ungas boende i storstäder och högskoleorter

örebrobostäder ab ungas boende i storstäder och högskoleorter En lägesrapport från några kommunala bostadsbolag s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag

förord Frågan om ungas boende är het just nu. Babyboomen på 80-och 90-talet gör att vi har en rekordstor kull unga som vill ha en egen bostad. Under de närmaste åren kommer 640 000 personer i åldern 15 19 år att vilja flytta hemifrån. Oftast är det en hyresrätt som hägrar. Men hälften av landets kommuner uppger att de har brist på bostäder som unga efterfrågar. Samtidigt är bostadsbyggandet rekordlågt. Inte på tio år har man byggt så få nya bostäder och det som byggts är oftast för dyrt för unga hyresgäster. SABO har sammanställt en analys av bostadssituationen för unga i de tre storstadsregionerna samt på ett urval högskoleorter. Den bygger på offentliga rapporter från Boverket och utredningar från olika organisationer, och presenteras i denna rapport 1. Vi har även genomfört telefonintervjuer med 17 bostadsbolag. De visar att unga är en mycket viktig kundgrupp hos de kommunala bostadsbolagen. Många bor redan, eller söker aktivt bostäder, hos SABOs medlemsföretag. Men på många håll vittnar man om hur svårt det är för unga vuxna att komma in på bostadsmarknaden och att de sällan har råd att bo i nyproducerade lägenheter. Vi har därför valt att även lyfta fram goda exempel på hur ett antal medlemsföretag underlättar för unga att få den första, egna bostaden. En förutsättning för att kunna ta steget ut i vuxenlivet. Kurt Eliasson VD SABO 1 Intervjuerna och rapporten är gjorda av Fräs Therese Berg och Ulrika Sax, enheten för kundrelationer, SABO 2

innehåll sammanfattning 4 ungas bostadssituation 5 vad gör de kommunala bostadsföretagen för de unga? 7 AB Bostaden i Umeå 7 AB Botkyrkabyggen 8 Fastighets AB Förvaltaren i Sundbyberg 9 Förvaltnings AB Framtiden i Göteborg 11 Gavlegårdarna AB 11 Karlstad Bostads AB 12 KopparStaden AB 12 Lund Kommunala Fastighets AB 13 Lulebo AB 14 Mitthem AB 14 MKB Fastighets AB 15 AB Skövdebostäder 16 AB Stockholmshem 17 AB Stångåstaden 18 Uppsalahem AB 19 Växjöhem AB 19 ÖrebroBostäder AB 20 Östersundsbostäder AB 21 några slutsatser 22 källförteckning 23 3

sammanfattning De stora barnkullarna, födda under andra hälften av 1980- och i början av 90-talen har nu blivit unga vuxna. I december 2008 fanns nära 1,3 miljoner svenskar i åldrarna 19 29 år. Antalet fortsätter att öka kraftigt, i genomsnitt med 20 000 per år, fram till år 2013. Därmed följer också en ökande bostadsbrist för unga. Det är framförallt i storstäderna och på de större högskoleorterna som antalet unga ökar och det är också där som bostadsbristen är störst. Samtidigt är bostadsbyggandet nere i den lägsta nivån på tio år. Och det som byggs är ofta för dyrt för unga. Undersökningar visar att nio av tio i åldrarna 20 27 år vill flytta hemifrån det närmaste året. 39 procent av dem vill bo i en hyresrätt. Det som efterfrågas mest är två rum och kök och det som värderas högt är ett riktigt kök, ett tryggt bostadsområde och ett eget kontrakt. Bostadskostnaderna är ett stort problem för de unga. De betalar en högre andel av sin disponibla inkomst för boendet, särskilt i storstäderna, jämfört med andra grupper. Var fjärde klarar inte av att betala boendekostnaden med egna inkomster. Trots att antalet hushåll med bostadsbidrag minskat, är det fler unga som har bostadsbidrag idag jämfört med för tio år sedan. I november 2009 januari 2010 intervjuade SABO 17 bostadsbolag i storstäder och på högskoleorter. En sammanställning av intervjuerna visar att de unga är en mycket viktig kundgrupp för bostadsbolagen. Men få bygger nya bostäder speciellt anpassade för dem. En anledning till det är att produktionskostnaderna för nybyggen nära fördubblats de senaste åren. Det blir därför svårt att erbjuda rimliga hyror och samtidigt skapa lönsamhet för bostadsbolagen vid nyproduktion. Istället väljer många att på olika sätt få fram lägenheter till unga och studenter i det befintliga beståndet. Några exempel på det är: Kompisbokontrakt som underlättar för unga att dela på större lägenheter. Speciella köregler och kötider för unga. Tjänstebokontrakt. Ombyggnad av uthyrningsdelar till minilägenheter Öronmärkta lägenheter för unga. Bostadsgaranti för studenter. Hyresfria sommarmånader för studenter. 1 4

örebrobostäder AB Hur bor unga idag? Drygt hälften av alla unga mellan 20 och 27 år har egen bostad. Men andelen har minskat med sex procent sedan 2007. Två tredjedelar av unga i åldern 20 25 år med eget boende bor i hyresrätt. Sju procent bor i andrahand. Drygt var femte av alla 20 27-åringar är mambo. Anungas bostadssituation 80- och 90-talets babyboom ger stora ungdomskullar De stora barnkullarna, födda under andra hälften av 1980- och i början av 90-talet har nu blivit unga vuxna. Antalet unga mellan 19 och 29 år var 1 269 147 i december 2008 och fortsätter att öka kraftigt, i genomsnitt med 20 000 per år, fram till år 2013. Därefter minskar åldersgruppen snabbt. 2 Bristen på bostäder för unga ökar Sverige är ett splittrat land. Det är framförallt i storstäderna och på de större högskoleorterna som antalet unga ökar. Det är främst dit ungdomarna väljer att flytta. På de mindre högskoleorterna och orter med färre än 25 000 invånare förlorar man sina ungdomar. Bristen är stor på bostäder för unga. Närmare hälften (139) av landets kommuner uppger brist på bostäder som unga efterfrågar. 3 Mindre hyresrätter på ett till två rum och kök är mest attraktiva, men även trerumslägenheter efterfrågas. Bara 50 kommuner uppger att de har särskilda bostäder till unga under en viss ålder. Byggandet av bostäder i alla upplåtelseformer har minskat och nybyggnationen är nu nere i den lägsta nivån på tio år. Hos SABOs medlemsföretag skedde en minskning från 6 260 färdigställda lägenheter till 3 860 åren 2006 2008. Det planerade byggandet är mindre än det årliga byggbehovet, särskilt i storstäderna. 4 Bara ett fåtal kommuner har planer på särskilda bostäder för unga eller nyproduktion av små, billiga hyresrätter. De tre viktigaste orsakerna till att kommunerna inte bygger enligt de regionala marknadsanalyser som länsstyrelserna årligen gör, är de höga produktionskostnaderna och att många kommuner har svårigheter att få lån. Det råder också brist på mark i attraktiva lägen på många orter. 2 SCB 3 Boverkets bostadsmarknadsenkät 2009 4 Boverkets byggbehovsanalyser 2009 5 Boverket: Ungdomars boende, Lägesrapport 2009 6 Sven Bergenstråhle: Unga vuxnas boende. Förändringar i riket 1997 till 2009, Rapport 1:2009, Hyresgästföreningen 5

