Senast uppdaterad /cg. Livsmedelsstrategi för Kalmar län

Transkript

1 Senast uppdaterad /cg Växande värde UTKAST Livsmedelsstrategi för Kalmar län Innehåll Förord?... 3 Inledning... 3 Analys... 4 Mål och framgångsfaktorer... 5 Strategier... 7 Åtgärder (regional samverkan) Plattform för innovation och utveckling Branschråd för kompetensutveckling och Mat-college Nationell mötesplats Mat & Livsmedel Fortsatt länssamarbete Proteingrödor Åtgärd X Åtgärd Åtgärd Z Åtgärd Å Åtgärd Ä Ytterligare åtgärder Redan påbörjat/goda exempel Om mat och Kalmar län Indikatorer/uppföljning Annat Litteraturförteckning Bilaga Bilaga

2 Till läsaren Detta är det första utkastet till en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Mer information om arbetet finns på Strategin ska vara klar hösten Detta första utkast utgör bl a underlag till ett rådslag som genomförs den 20 maj Svart text = förslag till texter i det slutliga dokumentet Röd text = frågor och kommentarer till läsaren, samt uppgifter som ska kompletteras eller uppdateras. Vi ser fram emot synpunkter, kommentarer och förslag! Kontakta då samordnaren eller någon av personerna i projektets styr- eller arbetsgrupp. Samordnare: Carolina Gunnarsson Regionförbundet i Kalmar län carolina.gunnarsson@rfkl.se

3 Vision Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass. Vi ska stolt kombinera naturförutsättningar, traditionell kunskap och entreprenörskap med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik och marknad. Förord? Inledning Denna livsmedelsstrategi har tagits fram i en bred dialog under och omfattar all typ av mat från Kalmar län från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Tidshorisonten är fem till tio år. Livsmedelsbranschen består av en rad individer, företag, organisationer, myndigheter osv som samverkar på olika nivåer och i olika geografier. På regional nivå kan vi bli starkare om vi agerar tillsammans. Livsmedelsstrategin anger en gemensam färdriktning för hur vi i Kalmar län ska ta tillvara branschens utvecklings- och tillväxtpotential. Strategin kan också fungera som en regional länk mellan enskilda aktörer och den nationella nivån. För att få kraft bakom de insatser som tas upp är det viktigt med samlade och koordinerade insatser hos olika aktörer. Det gäller inte minst hur offentlighetens stöd ska prioriteras. Livsmedelsstrategin kommer bl a att ge underlag för prioriteringar i strukturfonds-program o dy. Livsmedelsstrategin gäller Kalmar län, eftersom det är i denna geografi t ex regionförbund och länsstyrelse har sina uppdrag. Det innebär dock inte att arbetet ska begränsas till Kalmar län. Vi ska samarbeta i de regioner och geografier som är relevanta. Strategin bygger bl a på ett brett underlag samt på möten med cirka xxx personer. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Stefan Carlsson (Länsstyrelsen), Ulrica Messing (Astrid Lindgrens Värld), Claes-Göran Nilsson (Kalmar Lantmän), Helena Nilsson (Regionförbundet), Per Petersson (Ölands Skördefest), Johan Schnürer (SLU) och Kicki Svensson (LRF Sydost). Processens arbetsgrupp har bestått av Karin Bergman (Länsstyrelsen), Carolina Gunnarson (Regionförbundet, samordnare, Mattias Nylander (Regionförbundet) och Rose-Marie Winqvist (LRF Sydost). Arbetet har också följts av två referensgrupper, vars medlemmar redovisas i bilaga 1. Arbetet har finansierats av LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län, med stöd av regionala utvecklingsmedel. Mer information finns på Strategin har antagits av X (15xxxx) och Y (15xxxx). 3

