Miljöredovisning 2009

Dnr UFV 2010/26 Miljöredovisning 2009 Fastställd av rektor 2010-02-16

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Fakta om Uppsala universitet 4 Miljö och hållbar utveckling vid Uppsala universitet 5 Lagstiftning 5 Redovisningens utformning 5 A. Redovisning enligt Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbetet 6 Del 1 Miljöledningssystemet 6 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 9 1. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 9 2. Energianvändning 13 3. Miljökrav i upphandling 16 B. Kompletterande miljöredovisning utifrån universitetets miljöplan 17 1. Avfall och återvinning 17 2. Kemikalieanvändning 19 3. Kommunikation 21 2

Sammanfattning Tabell 1. Sammanfattning av resultat i miljöredovisning 2009. Målområde Resor och transporter Resultat - Merparten av universitetets tjänsteresor utgörs av långa flygresor över 50 mil. - Resandet med tåg inom Sverige har ökat. - Användandet av egen bil i tjänsten har minskat. - Användningen av webbverktyg för möten, som alternativ till resor, har ökat. Energianvändning Avfall och återvinning - Universitetets el- och värmeanvändning har minskat. - Alla större campusområden inom universitetet har infört utökad källsortering. - Rutinerna gällande hantering av farligt avfall inom universitetet har tydliggjorts. - Ett nytt utskrifts- och kopieringssystem för studenter, som bland annat syftar till att minska pappersanvändningen, har införts. Inköp och upphandling Kemikalieanvändning - Antal genomförda upphandlingar och avrop där miljökrav ställts har ökat. - Kemikalieombud finns på alla institutioner/motsvarande som hanterar kemikalier. - Vid universitetet finns cirka 1 100 liter och cirka 1 800 kg miljöfarliga kemikalier. Dessa är med ett fåtal undantag jämnt fördelade på de institutioner eller motsvarande som hanterar kemikalier. - Sex utbildnings- och informationstillfällen kring kemikaliehantering och ny kemikalielagstiftning har ordnats för kemikalieombud, skyddsombud, prefekter, intendenter och andra berörda. Kommunikation - Information om universitetets miljöarbete har spridits i olika forum, t.ex. via hemsidan, genom utbildnings och informationstillfällen och via personaltidningen. - Informationskampanjen Stoppa Onödan 2.0 har bedrivits på universitetet. - En hållbarhetsdag för studenter har anordnats tillsammans med Uppsala studentkår. 3

Fakta om Uppsala universitet Uppsala universitet bedriver utbildning och forskning inom nio fakulteter: teologiska, juridiska, historisk-filosofiska, språkvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska, teknisk-naturvetenskapliga samt den utbildningsvetenskapliga. Alla fakulteter, förutom den utbildningsvetenskapliga, tillhör ett av tre vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinsk-farmaceutiskt eller teknisk-naturvetenskapligt. Uppsala universitet har ett stort kursutbud på både grundnivå och avancerad nivå, cirka 50 program för nybörjare, cirka 45 utbildningsprogram på magister/masternivå och nära 2 000 fristående kurser. Antalet studenter under 2009 var drygt 40 000 och antalet anställda närmare 6 000 varav två tredjedelar utgjordes av lärare/forskare och en tredjedel av administrativ, teknisk och laborativ personal. Under året fanns drygt 2 000 forskarstuderande av vilka många tillhör kategorin lärare/forskare. Universitetets verksamhet är i huvudsak samlad kring ett antal campusområden av varierande storlek, se figur 1. De största områdena är Uppsala biomedicinska centrum (BMC), Ångströmlaboratoriet och Engelska parken. År 2009 hyrde universitetet närmare 370 000 m 2 av olika fastighetsägare. Akademiska Hus är den största hyresvärden, och svarar för cirka 70 % av lokalerna. Ungefär en fjärdedel av lokalerna är laboratorier. För ytterligare information om universitetet, se www.uu.se. Figur 1. Universitetets områden i Uppsala 4

