PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag

2014-04-28 PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag till regional livsmedelsstrategi för Kalmar län 1

Innehåll Bakgrund... 3 Kompetensförsörjning Kalmar län... 3 Kompetensmatchningsindikatorer... 4 Generella iakttagelser... 4 Primärledet... 4 Förädling och handel... 5 Länsdialog... 7 Kompetensbehov... 7 Kompetensprofil hos senast anställda... 8 Förslag från länsdialogen... 9 Diskussion... 12 Förslag... 15 Kontakt... 17 2

Bakgrund Detta PM är en del i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Mer information finns på www.rfkl.se/livsmedel. Arbetet med en livsmedelsstrategi för Kalmar län påbörjades år 2014, då fyra tematiska framtidsstudier för de gröna näringarna presenterades. Dessa pekade ut kompetensförsörjning som en viktig strategisk framtidsfråga, dock utan att redovisa någon analys av kompetensbehovet. Framtidsstudierna gällde de gröna näringarna, dvs jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och fiske. Arbetet med livsmedelsstrategin har en annan avgränsning och berör istället mat från Kalmar län och hela kedjan från jord till bord - från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. PM:et är ett av flera fördjupade underlag som tagits fram under vintern 2014-2015. Syftet är att pröva en metod för analys av kompetensbehov, samt att ge underlag till konkreta och prioriterade åtgärder. PM:et har tagits fram av Carolina Gunnarsson och Lennart Werner, Regionförbundet i Kalmar län. Allt sifferunderlag har tagits fram av regionförbundets studentmedarbetare Helena Antman Molin. Kompetensförsörjning Kalmar län Regionförbundet har ett regeringsuppdrag att arbeta med regionens kompetensförsörjning. Det benämns kompetensplattformsuppdraget och innebär att Regionförbundet ska samordna och stödja processer och bjuda in till möten som syftar till att förbättra utbud och efterfrågan på kompetens som matchar regionens behov. Arbetet bedrivs enligt modell nedan genom att stimulera aktörer på utbuds- respektive efterfrågesidan att hitta varandra i olika samverkansformer. Etablering av branschråd, stöd till teknikcollege och vård- och omsorgscollege är exempel på aktiviteter som genomförts inom ramen för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. 3

Kompetensmatchningsindikatorer Reglab är ett nationellt samarbete mellan regionförbund och statliga myndigheter. Reglab har utvecklat en databas som används för att ta fram indikatorer och nyckeltal för regional kompetensmatchning. Livsmedelsstrategin är först ut där detta nya verktyg används för att bedöma hur väl matchningen av utbildningar är jämfört med de yrken som medarbetare har. Statistiken är könsuppdelad vilket gör att det går att jämföra kvinnor och mäns olika förvärvsgrad inom yrken och utbildningar. Statistiken visar också på arbetspendling över länsgräns. Det framtagna materialet innehåller en mängd information. Här redovisar vi endast några iakttagelser och slutsatser. Det samlade materialet finns tillgängligt i ett separat dokument (Kompetensbehov livsmedel Kalmar län, underlag 1504). Generella iakttagelser Generellt har högre utbildning en högre matchningsgrad, dvs fler arbetar inom yrken som är relevanta med aktuell utbildningsbakgrund. Det finns dock undantag och det är främst korta eftergymnasiala utbildningar. En högre andel män än kvinnor pendlar över länsgräns till arbete. Primärledet 1 I Kalmar län fanns det år 2012 3339 personer i åldern 20-64 år som högst har en yrkesutbildning på gymnasienivå inom lant- och skogsbruk/djursjukvård. 31 % eller 1031 personer är kvinnor. Av de 3339 är det 2908 som arbetar i yrken som är matchade till utbildningen. Det ger en matchningsgrad på 56,4%. Motsvarande matchningsgrad för yrkesutbildade inom VVS eller Bygg ligger 20% högre. Om de yrkesutbildade inom lant- och skogsbruk/djursjukvård haft samma matchningsgrad skulle ytterligare c:a 650 individer arbeta i branschen. Matchningsgraden hos män ligger 23,5 % över 1 Observera att i dessa siffror ingår också utbildningar och yrken för skogsbruk, som ligger utanför denna studie. 4