4 Analys STYRKOR En stor och viktig bransch Flera starka delsystem God konkurrenskraft i branschens aktiebolag Goda naturförutsättningar i delar av länet Stor besöksnäring Vilja och samarbete God tillväxt i flera delar En stark förädlingsindustri Fler styrkor? MÖJLIGHETER Ökat värdeskapande Synliggör regionens starka livsmedelsbransch Nytänkande Mer svensk mat Möt ekotrenden Erbjud kvalitetsprodukter Arbeta tillsammans i hela kedjan Växande besöksnäring och matintresse Höj blicken Trend: mer vegetariskt, bönor och kyckling Klimatet förändrar maten Ytterligare möjligheter? SVAGHETER Långt från de stora marknaderna Svag koppling till forskning, utveckling och innovation Varierande lönsamhet i vissa delsystem Syns inte i proportion till vår storlek Låg digitaliseringsgrad Idéer som inte förverkligas Den lokala marknaden Åkerareal för expansion Otillräcklig rådgivning för att växa genom förädling En ojämställd bransch Fler svagheter? HOT Många äldre lantbrukare Kompetensförsörjning Utvecklingen i Smålands inland Global konkurrens Trend: Mindre kött och mjölk Bristande entreprenörskap Klimatet förändrar maten Övergödningen Fler hot? Vi har, under arbetet med länets livsmedelsstrategi, tagit fram följande framtidsstudier och fördjupade underlag. Framtidsstudie för de gröna näringarna: Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Möjligheterna för livsmedelsproduktion i Kalmar län 2030 Innovation i de gröna näringarna Energi och klimat Fördjupade underlag, livsmedelsstrategi Kalmar län Kvinnor, män och mat i Kalmar län. En bakgrundsbeskrivning. Maten i Kalmar län. En översikt över regional matidentitet. PM Från jord till bord i Kalmar län Konkurrenskraft i branschens aktiebolag. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. PM Småskalig livsmedelsproduktion (klart v?) Detta material utgör, tillsammans med den breda dialog som förts i länet, underlag för en sammanfattande s.k. SWOT-analys vilken beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Hela SWOT-analysen finns i bilaga 2 och sammanfattas i bilden ovan. 4

5 Mål och framgångsfaktorer På 5-10 års sikt. Övergripande mål Branschen ska, långsiktigt och hållbart, öka sin konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Kommentar: Projektledningen har valt att formulera fem övergripande, icke mätbara, framgångsfaktorer. De har fördelen att vara lätt kommunicerbara (jämför t ex de nationella miljömålen) men nackdelen att de är svåra att följa upp och utvärdera. Ett alternativ skulle vara att sätta upp mätbara effektmål av typ omsättningen i delbranschen XX ska öka med YY% från år 2015 till år 20xx. Ett annat alternativ är att sätta upp mål av typen omsättningen ska öka, men utan hårda siffror, samt att följa utvecklingen med hjälp av indikatorer (som ju då innehåller hårda siffror). I båda fallen gäller att det kan vara svårt att kunna mäta det man verkligen vill nå. Istället finns risk för att man sätter upp mål utifrån vilka mätbara data vi kan få tag i. Framgångsfaktorer Nytänkande Kompetens Effektivitet Hållbarhet Stolthet En nytänkande bransch En föränderlig värld kräver nya lösningar och beredskap. Vi ska nyttja branschens kreativitet och tänka nytt på alla nivåer, i stort som smått. Det handlar om nya produkter och tjänster, men också t ex om att nya samarbeten, effektivare metoder för produktion, automatisering, finansiering, marknadsföring, försäljning, affärskoncept, kundkontakt, idégenerering, värdskap osv. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? 5

