Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Saint Kitts och Nevis 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Saint Kitts och Nevis är en parlamentarisk demokrati men också en federation med en folkmängd på totalt cirka 45 000 invånare. Bristande respekt för de mänskliga rättigheterna förekommer. Förhållandena vid landets fängelse är undermåliga. Den politiska oppositionen framför klagomål om valfusk och svårigheter att komma till tals i landets medier som inte kan betecknas som fria och oberoende. Landet har också skakats av ett antal brott och skandaler, som inte sällan har haft samband med narkotikahandel. Regeringen anklagas från tid till annan för korruption och maktmissbruk. Landets har en liten polisstyrka, en kustbevakning samt ett mindre arméförband, vilka är direkt underställda regeringen. De civila myndigheterna upprätthåller generellt en effektiv kontroll av säkerhetsstyrkorna. Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Saint Kitts och Nevis har ratificerat följande centrala konventioner rörande mänskliga rättigheter:
2 Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr och annan grym eller omänsklig behandling och att nekas till en rättvis och offentlig rättegång är förbjudet enligt grundlagen. Ingen information om överträdelser föreligger. 4. Dödsstraff Dödsstraff verkställdes så sent som år 1998, efter ett uppehåll på 13 år, vilket föranledde en EU-uppvaktning. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtycklig arrestering och frihetsberövande. Inga systematiska överträdelser har under året kunnat noterats. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med Privy Council i London som högsta rättsinstans. St Kitts och Nevis har undertecknat, men inte ratificerat, konventionen om inrättandet av en karibisk högsta domstol. Säkerhetsstyrkorna består av en polisstyrka på cirka 400 personer. Militär personal samarbetar med polisen och patrullerar gemensamt gatorna. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem. 7. Straffrihet Ingen information föreligger om fall av straffrihet
3 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Lagen föreskriver rätten till rubricerade friheter. Det bör dock påpekas att landets enda radio- och TV-station är statlig, vilket har inneburit att oppositionspartiernas verksamhet har missgynnats i nyhetsredovisningen. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Saint Kitts och Nevis är en parlamentarisk demokrati och en federation med en folkmängd på cirka 45 000 invånare som lyder under det brittiska samväldet. Lagen ger medborgarna allmän rösträtt i periodiskt återkommande fria val. Vid valet i oktober 2004 erövrade regeringspartiet SKNLP åtta av elva platser i nationalförsamlingen. Internationella observatörer ansåg att valproceduren var bristfällig och det rapporteras om valfusk, otillbörliga hot och utländsk inblandning. Regeringen har därför genom ett brett samrådsförfarande inlett en reform av valsystemet för att försöka skapa nationell enighet. I slutet av 2007 var två kvinnor av parlamentets elva ledamöter kvinnor medan ingen kvinna ingick i regeringen. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetstagarna har rätt att organisera sig i fackföreningar. Omkring10 procent av arbetstagarna är fackligt anslutna. Den största fackföreningen - St Kitts Trades and Labour Union (SKTLU) - är nära lierad med regeringspartiet SKNLP och är verksam inom alla sektorer. En fackförening, vars medlemsantal överstiger 50 procent av de anställda inom ett företag, äger rätt att förhandla kollektivt. Lagen föreskriver ingen strejkrätt men en sådan rättighet är en väl etablerad praxis. Arbetstagare i så kallad samhällsviktig tjänst, främst poliser och statstjänstemän, äger inte rätt att strejka. Barn- och tvångsarbete är förbjudet i lag och tycks inte förekomma. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Landets hälso- och sjukvård är förhållandevis väl utbyggd. Arbetsplatserna inspekteras regelbundet och arbetstagare kan avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera att förlora sin anställning.
4 12. Rätten till utbildning Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri till 16 års ålder. Mer än 98 procent av skoleleverna har genomgått sekundärundervisning. Fri hälsovård utgår till samtliga skolelever. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Saint Kitts och Nevis hör till de rikaste länderna i Karibien mätt som BNP per capita (12 500 USD). Levnadsförhållandena är generellt goda. Landet hamnar på 54:e plats av totalt 177 länder i UNDP:s Human Development Index (HDI). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld mot kvinnor utgör att allvarligt problem. Lagen förbjuder våldtäkt men inte inom äktenskapet. Prostitution är olaglig och bedöms inte vara ett stort problem. Premiärminister Douglas har dock nyligen föreslagit att prostitution ska legaliseras för att underlätta hälsokontroller med syfte att minska spridningen av bl.a. Hiv/aids. Sexuellt ofredande på arbetsplatser utgör däremot ett problem. Kvinnors karriärmöjligheter i arbetslivet är sämre än mäns. 15. Barnets rättigheter Övergrepp mot barn är ett allvarligt problem. Det gäller särskilt sexuellt utnyttjande minderåriga (under 16 år). Ungdomsbrottsligheten är hög. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Lagen förbjuder diskriminering av nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urinvånare, vilket i praktiken respekteras. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuella relationer mellan personer av samma kön är förbjudet enligt lag. Premiärminister Douglas har dock nyligen föreslagit att lagen ska avskaffas.
5 18 Flyktingars rättigheter St Kitts och Nevis har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention men har inte infört ett system för skydd av flyktingar och asylsökanden. I praktiken ger dock myndigheterna skydd till person som vid återsändande till hemlandet löper risk att bli förföljd, men beviljar inte rutinmässigt flyktingstatus och asyl. 19. Funktionshindrades rättigheter Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionshinder. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Organisationer för mänskliga rättigheter äger rätt att fritt verka i landet, men det finns för närvarande ingen sådan organisation verksam i landet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Inga sådana insatser har rapporterats.