Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Arne Classon Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion yrkestrafik mitt Konsekvensutredning Föreskrifter som ska ersätta Vägverkets föreskrifter (VVFS 2005:80) om ackreditering av kontrollorgan samt kontroll av färdskrivare och Vägverkets föreskrifter (VVFS 2005:134) om installationsskylt för plombering av färdskrivare. 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Vägverkets föreskrifter (VVFS 2005:80) om ackreditering av kontrollorgan samt kontroll av färdskrivare reglerar verkstädernas krav för att bli ackrediterade att arbeta i färdskrivarsystemet för bussar och tunga lastbilar, hur periodiska kontroller, reparationer och installationer av färdskrivare ska utföras. De innehåller även krav på kontrollutrustning för dessa ändamål samt dokumentation, intyg och lagring av data. Problemet är att föreskriften inte tillåter transportföretag som även bedriver verkstad att få ackreditering för verkstaden så att de kan utföra arbeten i färdskrivarsystemet, varken på egna eller andras fordon. En icke ackrediterad verkstad får göra reparationer på fordonet men i vissa fall kan det innebära att fordonet därefter måste förflyttas till en ackrediterad färdskrivarverkstad för att få färdskrivarutrustningen plomberad. De verkstäder som idag inte tillåts bli ackrediterade begränsas från att fullgöra kompletta verkstadsarbeten på fordonen och det innebär två verkstadsbesök, i vissa fall på två orter, för en reparation. I Storbritannien och Holland tillåter man att transportföretag får bli ackrediterad verkstad för arbete i färdskrivarsystemet och därmed utföra besiktningar, reparationer och installationer i färdskrivarsystemet med undantag för fordon som företaget själv äger eller fordon som ägs av moderdotter- eller systerbolag till transportföretaget. Enligt deras erfarenhet har det inte påvisats några negativa effekter på säkerheten eller något missbruk. Mot bakgrund av ovanstående samt att svenska verkstäder står under kontroll av tillsynsorganet Swedac väljer vi att införa samma metod i Sverige. Antalet ackrediterade verkstäder beräknas öka med ca 25 st. och därmed förbättras tillgängligheten av verkstäder inom det geografiska område som fordonet befinner sig i. Det kommer att medföra mindre tomkörning till och från en lämplig verkstad, vilket även får anses gynna miljön.
Datum Dnr/Beteckning 2 (5) VVFS 2005:80 trädde i kraft i samband med införandet av den digitala färdskrivaren år 2005, varefter den tekniska specifikationen sedan har ändrats i omgångar. EU-förordning 3821/85 med bilaga 1 B, kontrollmetoder, samt den tekniska utvecklingen av färdskrivaren har under tiden utvecklats och detta i sin tur kräver en omarbetning av bestämmelserna i VVFS 2005:80. Vissa redaktionella ändringar behöver också göras med anledning av ändrade författningshänvisningar i förordningen (2004:865) om kör- och vilotider, samt färdskrivare m.m. och förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter. Redaktionella ändringar behöver även göras med anledning av hänvisningar till ändrade standarder om teknisk kontroll. Vägverkets föreskrifter (VVFS 2005:134) om installationskylt för plombering av färdskrivare behöver ses över redaktionellt och bestämmelserna implementeras i samma föreskrift som i övrigt reglerar kontroll av färdskrivare samt ackreditering av dess kontrollorgan. Denna konsekvensutredning koncentreras på de bestämmelser som är nya eller som faktiskt har förändrats i sak med stöd av vad som framgår av 4 första stycket 1 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning. Vad gäller övriga bestämmelser som nytrycks i samband med aktuellt införande av nya eller ändrade bestämmelser har ingenting i sak framkommit som föranleder myndigheten att dra någon annan slutsats än att de är ändamålsenliga. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Transportstyrelsen kan inte se någon annan lösning på problemet som beskrivs under 1 än att ge fler verkstäder möjlighet att bli ackrediterade. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Problem kvarstår för de transportföretag som har egna verkstäder då de inte kan erhålla ackreditering, vilket i sin tur begränsar tillgängligheten av ackrediterade färdskrivarverkstäder. 3 Vilka berörs av regleringen? Utöver de ca 225 st. redan ackrediterade färdskrivarverkstäderna uppskattas att ytterligare ca 25 st. verkstäder kommer att uppfylla kraven för ansökan om ackreditering.