delen har ökat med fem procent sedan 2007. 5 Nio av tio unga mellan 20 och 27 vill flytta hemifrån det närmaste året. De flesta efterfrågar hyresrätt (39 procent), att jämföra med bostadsrätt (22) och egnahem (20). Två rum och kök är den mest efterfrågade bostadsstorleken. De egenskaper som värderas högst är: ett riktigt kök, ett tryggt bostadsområde och ett eget kontrakt. 6 I en intervjuundersökning som Hyresgästföreningen låtit utföra bland 1 000 hushåll i de tre storstadsregionerna i november 2009 uppges att 7 av 10 hemmavarande barn i åldrarna 20 25 år bor ofrivilligt kvar hemma och vill flytta hemifrån om möjligheten fanns. En majoritet (65 procent) anser att hyresrätt är den bästa boendeformen som första bostad. 7 Unga sämre ekonomi än andra grupper Unga betalar en högre andel av sin disponibla inkomst för boendet, särskilt i storstäderna. Särskilt svag är inkomstutvecklingen i den yngre gruppen 20 24 år. Var fjärde klarar inte av att betala boendekostnaden med egna inkomster och var tredje med eget boende har en inkomst under normen försörjningsstöd. 8 Trots att antalet hushåll med bostadsbidrag minskat kraftigt under det senaste decenniet så är det fler unga hushåll som idag har bostadsbidrag jämfört med för tio år sedan: 9 1999: 271 656 fick bostadsbidrag, varav: 16 procent hushåll utan barn (18-28 år) 2008: 175 343 hushåll fick bostadsbidrag, varav: 18, 5 procent hushåll utan barn (18-28 år) En svårighet med att söka bostadsbidrag när man är ung och till exempel bor i en tillfällig bostad på annan ort är kravet att man måste vara folkbokförd i den bostad man bor i. Bidraget söks för 12 månader i taget. Den sökande måste uppskatta sin inkomst för kalenderåret medan slutgiltigt bidrag beräknas efterhand. Det betyder att om man fått för stort preliminärt bidrag blir man återbetalningsskyldig. Det medför att många unga inte vågar söka bostadsbidrag på grund av osäkra inkomster. Många har också svårt att betala tillbaka i efterhand och har fått betalningsskulder. Hyresgarantier främst till personer över 35 år Under våren 2007 beslöt regeringen att avsätta 100 miljoner kronor till landets kommuner i form av hyresgarantier. Genom dessa skulle kommunerna garantera hyresvärdar (5 000 kronor för varje utfärdad garanti) att de får in sina hyror även om den tilltänkta hyresgästen inte har fast arbete eller har betalningsanmärkningar. Fram till och med november 2009 har 20 kommuner sökt och beviljats bidrag. Hittills har 255 personer fått förstahandskontrakt genom hyresgarantin. Men det är nu fler kommuner som ansluter sig, enligt Statens Bostadskreditnämnd (BKN). Tanken var att hjälpa ungdomar in på bostadsmarknaden men BKNs siffror visar att merparten av pengarna hittills gått till personer mellan 35 och 44 år. Studenters bostadssituation och ekonomi Allt fler unga studerar på högskolor och universitet till följd av de stora ungdomskullarna samt lågkonjunkturen. Preliminära uppgifter visar på en tjugoprocentig ökning av antalet studenter höstterminen 2009 jämfört med hösten 2008 och antalet antagna i första omgången vårterminen 2010 har ökat med 12 procent jämfört med året tidigare. Lärosätena är mestadels belägna i storstadsområdena och andra tillväxtregioner som haft brist på bostäder under större delen av 2000-talet. Den ökade tillströmningen av studenter innebär att bristen på bostäder ökar. Samtidigt har byggandet av studentbostäder sjunkit till en mycket låg nivå, konstaterar Boverket i en aktuell översyn av studenters bostadssituation. 11 Studenter är generellt en ekonomiskt svag grupp och har svårt att konkurrera om de bostäder som finns tillgängliga. Studenternas köpkraft har stadigt urholkats. De flesta studenter (70 procent) har studielån från CSN. 39 procent av disponibla inkomsten går till att boendet. I storstäder som Stockholm är andelen ännu högre. Från I januari 2010 sker en generell höjning av studiemedlen. Boverket bedömer att den stärker studenternas betalningsförmåga men är inte tillräcklig. Idag har 13 procent av studenterna bostadsbidrag. Många fler är berättigade till bidrag men avstår från att söka på grund av risken att bli återbetalningsskyldig. Studenterna är en heterogen grupp: nästan en tredjedel är över 30 år och var femte student har barn. De flesta bor i bostäder i ordinarie beståndet. Ungefär en fjärdedel bor i särskilda studentbostäder. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät finns det närmare 83 000 studentbostäder i 79 kommuner. Flertalet studentbostäderna ägs och förvaltas av studentbostadsstiftelser, men också kommunala bostadsbolag och privata fastighetsägare äger och förvaltar en betydande andel. Det är tydligt att bostadssituationen för studenter hänger nära samman med situationen på den ordinarie bostadsmarknaden. Det innebär att obalanser på bostadsmarknaden påverkar studenter på samma sätt som övriga invånare. Situationen varierar dock över landet och på mindre orter är läget på bostadsmarknaden inte är lika ansträngd. Efter 2013 fram till 2020 då åldersgruppen minskar kommer söktrycket till högskolor minska och det finns också en risk att det uppstår vakanser. Av den anledningen finns tveksamhet bland fastighetsägare att bygga fler studentbostäder. 7 Ibid 8 Boverket: Ungdomars boende. Lägesrapport 2009 9 Försäkringskassan, Bostadsbidrag för barnfamiljer m fl, valda år 10 Bostadskreditnämnden: Preliminär tilldelning av bidrag för kommunala hyresgarantier, 2009 11 Boverket: Student söker bostad. Regeringsuppdrag 2009 6

vad gör de kommunala bostadsbolagen för de unga? Perioden november 2009 januari 2010 har SABO genomfört telefonintervjuer med 17 bostadsbolag i storstäder och på högskoleorter. Nedan följer en sammanfattning av dessa intervjuer. örebrobostäder AB AB Bostaden i Umeå AB Bostaden i Umeå äger och förvaltar 15 168 bostäder. Enligt Sven-Ove Lindström, chef för affärsutveckling, är det inte lätt att som ung ta sig in på bostadsmarknaden i Umeå idag. Företaget ser ett växande behov av bostäder både för yngre och äldre och har skrivit in i sin affärsplan att de ska jobba vidare med gruppen unga. Idag undersöker de vilka möjligheter som finns att bygga för yngre och inventerar vilka områden som skulle vara lämpliga för det. De lägenheter man bygger ska vara enkla men bra. Man måste bygga mer rationellt då man inte kan ta ut samma hyror för denna målgrupp. Ekonomiskt kommer projekten antagligen inte att gå ihop de första åren. Det gäller att hitta rationella lösningar. Bra processer är viktiga men kraven får inte vara för höga. Sven-Ove Lindström berättar att de har funderat på vad som är en basis i en bostad. Vad vill de unga själva ha? Man kanske bör se över standard och krav på bilplatser exempelvis. Kanske kan man satsa på mer självförvaltning? Företaget har inga lägenheter som är öronmärkta för ungdomar idag. Bostaden i Umeå har nyligen producerat 700 lägenheter nära universitetet. Det är mindre lägenheter på 50-60 kvadratmeter. Hyran är i genomsnitt på 1300 kr/kvm/år och bostäderna gick åt direkt. Många unga bor tillsammans och då klarar de att betala hyror på den nivån. 7