matchningsgraden för kvinnor. Det innebär att många kvinnor med en yrkesutbildning inom lantbrukssektorn har valt att arbeta utanför branschen. Primärledet är dominerad av män. 176 personer eller 5,3% är i åldern 60-64 år och kommer att gå i pension de kommande fem åren. Noterbart är också att korta eftergymnasiala utbildningar inom lant- och skogsbruk/djursjukvård har en lägre matchningsgrad än yrkesutbildning på gymnasienivå samt att veterinärutbildningen har hela 21,4% högre matchad matchningsgrad jämfört med agronom- och hortonomutbildningen. År 2012 fanns också strax över 100 utbildade veterinärer i länet. Här var den matchade förvärvsgraden hög, dvs den som utbildat sig till veterinär arbetade också som en sådan. Nära 70% var kvinnor. Bland agronom- och hortonomutbildade var könsfördelningen relativt jämn. Primärledet har också angett att man har behov av arbetskraft med kompetens inom områdena bygg, el, VVS o dy. Dessa områden är mycket mansdominerade, speciellt på gymnasienivå. År 2012 var 95% av personer i Kalmar län med sådan utbildning män. Det var också mycket stor skillnad i matchad förvärvsgrad. För män låg denna siffra på 70-80%, för kvinnor på 40-50%. Det är alltså få kvinnor som utbildar sig inom detta område och ännu färre som arbetar inom området. Bland högskole- och civilingenjörer var cirka tre fjärdedelar män. Den matchade förvärvsgraden för högskoleingenjörer väg/vatten/bygg/lantmäteri låg på cirka 79% för såväl kvinnor som män. Analys primärledet Utmaningen ligger i att få de som har en yrkesutbildning för primärledet att bli kvar i branschen både för de med utbildning från yrkesgymnasium och de med eftergymnasial utbildning. Detta gäller framförallt kvinnorna där en lägre andel av de med adekvat yrkesutbildning är yrkesverksamma i branschen. Bedömningen är också att det finns ett behov av att fler individer går vidare och får en eftergymnasial utbildning från yrkeshögskola eller universitet/högskola. Då bör branschens förmåga att utvecklas och möta framtidens utmaningar öka. Generationsväxlingen, dvs att många personer lämnar branschen av åldersskäl, är inte stor enligt denna analys. Förädling och handel 5

År 2012 fanns det mer än 3000 personer i Kalmar län med gymnasieutbildning inom restaurang och livsmedel, varav knappt 2600 förvärvsarbetande. 60% var kvinnor och andelen kvinnor var ännu högre (69%) bland nya förvärvsarbetande. Utvecklingen ser alltså inte ut att gå mot en jämnare könsfördelning. Andelen matchad förvärvsgrad var cirka 55% för såväl kvinnor som män. En lika hög matchningsgrad som inom bygg och VVS skulle ge 600 fler yrkesarbetande inom branschen. I Kalmar län fanns år 2012 mer än 7000 personer med gymnasieutbildning inom handel och administration, varav cirka 5700 förvärvsarbetande. 70% var kvinnor, vilket också gäller för nya förvärvsarbetande. Andelen personer i yrke med sämre matchning och andelen arbetslösa var hög. Den matchade förvärvsgraden var högre bland kvinnor än bland män (53% jämfört med 44%). Utvecklingen ser alltså inte ut att gå mot en jämnare könsfördelning. Vi har också tittat på gruppen ekonomer med minst tre års högskoleutbildning i Kalmar län. Denna grupp berör då inte livsmedelssystemet specifikt, utan omfattar alla ekonomer. I denna grupp var könsfördelningen år 2012 relativt jämn och den matchade förvärvsgraden för män och kvinnor 69% respektive 61%. Analys förädling och handel Också inom förädlings och handelsledet gäller det att få de som har en yrkesutbildning för branschen att blir kvar och vara med i utvecklingen. Vi ser ett behov av eftergymnasial eller annan påbyggnadsutbildning mot olika typer av specialisering. Det behöver nödvändigtvis inte vara på universitets/ högskolenivå utan relevant kvalificerad yrkesutbildning i tex ledarskap, ekologiska produkter, produktutveckling, hygien kan vara inriktningar för fördjupade yrkeskunskaper. När det gäller de längre eftergymnasiala utbildningarna på universitetsnivå kan vi se ett behov av mer specialisering till mat och livsmedel. Om den utbildningen ska ske inom universitetssystemet eller om det är en fråga för branschen bör fortsatt diskuteras. Det bör erbjudas någon form av specialisering för de som har generella kunskaper och utbildningar. 6

