05-06 Personalförsörjningsplan
Innehållsförteckning Inledning Metod Nuläge 4 Åldersstruktur 5 Pensionsavgångar 6 Grupper med stora pensionsavgångar 7 Intern personalrörlighet 7 Extern personalrörlighet 8 Framtid 9 Nationellt - Befolkningsprognos 9 Nationellt - Rekryteringsbehov 0 Ungdomar och välfärdssektorn Kommunen - nämndernas prognoser Sammanfattning 6 Referenser 9 Dokumenttyp Antagen av Dokumentansvarig Handlingsplan Kommunfullmäktige Kommundirektör/Förvaltningschef
Inledning ubrik gul Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Falköpings kommun ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare som stödjer chefer och medarbetare i att skapa den goda arbetsplatsen. Det ska bedrivas ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning så kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Att erbjuda heltidsanställning till alla är ett viktigt led i detta. Syftet med personalförsörjningsplanen är att identifiera kommunens kommande personalbehov genom att utgå från ett nuläge i personalsituationen och förutse framtida behov i kombination med omvärldsanalys. Materialet är faktaredovisningar utan särskilda analyser eller värderingar. Personalförsörjningsplanen revideras vartannat år. Metod De siffror som redovisas under rubriken Nuläge är (där inte annat anges) baserade på antalet anställda 0--. Personalstyrkan förändras ständigt till följd av pensionsavgångar, uppsägning av anställningen för arbete hos annan arbetsgivare, byte av anställningsform eller befattning etc. Flerårsplan 04-06
Nuläge I tabellen nedan redovisas antal anställda per förvaltning december 0. Tabellen grundar sig på antal tjänster inte antal personer. Det kan till exempel innebära att en person har en tillsvidareanställning på deltid vilken kompletteras med en visstidsanställning och därför räknas med i båda kolumnerna. Tillsvidareanställda Visstidsanställda Total Barn och utbildningsförvaltning 908 0 0 Kommunlednings- 90 9 förvaltning Kompetens och 68 6 84 arbetslivsförvaltning Kultur och 4 8 49 fritidsförvaltning Räddningstjänsten 4 46 Falköping-Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltning 9 50 Socialförvaltning 40 9 549 Totalt 879 0 80 4
Åldersstruktur Åldersstruktur för anställda i Falköpings kommun redovisat per förvaltning och i tio-års-intervaller. Den största andelen anställda återfinns i åldersspannet 5-60 år. Medelåldern för de anställda i kommunen är 47 år för kvinnor och 4 år för män. Högst medelålder har kompetens- och arbetslivsförvaltningen där medelåldern är ca 50 år och lägst har räddningstjänsten med en medelålder på ca 45 år. Förvaltning -0-0 -40 4-50 5-60 6-67 Totalt BoU Kvinnor Män 4 8 75 4 57 56 5 46 00 6 788 97 KLF KAF KoF RTJ SBF SOC Total Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 4 6 8 5 8 5 5 9 0 7 Kvinnor Män 9 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 4 70 4 5 9 6 40 45 9 4 8 8 5 9 5 5 4 85 7 67 4 5 9 6 5 6 45 9 5 44 5 47 66 06 578 784 866 479 0 Procent 0,% 9,% 6,0% 8,7% 5,9% Medelåldern beräknad på uppgifter ur QlickView 04-0-7 5
Pensionsavgångar I tabellen nedan redovisas pensionsavgångarna inom en tioårsperiod uppdelat per förvaltning. Här förutsätts en pensionsålder på 65 år men pensionsåldern är rörlig mellan 6 och 67 år. Förvaltning 05 06 07 08 09 00 0 0 0 04 05-04 BoU 8 0 8 5 9 8 7 KLF 4 6 7 9 KAF 4 4 6 5 KoF RTJ 4 SBF 7 6 4 7 9 4 8 0 9 SOC 4 5 4 46 45 8 47 5 85 Total/år 64 74 76 8 89 84 87 90 99 7 86 Slutsatsen av denna tabell blir att ungefär en fjärdedel av Falköpings Kommuns medarbetare kommer gå i pension under den närmaste tio-årsperioden. Falköpings kommun, Pensionsriktlinje 008--4 6
