1(9) Plats och tid Thon Hotel kl 18.30 Beslutande Se närvarolista sidan 2 Övriga närvarande Se närvarolista sidan 2 Justerare Justeringens plats och tid Kommunkontoret Underskrifter Sekreterare Paragrafer 82-83 Anneli Karlsson Ordförande Hans Nilsson (HEL) Justerare Tommy Glader (S) Fredrik Karlsson (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Datum då anslaget sätts upp 2015-04-30 Datum då anslaget tas ned 2015-05-22 Förvaringsplats för protokollet Kommunkontoret Underskrift Anneli Karlsson
2(9) Närvarolista Beslutande Övriga närvarande Hans Nilsson (HEL), ordförande Kari Andersson (HEL), 1:e vice ordförande Bertil Börjeson (HEL) Ingen ersättare för Birgitta Olsson (HEL) Björn Källman (HEL) Nicklas Backelin (V) Anders Gustafsson (KD), ersättare för Johanna Söderberg (C) Annika Hugne (C) Fredrik Karlsson (C) Hans-Peter Jessen (S), 2:e vice ordförande Dan Säterman (S) Tommy Glader (S), ersättare för Birgitta Eklund (S) Lena Olsson (S) Hanna Andersson (M), ersättare för Johnny Lundgren (M) Ola Dahlström (FP) Birgitta Jansson, kommunchef Anneli Karlsson, vik. Kommunsekreterare Mats Rydström, miljöchef 82
3(9) Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 82 Dnr KS 2015-75 Remiss. Förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt...4 83 Dnr KS 2013-452 Försäljning av Skräddaren 3, Charlottenberg...9
4(9) 82 Dnr KS 2015-75 Remiss. Förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt Sammanfattning Vattenmyndigheterna har tagit fram förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren 2015-2021 för landets olika vattendistrikt. Eda kommun tillhör Vattenmyndigheten för Västerhavets Vattendistrikt som finns vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Samhällsbyggnadsutskottet har fått handlingarna på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 23 mars 2015. Eda kommuns remissvar består av två delar. Dels ställer man sig bakom Region Värmlands yttrande dels redovisar kommunen sina egna synpunkter. Beslutsunderlag Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt. Region Värmlands PM, 2015-03-19 underlag till yttrande avseende Förslag på Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer och förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt. Kommunstyrelsens beslut Eda Kommuns remissvar består av två delar, dels Region Värmlands yttrande 2015-03-19, dels kommunens egna synpunkter. Eda kommun ställer sig bakom Region Värmlands yttrande, 2015-03-19, avseende Förslag på Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer och förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt. Se bilaga. Eda Kommuns remissvar kommenterar i huvudsak de åtgärder som kommunerna föreslås ansvara för samt några mer övergripande synpunkter:
5(9) forts 82 Kommunerna, åtgärd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna, åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås, Kommunerna åtgärd 1a och b samt åtgärd 2: Redan idag utövar kommunen tillsyn enligt miljöbalken och dess förordningar. För att ha en bra och tillräcklig tillsyn behöver mer resurser tillsättas och prioriteringar göras. För att underlätta detta krävs bättre styrmedel. Kommunerna, åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden innebär att kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som påverkar vattenförekomster som inte har god status. Det finns oklarheter kring bedömningen av vilka avlopp som uppfyller vilken skyddsnivå. Det är också otydligt hur man ska bedöma om ett specifikt avlopp påverkar en vattenförekomst eller inte. För att klara av den tillsyn som skulle krävas för att inventera och kräva åtgärder på samtliga aktuella avlopp (> 100 /år) inom tidsperioden krävs att mer resurser tillsätts. Att åtgärda ett enskilt avlopp från normal till hög skyddsnivå kan vara mycket kostsamt för den enskilde ett bidragssystem borde finnas vilket skulle öka förändringsbenägenheten att åtgärda enskilda avlopp med dålig status. Ett nyare avlopp är dessutom skyddat av tillståndets rättskraft. Tillsynsvägledningen och lagstiftningen måste bli tydligare för att få till ett effektivare prövnings- och tillsynsarbete.