AB Botkyrkabyggen Botkyrkabyggen äger och förvaltar 11 690 bostäder. Trots den stora bostadsbristen i Storstockholm är det relativt lätt att få tag i en bostad i Botkyrka, menar bolagets VD Ulf Nyqvist. För två år sedan kunde man få en bostad rakt över disk men sedan några år tillbaka måste man stå i kö. Trots det behöver vissa lägenheter utannonseras två tre gånger innan de blir uthyrda. Många unga har en bild av hur de ska bo som inte överensstämmer med marknaden. Unga behöver få en mera realistisk bild och det behövs en debatt om detta, menar Ulf Nyqvist. Botkyrkabyggen bistår unga att få en bostad på följande sätt: 1) Kompisbokontrakt Upprinnelsen är att Botkyrkabyggen har en mycket stor andel lägenheter på tre rum och kök, och bolaget såg att det fanns intresse bland unga att dela en lägenhet. Bolaget vände sig då med ett principärende till Hyresnämnden för att få möjlighet att upprätta två likvärdiga kontrakt på en lägenhet, för att underlätta möjligheten att dela och bo på samma villkor. Därför såg man också till att elen ingick i hyran. Idag finns 25 40 lägenheter med kompisbokontrakt och hyran för ett kontrakt är omkring 2 500 kronor/månaden inklusive el. Målgruppen är 18 29 år. Efter en första kampanj, som fick stort genomslag i media, fick man in fler intresseanmälningar. Därefter har man inte gjort någon särskild marknadsföring och inte heller inrättat någon särskild kö. Däremot finns utförlig information om konceptet på bolagets hemsida. Bolaget vill bygga ut konceptet och planerar att lansera det mera aktivt under 2010 2) Ändrade köregler Botkyrkabyggens lägenheter förmedlas enligt följande princip: En tredjedel går till interna sökande hos Botkyrkabyggen, en tredjedel till boende i Botkyrka och en tredjedel till Stockholms bostadsförmedling, dvs. också till sökande utanför kommunen. Bostadsbolaget noterade att många unga inte aktivt förbereder sig eller har föräldrar som hjälpt dem att ställa sig i någon kö utan tror att det bara är att gå ut och shoppa en lägenhet. Därför beslöt man att förändra köreglerna så att mantalstiden räknas som kötid för botkyrkabor. Det innebär att ett barn som är född i Botkyrka får räkna kötid från och med sitt födelsedatum. Det gör att många unga botkyrkabor kommer långt fram i kön och betydligt fler yngre får nu också bostad hos Botkyrkabyggen. Det gäller till exempel lägenheter i områden som kanske upplevs som mindre attraktiva, men som de unga botkyrkaborna känner till. De vet vad de får och vill gärna bo kvar i Botkyrka. 3) Tjänstebo Ett tredje koncept är Tjänstebo, som införts i syfte att underlätta för arbetsgivare att rekrytera anställda som söker sig till Stockholmsområdet. Arbetsgivarna, ofta större företag, kontaktar Botkyrkabyggen och får ett hyreskontrakt som innebär att företaget betalar hyran de sex första månaderna, det vill säga under den tid då den nyanställde har en provanställning. När personen får en tillsvidareanställning överlåts kontraktet på henne/honom. Just nu finns 50 60 tjänstebokontrakt och det är framförallt yngre personer som bor i dessa lägenheter. Tjänstebo marknadsförs utförligt på bolagets hemsida. Nyproduktion: Botkyrka kommun är mån om att det byggs hyresrätter och alla som bygger hyresrätter får lägre markpriser. Det står inget i ägardirektiven om att bolaget ska bygga lägenheter specifikt för unga. Ulf Nyqvist menar att det som byggs är så dyrt, 1200 1400 kr/kvm/ år, att det inte är möjligt för de flesta unga att flytta in där. Det är i det befintliga beståndet som man får fram bostäder till dem. Botkyrkabyggen bygger en del, bland annat totalt 100 bostäder i området Riksten. Med nyproduktion skapas flyttkedjor och man får en omsättning på hyresgäster. Framförallt bygger man det som det finns behov av; små och stora lägenheter eftersom andelen trerumslägenheter är stor. 70 procent av det som byggs är smålägenheter på ett till två rum och kök. I Tullinge bygger man enrumslägenheter med fransk balkong eftersom det där är en stor efterfrågan på lägenheter bland unga som vill bo kvar i kommundelen. Dessa lägenheter kommer att ha en hyra på cirka 4 500 kronor i månaden. 8

fastighets ab förvaltaren Fastighets AB Förvaltaren i Sundbyberg Fastighets AB Förvaltaren äger och förvaltar 8 500 bostäder. Bland de närmare 5 000 personer som köar för en lägenhet i Förvaltarens bestånd är cirka 1 600 i åldern 16 26 år. 17 procent av de bostäder som bolaget anvisar går till den gruppen. Förvaltaren har stor efterfrågan på både små och stora lägenheter. Politikerna i Sundbyberg har gjort utspel om att upprätta en bostadsgaranti för unga mellan 18 och 26 år. Innan 26 års ålder ska alla intresserade ha blivit erbjudna en lägenhet. Förvaltaren startade 2007 ett projekt inriktat på att skapa bostäder med rimliga hyror för unga i det befintliga beståndet, kallat Bo i kubik. I miljonprogramsområdet Hallonbergen finns drygt 2 000 lägenheter varav ett tusental med uthyrningsdel och separat entré. Bolaget bygger successivt om dessa till fristående minilägenheter på 15 kvadratmeter, i samband med att lägenheter sägs upp eller på uppdrag av hyresgästerna. Lägenheterna är små men innehåller ändå allt en ung människa behöver som kök, förvaring och dusch. De har inget telefonjack eller antennuttag. I stället är de utrustade med bredband med fullt tilläcklig kapacitet för internet, IP-telefoni och TV. Hyran är 2 650 kronor i månaden. Planen är att bygga om cirka 20 lägenheter per år. På sikt ska cirka 300 lägenheter byggas, om behovet finns. Som hjälp i marknadsföringen tog man hjälp av Ikea för att inreda några av lägenheterna. En panel av unga referenspersoner togs också in. Men uthyrningen har gått ganska trögt, vilket kan bero på kösystemet. Erbjudande om lägenheterna skickas ut till de köande. För att få hyra en lägenhet måste man visa upp att man har anknytning till Sundbyberg, antingen genom att man arbetar, studerar eller bor i kommunen. Bostadsföretaget ser problem med kategoribostäder och man har till exempel bekymmer med sina studentbostäder. Ungdomslägenheterna sprids därför över hela Hallonbergen. Att omvandla alla tusen uthyrningsrum till ungdomsbostäder i Hallonbergen är således ingen bra lösning, enligt Tom Radway, marknadschef på Fastighets AB Förvaltaren. 4 Se bilaga 1 9