Grupper med stora pensionsavgångar Följande befattningsgrupper har relativt stora pensionsavgångar i förhållande till totala antalet personer anställda på samma befattning eller inom samma yrkesgrupp. Det är till viss del även yrken som identifierats på nationell nivå som framtida bristyrken. Nedanstående tabell utgår liksom den föregående från 65 år som pensionsålder. Förvaltning Befattningsgrupp 05 06 07 08 09 00 0 0 0 04 Totalt BoU Barnledare Barnskötare Förskollärare Specialpedagog Lärare grundskola tidiga år Lärare grundskola senare år Lärare Gy. Allmänna ämnen Lärare Gy. Yrkesämnen Lärare Gy. Prakt/est 4 5 6 9 6 5 4 7 5 6 47 9 8 8 4 KLF IT-yrken 6 SBF Lokalvårdare Fastighetsskötare Ekonomibiträde Kock Kokerska 4 8 4 6 4 4 0 0 8 SOC Sjuksköterska Undersköterska Vårdare/Vårdarinna Vårdbiträde 0 4 0 0 9 8 7 0 9 7 7
Intern personalrörlighet Genom kommunens arbetsbytarbank kan befintlig personal få möjlighet att med bibehållen anställningstrygghet börja arbeta inom ett helt annat yrkesområde än det man arbetar med idag eller fortsätta med samma arbetsuppgifter men på en annan arbetsplats. För att bli aktuell för byte ska den anställde ha tillräckliga kvalifikationer för det arbete den önskar byta till. För att delta krävs även att ett antal andra kriterier är uppfyllda som exempelvis att den anställde har en tillsvidareanställning sedan minst ett år. 4 Under 0 anmälde sig totalt 00 personer i arbetsbytarbanken. Det genomfördes 5 byten inom förvaltningarna och en person har bytt arbete mellan socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Extern personalrörlighet Externt annonserade tjänster uppgick totalt till 98 stycken. Av dessa var 0 tillsvidareanställningar. En annons kan innehålla flera tjänster vilket förklarar varför antalet annonser och tjänster skiljer sig åt. I tabellen nedan ingår även annonser och tjänster för sommarjobb/säsongsanställningar då en del förvaltningar väljer att vid rekryteringen benämna dem som tidsbegränsade anställningar. Detta gör att det är svårt att i statistiken särskilja vilka av de tidsbegränsade som är sommarjobb/säsongsanställningar. 5 Förvaltning Antal annonser Antal tjänter totalt Varav tillsvidaretjänster Kommunledningsförvaltning 9 9 8 Räddningstjänsten i 4 7 0 Falköping-Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltning 0 7 0 Kultur och Fritidsförvaltning Barn & Utblidningsförvaltning 4 5 4 Kompetens & 5 Arbetslivsförvaltning Socialförvaltning 5 9 7 Total 5 98 0 4 Regler för arbetsbytarbanken 5 Uppgifter ur Aditro - Offentliga jobb 8
Framtid Nationellt - Befolkningsprognos Enligt SCB: s prognoser beräknas Sveriges befolkning passera 0-miljonersgränsen år 07. Folkmängden beräknas öka med drygt 800 000 under de kommande tio åren. Det är framförallt i de äldre åldrarna som den största ökningen kommer medan den minsta ökningen blir i gruppen förvärvsaktiva åldrarna 0-64 år. Idag finns det nästan en halv miljon som är äldre än 80 år i Sverige, i slutet av 040- talet beräknas motsvarande siffra vara över miljon. Enligt prognoserna fortsätter barnafödandet att öka liksom invandringen. Migrationsverket bedömer att det blir en ökad asyl- och anhöriginvandring de närmsta åren och då framförallt från Syrien. 