6 En kompetent bransch Vi är en del i en allt mer kunskapsintensiv ekonomi. Vi ska höja kunskapen och kompetensen i livsmedelskedjans alla led och vara en kompetent samarbetspart i alla sammanhang. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? En effektiv bransch Resurser ska nyttjas på ett sätt som är effektivt både på kort och lång sikt. Det gäller såväl mänskliga resurser som råvaror och pengar. Vi ska bli effektivare och resurssnålare. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta lönsamhet (?) samt omsättning per anställd bland branschens aktiebolag som helhet, samt för livsmedelskedjans olika led. Är detta rätt indikatorer? Går de att få fram per delbransch? En hållbar bransch Hållbarhetsfrågorna är centrala, såväl för branschens utveckling som i ett större perspektiv. Branschens ekonomiska, miljömässiga och sociala kapital ska öka kontinuerligt. Vi ska, förutom ekonomisk hållbarhet, lägga särskild vikt vid minskad övergödning och klimatpåverkan, biologisk mångfald, ökade möjligheter för unga samt bättre jämställdhet och integration. Rätt områden Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål via följande indikatorer: Övergödning Vad? (lst) Klimat Vad (lst) Biologisk mångfald Vad (lst) Unga Vad (RF) Jämställdhet Fördelningen kvinnor/män i relevanta yrkesgrupper (Reglabs matchningsindikatorer) samt i ledningen för branschens aktiebolag och nyckelorganisationer. Integration Andel sysselsatta med utländsk bakgrund Ett stolt län Vi som bor i Kalmar län ska vara stolta över regionens livsmedelsbransch och gärna köpa just dessa produkter och tjänster. De som arbetar i branschen ska vara stolta över vad de åstadkommer och unga ska lockas att söka sig till detta arbetsområde. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? 6

7 Strategier Strategier Bygg vidare på det vi redan har Samarbeta Avsätt resurser Nyttja digitaliseringens möjligheter Utveckla nya nischer I det tidigare avsnittet har vi beskrivit mål och framgångsfaktorer. I detta avsnitt lyfter vi fram några viktiga strategier, dvs principer och arbetssätt för att nå det uppsatta målet. Bygg vidare på det vi redan har Den första strategin är att bygga på länets styrkor inom livsmedelsområdet, nämligen - en stark förädlingsindustri - en stark besöksnäring - våra naturförutsättningar Samarbeta Nästa strategi handlar om att samarbeta. En viktig princip i arbetet med att ta fram livsmedelsstrategin har varit att samla hela kedjan från jord till bord till samma möte, workshop, överläggning osv och att också föra ett resonemang som kopplar ihop de olika leden. Vi ser ett tydligt mervärde med detta. Detta bör vara en strategi också i det fortsatta arbetet, såväl när det gäller samarbeten på lokal eller regional nivå som nationellt eller internationellt. Det regionala samarbetet ska inte heller begränsas av administrativa gränser som t ex en länsgräns, det handlar istället om att samarbeta i funktionella regioner. Att utveckla en bransch kräver omvärldsbevakning, öppenhet för nya kunskaper och metoder, vilja att lära av andra, nya ögon, nya samarbetsparter, nya kompetenser osv. Det gäller att samarbeta utanför den egna organisationen/sfären. Vi bör öka regionens deltagande i utvalda nationella och internationella nätverk och samarbeten. Avsätt resurser Genomförandet av länets livsmedelsstrategi kräver resurser. De måste ha sin bas i den egna branschen. Vi ska också aktivt söka extern finansiering, såväl privat som offentlig, för prioriterade åtgärder. När det gäller offentlig medfinansiering ska vi nyttja de möjligheter som erbjuds i t ex nationella program och inom EU. Däremot ska vi inte genomföra åtgärder bara för att det råkar finnas extern (offentlig) finansiering. 7

8 Nyttja digitaliseringens möjligheter Bredbandsutbyggnaden tycks nå uppsatta mål i flera kommuner och öppnar för nya lösningar och möjligheter när det gäller IT och digitala tjänster inom t ex automatisering, produkter, affärsmodeller, marknadsföring, kommunikation, finansiering etc. Den digitala agendan för Kalmar län utgör en plan för hur Kalmar län under åren ska använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. I detta ingår bl a att underlätta för befintliga företag att dra nytta av digitaliseringen. Exempel på prioriterade insatser är ökad kunskap om möjligheterna inom e-handel, att skapa virtuella mötesplatser för innovation och att stärka samverkan med befintliga aktörer. Utveckla nya nischer Samhället ändras och vi ska vara uppmärksamma på nya nischer och möjligheter. Det kan t ex handla om att börja odla grödor som det finns en efterfrågan på men som hittills inte odlats i landet, om att introducera nya grödor som passar i ett förändrat klimat, om att vidareförädla produkter där vi idag främst är starka i primärledet, om att erbjuda våra kunder och besökare en ny tjänst eller om att utveckla ett modernt vattenbruk för produktion och närsaltsreduktion 8