Datum Dnr/Beteckning 3 (5) 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser För de redan ackrediterade verkstäderna innebär föreskriften endast redaktionella ändringar vilket inte medför några ekonomiska eller andra konsekvenser. De verkstäder som nu får en möjlighet att ackreditera sig för arbete i färdskrivarsystemet genomgår samma insyningsprocess som de i dag ackrediterade verkstäderna genomgått, och debiteras av Swedac med ca 18 000 kronor för investeringskostnaden. Därefter utgår en årlig tillsynsavgift till de ackrediterade färdskrivarverkstäderna från Swedac på 18 000 kronor. De verkstäder som väljer att inte ackreditera sig berörs inte kostnadsmässigt av regleringen. Däremot kan de förlora en möjlig inkomstkälla då deras utbud av tjänster är begränsat. Tidsåtgången för de verkstäder som önskar bli ackrediterade varierar från fall till fall, beroende på om verkstaden redan har ett inarbetat kvalitetsledningssystem eller inte. Kvalitetsledningssystem är grunden för att ha möjlighet att erhålla ackreditering. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Ej aktuellt. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Föreskriften följer de EU-rättsliga skyldigheter som Sverige ska uppfylla. Föreskriften är uppdaterad gällande hänvisningar till rätt lagrum och ändrade standarder för att på nationell nivå upprätthålla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EEG) nr 3821/85 med tillhörande bilaga 1 och 1 B. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Regelverken ställer inga krav på särskilt datum för ikraftträdande.
Datum Dnr/Beteckning 4 (5) Ingen särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkt för ikraftträdande för de ändringarna som berör de redan ackrediterade verkstäderna, eftersom de endast är av redaktionell karaktär. Transportstyrelsen avser att så snart som processen medger, kunna verkställa föreskriften så verkstäder som vill ackreditera sig får möjlighet att göra det. Ackreditering av färdskrivarverkstäder är inte ett publikt område då det beräknas beröra endast ca 25 st idag ej ackrediterade verkstäder. Därför finns inget behov av speciella informationsinsatser mer än publiceringen av föreskrifterna på Transportstyrelsens webbplats. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Omarbetningen av bestämmelserna i föreskrifterna är ett steg mot regelförenkling för företagen som bedriver såväl verkstad som egen transportverksamhet. De verkstäder som berörs av detta får bättre arbetsförutsättningar genom utvidgning av sin dagliga verksamhet då de även kan utföra plomberingar och tillsyn av färdskrivare. De ackrediterade färdskrivarverkstäderna kan erbjuda fler tjänster till fordonsägare än en icke ackrediterad verkstad vilket är positivt ur konkurrenshänseende. För verkstadskunden utgör ett utökat antal ackrediterade färdskrivarverkstäder en fördel i och med ökad konkurrens och ökad tillgång på behöriga verkstäder. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? I dagsläget omfattas ca 225 st. ackrediterade färdskrivarverkstäder av föreskriften vilket förväntas öka med ca 25 st. enligt uppgift från Swedac. Storleken på verkstäderna varierar från ca 2 70 anställda. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? De redaktionella ändringarna i föreskrifterna medför inga ökade administrativa rutiner och därmed inte heller någon ökad tidsåtgång eller kostnad. Kostnaden för ackreditering framgår av 4.1.
Datum Dnr/Beteckning 5 (5) 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Ingen förändring mot dagens regelverk. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? De ackrediterade färdskrivarverkstäderna kan erbjuda fler tjänster till fordonsägare än en icke ackrediterad verkstad vilket är positivt ur konkurrenshänseende. För verkstadskunden utgör ett utökat antal ackrediterade färdskrivarverkstäder en fördel i och med ökad konkurrens och ökad tillgång på lämpliga verkstäder. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Ingen förändring mot dagens regelverk. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej, ingen ändring mot nu gällande regelverk. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Maria Hed och Arne Classon maria.hed@transportstyrelsen.se arne.classon@transportstyrelsen.se