6 På regionnivå följer prognoserna de nationella. Befolkningen i Västra Götaland förväntas växa men procentuellt mindre än i riket. Regionalt räknar man med en befolkningstillväxt i alla delregioner fram till 00, för Skaraborgs del beräknas den bli ca % eller 6000 invånare. Andelen invånare som är äldre än 65 förutspås öka i hela regionen men mest i Fyrbodal och Skaraborg. Där beräknas ca 6 % av invånarna vara 65 år eller äldre år 00, vilket motsvarar lite drygt var fjärde invånare. Ökningen är en kombination av att födelseöverskottet ökat kraftigt, och förväntas fortsätta vara högt, samt att flyttnettot varit positivt främst beroende på invandringen. Ökningen av personer i de äldre och yngre åldrarnapåverkar den så kallade försörjningskvoten. Den beskriver hur många individer i åldrarna 0-9 år och 65 + som det går på varje 00 personer i åldrarna 0-64 år. I Västra Götalandsregionen innebär det att försörjningskvoten ökar från 7 till 8 från 0-00 enligt befolkningsprognoserna. För Falköping beräknas försörjningskvoten öka från 8 (0) till 94 (05). 7 6 SCB, Sveriges framtida befolkning 04-060 7 VG Regionen, Befolkningsprognos Västra Götaland 04-00 9
Nationellt - Rekryteringsbehov Det finns ca 400 olika yrken inom kommuner, landsting och regioner vilket omfattar en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige dvs. ca miljon personer. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor, lärare och förskollärare. Utbildningsnivån inom sektorn utvecklas, i slutet av 990-talet hade 60 procent av äldrevårdspersonalen formell yrkesutbildning. Idag är motsvarande siffra 80 procent. Andel kommunanställda med minst en högskoleutbildning är 47 procent och inom landsting/region är motsvarande siffra 67 procent. Totalt i riket är det 8 procent av arbetstagarna som har en högskoleutbildning. De närmaste tio åren behöver välfärdssektorn anställa ca en halv miljon nya medarbetare. Pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och ökad efterfrågan på välfärdstjänster är bakgrunden till detta. Bäst framtidsutsikter har förskollärare, undersköterskor och tekniker. 8 Även arbetsförmedlingen konstaterar i sina prognoser att offentlig sektor står inför stora utmaningar vad gäller nyrekryteringar. Sysselsättningen inom offentliga tjänsters olika delområden har sedan slutet av 0 stigit. Det har även varit en mycket god jobbtillväxt bland de privata arbetsgivare inom offentlig sektors tjänsteområde. Man gör bedömningen att cirka 0 procent av samtliga sysselsatta inom området offentliga tjänster är verksamma hos en privat arbetsgivare. En annan faktor som påverkar rekryteringsmöjligheterna är den goda arbetsmarknaden för kvalificerad vårdpersonal i Norge. Man ser också att det inom flera yrken finns ett strukturellt underskott av nyexaminerade. Den förestående generationsväxlingen kommer ytterligare bidra till bristen på arbetskraft då det är en stor andel av de yrkesverksamma som kommer lämna arbetslivet de närmaste 5-0 åren. Pensionsavgångarna ska matchas mot ett sjunkande arbetskraftsutbud. Effekterna väntas bli störst i glesbefolkade regioner samt mindre och medelstora kommuner. 9 Tabellen visar på bristen på arbetskraft inom yrken både på eftergymnasial nivå men även bland yrken inom övriga utbildningsnivåer. Samtidigt finns ett överskott på sökande inom vissa yrken på alla nivåer. 0 8 SKL, Ren fakta om kommuner, landsting och regioner 9 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 04 0 Arbetsförmedlingen, Var finns jobben 0