Länsdialog Branschens kompetensbehov har kartlagts översiktligt genom 22 intervjuer samt vid två arbetsmöten. Dessutom har frågan om kompetensbehov ställts vid merparten av de dialogmöten som genomförts under vintern 2014-2015. Kompetensbehov Här redovisas i punktform en sammanfattning av intervjuer, arbetsmöten och dialogmöten. Följande fråga har ställts: Om ditt och andra företag (motsvarande) i branschen ska bli framgångsrika på 3-5 år sikt vilka kompetenser behövs? Primärledet Modern naturbruksutbildning på gymnasienivå. Det behövs t ex mer maskinkunskap och ny teknik (drift, reparationer osv.) Lantbruksutbildade djurskötare. Veterinärer med god kunskap om lantbrukets djur. Påbyggnadsutbildningar i ekonomi, ledarskap, maskin osv jämför tidigare utbildningar till driftledare, maskinskötare, lantmästare, gårdsförman o dy. Korta utbildningar för att den som redan har en grundkompetens ska få nischkunskap om jordbruk och gröna näringar, t ex i teknik, maskin, IT. Svenska-utbildning. Korta utbildningar (vintertid) för företagaren om t ex ledarskap, ekonomi, företagande, marknadsstrategi, offentlig upphandling, export. Gärna på distans. Brist på legitimerade lärare till naturbruksgymnasierna. Detta beror främst på långa handläggningstider hos Skolverket. Restaurang och livsmedelsprogrammet har samma problem. Behov av kompetenta rådgivare som alltid har ny kunskap att förmedla. Agronomer och personer med eftergymnasial utbildning samt praktisk erfarenhet. Förädling Minst grundkunskap livsmedel (hygien, ergonomi, kontroll osv). En del företag rekryterar från gymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram och tycker att detta fungerar bra. Andra utbildar i dag i stor utsträckning internt och efterlyser en gymnasieutbildning som kan försörja livsmedelsindustrin med rätt kompetens. Kock med säljinriktning eller tvärtom, dvs tvärkompetens. Spetskunskap inom kött styck, slakt, charkuteri, kvalitet. Slakt och styckning är idag en bromskloss. Livsmedelsteknisk eller annan teknisk gymnasieutbildning/yrkeshögskola. Brist inom el och automation. Universitetsnivå: tekniker, projektledning, försäljning/marknad, ekonomi, miljö, logistik. LNUs utbildning inom miljö respektive livsmedel är bra. Branschen behöver produktutveckling. Storkök Kompetensbehovet inom storkök är stort och man behöver framförallt kockar. Gymnasieskolan är inte inriktad mot storkök och ungdomarna är mer inriktade mot att arbeta i restaurang än i storkök. Grundutbildning för validering. Befintlig personal som har erfarenheten men inte betygen. Behov av kunskap om hållbarhet och miljö i alla delar. Står inte tydligt i några kursmål. Kunskap om specialkost. 7

Kompetens för arbetsledning. Kostekonomer. Befintlig utbildning är bra och relevant. Restaurang Brist på utbildade kockar och servitörer. Önskemål om en modernare gymnasieutbildning. Grundkunskap livsmedel för personal i kök/restaurang osv. Kanske någon form av certifiering? I Italien har man Pizzaskola. Grundutbildning för validering. Befintlig personal (inte minst utlandsfödda) som har erfarenheten men inte betygen. Partihandel/distribution Lagerarbetare med truckkort. Kock med säljinriktning eller tvärtom, dvs tvärkompetens. Detaljhandel Livsmedelsbutikerna utbildar i dag i stor utsträckning sin personal internt. Vid rekrytering till själva butiken är servicekänsla och personliga egenskaper viktigare än formell utbildning. Att arbeta i de manuella diskarna för delikatess, fisk och kött kräver såväl produktkunskap som matlagningskunskap och god servicekänsla. Brist på kompetent och erfaren personal till styckning, bageri och konditori. Brist på motiverade unga till kallskänk och varmkök. Många som går dessa gymnasieutbildningar saknar verkligt intresse för att arbeta i livsmedelsbutik och vill hellre jobba på finrestaurang. Påbyggnadsutbildning, arbetsledning. Det är viktigt att vi utbildar för att få effektiva flöden och arbetssätt i kök. Handelsprogrammet håller kvalitet, men det är viktigt att utbildningen innehåller praktik. Forskning Det är framförallt primärledet som lyft behovet av forskning, då inom områdena växtodling och växtbioteknologi, foder, byggnader, djur (avel, produktivitetsfrågor, köttkvalitet m.m.) och näringsläckage. Behovet av köttforskning (i ett brett perspektiv) lyfts fram på flera håll. Offentlig sektor lyfter behovet av forskning kring offentlig mat till äldre, skola och förskola. Även oberoende forskning kring kostens betydelse för människans hälsa lyfts fram. Konsumenten Konsumentens kunskap om sambanden mellan mat, hälsa och miljö behöver bli bättre. Kompetensprofil hos senast anställda Vi har, vid intervjuerna, också frågat om kompetensprofilen hos de fem senast anställda personerna i företaget. Tanken har varit att undersöka hur verkligheten ser ut i förhållande till de behov som anges. Totalt omfattas cirka 70 personer från 22 företag (motsvarande), vilket är ett alltför litet underlag för att dra några mer långtgående slutsatser. Följande reflektioner kan dock göras. Grundskola Mer än en fjärdedel av de senast anställda saknar gymnasieutbildning. De har istället relevant erfarenhet, alternativt att de utbildas internt på företaget. Detta gäller framförallt inom primär- och förädlingsledet, samt inom detaljhandeln. 8

