myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1
Handboken är framtagen av Samverkan mot vålds specialistgrupp, bestående av socialtjänstens samordnare för barn-och kvinnofrid från Kraftfält Norr, Piteå, Luleå och Boden samt av representanter från polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Materialet kommer fortsätta att utvecklas utifrån de kunskaper som genereras under projekt samverkan mot våld. upprättat av Annika Stävenborg Vennberg godkänt av Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld ansvarig för uppdatering Annika Stävenborg Vennberg dok.typ Handbok för myndighetssamverkan vid våld i nära relation version 1.1 datum 13-01-18 tryck Luleå Grafiska 2013 2
Innehåll Om barnsamråd...5 Ansvar för samverkan Myndigheternas ansvar och uppdrag Dokumentation Sekretess Förberedelser...6 Rutinbeskrivning...7 Uppföljning...7 Utgångspunkter...7 Bilagor;...8 Flödesschema barnsamråd Planeringsdokument Ärendestatistikmall 3
4
Om barnsamråd Barnmisshandel och sexuella övergrepp är ärenden som ingen myndighet klarar ensam. Årligen sjukhusvårdas 3 000 barn efter övergrepp och polisen tar emot 19 100 anmälningar om barnmisshandel och 2 990 anmälningar om våldtäkter mot barn (Socialstyrelsen 2012). Samverkan då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp ska präglas av ett konsekvent barnperspektiv och är en förutsättning för att våldsutsatta barn ska få skydd och stöd från samhället utifrån ett helhetsperspektiv. Samordning ska ske för att skydda barnet från ytterligare övergrepp och påtryckningar samt för att olika myndigheter inte ska hindra eller försvåra varandras utredningar. Genom att samordna de olika myndigheternas insatser ökar möjligheten att både bedriva en framgångsrik förundersökning och att ge barnet och dess familj adekvat hjälp och stöd. Barnahusutredningen 2010 visade att barnahus 1 är ett nödvändigt utvecklingssteg i arbetet för att alla brottsutsatta barn ska få ett samlat och effektivt samhällsstöd. 2008 gav regeringen Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram gemensamma nationella riktlinjer för samverkan vid utredning kring barn som misstänks vara utsatta för brott. De gemensamma nationella riktlinjerna avser samverkan i, såväl barnahus, som på orter där sådana saknas och ska ses som rekommendation för de samverkande parterna. I arbetet under Samverkan mot våld är ambitionen hög och vi strävar efter att uppnå samma fördelar som finns i ett barnahus men genom barnsamrådsgrupper spridda i länet. Samråd är en bra och effektiv modell för att planera och koordinera olika insatser initialt och för att minska risken att parallella utredningar försvårar eller blir till hinder för varandra. De personer som ingår i samråden och handlägger ärendena ska ha hög kompetens och erfarenhet inom området. Syftet med denna handbok är att ge ett stöd då man vill utveckla barnsamråd för att ge ett samlat stöd till barn som utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp. Som bilagor har lagts ett flödesschema samt dokumentationsmaterial som utvecklats av Piteå barnsamråd. Ansvar för samverkan Samverkan ska präglas av ett barnperspektiv, inte ett verksamhetsperspektiv. Det finns en lagstadgad skyldighet för myndigheter att samverka och en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa 2. Socialtjänsten är den myndighet som har ett särskilt ansvar för att initiera samarbete med andra när det gäller övergrepp mot barn. Övriga berörda myndigheter har ett ansvar att medverka i samverkan och bidra med sin kompetens. Myndigheternas ansvar och uppdrag Socialnämndens uppgift är att; - Skyndsamt göra en förhandsbedömning innehållande behov av skydd och vårdbehov samt föräldraförmåga. - Bedöma om utredning enligt 11 kap 1 SoL ska inledas. - Vidta eventuella åtgärder utifrån skyddsbedömning. - Inleda utredning enligt 11 kap 1 SoL (krav för att kunna ta kontakt med andra myndigheter) om utredning inte är inledd sedan tidigare. Konsultation kan ske med andra myndigheter så länge det säkerställs att familjens identitet inte röjs. - Samordna arbetet med andra myndigheter. - Ta ställning till polisanmälan. Kan komma tidigare i processen. Åklagarens uppgift är att; - Ta ställning till om förundersökning skall inledas. - Vara förundersökningsledare. - Besluta i åtalsfrågan. - Agera i domstol. Polisens uppgift är att; - Utreda om brott har begåtts. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att; - Barn- och ungdomspsykiatrin ska bedöma barnets psykiska status samt behovet av krisstöd och behandling. - Rättsläkare, barnläkare eller av rättsmedicinalverket kontrakterad läkare, utför rättsmedicinsk kroppsundersökning på begäran av polis, åklagare eller domstol. Dokumentation Vid akuta samråd och om ärendet är avidentifierat krävs ingen dokumentation. Om ärendet är identifierat ska respektive handläggare dokumentera detta i barnets journal och ange vad samrådet kom fram till, d.v.s. planeringen för insatser. Barnsamrådet är en konsultativ grupp. Beslut tas alltid av den som handlägger ärendet och/eller dennes chef. 1 Rädda barnen beskriver barnahus som en fysiskt och psykiskt trygg miljö där barnets behov sätts i centrum med en helhetslösning för de insatser som är tänkt att ge barnet upprättelse, skydd, stöd och behandling. 2 6 FL, 1 kap 2 a Skollagen, 3 polislagen, 2 f HSL, 6 kap 5 PSL samt 3 kap 4 och 5 och 5 kap 1 a SoL. 5
Sekretess I en samrådsgrupp har de olika myndighetsrepresentanterna samma sekretess mot varandra som om de satt hemma på sina myndigheter och övervägde att lämna ut uppgifter. Utbyte av uppgifter inom samrådsgruppen om enskildas personliga förhållanden kräver därför i regel den enskildes samtycke. Det går också bra att diskutera avidentifierade fall. För att underlätta samarbetet mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården när barn och ungdomar behöver vård, behandling eller annat stöd finns undantag i 14 kapitlet 2 sjunde stycket sekretesslagen. Bestämmelsen innebär att sekretessen inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten inte hindrar att uppgifter om enskilda lämnas mellan myndigheter inom dessa områden om det behövs för att barn under 18 år får nödvändig vård, behandling eller annat stöd. När ett ärende är polisanmält kan socialtjänst, Barn- och ungdomspsykiatrin, åklagare och polis samplanera insatser och ärendet kan vara identifierat. Förberedelser Samråd bör alltid omfatta socialtjänst, polis, åklagare, hälso och sjukvård samt rättsmedicin. Detta för att uppnå effektivitet, rättsäkerhet samt kunna erbjuda medicinsk kompetens, krisstöd och bedömning av fortsatt behandling. Samråd kan även omfatta andra kompetenser. Socialtjänsten kallar deltagarna till ett initieringsmöte; - Varje myndighet utser personal som i sin yrkesroll möter barn som utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp. - Komma överens om när samråden ska genomföras samt bestämma vem som ansvarar för att koordinera samråden. - För att samverkan ska fungera bör man upprätta samverkansavtal/överenskommelser mellan de samverkande myndigheterna. Att myndigheter utvecklar en gemensam syn på barn och barns behov och hur man konkret ska arbeta för att säkra barns delaktighet under utredningsprocessen. Att var och en har en klar uppfattning om sitt eget ansvarsområde och om övrigas ansvar. 6
Rutinbeskrivning När ett fall av misstänkt barnmisshandel eller sexuellt övergrepp blir känt sammankallas samråd skyndsamt där socialtjänst, åklagare, polis, BUP, barnläkare och i förekommande fall även andra myndigheter deltar. Ett ärende kan aktualiseras i samrådet av deltagande representant från respektive samverkande myndighet. Vid barnsamrådsmötet bör följande frågor och åtgärder tas upp: Bedömning om barnets situation och innehållet i anmälan Bedömning om förundersökning ska inledas Om läkarundersökning för skadedokumentation ska genomföras Planering av vem som gör vad och i vilken ordning Behov av särskild företrädare för barnet När ska förhöret med barnet ske? Vilka ska delta vid medhörning? Hur och när ska föräldrarna informeras om anmälan, samråd och planerade åtgärder? Behov av krisstöd och akuta behandlingsinsatser Vid första samrådet kan planeringsdokument användas som stöd och för dokumentation, se bilaga för förslag. Dokumentationen från samrådet förs in i barnets akt hos socialtjänsten. Polisförhör ska ske inom två veckor efter att anmälan upprättats. Medhörning tillsammans med yrkesföreträdare för att öka kvalitén i de parallella