9 Åtgärder (regional samverkan) Högst tio åtgärder? Konkret, prioriterat, tidplan, ansvarig, hållbarhetssäkring Övriga redovisas istället under Ytterligare åtgärder. 1. Plattform för innovation och utveckling Vad Utveckla en innovationsmiljö kring regionens livsmedelssystem - dvs hela kedjan från jord till bord och åter till åkern i form av ett tvärvetenskapligt och strukturerat samarbete mellan företag, universitet- och högskolor och offentlig sektor. Åtgärden bör ha fokus på ökat värdeskapande. En huvudstrategi är att förflytta sig uppåt i värdekedjan. En annan är att produktionen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Det kan t ex handla om ökad samverkan, nya projekt inom t ex produktutveckling eller företagsutveckling, nya utbildnings- och forskningsidéer, fler studenter och studentarbeten till nytta för företagen, kompetensutveckling eller att skala upp goda exempel. Målen är ökad lönsamhet och förädlingsvärde hos företagen, utveckling av produkter och tjänster som ligger längre upp i värdekedjan samt hållbar regional tillväxt Regionens primär- och förädlingsled är starka inom animalieområdet. Här finns också ovanligt goda förutsättningar för att odla baljväxter. Plattformen skulle därför kunna byggas kring innovation och utveckling med proteiner som gemensam nämnare. Varför För att kraftsamla och samordna resurser och insatser när det gäller nytänkande, kreativitet, innovation och produktutveckling i regionens livsmedelsbransch. Regionen har ett stort behov av innovationer, något som bl a understryks i OECDs Territorial Review Småland-Blekinge, den regionala innovationsagendan samt strukturfondsprogrammet för Småland och öarna. Vi behöver stödja entreprenörskap och innovationer som stärker regionens konkurrensförmåga. Förutsättningarna för företagens innovationsutveckling behöver förbättras. Arbetet med livsmedelsstrategin har visat att länets livsmedelssektor, med några undantag, har en svag koppling till universitet och forskning, samt till regionens företags- och innovationsfrämjande system. Det saknas strukturer för samspel mellan livsmedelssektorn och dessa system. Hur Vi bör undersöka möjligheten att delfinansiera en åtgärd av detta slag via Regionala fonden för Småland och öarna alternativt via Landsbygdsprogrammet. I det förra fallet handlar det om att programmet kan finansiera 50% av projektkostnaden under tre år. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör aktörer i hela kedjan insatsvaror - primärled/jordbruk förädling distribution slutkonsumtion (handel, restaurang, storkök, besöksnäring) - kretslopp. Exempel på viktiga parter är företag och branschorganisationer, forskningsaktörer samt samhällsaktörer inom hållbar tillväxt. Vi bedömer att akademin, och gärna Linnéuniversitetet, är en nyckelaktör när det gäller att utveckla och förverkliga detta projekt. Andra intressanta parter i regionen är LRF Sydost, branschens större 9

10 företag i hela kedjan, kommuner/länsstyrelse/regionförbund m fl offentliga aktörer, Hushållningssällskap m fl. Dessutom nationella aktörer i form av t ex SLU och SP Food. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Regionala fonden för Småland och öarna har löpande ansökningstillfällen, nästa gång i september Fonden stöder treåriga projekt, eventuellt med möjlighet till ytterligare tre år. Landsbygdsprogrammet kommer att vara sökbart när. Var Det handlar inte om att bygga ett fysiskt centrum en byggnad eller dylikt utan om att bygga en samverkansplattform och ett virtuellt kunskapscentrum för innovation och utveckling av regionens livsmedelssektor. 10