Gymnasieutbildning Mer än 40% av de senast anställda har en gymnasieutbildning. Fyra femtedelar av dessa har en relevant gymnasieutbildning (naturbruk, restaurang- och livsmedel, handel) medan ungefär en femtedel har en gymnasieutbildning som inte matchar direkt mot anställningen. Denna senare grupp finns inom restaurang och handel. Yrkeshögskola Var sjunde av de senast anställda har en utbildning på yrkeshögskole-nivå. Dessa personer arbetar framförallt inom primärledet (driftsledare, KY-förman, lantmästare). Universitet/högskola Var sjätte av de senast anställda har en utbildning på universitets- eller högskolenivå. Då ingår fem veterinärer som nyligen anställts av Livsmedelsverket. Därutöver handlar det om enstaka personer inom olika yrkesområden och led - journalist, civilekonom, civilingenjör, lärare och lantbruksveterinär. Dessa enstaka personer motsvarar ungefär en tiondel av de senast anställda. Kvinnor och män Könsfördelningen är relativt jämn inom respektive utbildningsnivå, med undantag av de som gått yrkeshögskola eller motsvarande. Där är det fler män och färre kvinnor. Förslag från länsdialogen Här redovisas i punktform en sammanfattning av intervjuer, workshop och dialogmöten. Följande fråga ställdes: Primärledet För att bygga kompetens på 3-5 års sikt vilka åtgärder behövs för att bedriva utvecklingsverksamhet inom branschen? Vi måste öka branschens attraktivitet, t ex genom att vara goda arbetsgivare. Näringen måste bli bättre på att ta hand om de ny-utexaminerade eleverna. Vi behöver tänka nytt för att öka gymnasieutbildningarnas kvalitet och attraktivitet, så att vi får fler och rätt sökande. T ex Bredda utbildningen och visa på att naturbruksutbildningen kan ge olika framtidsmöjligheter. Mer entreprenörskap och kundfokus i utbildningen. Redan idag innehåller Naturbruksprogrammet en obligatorisk kurs om entreprenörskap (100p). Många elever deltar också i Ung Företagsamhet. Breddning och insikt om hela livsmedelskedjan kan vara en väg att förbättra kvalitet och söktryck. Går det t ex att ordna gemensamma delar med gymnasiets program för fordon och transport? Går det att tänka på samma sätt när det gäller samarbete med andra gymnasieprogram? Informera alla studievägledare om att detta är ett område som finns och där det också finns jobb. Kortare kompletterande (vinter)kurser i form av kortare påbyggnadsutbildningar i ekonomi, ledarkunskap osv. Behov av eftergymnasial utbildning som gårdsförman, driftledare, maskinskötare, jmf tidigare 10-veckorskurser. För lantbrukaren: Ledarkompetens, att vårda sin personal, arbetsledning, LEAN osv. 9

Nya svenskar. Kan vi hitta dessa och knyta till oss dem på ett annat och nytt sätt? T ex arbetspraktik samt svenska-utbildning. Någon form av förmedling ( Blocket-variant ) där man kan hitta kompetenta egenföretagare med specialkunskap, att hyra in vid behov. Vidareutbilda rådgivarna, så att de alltid har ny kunskap att förmedla. Använda Växa, HHS, Lantmännen osv. för kompetensutveckling men också för att marknadsföra branschen för att locka unga/nya till branschen? Linnéuniversitetet har genomfört en kurs i hållbart familjeskogsbruk på kvartsfart kanske göra motsvarande för jordbruk? Förädling Kors-utbildning, t ex kock med marknadsföringskunskap. Samordna utbildningen på gymnasiet med branschens behov av sommarvikarier. Guldfågeln anställer t ex gärna gymnasieelever som sommarvikarier, men behöver då rekrytera redan i april för att hinna internutbilda. Då går eleverna fortfarande i skolan. Går det att lösa med t ex praktik? Livsmedelsindustrin internutbildar idag på plats. Finns det delar som går att effektivisera genom samarbete? Idag finns inget gymnasieprogram med inriktning mot livsmedelsindustrin. Här finns ett strukturproblem. En av förklaringarna till att denna utbildning tagits bort kan vara att man hade få sökande. Denna inriktning är kanske inte så attraktivt när man är 16 år. Bättre att lägga detta som vuxenutbildning? Storkök Jämställdhet är en viktig fråga i hela branschen och offentligheten kan gå före. Vuxenutbildning med inriktning mot storkök. Mer storköksinriktning på gymnasieprogrammen. Restaurang- och livsmedelsprogrammet skulle kunna rymma mer av storkök och specialkost, men är idag inriktade främst på restaurang. En av förklaringarna är att eleverna är mer intresserade av att jobba i restaurang än i storkök. Yrkesvux och Komvux har kompetens att erbjuda de utbildningar som behövs, men det kräver finansiering. Hållbarhet/ekologi/minskat svinn osv behöver lyftas in i alla utbildningar som en helhet istället för som enstaka punktinsatser. Speciellt på gymnasiet. Restaurang och detaljhandel En del lokala leverantörer har svårt att leva upp till butikernas och restaurangernas kvalitetskrav när det gäller att uppfylla livsmedelslagens krav (egenkontroll, EAN, innehållsförteckning, förpackning osv). Ett utbildningsbehov? Samarbete med tillsynsmyndigheterna? Vuxenutbildning med inriktning mot butikskök. Många butiker lagar idag mat, t ex portionsförpackat men också i öppna "matbarer" där kunden själv plockar ihop sin matlåda. Det finns också butiker som har restaurang, en utveckling som kan komma att bli allt vanligare. Restaurang- och livsmedelsprogrammets inriktning mot färskvaror/delikatess/catering fyller dessa behov, men vi får 10

