkurrenskraft. Klimatfrågan måste mötas med internationella överenskommelser och åtaganden och så långt möjligt även med kostnadseffektiva gemensamma styrinstrument och effektiv handel. Forskning, utveckling och demonstration på ny energiteknik ska fokusera på områden som bidrar till att nå 2020 års klimatmål, där Sverige har en nationell styrkeposition och som har förutsättningar för export. Prioriteringarna är: Storskalig förnybar elproduktion och utvecklade elnät. Förutom vindkraft satsningar på vågkraft, solkraft och förgasning av biomassa. Elektriska drivsystem och hybridfordon. Biokombinat för miljö- och klimatanpassad framställning av drivmedel och andra produkter. Visionen att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären är enligt klimatpropositionen framtagen utifrån tvågradersmålet samt ambitionen att Sverige ska bidra till att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på 400 ppm koldioxidekvivalenter. För att möjliggöra visionen om inga nettoutsläpp ( nettonollutsläpp ) av växthusgaser i atmosfären år 2050 anges att det är de långsiktiga prioriteringarna för klimatpolitiken som ska minska utsläppen. För att möjliggöra nettonollutsläpp år 2050 bedömer regeringen att: Utsläppen som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör ha minskats avsevärt. Teknik som koldioxidinfångning och lagring har utvecklats och fått betydande genomslag. 11

19 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter Utsläpp från raffinaderier, energiproduktion samt massa- och pappers produktion bör kunna minska. Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion. Utsläppen från avfallshantering fortsätter att minska tack vare deponiförbud för brännbart och organiskt avfall och omhändertagande av metangas från deponier. Industrins förbränning och processer som står utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter kan minskas genom effektiviseringar och förändrade processer. Användningen av fluorerade gaser bör kunna minska. Inom jordbrukssektorn bör bättre gödselhantering, ökad biogasproduktion samt rätt skötsel av jord- och skogsbruksmark kunna bidra till en minskning av utsläppen. 12

20 Bilaga 2 Bakgrund och utgångspunkter 5 Omvärldsförutsättningar I färdplansuppdragets analyser på längre sikt utgår vi från två alternativa omvärldsutvecklingar. När vi presenterar till strategier och styrmedelsskärpningar i närtid gör vi det utgående från den omvärldsutveckling vi har idag. Analysen förutsätter i huvudfallet ett globalt agerande Global action dvs. det sker en skärpning av alla länders klimatstrategier som leder till att de globala utsläppen minskar med 50 procent mellan 1990 och Det leder i sin tur till att råvarupriserna på fossila bränslen minskar jämfört med utvecklingen i referensbanan som utgår från dagens styrmedel och trender. Teknikutvecklingen antas ske på ett effektivt sätt med ett möjliggörande ramverk (= ändamålsenliga styrmedel) för alla teknologier. De globala utsläppen utvecklas i linje med en 2 graders bana (se bilaga 3). Men vi analyserar även ett fortsatt fragmenterat agerande Fragmented action där enbart EU håller fast vid att de inhemska utsläppen ska minska med 80 procent till 2050, medan andra länder endast uppfyller sina utfästelser till år 2020 från klimatförhandlingarna 2009 (Köpenhamn), 2010 (Cancun) och 2011 (Durban). I det här scenariot blir energipriserna lika höga som i referensscenariot. Teknikutvecklingen antas även i detta fall ske på ett effektivt sätt med ett möjliggörande ramverk (= ändamålsenliga styrmedel) för alla teknologier. De globala utsläppen utvecklas i linje med en bana som leder till 4 graders global medeltemperaturökning. Antagandena om omvärldsutveckling påverkar främst energiprisutveckling och utvecklingen av utsläppsrättspriser inom handelssystemet respektive den nivå en tänkt koldioxidskatt eller liknande skulle behöva ligga på för sektorer utanför den handlande sektorn. Antagandena påverkar också hur styrmedlen inom EU kan skärpas med tanke på branscher som är utsatta för en internationell konkurrens (se bilaga 7) samt utvecklingen av priserna på utsläppsreduktionsenheterpå internationella växthusgasmarknader (se bilaga 5) 4. 4 Se vidare s 31 i kommissionens Impact Assessment till färdplansmeddelandet (Europeiska kommissionen 2011). 13