11 2. Branschråd för kompetensutveckling och Mat-college Vad Bilda Branschråd Mat Kalmar län samt undersöka möjligheterna att utveckla ett Mat-college. Ett sådant branschråd för kompetensutveckling samlar företrädare för såväl branschen som utbildningsanordnare på olika nivåer. Ett sådant branschråd kan bl a ta fram en långsiktig plan som de olika näringsområdena kan ställa sig bakom. På senare tid har man utvecklat college-konceptet inom olika områden, t ex teknikcollege eller vårdoch omsorgscollege. Begreppet college är ett kvalitets- och certifieringssystem för ffa gymnasiet, byggt på ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare och med en extern examinator. Kalmar län skulle kunna bli först i landet med att utveckla ett mat-college. Hela utbildningskedjan från gymnasieskolans yrkesprogram till yrkesvuxenutbildning på komvux och YHutbildningar kan omfattas. Varför Samverkan och mötesplatser där branschen möter utbildningsaktörer är viktigt för de många småskaliga kontakterna. Ett branschråd kan bidra till att stärka branschens kompetens och attraktivitet samt till en bättre och effektivare samordning mellan branschens behov och de utbildningar som redan erbjuds eller borde utvecklas. Ett branschråd kan också stärka samarbetet mellan utbildningar o dy i livsmedelskedjans olika led, vilket idag är mycket litet. Livsmedelskedjans gymnasieprogram behöver breddas, för ökad kvalitet och attraktivitet. Det finns ett generellt problem för flera av landets yrkesinriktade gymnasieprogram, nämligen att man har svårt att få sökande till programmen trots att det finns jobb i branschen. Detta gäller generellt, men också mer specifikt för t ex naturbruksprogrammet och ungas intresse för att arbeta inom storkök. Ett Mat-college skulle kunna bidra till ett ökat intresse för utbildningar inom mat-området. Ytterligare underlag finns i PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Hur Inom ramen för trästrategi Småland har ett särskilt branschråd bildats av aktörer från branschen med stöd av Arbetsförmedling och Regionförbund. Ett motsvarande branschråd kan med fördel bildas för mat i Kalmar län, med uppdraget att utveckla förslaget om ett mat-college. Exempel på aktiviteter kan vara att mer i detalj beskriva framtida kompetensbehov, att marknadsföra länets mat-relaterade utbildningar gemensamt, att arrangera fortbildningsaktiviteter för olika målgrupper, att förbättra samarbetet mellan kommunerna, en gemensam hållbarhetsdiplomering av eleverna, gemensamma YH-ansökningar m.m. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör livsmedelsbranschens arbetsgivare inom såväl privat som offentlig sektor, fack, utbildningsanordnare på alla nivåer samt Arbetsförmedling och flera andra offentliga organisationer. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Branschråd hösten Var Kalmar län. 11

12 3. Nationell mötesplats Mat & Livsmedel Vad Visionen är att arrangera och utveckla en nationell livsmedelskonferens, i anslutning till Ölands Skördefest. Vi vill skapa en självklar mötesplats för näringslivet och offentlig sektor där livsmedelssektorns framtidsfrågor står i fokus. En mötesplats där diskussioner förs om hur Sverige kan bli ledande inom mat och upplevelse genom en sund, innovativ och hållbar livsmedelsproduktion ett land som kombinerar ett ökat ansvar för lokal och global matproduktion med miljö och upplevelse. Varför I samband med Ölands Skördefest arrangera en nationell mötesplats där livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling är i fokus. Att återta platsen där de intressanta livsmedelsfrågorna blir berörda. Och där möjlighet finns att använda det unika odlingslandskapet som också är ett Världsarv. Vi anser att deltagaren erbjuds möjligheter både enskilt, för företaget eller familjen, att också ta del av en av Europas största skördefester i samband med konferensen. Hur Deltagande på den kommande livsmedelskonferensen, enskilt, med företagets representanter eller styrelse. Använda konferensen och skördefesten på Öland som en utvecklande mötesplats, och skapa intresse hos målgruppen för möjligheterna. Vilka Åtgärden berör aktörer inom livsmedelsproduktion och förädling inom det industriella segmentet, och för dem berörda parter. Arbetet drivs för närvarande som ett samarbete mellan länsstyrelse, regionförbund och Ölands Skördefest. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Hösten 2015 och därefter årligen i anslutning till Ölands Skördefest. 12