inga sökande på gymnasienivå. Kalmar erbjuder motsvarande utbildning på vuxennivå. De får jobb direkt. Forskning och utveckling Linnéuniversitetet gör en strategisk satsning på livsmedelsforskning och håller våren 2015 på att tillsätta en professur i livsmedelskemi. Kan nästa steg vara att förstärka inom området köttforskning? Det finns ingen köttforskning i Sverige idag, varken i Kävlinge eller på SLU. Vi behöver bygga en ny/bättre innovationsstruktur i partnerskap med t ex SLU Alnarp, IDEON, LNU. Konsumenten Goda vanor grundas tidigt. För- och grundskolans läroplaner behöver stärkas på dessa områden. Barn och ungdomar behöver lära sig mer om näringslära, livsmedelshygien, tillagning m.m. 11

Diskussion Hur kan vi öka samarbetet inom Kalmar län? Idag finns t ex inget organiserat utbyte mellan naturbruksprogrammen och restaurang- och livsmedelsprogrammen. För att detta ska bli verklighet krävs i så fall engagemang från enskilda lärare som är beredda till extra arbete. Hur kan vi göra Kalmar läns livsmedelsbransch attraktivare för unga? Det finns ett generellt problem för flera av landets yrkesinriktade gymnasieprogram, nämligen att man har svårt att få sökande till programmen trots att det finns jobb i branschen. Detta gäller generellt, för många yrkesinriktade utbildningar. Inom livsmedelssektorn gäller detta för såväl naturbruksgymnasierna som ungas intresse för att arbeta inom storkök och livsmedelsindustri. Branschens attraktionskraft behöver förbättras. Det finns speciellt en oro för länets Naturbruksgymnasier, såväl för det låga söktrycket som för utbildningarnas utformning och kvalitet. Man menar att naturbruksgymnasiets attraktivitet behöver öka, dvs att utbildningen behöver förändras och moderniseras, samt marknadsföras bättre. Länets naturbruksgymnasier genomgår just nu stora förändringar och det finns såväl positiva som negativa röster om dessa förändringar. Storkök och delar av livsmedelsindustrin rekryterar gärna från gymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram, även om det finns synpunkter på att utbildningen i första hand inriktas mot restaurang istället för storkök. Samtidigt har det framförts synpunkter på att länets restaurangprogram inte håller tillräcklig kvalitet när det gäller modern matlagning (teknik, utrustning och metoder). Hur kan vi erbjuda en matrelaterad gymnasieutbildning även till den som har gått ett annat praktiskt gymnasieprogram? Det finns ett regelproblem när det gäller möjligheten att utbilda sig inom ett nytt yrkesinriktat gymnasieprogram om man redan har en avklarad utbildning på denna nivå. En sökande har inte rätt att gå ytterligare en gymnasieutbildning utan det är en möjlighet där de individer som står längst från arbetsmarknaden ska prioriteras för insatser inom kommunal yrkesvuxenutbildning. Branschen ser behov av att erbjuda möjlighet för vuxna att växla till livsmedelsområdet men individen har inte rätt till ytterligare en gymnasieutbildning. Därmed kan den som t ex gått restaurangprogrammet inte gå naturbruksgymnasiet eller vice versa. Däremot kan den som har en eftergymnasial utbildning byta inriktning och utbildningsområden. För att lösa detta ansöker många utbildningsanordnare om att få starta YH-utbildningar, trots att det egentligen handlar om erbjuda utbildningar på gymnasienivå. Resultatet blir att man ofta får avslag på YH-ansökningarna. Kommunernas vuxenutbildning och/eller Arbetsförmedlingens kompletterande utbildningar skulle kunna tillföras resurser så att också andra grupper kan få tillgång till en andra yrkesutbildning. Hur kan vi tillgodose livsmedelsindustrins behov av kompetens? Gymnasieskolans program för restaurang och livsmedel har ingen tydlig utgång/inriktning för de som ska arbeta inom livsmedelsindustrin. En av förklaringarna till att denna utbildning tagits bort kan vara att man hade få sökande. Utbildningar och kurser inom nuvarande programstruktur skulle kunna utformas innehållsmässigt så att det blir en tydligare koppling. Detta inom ramen för nuvarande programstruktur. Ett annat alternativ är att utveckla ett förslag på inriktning som läggs till den nationella programstrukturen för 12

