Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige



Relevanta dokument
Strategi för forskning och utbildning. Strategi för förbättring och innovation

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

4. Behov av hälso- och sjukvård

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

30 år MONICA 30 ÅR. Hjärt-kärlsjukdom och dess riskfaktorer i Norrbotten och Västerbotten 1985 till 2014

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Pressmeddelande

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Vad MONICA har lärt oss om hjärt kärlsjukdom liksom om samhälle, folkhälsa och sjukvård

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

30 år MONICA 30 ÅR. Hjärt-kärlsjukdom och dess riskfaktorer i Norrbotten och Västerbotten 1985 till 2014

Prehospitalt omhändertagande

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

LIVSSTIL Goda vanor för att förebygga stroke Rökning Fysisk aktivitet och inaktivitet Matvanor Högt blodtryck

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Prevention och behandling vid

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Varför får man stroke?

Hjärt- kärlsjukdomar. Förekomst. Bo Werner september 2010

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Hälsoläget i Gävleborgs län

Aterosklerosens olika ansikten

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Öppna jämförelser Pressinformation

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Hur mår Botkyrkaborna?

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

Stärk hjärt-kärlsjukvården

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Dina levnadsvanor din hälsa

Transkript:

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus

Dödsorsaker 1952-2006 Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt

MONICA Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular disease Initierades av WHO på 80-talet, start i norra Sverige 1985 Kartlägga tidstrender i risk-faktorer för och förekomst av hjärt-kärlsjukdom; hjärtinfarkt och stroke Baserad på befolkningen i Norr- och Västerbotten Norra regionen högst dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige vid start

Riskfaktorer Hjärtinfarkt Högt kolesterol Rökning Psykosocialt Fetma Högt blodtryck Diabetes Stroke Högt blodtryck Rökning Bukfetma Rött kött, mättat fett Diabetes Högt kolesterol Stress, depression InterHeart 2006, InterStroke 2010

Skyddsfaktorer Hjärtinfarkt Frukt Grönsaker Fysisk aktivitet Måttligt dagligt alkoholintag Stroke Frukt och fisk Fysisk aktivitet Måttligt dagligt alkoholintag InterHeart 2006, InterStroke 2010

MONICA befolkningsundersökningar 1986-2009 1986 1625 deltagare (81,3%) 1990 1583 deltagare (79,2%) 1994 1921 deltagare (76,8%) 1999 1823 deltagare (72,9%) 2004 1905 deltagare (76,2%) 2009 1729 deltagare (69,2%) 2500 män och kvinnor 25-74 år bjuds in (1986-90: 25-64 år) Ett kringresande team i Norrbotten, ett i Västerbotten Standardiserade mätningar av längd, vikt, midja, höft, blodtryck, kolesterol, frågor livs- och arbetssituation och livsstil Blodprover sparas i medicinska biobanken i Umeå för framtida forskning Längst tidsserie i världen Nästa undersökning år 2014

Blodtryck 1986-2009 P <0,001 test för trend

Andel behandlade med blodtrycksläkemedel P <0,001 test för trend

Kolesterolnivåer P <0,001 test för trend

Behandlade med kolesterolsänkande läkemedel P <0,001 test för trend

Kolesterolnivåer i olika utbildningsgrupper Män Kvinnor Åldersjusterade värden

Tobaksbruk, 25-64 år Män Kvinnor 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1986 1990 1994 1999 2004 2009 45 40 35 30 Snuff Smoking 25 20 15 10 5 0 1986 1990 1994 1999 2004 2009

Andel rökare i olika åldergrupper P <0,001 test för trend, 25-64 å P 0,08 för test för trend 65-74 år

Andel rökare i olika utbildningsgrupper 25-64 år Män Kvinnor Åldersjusterade värden

Kroppsmasseindex (BMI) P <0,001 test för trend, 25-64 år P 0,14 för test för trend 65-74 år

Andel med fetma (BMI> 30) 25-64 år

Andel med fetma (BMI> 30) Åldergrupper

Kroppsmasseindex i olika utbildningsgrupper, 25-64 år Män Kvinnor Åldersjusterade värden

Midjeomfång 25-64 år 19

Höftomfång 25-64 år 20

Diagnostiserad diabetes P 0,7 test för trend, 25-64 år P 0,09 test för trend 65-74 år

Utbildningsnivå 25-64 år

MONICA 1986-2009 Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom Rökning Blodtryck Kolesterol Fetma Diabetes oförändrat Utbildningsnivå