Ungdomar och välfärdssektorn Ungdomsbarometern har på uppdrag av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjort en webbenkät bland unga. Denna undersökning visar att man tycker att jobben inom sektorn verkar roliga och spännande och det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av arbetskraft men det förutsätter att sektorn lyckas fånga upp ungdomarnas intresse. Hälften av alla ungdomar mellan 5-4 år kan enligt undersökningen till exempel tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser läraryrkena som de roligaste och mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Intresset för välfärdsbranschen ökar med åldern. De som är mellan 0-4 är mer positiva än 5-9-åringar. Men även om över 60 procent av de tillfrågade ungdomarna är positiva till att arbeta med välfärdens yrken finns en tendens att vissa av jobben betraktas som kortsiktiga yrkesval. Andel av ungdomarna som kan tänka sig arbeta inom olika yrken
Andel av de svarande som kan tänka sig arbete inom ett yrke under en kortare period respektive som ett långsiktigt yrkesval. Utmaningen blir att få kompetenta medarbetare att stanna kvar och få de unga att söka sig till välfärdssektorn. Det vi som arbetsgivare därför behöver bli bättre på är bland annat: Marknadsföra framtidens jobb - det finns en ständig teknisk utveckling inom exempelvis vård, skola och omsorg. Bidra till en mer nyanserad debatt om välfärdssektorn bättre image och stolta medarbetare ökar intresset och rekryteringsbasen till jobben. Bli synlig som potentiell arbetsgivare och finnas där ungdomarna finns exempelvis genom närvaro på rekryteringsmässor, fler praktikplatser och sommarjobb och ta vara på de ungdomar som visar intresse för att arbeta hos oss.¹¹ SKL, Jobb som gör skillnad Vad tycker unga om välfärdens yrken
Kommunen - nämndernas prognoser Här följer en sammanställning av nämndernas prognoser för de kommande åren. Barn- och utbildningsförvaltningen. Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat kraftigt under 0, främst beroende på anhöriginvandring från Somalia. Detta har inneburit att ett flertal nyrekryteringar av lärare har gjorts både inom svenska som andraspråk, modersmål samt inom den ordinarie organisationen. Prognosen för förskola och skola är att antalet elever stiger de närmaste åren medan antalet elever i särskola beräknas minska något. Förskolorna i Falköpin ligger lågt sett till både personaltäthet och kostnader om man jämför med kommungruppen och riket i övrigt. Ambitionen är att göra satsninga och utöka verksamheten på olika sätt bland annat genom nybyggnad, utbyggnad och utökning av platser på natt- och helgomsorg samt att antalet barn per årsarbetare ska minska. Det finns behov av fortsatta utbildningsinsatser för att få fler speciallärare inom såväl grund- som särskola samt ytterligare kuratorstjänst. Under de senaste åren har lärartätheten och undervisningskostnad per elev sjunkit i jämförelse med kommungruppen. För att Falköping återigen ska komma i nivå med jämförelsekommunerna behöver resurserna förstärkas. Man beräknar att rekrytera ca lärare inför läsåret 5/6 samt öka personaltätheten i förskolan. Förvaltningen har dessutom behov av att kompetensutveckla ett antal lärare i svenska som andra språk och det är fortsatt brist på speciallärare inom såväl grundskola som särskola. Byggnadsnämnden En förändring av plan- och bygglagstiftningen i maj 0 har inneburit en mer omfattande hantering av ärenden vilket påverkat handläggningstider och kostnader för den som bygger. Det finns förslag till en förenklad planprocess och andra förändringar som på sikt kan innebära att plan- och bygglovsprocesserna förkortas. Om inte en sådan lättnad av regelverket kring byggande sker kan bygglovsenheten behöva förstärkas. Den begynnande bostadsbristen i kombination med förbättrad konjunktur kan också innebära behov av ökade resurser för bygglovsverksamheten och man ser behov av ytterligare en planarkitekt.