6(9) forts 82 Kommunerna, åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Det är viktigt att de krav som ställs på små avloppsreningsverk är rimliga för att inte riskera negativa effekter. Alltför hårda krav kan riskera att försvåra utbyggnaden av kommunalt VA utanför tätorterna. Kommunerna, åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. Lämnas ej Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, se till så att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
7(9) forts 82 Åtgärden är av stor vikt för att säkra dricksvattenförsörjningen i kommunen. Det kommer dock att kräva utökade resurser för att inrätta nya vattenskyddsområden samt göra en översyn av de som inrättats före miljöbalkens införande. Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Lämnas ej Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Lämnas ej. Kommunerna, åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. En åtgärd som borde gälla alla väghållare men som kräver ytterligare resurser för att genomföras samt bättre styrmedel. Förutom de synpunkter som lämnats under respektive åtgärd anser kommunen att: Åtgärdsprogrammen saknar nödvändig finansiering, staten behöver ta ett tydligare ansvar när det gäller finansieringen. Nu läggs stora kostnader på kommunerna och andra aktörer i samhället. Brister finns i statusbedömningarna. Många av åtgärderna är kostsamma och kräver stora arbetsinsatser därför viktigt att åtgärdskraven ställs på ett tillförlitligt underlag.
8(9) forts 82 Avrinningsområdesperspektivet är en av grundstenarna i vattendirektivet hur ska samarbetet med vårt viktigaste tillrinningsområde Norge ske. Kommunikationen och informationen med allmänheten är en viktig del i arbetet. Det är viktigt att vattenråden får ett tydligt och långsiktigt stöd. Slutsatser och åtgärdsförslag utgår ifrån ett begränsat faktaunderlag. För t ex sjön Hugn anges följande: Näringsbelastningen på Hugn baseras på modellering, vilken visar att jordbruk (36 %) och enskilda avlopp (5 %) är betydande källor för totalfosforbelastning. Sjön är även recipient för Noresunds avloppsreningsverk vilket inte ingår i bedömningen. Över lag ligger förhållandevis lite belagd fakta till grund för omfattande och kostsamma åtgärdsförslag, vilket gör att det finns risk att åtgärderna inte blir resurseffektiva i förhållande till miljönyttan. Att genomföra samtliga föreslagna åtgärder inom avsatt tid kan nationellt och regionalt sett anses vara mycket svårt tidsmässigt och ekonomiskt. En prioriteringsordning för åtgärdsförslagen bör därför tas fram. Alternativt bör särskilt prioriterade vatten lyftas fram. Förvaltningsperioden är förhållandevis kort och det är oklart vilka åtgärdskrav som i praktiken kommer att riktas mot gatusektionens verksamhet. Där med kan det inte uteslutas åtgärder som inte kan utföras inom förvaltningsperioden kan bli aktuella antingen av praktiska skäl eller av det faktum att finansiering saknas. Länsstyrelsen bör, gärna i samarbete med Miljösamverkan Värmland, arbeta för samordning av tillsynen i länet så att lika och skäliga krav ställs på likvärdiga verksamheter. Exempelvis lika stora avloppsreningsverk med recipienter med likvärdigt skyddsbehov, bör få likvärdiga åtgärdskrav. kostnadseffektiva styrmedlen och åtgärderna men innehåller också en beskrivning av vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och när, vilka källor som orsakar problemen samt åtgärdernas bedömda effekter. Till åtgärdsprogrammet finns en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I MKBn beskrivs den process och miljöbedömning, som pågått samtidigt som åtgärdsprogrammet tagits fram. Vidare beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan som genomförandet av åtgärdsprogrammet kan antas medföra. Beslutet expedieras till Vattenmyndigheten Västerhavet Region Värmland Miljöchefen
9(9) 83 Dnr KS 2013-452 Försäljning av Skräddaren 3, Charlottenberg Sammanfattning Skräddaren 3 har varit ute till försäljning under en längre period. Det har varit en del intressenter men de har ansett att priset varit för högt satt. Fastighetens bokförda värde är på ca 4,1 milj varför förslaget är att försäljningspriset sätts till 4,1 milj. Beslutsunderlag Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2015-04-15. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen sänker försäljningspriset för Skräddaren 3 till 4,1 milj kronor. Beslutet expedieras till Fastighetschefen