13 4. Fortsatt länssamarbete Vad Inrätta ett Matbord Kalmar län, dvs en enkel struktur för fortsatt samarbete kring genomförandet av länets livsmedelsstrategi och utveckling av nya prioriterade åtgärder. Varför Arbetet med att nå strategins mål kräver samarbete, samordning och kunskap. Länets aktörer behöver prioritera, planera och genomföra åtgärder, men också följa upp hur arbetet framskrider. Detta görs bäst tillsammans. Hur Bilda en länsgrupp med företrädare för branschens aktörer, efter förslag från livsmedelsstrategins styrgrupp. Tillskapa en kanslifunktion. Därutöver bjuda in till ett årligt rådslag för hela branschen. Fortsätta (utveckla?) hemsida och sociala media. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör hela livsmedelsbranschen. Livsmedelsstrategins projektorganisation kan utgöra grunden, men med kompletteringar. Hur stor ska en sådan länsgrupp vara? Vilka personer/fuktioner/organisationer? Samordnare, fortsatt arbete: XX När Start hösten 2015, rådslag hösten 2016 och därefter årligen. Var Kommentar: Vi skulle också kunna föreslå en liknande åtgärd på kommunnivå, dvs nätverk för kommunens aktörer från jord till bord. Finns resurser för detta? Skulle kommunens näringslivsansvariga kunna samla sådana lokala grupper? 13

14 5. Proteingrödor Proteingrödor som fodergröda och för humankonsumtion är ett intressant område, både för att minska beroendet av importerat kraftfoder till regionens animalieproduktion och för att möta ett ökat intresse för vegetarisk mat. Den bruna bönan har odlats länge på Öland och är en av få produkter med skyddad geografisk beteckning enligt EU:s regelverk. Den är också Slow-food-märkt. Kalmar Ölands trädgårdsprodukter har på senare år utvecklat nya produkter från böna och också introducerat nya bönsorter på Öland. Bland annat linser, mungböna, och gråärtor är aktuella. Provodlingar av ett antal av dessa har redan gjort med mycket lovande resultat. Bönchips är ett annat exempel på en lyckad produktutveckling. LRFs innovationsgrupp har identifierat flera intressanta utvecklingsprojekt inom området linser, bönor och ärtor. Ny forskning om sambanden mellan dessa produkter och hälsa kan ge ytterligare möjligheter. LNUs nya professor har folater som sitt forskningsområde och då bl a med koppling till innehållet av detta ämne i bönor. Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut? Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 6. Åtgärd X Referensgrupp II rekommenderar att vi prioriterar ytterligare någon/några åtgärder om kompetensförsörjning. Vilken (se avsnittet om Ytterligare åtgärder )? Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 7. Åtgärd Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 14

15 8. Åtgärd Z Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 9. Åtgärd Å Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 10. Åtgärd Ä Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 15