Kommunstyrelsen Den framtida personalförsörjningen förutsätter att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där anställda och ev. blivande medarbetare upplever det meningsfullt och utvecklande att arbeta. En del i detta är att erbjuda alla anställda en heltidsanställning, kommunfullmäktige har fattat beslut om ett genomförande av detta i projektform under 04-06. Kommunledningsförvaltningens olika avdelningar och enheter har i uppdrag att stödja kommunstyrelsen samt verkställa och följa upp dess beslut. Den ökade byggaktiviteten innebär en ökad belastning på kommunens mät- och kartsystem. Här har en bemanningsmässig neddragning skett och nu behöver en tjänst som mätningsingenjör återbesättas. På IT-avdelningen finns också ett ökat resursbehov då organisationen efterfrågar bättre och snabbare support samt mer utbildningsinsatser vilket innebär att IT-avdelningen har behov av ytterligare två tjänster. Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsförvaltningens totala utbildningsvolym är beroende av och styrs till stor del av statens styrning genom statliga stöd i olika former. Statsbidraget för gymnasial yrkesutbildning för vuxna försvinner från och med 05. Effekten av detta blir antingen ett minskat utbildningsutbud eller ökade kommunala kostnader. Efterfrågan på distansutbildningar förutspås öka vilket kräver att förvaltningen utvecklar arbetssätt och arbetsformer inom nätbaserat lärande. Det kräver också fortlöpande investeringar inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi). Konflikter runt om i världen påverkar strömmen av asylsökande i Sverige och Falköping, omfattningen är svår att förutse men påverkar förvaltningens verksamhet. För att säkerställa kvalitén på SFI-undervisningen krävs ett långsiktigt systematiskt utvecklingsarbete. Arbetsmarknadsenhetens verksamhet styrs även den av konjunkturläget och statliga stöd i olika former. Prioriterade grupper är ungdomar, personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund. Kultur- och fritidsnämnden I sin prognos förutspår förvaltningen att de fysiska besöken på bibliotek och filialer kommer minska samtidigt som webb-besök och utlån av E-böcker ökar. Övriga avdelningar beräknas inte komma att ha några större volymförändringar i besök och verksamhet som kan påverka budgeten. Enligt den nya bibliotekslagen som fastslogs januari 04 ska biblioteket öka sina läsfrämjande insatser. Dessutom behöver samverkan med skolan i frågor som rör medier och biblioteks-datasystem utvecklas. Arbetet med att ge personer med annat modersmål än svenska information och hjälp behöver fortsätta. Tillsammans kräver dessa ökade insatser en personalförstärkning med en halvtidstjänst. 4
Räddningsnämnden Räddningstjänstens verksamhet har utvecklats från att ha varit inriktad på brandskydd och skadeavhjälpande verksamhet till att ha en betydligt större bredd för kommunens alla risker. Man har även påbörjat ett utökat samarbete med flera kommuner (Skara-Götene och Falköping-Tidaholm) framförallt inom den operativa verksamheten. Under de senaste två åren har man jobbat med utbildning av invandrargrupper, denna tjänst har finansierats med tillfälliga lösningar men skulle behöva lösas permanent då insatsen varit till stor nytta. Man ser också ett behov av en IT-tjänst då nuvarande resurs går i pension och verksamheten är teknikintensiv med hög utvecklingsnivå som kräver tillgång till rätt kompetens. Socialnämnden Under de närmaste åren beräknas behovet av platser i gruppboende enligt LSS att öka. Detta innebär att under de allra närmaste åren måste minst en helt ny gruppbostad skapas. Man räknar också med att daglig verksamhet kommer behöva byggas ut. Antalet äldreboendeplatser som inte utnyttjas ligger för närvarande på 8-0 stycken. De tomma platserna finns på äldreboendena på landsbygden medan det råder brist på platser i tätorten. Det bedöms därför vara nödvändigt att ta beslut om någon form av resursoptimering för att lösa situationen. På personalsidan har arbetet med att minska antalet deltidsanställda inletts. Tekniska