bostadsbolaget Förvaltnings AB Framtiden i Göteborg Det kommunala koncernbolaget Förvaltnings AB Framtiden i Göteborg har tolv dotterbolag. Genom bostadsföretagen Bostads AB Poseidon, Familjebostäder, Göteborgs stads bostads AB, Gårdstensbostäder, HjällboBostaden äger och förvaltar koncernen cirka 69 000 bostäder. I Göteborg är det svårt för unga att få en bostad. Det finns knappt några vakanser i beståndet, berättar Anders Thorén, informationschef vid Förvaltnings AB Framtiden. I syfte att få fram fler bostäder för ungdomar mellan 18 och 29 år har Förvaltnings AB Framtiden en satsning kallad Ungahem. Mellan 2008 och 2010 ska bostadsföretagen i koncernen ta fram och öronmärka 1 000 lägenheter i det befintliga beståndet. Ungdomarna får inte studera, undantaget kvalificerad yrkesutbildning. Övriga studerande hänvisas till att söka studentbostäder. Lägenheterna finns i både kommun- och privatägda hus över hela staden. De kan vara nybyggda eller äldre, men då all nyproduktion tar tid samt har en relativt hög hyra har det främst kommit att handla om att ta fram lägenheter i det befintliga beståndet. Framtidskoncernen har ett uppdrag att producera 400 600 lägenheter. Dessa är dock ej öronmärkta åt någon särskild målgrupp. 2010 väntas närmare 400 lägenheter byggstartas. Fler markanvisningar har ökat produktionstakten. Generellt bygger man inte några kategoribostäder för ungdomar då de inte har råd att betala hyran i en nyproducerad lägenhet. Lars Halling som bland annat arbetar med marknadsföring på Bostads AB Poseidon, anser att Ungahem har varit en lyckad satsning. Göteborg har länge fokuserat på studenter och studentbostäder så satsningen på vanliga ungdomar som inte studerar har varit positiv säger han. Poseidon har dessutom en internkö där hyresgästers barn upp till 23 år kan ställa sig. Det är även ett bra sätt att behålla redan befintliga hyresgäster menar Lars Halling. Poseidon har även planer på att bygga nya, mindre, lägenheter just för gruppen unga men då planerna har överklagats ligger allting fortfarande i ett tidigt skede. 10

Gavlegårdarna AB Gavlegårdarna äger och förvaltar 16 000 lägenheter. Enligt bostadsbolagets affärsplan ska bolaget fokusera på att utveckla boendet för äldre, funktionshindrade och unga vuxna, utifrån de olika gruppernas behov. Under 2009 har bostadsbolaget utvecklat ett koncept kallat Startbo som är reserverat för unga som söker och står i begrepp att flytta in i sin första egna bostad. Det rör sig om 36 lägenheter på ett rum och kök. Lägenheterna har tidigare varit studentbostäder, som hyrts ut av studentkåren, och som nu reserveras för unga mellan 18 och 29 år. Lägenheterna är drygt 20 kvadratmeter stora och består av ett vardagsrum med sovalkov, kokvrå och dusch. I källaren finns gemensam tvättstuga och cykelrum. På vinden finns förråd och på en gemensam gård finns grillplats. Bredband och el ingår i hyran. Fastigheten är upprustad utvändigt och i korridorer, tvättstuga, cykelrum och soprum. Det hyresgäststyrda lägenhetsunderhållet är borttaget, berättar Krister Palm, förvaltare hos Gavlegårdarna, och lägenheterna besiktigas inte vid överlåtelse utan hyrs ut i befintligt skick. Hyresgästen får själv måla och tapetsera och förnya lägenheten om man gör det på ett fackmannamässigt sätt. Gavlegårdarna står då för materialet. Hyrorna är mellan 1 700 och 2 000 kronor i månaden. Startbo kom igång 1 april 2009 och alla bostäder är uthyrda. Nu står nästa hus på tur. Det är en annan centralt belägen fastighet med 61 lägenheter, som omvandlas från studentboende till Startbo. Gavlegårdarna har också studentbostäder utspridda i staden, både i centrum och vid högskolan samt i de norra och södra stadsdelarna. Bostäderna är både korridorrum och egna lägenheter. Studenterna söker bostad genom Gefle Studentkår som driver en egen bostadsförmedling i kårhuset. Som ersättning för de två fastigheter som blivit Startbo har bolaget byggt om befintliga hus i stadsdelen Sätra där man skapat drygt 400 studentbostäder. Det har inte varit några problem för studenter att få tag i en bostad i Gävle, eftersom det funnits vakanta bostäder att hyra ut. Man har också uppmuntrat studenter att dela på större bostäder, där var och en haft ett eget kontrakt. gavlegårdarna 11