gymnasieskolan. Ett förslag skulle med fördel utvecklas tillsammans med regionens livsmedelsföretag. Utöver den kompetens som ges inom en gymnasieutbildning så finns det möjlighet att skapa särskilda uppdragsutbildningar för de specifika behov som ett eller flera företag har. De kan finansieras genom företagens egna insatser för kompetensutveckling men skulle också kunna genomföras inom ramen för externt finansierade projekt, tex strukturfondsmedel. Hur får vi fler kockar? Det finns ett stort behov av kockar. Många som är utbildade till kockar arbetar inom yrket till 30-40 års ålder. Sedan blir det svårt att kombinera oregelbundna arbetstider med familjebildning och barn. Många väljer då att arbeta inom andra yrken och det uppstår en brist på kockar och framförallt de med lång erfarenhet. Gymnasieprogrammets inriktning mot färskvaror/delikatess/catering fyller de önskemål på kock med säljkompetens som handeln efterlyser, men det är få som söker till denna inriktning. Omvänt finns det äldre personer som vill byta yrkesinriktning och arbeta som kockar exempelvis med inriktning mot storkök. Möjligheterna att ta del av en sådan yrkesutbildning är särskilt viktig för att tillgodose behovet av kockar, men också för t ex bageri, konditori och manuell disk i livsmedelsbutik. Bemötande är viktiga delar i en sådan fortutbildning, landstingets måltidsvärdar ska t ex kunna servera m.m på avdelningen men behöver också kunna arbeta i kök. Personal i butikernas manuella diskar ska möta kunderna på rätt sätt. Hur kompetensutvecklar vi befintlig kökspersonal? Många som idag arbetar inom storkök och restaurang saknar formell utbildning, men har kanske lång erfarenhet. Här behövs fortbildning som ger nationell kompetens och riktiga gymnasiebetyg, till nytta för arbetsgivaren men också för den enskilde som därigenom ökar sin rörlighet på arbetsmarknaden. Det finns också behov av grundutbildning i livsmedelshygien m.m. för personal i kök/restaurang osv. Kanske någon form av certifiering, jmf Italiens pizzaskolor? Hur kan vi erbjuda relevanta påbyggnadsutbildningar? Det finns behov av påbyggnadsutbildning inom olika delar. I primärledet efterlyser man bl.a. Påbyggnadsutbildningar i ekonomi, ledarskap, maskin osv jämför tidigare utbildningar till driftledare, maskinskötare, lantmästare o dy. Huvuddelen av dessa utbildningar bedöms ligga på eftergymnasial nivå och därmed kvalificera för Yrkeshögskoleutbildningar. Korta utbildningar för att den som redan har en grundkompetens ska få nischkunskap, t ex att den som redan är mekaniker får nischkunskap om lantbrukets maskiner. Behövs bl a inom områdena teknik, maskin, data. Korta utbildningar (vintertid) som vänder sig till lantbrukare. T ex ledarskap, ekonomi, företagande, marknadsstrategi, offentlig upphandling, export. Gärna på distans eller som ljudbok/ljudutbildning. Inom kök/restaurang behövs påbyggnadsutbildningar om arbetsledning. Påbyggnadsutbildningar kan antingen organiseras som Yrkeshögskoleutbildningar eller som uppdragsutbildningar. 13

Hur kan Linnéuniversitets satsning på livsmedel vidareutvecklas på bästa sätt? Linnéuniversitetet har lång erfarenhet inom utbildning inom livsmedelsområdet. Från och med sommaren 2015 finns en professur i livsmedelsvetenskap. Forskning och utbildning bedrivs också inom flera andra relevanta områden. Branschens aktörer och Linnéuniversitetet bör stimuleras att utveckla ett fördjupat samarbete kring kompetensutveckling inom områden som är ömsesidigt intressant. Forskningsanknuten utbildning och utbildnings- och utvecklingsanknuten forskning bör vara i fokus för en fördjupad samverkan. Försäljning och värdskap Ett långsiktigt arbete med syfte att utveckla branschen måste ha fokus på konsumentens behov och önskemål. Då är försäljning och ett gott värdskap viktigt och nödvändigt. Detta gäller landstingets måltidsvärdar och personal i butik och restaurang, men också när vi vill locka fler besökare till regionen, vid export eller om regionen vill söka minska beroendet av marknadens största aktörer. Primärproducenterna behöver se sig själva som en del i erbjudandet till kunden och inte bara som råvaruleverantörer. 14