nämnden-skattefinansierad verksamhet I samband med exploatering ökar skötselytan för park-gata-avdelningen. För effektiv skötsel krävs en modern och tillräcklig maskinpark. På avdelningen planeras för fyra säsongsanställningar under 05-06. Kommunen har ett stort fastighetsbestånd som måste anpassas till dagens verksamhet, bland annat påverkar befolkningsförändringar lokalbehovet. Kostavdelningens verksamhet påverkas av att antalet barn förväntas öka. Det finns också tendens att brukarna i hemtjänsten blir fler medan brukare på äldreboenden blir färre. Vid nyanställning till kostavdelningen rekryteras enbart personal med lägst gymnasieutbildning till kock. Tekniska nämnden VA och Biogas VA-ledningsnätet och anläggningarna är i stort behov av förnyelse, samtidigt som det pågår utbyggnationer och exploatering kring Falköping. En ökad renoveringstakt av det befintliga ledningsnätet och VA-anläggningarna innebär större kostnader för arbete, material mm och ett ökat personalbehov för att planera, leda och följa upp arbetet. Biogasproduktionen är ett led i kommunens strävan efter hållbar utveckling och en ökad miljömedvetenhet hos invånarna. Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) har som mål att det nationella målet för matavfallsinsamling ska vara uppnått 05-06. Anslagen till verksamheten sänks successivt och målet är att intäkterna ska öka mer än kostnaderna efter en utbyggnad av anläggningen.¹ Flerårsplan 04-06 5
Sammanfattning Under 05-06 beräknas totalt 8 medarbetare gå i pension. Det är något fler än föregående två-årsperiod. Utöver pensionsavgångarna är det vissa verksamhetsförändringar inom de olika förvaltningarna som kan innebära behov av nyrekryteringar. Framförallt uttrycker barn- och utbildningsförvaltningen att man behöver utöka antalet lärare samt öka personaltätheten i förskolan. Det är även en fortsatt brist på speciallärare. Den samlade bilden av Falköpings kommuns personalbehov den närmsta tiden skiljer sig inte från den nationella bilden. Pensionsavgångarna är stora i hela landet och de yrken som identifierats som bristyrken på nationell nivå är även de yrken som Falköping har störst behov av. Detta betyder att kommunen konkurrerar om arbetskraften med framförallt våra närliggande kommuner. Utmaningen blir därför att i olika sammanhang fortsätta lyfta fram och marknadsföra Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare. Dagens feriearbetande ungdomar, praktikanter och timvikarier är potentiella framtida medarbetare kan deras intresse för att vilja fortsätta arbeta i kommunen fångas upp på något sätt? Det handlar också om att synas som arbetsgivare i olika sammanhang så som yrkeslivsmässor på grundskole och gymnasienivå och rekryteringsdagar på högskolor och universitet. Sociala medier är en annan viktig kanal i sammanhanget. Det är viktigt att attrahera och rekrytera nya medarbetare men lika viktigt att behålla och utveckla de som redan anställts, det är de som är våra bästa marknadsförare och ambassadörer-något som kanske behöver belysas och skapas en ökad medvetenhet kring. Arbetsgrupper med mångfald i flera avseenden (etnisk bakgrund, kön, ålder osv.) bidrar till att skapa utvecklande miljöer och minskar risken för att hamna i perioder av generationsskifte då det blir stora delar av arbetsgrupper som byts ut på kort tid. SKL släppte nyligen en rapport där man belyser rekryteringsutmaningarna inom förskola och skola. Tidigare har man även släppt motsvarande rapport för området vård och omsorg. I rapporterna lyfter man fram nio arbetsgivarstrategier för att möta rekryteringsutmaningarna som offentlig sektor står inför. Strategierna är exempel på hur Falköping kan fortsätta utveckla arbetet som attraktiv arbetsgivare. SKL, Så löser vi rekryteringsutmaningarna - En rapport om rekryteringsbehoven i förskola och skola SKL, Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vård och omsorg 6