Karlstad Bostads AB Karlstads Bostads AB (KBAB) äger och förvaltar 6 642 lägenheter. Karlstad är en av de städer som utlovar bostadsgaranti till sina studenter. För de unga som inte studerar finns ingen motsvarande garanti. Det finns inte heller några särskilda ungdomsbostäder i Karlstad, däremot erbjuder man ett differentierat utbud av bostäder i det äldre beståndet. Där har man valt att inte renovera samtliga lägenheter till samma standard. Genom att erbjuda en grundstandard där hyresgästerna får betala för en högre standard med extra hyrestillägg får man ett antal bostäder som är lite billigare. Just nu renoverar man 650 lägenheter. Detta ger en bra variation på bostäder i beståndet. Hyran vid nyproduktion ligger i genomsnitt på 1 475 kr/kvm/år och det är få unga som har råd att betala det. Idag har man inga ägardirektiv om att bygga bostäder för just ungdomar. För att det skulle vara möjligt skulle kommunen behöva sänka sina markkostnader och eventuellt skulle ett investeringsstöd för mindre lägenheter behöva införas. Enligt Mats Enmark, VD på KBAB, råder det ingen brist på bostäder i Karlstad, de flesta som söker en bostad får en inom kort. Även om det inte finns några vakanser hos KBAB idag så finns det lediga bostäder hos de privata bostadsföretagen. KBAB har ingen intern kö för hyresgästers barn. Men generellt ska man ha fått en bostad efter tre år i kö. Det finns ingen åldersgräns för vilka som får ställa sig i kö. De som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden är ungdomar som fortfarande går i gymnasiet och som flyttar för att studera vid en gymnasielinje i Karlstad. I de fallen måste föräldrarna skriva på kontraktet men de kan inte alltid borga för sina barn. Där dessa yngre studerande samlas kan det ibland bli lite stökigt och KBAB har haft diskussioner med kommunen om att skapa ett hus för denna grupp där det också ska finnas någon slags kontaktperson som kan hålla koll på ungdomarna. KBAB har tidigare en del studentbostäder men dessa finns i ett separat studentbostadsföretag, AB Karlstads studentbostäder. Efter att räntebidragen och investeringsstödet togs bort har man inte byggt något mer. Även om det är en stor brist i storstäderna ser det inte ut så på alla högskoleorter, menar Mats Enmark. KopparStaden AB KopparStaden AB i Falun äger och förvaltar 6 664 bostäder. Bolaget riktar in sin verksamhet på tre huvudmålgrupper, berättar Elke Herbst, informationschef hos KopparStaden. Dessa är de unga, som söker en första bostad, ensamstående samt seniorer. Bolaget har analyserat behovet av bostäder och funnit att de unga har förhållandevis goda möjligheter att få en bostad med låg hyra. Åtminstone om de är beredda att bo ett par kilometer utanför centrum, säger Annika Ståhlberg, kundservicechef hos KopparStaden. Omsättningen på bostäder är hög och bolaget uppmuntrar kompisboende där man delar lägenhet. Man funderar på är hur man ska kunna behålla de unga kvar i Falun och hur man ska kunna uppmuntra dem som är födda och uppvuxna i Falun att söka sig till KopparStaden. Idag får man ställa sig i kö när man fyllt 18 år, men bolaget överväger att sänka åldersgränsen. Bolaget ger också näringslivsförturer till personer som bor utanför Falun och som får jobb i kommunen. Bostäder för äldre och för studenter står i fokus för bostadsbolaget. Diskussioner pågår om att bygga nytt. För att kunna locka äldre som bor i villa måste man kunna erbjuda lägenheter som ger hög livskvalitet, menar Annika Ståhlberg. Men det som byggs skall ha en sådan utformning och kvalitet så att det ska passa både seniorer och studenter. Elke Herbst nämner det senaste nybyggnadsprojektet Gullvivan som bolaget genomförde i första hand med tanke på 40-talisterna. Hyrorna blev de högsta i beståndet men till allas förvåning blev det ändå många 70- och 80-talister som flyttade in. KopparStaden har 744 studentbostäder. Hälften av studenterna bor dock i vanliga lägenheter och många delar till exempel en trerummare, påpekar Annika Ståhlberg. Många har så kallade kombisbokontrakt, det vill säga var och en har ett eget kontrakt. Företaget ser nu över hur man ska få fram fler permanenta studentbostäder. Om man bygger nya bostäder är det viktigt att utforma dem på ett sådant sätt att bostäderna kan hyras ut till exempelvis seniorer den dag 80 90-talistboomen mattas av och efterfrågan på studentbostäder minskar, menar Annika Ståhlberg. 12

Lund Kommunala Fastighets AB Lunds Kommunala Fastighets AB (LKF) förvaltar 8 533 bostäder. Drygt 1 400 av dessa, eller var sjätte lägenhet, innehas av en person som är född på 80-talet. Tillsammans utgör 70- och 80-talisterna en tredjedel av LKFs hyresgäster. 80-talisterna ökar snabbt i antal hos LKF. Under 2008 flyttade drygt 1 200 personer in i någon av LKFs lägenheter. Närmare 500, eller 40 procent, är födda på 80-talet. Två tredjedelar, eller drygt 60 procent av 80-talisterna bor i en-två rum och kök. Drygt hälften, 52 procent av de 11 300 aktivt sökande i LKFs bostadskö är födda på 80-talet och de flesta av dem vill bo i centrum eller i centrala stadsdelar som Väster och Söder. I praktiken bor majoriteten i utkanterna av Lunds tätort och i byarna, några kilometer från centrala staden. Trots bristen på bostäder i Lund, något som uppmärksammats stort i media och som också lett till några uppmärksammade husockupationer, har unga Lundabor som planerar och har god framförhållning chans att få en bostad hos LKF, framhåller Peter Mellvé, VD för LKF, i ett reportage LKFs kundtidning. Det är viktigt att unga tar ansvar för sitt boende och att de själva, eller med föräldrarnas hjälp, anmäler sig till LKFs bokö så fort de fyllt 18 år och att de söker brett, inte bara i centrala Lund. LKF har många små lägenheter i Lunds utkanter med hyresnivåer som passar den som är ung och studerar eller har låg arbetsinkomst, säger Peter Mellvé. En hyreslägenhet hos LKF är början på en bostadskarriär och den som är hyresgäst får räkna med dubbel kötid och kan också byta sin lägenhet. LKF har inga studentbostäder. I Lund ägs och förvaltas alla studentbostäder av Stiftelsen AF Bostäder. Men bolaget blockhyr ett hundratal bostäder åt universitetet, som i sin tur hyr ut dem till internationella studenter. I ägardirektiven står att LKF i samverkan med kommunen ska tillgodose bostadsbehovet i kommunen. Man har en omfattande nyproduktion med målet att bygga 150 200 lägenheter per år och det målet kommer man att nå med råge i år, berättar Gunilla Flygare, marknadschef på LKF. Man bygger både i centrala lägen i Lund och i byarna utanför tätorten. Det som byggs i centrum är huvudsakligen mindre lägenheter, som kan efterfrågas av både unga och seniorer. Bolagets policy är att inte bygga kategoribostäder. Bolaget har också stora pågående ombyggnadsprojekt. Företagsledningen menar att nya stora bostäder ger upphov till flyttkedjor som öppnar möjligheterna för unga att komma in på bostadsmarknaden. Bolaget har just gjort om sin hemsida och infört ett nytt system som innebär att alla bostadssökande måste anmäla sitt intresse via hemsidan. Det innebär att alla som nu står i bostadskön måste omregistrera sig. När man registrerar sig kan man anmäla intresse för att bo i kollektivhus. Någon förtur ges inte till hyresgästers barn. I LKFs kundtidning finns också uppgifter om hur länge man måste köa för en lägenhet. Längst är kötiderna i centrum, där det kan vara 6 10 års kötid. Ytterområdena har kötider på 1 4 år. Men det finns möjligheter att relativt snabbt få en lägenhet. Exempelvis om man är beredd att ta en lägenhet med kort varsel, eller om två personer delar på en större lägenhet. LKF är också positiv till att flera delar en lägenhet och tillåter att flera står med på kontraktet. 13