Förslag Attraktivitet Branschens och utbildningarnas attraktivitet behöver höjas. Flera av de gymnasieprogram som har koppling till mat har få sökande. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet är mest inriktade mot att arbeta i restaurang, trots att det finns jobb inom t ex storkök och förädlingsindustri. Exempel på åtgärder: - Hållbarhetsdiplomera eleverna. Se separat förslag. - Marknadsför alla matinriktade utbildningar gemensamt. - Stärk och tydliggör utbildningskedjan och möjligheten att läsa vidare efter ett yrkesinriktat gymnasieprogram. Gör det känt att även de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna kan ge grundläggande behörighet, förutsatt att skolan väljer att erbjuda sådana kurser. - Näringen måste bli bättre på att ta hand om ny-utexaminerade elever. Bilda branschråd mat Kalmar län för kompetensförsörjning Samverkan och mötesplatser där branschen möter utbildningsaktörer är viktigt för de många småskaliga kontakterna. Inom ramen för trästrategi Småland har ett särskilt branschråd bildats av aktörer från branschen, med stöd av Arbetsförmedling och Regionförbund. Ett motsvarande branschråd kan med fördel bildas för mat i Kalmar län. Exempel på aktiviteter kan vara att mer i detalj beskriva framtida kompetensbehov samt att arrangera aktiviteter för olika målgrupper - exempelvis fortbildning av yrkeslärare på gymnasieskolan. Utveckla ett mat-college Livsmedelskedjans gymnasieprogram behöver breddas, för ökad kvalitet och attraktivitet. På senare tid har man utvecklat college-konceptet inom olika områden, t ex teknikcollege eller vård- och omsorgscollege. Begreppet college är ett kvalitets- och certifieringssystem för ffa gymnasiet, byggt på ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare och med en extern examinator. Kalmar län skulle kunna bli först i landet med att utveckla ett mat-college. Hela utbildningskedjan från gymnasieskolans yrkesprogram till yrkesvuxenutbildning på komvux och YH-utbildningar kan omfattas. Förslagen att bilda både Mat-college och branschråd mat Kalmar län tar ut varandra. Det är tveksamt att göra båda delar. Ett förslag kan vara att bilda ett branschråd för kompetensförsörjning som ett första steg på vägen mot ett mat-college Kalmar län. Också många andra samarbetsfrågor skulle kunna rymmas inom ramen för ett sådant branschråd för kompetensförsörjning. Yrkesvux och validering för storkök Det finns ett stort behov av utbildade medarbetare för att arbeta i storköksmiljöer. Många söker sig till och rekryteras utan formell utbildning men där de lärs upp på arbetsplatsen men där det också finns stort behov av fortbildning. Inom ramen för yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning eller som arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen kan validering och fortbildning utvecklas. Hur detta kan organiseras konkret bör diskuteras med rektorer för kommunal vuxenutbildning och med Arbetsförmedlingen. Ett exempel på en pågående åtgärd är att Västerviks kommun och Arbetsförmedlingen nyligen påbörjat ett samarbete för att validera måltidsbiträden till kockar. Viktigt att det blir en långsiktig finansieringslösning, även om den nationella finansieringen av Yrkesvux nu är på väg att fasas ut. 15