De nio strategierna är: Använda kompetensen på rätt sätt: - Rätt kompetens på rätt plats ger bäst och effektivast verksamhet och när verksamheten utvecklas måste yrkesrollerna följa med. Det gäller att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns på bästa sätt. Bredda rekryteringsbasen, locka nya grupper: - Var tredje ung man kan tänka sig att arbeta inom vård/omsorg eller skola/förskola men det är mindre än tio procent av personalen inom vård och omsorg som är män och tre procent av förskollärarna. Det finns alltså en stor potentiell målgrupp om fler män kan lockas till välfärdsyrken. Detta kan ske genom att tidigt fånga upp intresset vid exempelvis feriearbete och genom yrkesintroduktionsplatser. Det handlar också om att ta tillvara kompetens hos nyanlända genom att till exempel matcha utländska akademiker till lediga jobb och yrkesutbildning i kombination med SFI. Att öka möjligheterna att byta yrke mitt i livet kan vara andra sätt att arbeta med frågan. Låt fler medarbetare jobba mer: - Kommuner och landsting har ungefär 5 000 deltidsanställda, om alla dessa skulle arbeta en timma mer per vecka motsvarar det nästan 6 000 heltidsanställda. Alla vill av olika anledningar inte arbeta heltid men det är viktigt att arbetsgivarna skapar rätt villkor och förutsättningar på arbetsplatsen och organiserar arbetet så att fler medarbetare väljer att jobba mer. Förläng arbetslivet: - Idag är etableringsåldern på arbetsmarkanden 6 år och medellivslängden är 8 år. För att klara välfärdens vård och omsorg krävs fler år i yrkeslivet. Under rätt förutsättningar kan och vill fler jobba längre. Det måste också bli lättare för unga att etablera sig tidigare i arrbetslivet. Detta kan till exempel bli möjligt genom yrkeslivsintroduktionsavtal. En god arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning är viktiga faktorer för att begränsa sjukfrånvaron och för att medarbetare ska kunna jobba ett helt arbetsliv. Visa och skapa karriärmöjligheter - Organisationer där medarbetarna får möjlighet att utvecklas på olika sätt har lättare att behålla sin arbetskraft. Det kan innebära att till exempel erbjuda aspirantutbildningar eller delat ledarskap som ett sätt att låta medarbetare testa chefskap i mindre skala. Karriär är inte bara att klättra uppåt det kan också vara att bredda eller specialisera sin kompetens på något sätt. 7
Skapa engagemang och öka inflytande - Medarbetare som är engagerade och känner delaktighet bidrar mer till verksamheten. De blir också goda ambassadörer för sin arbetsplats. Ju större engagemang och inflytande desto större chans att medarbetarna stannar och utvecklas hos arbetsgivaren. Utnyttja tekniken för effektivare och bättre verksamhet - Olika typer av teknikstöd behövs för att utveckla en effektivare verksamhet. Det kan också Marknadsför jobben - Det är viktigt att synas som arbetsgivare i olika sammanhang. Genom att erbjuda feriejobb och praktikplatser, delta på yrkeslivsmässor och rekryteringsdagar samt sociala medier ökar möjligheterna att få fler unga att söka sig till välfärdsjobben. Underlätta lönekarriär - Genom löner som sätts lokalt och individuellt kan duktiga medarbetare sporras och bidra till verksamhetens utveckling. Detta görs med individuell differentierad lönesättning som avspeglar måluppfyllelsen utifrån lönekriterierna. 8
Referenser Publikationer Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 04 Prognos för arbetsmarknaden 04-05 URA 04: Arbetsförmedlingen, Var finns jobben? URA 04:4 SCB, Sveriges framtida befolkning 04-060 04 Sveriges kommuner och landsting, Jobb som gör skillnad Vad tycker unga om välfärdens yrken 0 Sveriges kommuner och landsting, Ren fakta om kommuner, landsting och regioner 04 Sveriges kommuner och landsting, Så löser vi rekryteringsutmaningarna -En rapport om rekryteringsbehoven i förskola och skola 04 Sveriges kommuner och landsting, Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen 04 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos Västra Götaland 04-00 04 Styrdokument Falköpings kommun Flerårsplan 04-06 inklusive nämndernas verksamhetsplaner Pensionsriktlinje 008--4 Regler för arbetsbytarbanken Rapporter ur verksamhetssystem Arbetsbytarbanken Aditro - Offentliga jobb QlickView 9