MONICAs stroke-register Stroke= slaganfall. Både blödning och hjärninfarkt, inte TIA 25-74 år 21 000 strokeinsjuknanden 25% återinsjuknanden Baserat i Umeå

Antal stroke per år 25-74 år Totalt 19 324 validerade strokediagnoser i MONICA 1985 2008

Andel som avlider vid stroke (inom 28 dagar)

Antal döda i stroke per 100 000 invånare år 2004-2006, Folkhälsorapporten 2009

Antal avlidna i stroke Norr- och Västerbotten 1997-2007, alla åldrar 178 Totalt 277 sparade liv år 2007 jfr med 1997 99 Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2009 12 15, alla åldrar

MONICAs hjärtinfarktregister Hjärtinfarkt och död utanför sjukhus som sannolikt är hjärtbetingad 25-74 år 18 000 verifierade insjuknanden i hjärtinfarkt Baserat i Luleå

200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Risk att insjukna i hjärtinfarkt per 100 000/år, 25-64 år First ever Recurrent 1991-1993 1994-1996 1997-1999 2000-2002 2003-2005 2006-2007 1988-1990 1985-1987

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel som avlider vid hjärtinfarkt (inom 28 dagar) Male 25-64 Female 25-64 Male 65-74 Female 65-74 1991-1993 1994-1996 1997-1999 2000-2002 2003-2005 2006-2007 1988-1990 1985-1987

Antal avlidna i hjärtinfarkt i Norr- och Västerbotten 1985-2007 (25-64 år, per 100 000 invånare) 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Male Female 1985-1987 1988-1990 1991-1993 1994-1996 1997-1999 2000-2003 2004-2005 2006-2007

Långtidsöverlevnad efter första infarkt Män och kvinnor, 25-64 år 10 år 20 år

Långtidsöverlevnad efter första infarkt Med och utan diabetes

Antal döda i hjärtinfarkt per 100 000 invånare år 2004-2006, Folkhälsorapporten 2009

Antal avlidna i hjärtinfarkt i Norrbotten och Västerbotten 1997-2007 hela befolkningen 281 Totalt 417 sparade liv år 2007 jfr med 1997 Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2009 12 15, alla åldrar

Orsaker till minskad hjärtdöd i Sverige 9% Minskat kolesterol Minskad rökning 40% 9% 36% 55% Förbättrade riskfaktorer Förbättrad sjukvård Oförklarat Lägre blodtryck 7% Mer fysisk aktivitet 6% Ökat BMI -2% Ökad diabetesförekomst -5

Samband samhälle och hjärtkärlsjukdom Samhälls- och miljöfaktorer Kunskap och medvetenhet om riskfaktorer. Attitydförändringar. Livsstilsförändringar. Behandling av personer med hög risk. Samhälls- och miljöfaktorer Förändringar i riskfaktorbelastning och i risk att insjukna Förändrad överlevnad på kort och lång sikt Förändrade dödstal i hjärtkärlsjukdom i befolkningen

Slutsats Det är möjligt att genomföra stora förändringar i befolkningens livsstil Livsstilsförändringar har räddat fler från en förtida död i hjärtinfarkt eller stroke än rena sjukvårdsinsatser Kvarstår stora sociala skillnader Stort utrymme kvar för förbättringar avseende blodtryck, rökning hos kvinnor och övervikt Tilltagande fetma kan delvis omintetgöra hälsovinsterna Sjukvård, folkhälsa och samhälle hör ihop

Utvidgningar Sorkfeber Jodintag Biologiskt åldrande Miljögifter bly, kadmium, kvicksilver D-vitaminbrist Kaffe, mjölkprodukter, snusning Genetisk kartläggning av risk

MONICA:s utveckling Formaliserad forskargrupp med stadgar, AU och årliga sammankomster för alla aktiva forskare MONICA forum Aktiv hemsida(http://www9.umu.se/phmed/medicin/monica/) Återkommande utbildningsseminarier, resestipendier, pre docstöd Stark förankring i landstingen och regionen (Kalix, Luleå, Skellefteå, Umeå, Östersund) Drygt 300 originalartiklar, 50 avhandlingar helt eller delvis baserade på MONICA Bas för Folkhälsorapporten, aktuella WHO-rapporter MONICAs kärngrupp - 14 professorer, tiotal seniora forskare och sju doktorander