Utbilda för storkök och specialkost Restaurang- och livsmedelsprogrammet inriktas idag till stor del mot att utbilda för att arbeta i restaurangbranschen och servering tallrik för tallrik. Offentlig sektor efterlyser gymnasieutbildade kockar med inriktning mot storhushåll, matlagning i storkök, specialkost m.m. Hållbarhetsdiplomera eleverna Ett tydligare hållbarhetsfokus kan vara ett sätt att bli attraktivare bland unga. Det finns en tydlig trend om att mat ska vara mer än mat och att konsumenten vill ha mervärden i form av rättvisemärkning, ekologiskt osv. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet får idag ett diplom som visar att de läst Ansvarsfull alkoholservering. Vi skulle kunna göra en liknande, gemensam, hållbarhetsdiplomering (miljö, hållbarhet, matsvinn osv). Detta skulle ge eleverna ett mervärde, eftersom kursplanerna idag inte inkluderar hållbarhetsfrågorna speciellt tydligt. Yrkeshögskoleutbildning - YH Det finns stort behov av kvalificerad eftergymnasial utbildning inom alla led i förädling av mat från jord till bord. Yrkeshögskoleutbildning är en utbildningsform och nivå som passar väl in i branschstrukturen för mat från primärledet via förädling och försäljning och tillredning. De olika behoven mer i detalj bör utvecklas inom ramen för ansökningar till Myndigheten för Yrkeshögskolan om att starta YH-utbildning. Det vi ser inom ramen för detta arbete är behov av YH-utbildning För primärledet som handlar om arbetsledning, ekonomistyrning, driftsfrågor mm. Inom området förädling finns behov för arbetsledning, utveckling/förädling av produkter. Inom försäljningsledet är bedömningen att det finns behov för arbetsledning, produktkännedom, ursprung och kvalitet. Lämpliga och intresserade huvudmän för YH-utbildning bör ges stöd för att utveckla väl genomarbetad ansökningar och där ledningsgrupper för utbildningarna etableras i enlighet med kraven för YH-utbildning. YH-utbildningar för primärledet bör Hushållningssällskapet vara huvudman för men det är viktigt att övriga aktörer ger sitt fulla stöd till utveckling och genomförande av utbildningar. Ölands Gymnasium, som är en del av Kalmarsunds Gymnasieförbund, är huvudman för en YHutbildning Arbetsledning kök. Tyvärr har utbildningen inte startats på grund av för få sökanden. Ölands Gymnasium bör ges fortsatt stöd att utveckla och marknadsföra utbildningen. Övriga aktörer uppmanas ge sitt stöd i detta arbete. Ansök till socialfonden och landsbygdsprogrammet om kompetensutvecklingsprojekt för företagare, redan anställda och arbetssökande Europeiska Socialfonden Småland och Öarna kan ge stöd till kompetensutveckling av redan anställda och arbetssökande. En eller flera ansökningar till ESF/Landsbygdsprogrammet bör därför utformas under temat Mat från Kalmar län. Gemensam ansökan från ett antal arbetsgivare som kan samordnas regionalt av lämplig aktör. Hållbarhet och transparens en nyckelfaktor framåt. Steg ett är ökad kunskap. Ett projekt bör fokusera på hela värdekedjan. Exempel på utbildningsbehov som identifierats i denna studie: Vinterkurser till lantbrukare. En del lokala leverantörer har svårt att leva upp till butikernas och restaurangernas kvalitetskrav när det gäller att uppfylla livsmedelslagens krav (egenkontroll, EAN, innehållsförteckning, förpackning osv). Ett utbildningsbehov? Samarbete med tillsynsmyndigheterna? Grundutbildning till nyanställda i livsmedelsindustrin. 16

Grundutbildning restaurang certifiering för hygien befintlig personal och/eller arbetssökande Nischkunskaper tex ekologiska produkter, närproducerat. Även om livsmedelsbranschen har flera delnäringar med speciella förutsättningar är de grundläggande villkoren desamma som i andra näringar. Branschen präglas, i likhet med besöksnäringen av ett stort antal mini- och mikroföretag. I en sådan miljö finns ofta ett lågt kunnande inom t ex affärsmannaskap, entreprenörsskap och IT. För några år sedan genomförde regionförbundet ett kompetensutvecklingsprojekt inom just dessa områden riktat mot besöksnäringen. Projektet, som medfinaniserades av Europeiska Socialfonden, innebar att ett stort antal små företag på kort tid, i samverkan med varandra, kunde höja sin kompetens inom just dessa områden. LRF har flera liknande initiativ. Linnéuniversitetet Förutom utbildning och forskning inom livsmedelsområdet har LNU en profil med entreprenörskap. Vi bedömer att det finns ett behov av kunskap kring entreprenörskap inom mat och livsmedelsområdet. LNU utvecklar kurser i entreprenörskap som ska erbjudas på kvartsfart från 2016. En lämplig kombination kan vara att integrera entreprenörskap och utbildning i myndighetskrav på livsmedelshantering. Integration av nyanlända Nu kommer många nyanlända från orosområden i andra länder till Sverige och Kalmar län. De är en stor resurs där många av dem har en bakgrund inom jordbruk, livsmedel och mathantverk. Här är samarbetet med Arbetsförmedlingen viktig. Ett exempel på en redan pågående åtgärd inom detta område är att Hushållningssällskapet under våren 2015 startar en utbildning i lantbruk, djur och trädgård för nysvenskar. Detta är en uppdragsutbildning från Arbetsförmedlingen. För att de nyanlända ska komma in i arbetslivet krävs också kunskaper i svenska språket som gör att de kan dra nytta av sin grundkunskap om mat från sina hemländer. En inventering bör göras om intresset hos nyanlända att arbeta inom mat-området och därefter bör projekt utvecklas där arbetsliv och utbildningsanordnare involveras. Kontakt Carolina Gunnarsson Regionförbundet i Kalmar län e-post: carolina.gunnarsson@rfkl.se Tel: 0480-448382 17