Lulebo AB Lulebo äger och förvaltar 11 100 bostäder och närmare 300 affärslokaler i Luleå kommun. Verksamheten är självfinansierad och bedrivs på affärsmässiga grunder. Efterfrågan på en och tvårumslägenheter är stor i alla stadsdelar. För närvarande råder det brist på dessa, berättar Birgitta Wäppling, marknadschef hos Lulebo. I centrumkärnan, där det finns den minsta andelen hyresrätter, strävar bolaget efter att öka sin andel genom köp och ombyggnad av befintliga fastigheter. I bostadsområden där bolaget äger hundra procent av beståndet har ägarna uttalat att ägarandelen kan minskas genom försäljning. Enligt ägardirektiven ska bolaget tillhandahålla bostäder för alla målgrupper och när man söker och hyr bostad gäller samma villkor för alla. Många sökande är unga och de kan ställa sig i Lulebos kö redan från den dag de fyller 15 år. På så sätt underlättar man för dem att samla på sig några års kötid som de har till godo den dag de vill flytta hemifrån. Enligt Birgitta Wäppling är många som tecknar hyresavtal idag födda på 90-talet. Två personer kan teckna sig på ett hyresavtal och bolaget godtar försörjningsstöd som inkomst. Bolaget har ett flertal ombyggnadsprojekt på gång och i november 2009 påbörjades två stora nyproduktionsprojekt, bygget av ett tolvvånings- och ett fjortonvåningshus på Lulsundsberget. De två höghusen omfattar drygt 200 lägenhet lägenheter från ettor till fyror. Lulsundsberget har stora kvaliteter med härliga strövområden och stora värden för vistelse och rekreation. I projekteringen har största hänsyn tagits till den vackra naturen i området. Lulebo tror att boendeformen kan komma att attrahera unga vuxna med fasta inkomster. I Lulebos bestånd finns även närmare 1600 studentbostäder. Det finns också andra studentbostadsaktörer i kommunen men Lulebo äger den största andelen. Bostäderna finns i närheten av universitetet och studenterna kan välja mellan korridorboende, egen lägenhet, möblerat eller omöblerat. De senaste åren har det inte varit något större problem att få en studentbostad. Även i början av höstterminen 2009, då fler studenter än vanligt sökte sig till Luleå gick det att lösa bostadsfrågan. Det finns en buffert med lägenheter i en stadsdel, där man haft en överetablering av trerumslägenheter, och som studenter vid akuta behov kan hyra med samma villkor som andra studentbostäder, det vill säga med en månads uppsägningstid. Mitthem AB Mitthem AB äger och förvaltar 5570 bostäder i Sundsvall. Bland de sökande till Mitthems bostäder finns många som är födda på 80-talet, berättar Lotta Björklund, chef för kundcenter. Det är ingen omöjlighet att få en bostad i Sundsvall för en ung person. Men det gäller att man inte bara söker i det område där man vuxit upp eller i centrala staden, dit kötiden är som längst. Det gäller att söka brett och vara beredd att flytta till områden som inte är lika efterfrågade, säger Lotta Björklund. Bolaget erbjuder också möjligheten till kompisboende som innebär att unga delar på en 3 4 rumslägenhet och där var och en tecknar ett individuellt hyresavtal. Det gäller framförallt yngre personer som av ekonomiska eller sociala skäl har svårt att få en bostad. På så sätt kan ungdomarna skaffa sig boendereferenser och blir berättigade att söka bostäder inom Mitthems ordinarie bestånd. I bolagets ägardirektiv står att man ska bistå inflyttare till kommunen. Många av dem är unga. Bolaget har dock inga planer på att producera nya bostäder för unga. Den nyproduktion som planeras, exempelvis ute på kajen blir troligen alltför dyr att bo i. Däremot ser bolaget till att komplettera med mindre lägenheter genom att aktivt söka lokaler som kan byggas om till mindre lägenheter, till exempel tomma hyresgästlokaler. Under de senaste åren har man tillskapat 30 nya bostäder. Det senaste är en före detta restaurang som byggts om till 20 studentlägenheter. Bolaget förvaltar också 900 studentbostäder som hyrs ut genom Stubo, numera helägt av Mitthem. Alla som studerar på heltid på Mittuniversitetet är garanterad bostad genom Stubos bostadsgaranti. Höstterminen var det knökfullt med studenter, men bostadsgarantin fungerade och alla studenter som sökte bostad hos Stubo fick en lägenhet eller ett rum, berättar Lotta Björklund. I slutet av höstterminen fanns det lediga studentbostäder. 14

MKB Fastighets AB MKB äger och förvaltar 21 874 bostäder. Läget är tufft på bostadsmarknaden och det finns inga vakanser. För några år sedan var det lätt att få tag i hyreslägenheter i Malmö. Nu stiger priserna på bostadsrätter och hyrorna är höga på andrahandsmarknaden. Det är kärvt för de unga att få bostad. Vanligt är att unga hyr in sig eller delar större lägenheter till höga månadskostnader. I ägardirektiven till MKB står att man ska erbjuda ett brett utbud av prisvärda lägenheter och kooperativa hyresrätter. MKB ska också se till att det finns tillgängliga bostäder för särskilda grupper vilket innebär att man ska öka antalet studentbostäder och seniorboenden. För närvarande har MKB cirka 600 studentboenden men inom kort kommer man att ta över 300 från den kommunala förvaltningen Stadsfastigheter. MKB har inga planer på att bygga studentbostäder. I stället ser man över möjligheten att göra om befintliga fastigheter till studentbostäder. Det är enklare för oss och billigare för studenterna, säger Hampus Trellid, som just blivit ansvarig för MKBs studentbostäder. Om vi bygger nytt riskerar vi att hamna i en fälla om konjunkturen svänger. MKB nyproducerar däremot gärna för den vanliga bostadsmarknaden, och därmed får man också igång flyttkedjor. MKBs bostäder förmedlas genom stadens nyinrättade bostadsförmedling Boplats Syd. MKB har scannat hela beståndet och hittat fastigheter i bra lägen som lämpar sig att ombilda till studentbostäder. Det rör sig om 200-300 lägenheter i 50-talsfastigheter som, om det blir aktuellt, man får tömma och ändra kontrakten i. Man tittar också på vindar i centrala lägen för att se om det går att bygga om till lägenheter. Ett exempel på en ombyggnad är MKBs studenthus Rönnen i Östra Malmö i ett före detta sjukhus. Ombyggnaden gjordes 2001-2002 och har medfört många studiebesök från studentbostadsorganisationer från hela landet. Det 491 lägenheterna har hög standard och säkerhet. MKB har ett områdeskontor i huset som fungerar som en hotellobby. Hampus Trellid berättar att den typen av conciergekontor kommer att ge service åt alla MKBs studenter. MKB har tagit fram ett strategidokument. På tur står att göra en marknadsanalys. När man gjort den kan man också titta på nyproduktion av studentbostäder. Målet är att MKB ska ha 1 500 2 000 studentbostäder år 2013. Man har märkt att det blivit svårare att hyra ut större lägenheter i city och där finns kanske en möjlighet att hyra ut till studenter. Enligt MKBs jurist borde det inte vara några problem att hyra ut dem till studenter. Hampus Trellids erfarenhet är att studenter inte vill bo i korridorer, med undantag för de utländska studenter som mera tillfälligt studerar i Malmö. Ett område som är populärt att flytta till bland 80-talisterna är Seved, mellan Södra Sofielund och Augustenborg som är ett område med liknande problematik som Rosengård. Men samtidigt är det ett populärt läge i Malmö, nära Södervärn och Möllevången. Hampus Trellid vill få till stånd en regional samarbetsgrupp bland bostadsföretag och folk som arbetar med studentbostadsfrågor. 15