16 Ytterligare åtgärder Vilka fler? Några som ska bort? Några som ska lyftas till nivån ovan? Här presenteras förslag till ytterligare åtgärder som identifierats i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län, men som i detta skede inte getts högsta prioritet. Det betyder inte att de är oviktiga. Förhoppningen är istället att de på sikt ska hanteras på ett utvecklande och bra sätt. Affärsutveckling Entreprenörskap, LNU Exportfrämjande Fler unga Företagande och entreprenörskap Företagsstöd, livsmedelsföretag Hållbarhetsdiplomera eleverna Integration av nyanlända Kompetensutvecklingsprojekt, sociala fonden/landsbygdsprogrammet Kött med kvalitet Livsmedels-accelerator Livsmedels-inkubator Mer regional mat i länets kök Miljö Miljökloka kök Möt ekotrenden Regionalt mathantverk Unika regionala produkter/kulinarisk region YH-utbildningar Yrkesvux och validering för storkök X Affärsutveckling LRF Sydost och LRF Jönköping arbetar med ett projektförslag för att stärka kunskapen om företagande och förnyelse inom de gröna näringarna. Detta behövs också i livsmedelskedjans efterföljande led. Livsmedelsnäringen har fram till nu till stor del varit utestängd från de ordinarie systemen för innovationsstöd och rådgivning vilket accentuerar behoven. Se också åtgärd Företagsstöd, livsmedelsföretag respektive Livsmedels-inkubator och Livsmedels-accelerator. Entreprenörskap, Linnéuniversitetet Förutom utbildning och forskning inom livsmedelsområdet har LNU en profil med entreprenörskap. Vi bedömer att det finns ett behov av kunskap kring entreprenörskap inom mat och livsmedelsområdet. LNU utvecklar kurser i entreprenörskap som ska erbjudas på kvartsfart från Kan en av dessa kurser inriktas specifikt mot livsmedel och/eller mot livsmedel och besöksnäring? En lämplig kombination kan vara att integrera entreprenörskap och utbildning i myndighetskrav på livsmedelshantering. 16

17 Exportfrämjande Export av livsmedel förekommer i nischer av länets livsmedelsindustri. Förutsättningarna för ökad export med t ex hög livsmedelssäkerhet som konkurrensfaktor torde vara goda. I bland annat Kina finns ett stort intresse för säkra livsmedel hos den växande och köpstarka medelklassen. Närodlat som koncept betraktas i Kina som en konkurrensnackdel, konsumenter som kan välja föredrar importerad mat om denna förväntas vara säkrare. I Kina finns också en stor nischpotential i livsmedel i hög prisklass. För att ta tillvara potentialen i Kina krävs dels produktinnovation (inte minst vad gäller förpackning och distribution) men också sannolikt olika former av samverkan vad gäller marknadskanaler etc. Både nationellt och regionalt finns flera stödfunktioner som kan användas. Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut? Fler unga Ett sätt att öka livsmedelsbranschens innovationsförmåga är att öka andelen högutbildade människor i branschen. Ett traineesystem för de gröna näringarna är ett förslag som diskuterats i flera omgångar och kan naturligtvis också gälla hela livsmedelsbranschen. Ett traineesystem behöver inte specifikt vara på akademisk nivå utan kan lika gärna vara på gymnasial- eller YH-nivå. Framgångsfaktorer för att lyckas med ett trainee-program, i synnerhet om programmet ska nå lite mindre företag är erfarenhetsmässigt att paketera erbjudandet så enkelt för företagen som möjligt. Finansiering är naturligtvis alltid av intresse, i synnerhet mot mindre företag. En annan viktig uppgift är att förändra yngre elevers bild av livsmedelsnäringarna. LRF Sydost har genomfört ett test av något man kallar ungdomsambassadör. Dessutom har SLU en metod där kvalificerade studenter används för att informera, i första hand, gymnasieelever om hur möjligheterna ser ut i sektorn. SLU erbjuder oss att dra nytta av denna resurs. Företagande och entreprenörskap Ytterligare åtgärder om företagande och entreprenörskap? Nedan några av de förslag/frågor vi samlat upp i dialogen. Forum/arbetssätt/metod/modell/lösning för att sänka inträdesbarriären för nyetablering/investering. Ffa i primärledet? One stop shop? Lots? Nya metoder för utvecklingsprojekt? Crowd-funding, co-creation, andelsjordbruk. Förenkla. Inspirera till entreprenörskap. Underlätta anställning (av unga). Företagsstöd, livsmedelsföretag. Genomföra en förändring som innebär att länets konsultcheckar också kan användas av livsmedelsföretag. Regionförbundet i Kalmar län delar ut stöd till länets företag, då i form av t ex konsultcheckar, stöd till samverkansprojekt och innovationsfinansiering. Fram till idag har gällande regelverk inneburit att man inte får stödja t ex saluföring av livsmedel. Detta med hänvisning till de medel som finns i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet kräver dock att projekten har en omfattning på minst kronor, vilket hindrar stöd till mindre insatser för olika livsmedelsprodukter. Här ser vi ett tydligt glapp inom ett område där många kvinnor driver, eller vill utveckla, företag. 17