utredningarna samt att barnet erbjuds rätt insatser i ett tidigt skede. Barnet har rätt till full information om vilka som finns i medhörningsrummet. Uppföljning av vidtagna åtgärder från respektive myndighet enligt uppföljningsdokument, se bilaga för förslag. Fokus på processen ska vara barnets bästa. Barnet ska vara informerat om åtgärder som rör henne eller honom och ges tillfälle att uttrycka sina uppfattningar och åsikter. Uppföljning Arbetsmetoden ska följas upp och utvärderas utifrån kvantitativa data till exempel hur många ärenden har tagits upp i samråd och hur många av dem som lett till en polisanmälan, hur många förundersökningar har inletts och vilka har deltagit vid medhörning och hur många ärenden resulterade i lagföring, se bilaga för förslag. Det är även önskvärt att redovisa vilka insatser som blir aktuella från socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Ambitionen är att dessutom genomföra utvärdering som tar fokus på barnens upplevelse av myndigheternas kompetens, samverkan och insatser samt på deras synpunkter och förbättringsförslag. Utgångspunkter Nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott och som utarbetas av Rikspolisstyrelsen i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen. Rapporten hittar du i Barnahusutredningen 2010 på sid 161-174. Åklagarmyndighetens barnhandbok om handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn. Åklagarmyndigheten Göteborgs utvecklingscentrum. Norrbottens handlingsplan för regional myndighetssamverkan mot mäns våld mot kvinnor och barn, barn som bevittnat våld, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Norrbottens läns länsstyrelse, 2011) Samverkan mot vålds projektplan 2011 och genomförandeplan 2012-2013 Basnivå som länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten uttalat för sina respektive insatser vid våld i nära relation (Samverkan mot våld, 2011) Våld - Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (Socialstyrelsen, 2011) 7
bilaga 1 Flödesschema Barnsamråd Polisanmälan upprättas Anmälan socialtjänsten Barnsamråd Socialtjänst Polis Åklagare BuP Barnläkare/ Rättsmedicin Barndelaktighet - Rätt till information - Rätt att bli hörd - Stöd under utredningsprocess - Barnets upplevelser av insatsen Förundersökning Läkar- / rättsmedicinsk undersökning Socialtjänstens utredning, LVU? BuP krisstöd, behandling Beslut om åtal Ev rättegång Stödinsatser enl SoL, LVU? Behandling av barn och familj 8
bilaga 2 Planeringsdokument Barnets namn... Vårdnadshavare... Datum för aktualisering samråd... Innehåll i anmälan och bedömning... Bedömning om förundersökning ska inledas... Bedömning om läkarundersökning samt skadedokumentation ska göras... Vem gör vad, i vilken ordning?... Behov av särskild företrädare... Datum och tid för förhör... Vilka deltar vid medhörning... Hur och när informeras vårdnadshavare om anmälan, samråd och planerade åtgärder... Första bedömning om krisstöd och akuta behandlingsinsatser... 9
bilaga 3 Ärendestatistikmall Barninformation Ålder:... Kön:... Ärendeinitieringsmyndighet:... Datum:... Ärendenummer:... Datum för polisanmälan:... Datum för polisförhör:... Datum för lagföring:... Lagfört Ej lagfört Polisanmälan Beslut om att polisanmäla: Beslut att inte polisanmäla: Orsak:... Barnet har polisförhörts: Närvaro vid medhörning Åklagare Barnutredare polis Socialsekreterare BUP Särskild företrädare/målsägande biträde Läkarundersökning Kontrakterad rättsläkare Barnläkare Lagföring Beslut om lagföring: Beslut att lägga ned förundersökning: BUP Vårdnadshavare har fått kontaktuppgifter till BUP Vårdnadshavare samtycker att BUP kontaktar dem BUP har haft kontakt med vårdnadshavare/barn 10
11
Att samverka mot våld Samverkan mot våld är ett gemensamt förbättringsarbete mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten, mot våld i nära relation eller som polisen uttrycker det - brott i nära relation. Under projektet prövas metoder och rutiner för förbättrad myndighetssamverkan då barn och kvinnor utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Insatser riktade till våldsutövaren är en viktig del i arbetet för att öka tryggheten för de våldsutsatta samt förebygga fortsatt våldsutövning. Läs mer på www.bd.komforb.se/vald. 12