AB Skövdebostäder Skövdebostäder äger och förvaltar 4 330 bostäder. I bolagets affärsplan för 2008-2011 står det: Vi ska erbjuda ungdomen prisvärt boende. Större ungdomskullar innebär större efterfrågan på prisvärda lägenheter. Att bygga nytt på en prisnivå som dessa grupper har råd med är svårt. Alternativet är att öka cirkulationen inom det befintliga beståndet för att frigöra äldre, mindre lägenheter med låga hyror. Att möta dessa gruppers önskemål är en nödvändighet för kommunens framtid, i ett perspektiv där gruppen i arbetsför ålder blir allt mindre, samtidigt som vårdbehoven bland allt fler äldre växer snabbt. Skövdebostäders marknadschef Martin Sohlberg menar att det är viktigt att Skövde får behålla sina unga. Kommunen har numera över 50 000 invånare och högskolan i Skövde växer. Skövdebostäder har cirka 860 studentbostäder, de flesta i nära anslutning till campus i centrala staden. Studenterna kan välja mellan korridorboenden eller egna lägenheter. Efterfrågan på korridorrum minskar och allt fler studenter föredrar en bostad med eget kök och badrum. Skövdebostäder går därför ifrån korridorboenden. Man bygger numera bara studentlägenheter och har också byggt om några korridorer. Det är främst internationella utbytesstudenter och masterstudenter som efterfrågar möblerade korridorrum. Martin Sohlberg menar att det råder en bra balans på marknaden. I början av höstterminen är det rusning efter studentbostäder, men i slutet på vårterminen brukar det finnas lediga lägenheter. Bolaget har stor erfarenhet av att hyra ut och förvalta studentbostäder och man har en extra distriktsassistent anställd, för att informera och arbeta med studentbostäderna. När bolaget nu satsar på att få fram prisvärda bostäder för unga kommer de erfarenheter man samlat på sig från studentboendena väl till pass. Det är inte så lyckat med monokulturer säger Martin Sohlberg. Företaget har inte heller så goda erfarenheter av att studenter delat lägenheter eftersom det lett till en hel del störningar. Skövdebostäder påbörjar nu en utredning i syfte att ta fram konkreta förslag. I ett första skede ska man göra en inventering och tar reda på om det går att frigöra bostäder som kan passa de unga inom det befintliga fastighetsbeståndet. Det gäller att hitta flexibla lösningar och att få igång rotation och flyttkedjor, menar Martin. Men man är också öppen för att eventuellt bygga nya bostäder som passar unga. Skövdebostäder har redan en omfattande nyproduktion i centrumnära lägen. 300 nya bostäder ska byggas under de närmaste åren. Man bygger för barnfamiljer och för hushåll som vill sälja villan och flytta in i en lägenhet. De minsta lägenheterna är två rum och kök. Erfarenheterna, bland annat från nyproduktion hos andra fastighetsägare, är att det är liten efterfrågan på ettor. De nybyggda tvåorna beräknas att få en hyra på upp till 6 500 kronor i månaden, vilket är svårt för en ung människa att betala. Men för ett yngre par med två inkomster kan det vara acceptabelt. Många som söker bostad hos Skövde är 80-talister, och nu börjar även 90-talisterna komma. 16

ab stockholmshem AB Stockholmshem Stockholmshem äger och förvaltar 29 200 bostäder. För att underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden inledde bolaget år 2007 en satsning på ungdomslägenheter. Satsningen innebär att alla lägenheter på upp till 30 kvadratmeter går till unga bostadssökande. På det sättet minskar risken att de används som till exempel övernattningslägenheter. Eftersom man måste vara 18 år för att stå i Bostadsförmedlingens kö, har man ofta svårt att få ett förstahandskontrakt när kötiderna växer. Öronmärkningen av små lägenheter för unga bostadssökande innebar att 136 kontrakt tecknades med personer mellan 18 och 25 år under 2008. Av de förmedlade lägenheterna låg drygt hälften i ytterstaden, främst i söderort, en femtedel i närförort och omkring en fjärdedel i innerstaden. Genom nyproduktion skapar företaget fler lägenheter, rörlighet och flyttkedjor. Varje nybyggd större lägenhet frigör i slutänden oftast en eller flera mindre lägenheter. Under perioden 2006 2010 planeras 1 500 nya lägenheter. Stockholmshem har noterat att de minsta lägenheterna ofta är populära att använda som övernattningslägenheter eller för olovlig andrahandsuthyrning. Genom ökade kontroller har bolaget sedan 2005 frigjort cirka 650 lägenheter till nya förstahandskontrakt. Stockholmshem inledde 2007 ett pilotprojekt tillsammans med nätverket jagvillhabostad.nu om att producera nya yteffektiva bostäder för unga. Projektet pågår i stadsdelen Råcksta i västra Stockholm. En gemensam markansökan lämnades in och en fokusgrupp tillsattes som deltog i planering och bearbetning av förslag på planlösningar, standard och materialval. Knappt hundra lägenheter planeras i ett tiovåningshus samt tre lägre huslängor. Lägenheterna har flexibla och öppna planlösningar. De minsta lägenheterna är minitvåor på 38 kvadratmeter och de största radhus på 4 5 rum och kök på 75 kvadratmeter. Lägenheterna kommer att annonseras ut genom Stockholms stads bostadsförmedling. En åldersgräns på 29 30 år kommer att införas men hyresgästerna har sedan rätt att bo kvar med bytesrätt. Var ska unga bo? De kommande åren kommer tusentals unga att vilja flytta hemifrån i Stockholm. Varje år. Hur löser vi det? Läs mer på www.stockholmshem.se 17

AB Stångåstaden AB Stångåstaden äger och förvaltar 18 678 bostäder. Just nu är det inte många lägenheter i omlopp, berättar Irene Gustafson, Förvaltningsspecialist hos Stångåstaden. Jämför man med samma tid förra året så är det färre lägenheter. De som kommer ut på marknaden är till 65 procent tre- till fem rum och kök. Inte så många ettor eller tvåor med andra ord. Det blir svårt för de unga att komma in på marknaden, menar Irene Gustafson. Företaget har inte heller några särskilda ungdomsbostäder och det finns inte heller någon intern kö för hyresgästernas barn. Man har sett en ökning av både unga och äldre i kön men trots detta har företaget inga planer på att bygga nytt för denna målgrupp. Det som byggs idag är radhus och ett höghus i centrum, men där blir hyrorna för höga för ungdomar. När det gäller studentbostäder har Stångåstaden ett dotterföretag: Studentbostäder i Linköping AB som har cirka 4 000 studentbostäder. Även där är trycket på bostäder större detta år, även om det går att få ett korridorrum efter cirka tre månaders köande. Studentbostäder i Linköping utökade sitt bestånd med 123 bostäder per 1 juli 2009. Vem som helst kan ställa sig i kö men för att få en bostad måste du vara inskriven på Linköpings universitet. Man betalar ingen hyra juni och juli. El, värme och vatten ingår i hyran. 18