18 Nu tycks det finnas en öppning i form av ändringar i förordningen om företagsstöd. Regionförbundet kommer under maj-juni 2015 att klargöra vad som gäller framåt, med målet att inte längre exkludera livsmedelsföretag från de företagsstöd man hanterar. Förhoppningen är också att kunna samordna arbetet med landsbygdsprogrammet, så att företagsstödet till livsmedelsföretag kan paketeras på effektivast möjliga sätt. Hållbarhetsdiplomera eleverna Ett tydligare hållbarhetsfokus kan vara ett sätt att bli attraktivare bland unga. Det finns en tydlig trend om att mat ska vara mer än mat och att konsumenten vill ha mervärden i form av rättvisemärkning, ekologiskt osv. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet får idag ett diplom som visar att de läst Ansvarsfull alkoholservering. Vi skulle kunna göra en liknande, gemensam, hållbarhetsdiplomering (miljö, hållbarhet, matsvinn osv). Detta skulle ge eleverna ett mervärde, eftersom kursplanerna idag inte inkluderar hållbarhetsfrågorna speciellt tydligt. Integration av nyanlända Nu kommer många nyanlända från orosområden i andra länder till Sverige och Kalmar län. De är en stor resurs där många av dem har en bakgrund inom jordbruk, livsmedel och mathantverk. Här är samarbetet med Arbetsförmedlingen viktig. Ett exempel på en redan pågående åtgärd inom detta område är att Hushållningssällskapet under våren 2015 startar en utbildning i lantbruk, djur och trädgård för nysvenskar. Detta är en uppdragsutbildning från Arbetsförmedlingen. För att de nyanlända ska komma in i arbetslivet krävs också kunskaper i svenska språket som gör att de kan dra nytta av sin grundkunskap om mat från sina hemländer. En inventering bör göras om intresset hos nyanlända att arbeta inom mat-området och därefter bör projekt utvecklas där arbetsliv och utbildningsanordnare involveras. Kompetensutvecklingsprojekt. Ansök till socialfonden och landsbygdsprogrammet om kompetensutvecklingsprojekt för företagare, redan anställda och arbetssökande Europeiska Socialfonden Småland och Öarna kan ge stöd till kompetensutveckling av redan anställda och arbetssökande. En eller flera ansökningar till ESF/Landsbygdsprogrammet bör därför utformas under temat Mat från Kalmar län. Gemensam ansökan från ett antal arbetsgivare som kan samordnas regionalt av lämplig aktör. Exempel på utbildningsbehov som identifierats i denna studie: * Vinterkurser till lantbrukare. (Landsbydsprogrammet?) * Grundutbildning till nyanställda i livsmedelsindustrin. * Grundutbildning restaurang certifiering för hygien befintlig personal och/eller arbetssökande * Nischkunskaper tex ekologiska produkter, närproducerat Hållbarhet och transparens en nyckelfaktor framåt. Steg ett är ökad kunskap. Ett projetk bör fokusera på hela värdekedjan. Även om livsmedelsbranschen har flera delnäringar med speciella förutsättningar är de grundläggande villkoren desamma som i andra näringar. Branschen präglas, i likhet med besöksnäringen av ett stort antal mini- och mikroföretag. I en sådan miljö finns ofta ett lågt kunnande inom t ex affärsmannaskap, entreprenörsskap och IT. För några år sedan genomförde regionförbundet ett kompetensutvecklingsprojekt inom just dessa områden riktat mot besöksnäringen. Projektet, som medfinaniserades av Europeiska Socialfonden, innebar att ett stort antal små företag på kort tid, i samverkan med varandra, kunde höja sin kompetens inom just dessa områden. (Landsbydsprogrammet?) 18