Uppsalahem AB Uppsalahem äger och förvaltar 13 400 bostäder. I Uppsala råder bostadsbrist och det är svårt för ungdomarna att ta sig in på bostadsmarknaden, berättar Lars-Gunnar Sjöö, chef för bostadsproduktion. Till och med det år du fyllt 26 år har du möjlighet att flytta in i någon av Uppsalahems ungdomsbostäder. Det finns sedan ingen övre gräns hur länge du får bo kvar. Uppsalahem planerar att producera fler ungdomsbostäder. Lägenheterna är ettor på 25 30 kvadratmeter och tvåor på cirka 40 kvadratmeter. Hyran blir hög men om läget är bra har det tidigare inte varit några problem att hyra ut bostäderna. Uppsalahem har cirka 250 studentbostäder och ungdomsbostäder. För att få bo i en studentbostad krävs att du studerar vid Uppsala universitet eller Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hyran är fri juli och augusti. Företaget byggde nyligen studentbostäder i ett attraktivt läge. Produktionskostnaden ligger på 16 000 17 000 kronor/kvm men det har inte varit några problem att få dessa uthyrda. Företaget har tagit fram uppgifter som visar att bland de ungdomar som är sambo har flera en inkomst på 500 000 kronor/år tillsammans. Denna målgrupp vill inte bo sämre än andra. uppsalahem ab Växjöhem AB Växjöhem AB äger och förvaltar 6 579 bostäder. Allt är uthyrt och omflyttningen har minskat på senare år. Kötiderna har blivit längre och det har blivit svårare för alla att få tag i bostäder, berättar Ola Agermark, bobutiks- och marknadschef hos Växjöhem. Större delen av beståndet utgörs av treor och det är både brist på små och stora lägenheter. För att få ställa sig i kö måste man ha fyllt 17 år och för att få en bostad måste man vara 18. För att underlätta för unga funderar bolaget på att sänka åldern för de köande. Ansökningarna om bostad sker via Boplats Växjö, genom personlig kontakt i Bobutiken eller genom bolagets webbsida. Det är dyrt att producera nya bostäder för unga. I gengäld satsar bolaget på att kontinuerligt bygga om befintliga tomma lokaler, exempelvis gamla tvättstugor, som visat sig vara lämpliga som lägenheter. Under de senaste åren har man på så sätt skapat ett tiotal smålägenheter till en rimlig hyra. Bolaget har också ett par nyproduktionsprojekt i området Teleborg och Araby där man fram till 2011 bygger ett nittiotal lägenheter. De flesta av dem ett till tre rum och kök. Bostäderna är yteffektiva för att hyresnivåerna ska kunna hållas nere. Målgrupper är både unga och seniorer. Växjöhem och Hyresgästföreningen starade hösten 2009 ett projekt som ska rekrytera 6 7 ungdomsvärdar, som ska fungerar som en länk till unga i stadsdelen Araby. Man har fått kontakt med några intresserade ungdomar som går i skolan och som finns på plats i stadsdelen på tider då inte Växjöhems personal arbetar. De kommer att bli en länk mellan hyresvärden och unga och kommer också att förmedla information om hur unga vill bo och vad de vill ha för bostäder, berättar Sven Koggdal, en av projektledarna hos Växjöhem. Växjöhem har endast ett tjugotal studentlägenheter medan det kommunala systerbolaget Hyresbostäder i Växjö AB förvaltar drygt 3 000 studentlägenheter. För att premiera studenterna och förmå dem att stanna kvar i Växjö efter studietiden får de som bor i studentlägenheter tillgodoräkna sig extra köpoäng när de söker bostäder i det ordinare beståndet. Studenter som börjar studera erbjuds bostadsgaranti. I början av höstterminen brukar trycket vara stort på lägenheter men det finns alltid möjlighet att få tag i bostäder i kranskommunerna. Det brukar alltid lösa sig, och fram mot våren uppstår det till och med vakanser, berättar Ola Agermark. 19

örebrobostäder ab ÖrebroBostäder AB ÖrebroBostäder AB (ÖBO) äger och förvaltar 23 069 lägenheter. ÖBO har en egen marknadsplats, Hyrestorget, där man annonserar ut lediga bostäder. Bolaget tillämpar köpoäng som innebär att en dags boende eller en dag i kön ger en poäng. Poängen är personliga men om man har barn som bor kvar hemma och söker bostad hos ÖBO kan de använda 20 procent av familjens boendetid i den nuvarande bostaden, dock max två år. För att få tillgodoräkna sig denna tid måste barnen visa upp ett intyg från skattemyndigheten på att de är mantalsskrivna hos föräldrarna. För att få hyra en bostad måste man ha fyllt 18 år. Hos ÖBO bor en förhållandevis stor andel unga. 20 procent av dem som tecknade avtal under 2009 är upp till 25 år, berättar Mona Halme, Hyreschef hos ÖBO. Bolaget har också många smålägenheter. Närmare 50 procent, eller nästan 11 000 bostäder är på två rum och kök eller mindre. Det ger möjlighet också för de unga att efterfråga lägenheter som de har råd att bo i. Det har tidigare varit relativt lätt att få tag i en bostad i de yttre stadsdelarna. För ett två år sedan kunde man få en bostad efter en månads kötid, men idag kan man få vänta upp till 1,5 år. Men det kan ta både kortare och längre tid att få en bostad, påpekar Mona Halme. Det beror på vilken hyra och vilket läge den har och hur många som söker. För att profilera kommunens skolor beslöt ÖBOs styrelse att under 2009 på prov ge möjligheter för ungdomar mellan 16 och 18 år som antagits till en gymnasieutbildning i Örebro att söka förtur till bostad. Kriteriet för att få förtur är att man bor längre bort än pendlingsavstånd samt att någon förälder har möjlighet att teckna hyreskontraktet. Hittills har 25 gymnasieungdomar fått förtur till bostad och en utvärdering kommer att göras under våren 2010, berättar Mona. ÖBO ger en del riktad information om hur man söker och kan få tag i en bostad till unga och till nyanlända. ÖBO planerar en omfattande nyproduktion. Under de närmaste två åren kommer 700 nya bostäder att byggas och målet är att bolaget inom en 5 7 års period ska ha 2 000 nya lägenheter. Därigenom hoppas man att få igång flyttkedjor som också i slutänden innebär att unga får tillgång till fler bostäder. Flertalet nya bostäder kommer att vara på 2 4 rok. Det är dyrt att bygga små lägenheter, påpekar Mona Halme, men ett av nyproduktionsprojekten inriktas på små, mycket ytsnåla ett till trerumslägenheter på 30-60 kvadratmeter. Dessa lägenheter byggs i närheten av universitetet och förhoppningen är att de från början ska vara attraktiva för studenter. I framtiden, när de yngre årskullarna minskar och behovet av studentbostäder inte längre är lika stort kan dessa lägenheter hyras ut till andra. ÖBO har genom ÖBO Student 2 214 studentbostäder spridda i ett tiotal områden. Utbudet är varierat: enkelrum eller kompisboende, möblerat eller omöblerat, nära Campus eller närmare centrum. Det finns >> 20