Miljö och hållbar utveckling vid Uppsala universitet Uppsala universitet har under lång tid arbetat med frågor som rör miljö och hållbar utveckling inom utbildning, forskning, samverkan och förvaltning. Idag bedriver många institutioner ett stort och viktigt arbete genom att utbilda studenter i miljö- och hållbarhetsfrågor och genom forskning som bidrar till en bättre, mer hållbar värld. Universitetets interna miljöarbete syftar till att minska den samlade miljöbelastningen från verksamheten och att leva som vi lär. Lagstiftning Universitetet har flera yttre krav att förhålla sig till när det gäller arbete med miljö och hållbar utveckling. 1999 erhöll Uppsala universitet ett regeringsuppdrag att införa miljöledningssystem i verksamheten och arbeta med miljöanpassad upphandling. Arbetet har redovisats regelbundet enligt givna instruktioner till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket. I december 2008 fastställdes genom ett regeringsbeslut nya riktlinjer för hur myndigheter ska redovisa sitt miljöledningsarbete, dnr UFV 2008/2337. Sedan 1 januari 2010 är uppdraget att införa miljöledningssystem fastlagt i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. I högskolelagen (1992:1434) föreskrivs att universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Utöver detta finns miljöbalken och annan lagstiftning inom miljöområdet med bäring på universitetets verksamhet. Redovisningens utformning Universitetets miljöredovisning 2009 utgörs av två delar. Den första delen består av redovisning enligt Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbetet. Riktlinjerna består av en svarsmall med dels ett allmänt avsnitt med frågor om miljöledningssystemets utformning och funktion, dels ett avsnitt som fokuserar på miljöledningsarbetets effekter inom områdena tjänsteresor, energianvändning och upphandling. I miljöredovisningens andra del redovisas de miljömål som fastställts i universitetets miljöplan, dnr UFV 2007/2051, men som inte omfattas av redovisning enligt ovan: avfallshantering, kemikalieanvändning och kommunikation. I bägge redovisningarna används nyckeltal och indikatorer. Hur nyckeltalen är framtagna och vilka uppgifter som ligger bakom kommenteras i redovisningen. Uppsala universitets miljöredovisning för 2009 är ingen fullständig sammanställning av allt miljöarbete vid universitetet utan istället ett försök att uppskatta statusen på universitetets miljöarbete utifrån vissa givna nyckeltal och indikatorer. 5

A. Redovisning enligt Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbetet Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO 14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs. miljöaspekter)? Ja Nej Kommentar: En miljöutredning av universitetets verksamhet genomfördes 1998-99 i samband med att universitetet erhöll uppdrag att införa miljöledningssystem. För att miljöutredningen ska uppfylla kraven i miljöledningsuppdraget måste utredningen uppdateras minst vart femte år. 3. Vilka är myndighetens mest betydande miljöaspekter? Universitetets verksamhet uppdelas i aktiviteter med direkt miljöpåverkan 1 respektive indirekt miljöpåverkan 2. I miljöutredningen identifierades följande miljöaspekter som mest betydande: Indirekt miljöpåverkande: grund- och forskarutbildning samt forskning. Direkt miljöpåverkande: kemikalie- och avfallshantering samt upphandling/inköp av varor. Sedan miljöutredningen gjordes har klimatfrågan kommit att få allt större uppmärksamhet. I dagsläget bedöms också resor och energianvändning vara betydande direkt påverkande miljöaspekter för universitetet. Avfallshantering bedöms vara en aspekt av mindre betydelse. För den indirekt påverkande verksamheten bedöms också samverkan med omgivande samhälle vara en betydande aspekt. 4. Har myndigheten upprättat en miljöpolicy? Ja Nej 5. Har myndigheten upprättat mål för de betydande miljöaspekterna? Ja Nej Kommentar: För verksamhet med direkt miljöpåverkan finns miljömål i universitetets miljöplan, dnr UFV 2007/2051. För integrering av perspektivet hållbar utveckling i grundutbildningen finns ett rektorsbeslut med övergripande målsättningar, dnr UFV 2005/1754. 1 Från förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter: direkt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan. 2 Från förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter: indirekt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information. 6

6. Vilka är målen? Mål för direkta miljöaspekter för perioden 2008-2012 från universitetets miljöplan, dnr UFV 2007/2051. Resor och transporter Uppsala universitet ska minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från resor och transporter med 10 %. Energianvändning Uppsala universitet ska minska energianvändningen i sina lokaler med 7,5 %. Inköp och upphandling Uppsala universitet ska öka antalet upphandlingar och inköp där miljökrav ställs. Avfall och återvinning Uppsala universitet ska minska andelen osorterat avfall som går till förbränning. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett säkert sätt. Förbrukningen av kontorspapper per anställd ska minska. Kemikalieanvändning Uppsala universitet ska fortsatt säkerställa god kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet. Universitetet ska arbeta för att substituera eller minska användningen av miljö- och hälsofarliga produkter där så är möjligt. Kommunikation All personal och alla studenter vid Uppsala universitet ska känna till universitetets miljöarbete och uppmuntras till konkreta åtgärder som bidrar till en mer hållbar utveckling. Roller och ansvar för att medverka i miljöarbetet ska vara tydliggjort i verksamheten. Mål inom området indirekta miljöaspekter: Mål och strategier för Uppsala universitet, dnr UFV 2007/1478. Uppsala universitet ska /--/ stärka sin position som ett världsledande universitet och bidra till en bättre värld. Utbildning för hållbar utveckling, dnr UFV 2005/1754. Hållbar utveckling som perspektiv och kunskapsinnehåll ska integreras i samtliga utbildningsprogram och i tillämpliga kurser. 7. Har myndigheten upprättat en handlingsplan/identifierat aktiviteter som ska bidra till att målen nås? Ja Nej Kommentar: För mål inom områden med direkt miljöpåverkan har aktiviteter identifierats i en central handlingsplan. Handlingsplanen uppfyller dock inte samtliga krav på en handlingsplan enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. För målsättningen gällande utbildning för hållbar utveckling, indirekt miljöpåverkan, saknas handlingsplan. 8. Följer myndigheten upp målen? Ja Nej Kommentar: Målen för verksamhet med direkt miljöpåverkan följs upp årligen. För verksamhet med indirekt påverkan följs inte målsättningarna upp. 7

9. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Universitetets mål gäller för perioden 2008-2012. Aktuell status inom varje målområde redovisas i respektive avsnitt. 10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? Ja Nej Kommentar: Information om resultatet av universitetets miljöarbete har spridits i organisationen via nyhetsbrev till chefer och genom universitetets personaltidning. 11. Har myndigheten säkerställt att de anställda har den kunskap de behöver för att agera miljövänligt? Ja Nej Kommentar: Någon generell kartläggning för att identifiera nyckelpersoner och säkerställa att dessa har nödvändig kunskap har inte gjorts. Inom området kemikalieanvändning finns, i enlighet med rektorsbeslut dnr UFV 2007/1610, minst ett kemikalieombud på varje institution/motsvarande som hanterar kemikalier. Ombuden förses kontinuerligt med information om miljöanpassad kemikaliehantering. 12. Går myndigheten regelbundet (minst en gång/år) igenom att miljöledningssystemet fungerar som avsett (dvs. miljörevision)? Ja Nej 8

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt samt per årsarbetskraft från: a) Flygresor under 50 mil b) Bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi) c) Tågresor d) Bussresor e) Maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten Tabell 2. Utsläpp av koldioxid i kg samt per årsarbetskraft 3 2007 2008 2009 kg totalt kg per årsarbetskraft kg totalt kg per årsarbetskraft kg totalt kg per årsarbetskraft a) Flygresor under 50 115 598 26 117 459 27 150 725 34 mil 4 b) Bilresor som görs i tjänsten 196 771 45 203 909 46 243 168 59 c) Tågresor 7 0,002 5 0,001 5 0,001 d) Bussresor - - - - - - e) Maskiner och övriga fordon - - - - - - 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kg, totalt samt per årsarbetskraft enligt 1.1 a)-d) Tabell 3. Utsläpp av koldioxid i kg samt per årsarbetskraft 2007 2008 2009 kg totalt kg per årsarbetskraft kg totalt kg per årsarbetskraft kg totalt kg per årsarbetskraft Tjänsteresor totalt, exkl. flyg över 50 mil 312 376 71 321 373 73 416 248 93 Tjänsteresor totalt 3 034 512 691 3 820 938 863 4 047 888 906 3 Siffrorna baseras på uppgifter från universitetets resebyrå, SJ, PRIMULA (egen bil i tjänsten), enkät till tjänstebilsanvändare inom universitetet samt hyrbilsföretag med statligt ramavtal. 4 Till gruppen flygresor under 50 mil räknas flygresor med start- och/eller slutdestination inom Sverige och en flygsträcka under 50 mil. 9

1.3 Utsläpp av koldioxid i kg för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft Tabell 4. Utsläpp av koldioxid i kg samt per årsarbetskraft 2007 2008 2009 kg totalt kg per årsarbetskraft kg totalt kg per årsarbetskraft kg totalt kg per årsarbetskraft Flygresor över 50 mil 2 722 135 620 3 499 559 791 3 631 640 813 1.4 Andel bilar som köps in eller leasas av myndigheten och som följer definitionen miljöbil (anges i procent) Under 2009 har inga nya bilar köpts in eller leasats. 1.5 Andel drivmedel som är förnybart av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta eller leasade miljöbilarna (anges i procent) Vid universitetet finns tre miljöbilar, två bilar inköpta 2007 som drivs med bensin/e85 samt en dieselbil inköpt 2008. Andel E85 av den totala drivmedelsförbrukningen för flexifuelbilarna har varit cirka 60 % under året. 1.6 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. I tabell 2, 3 och 4 finns statistik över koldioxidutsläpp från universitetet tjänsteresor. Totalt reste universitetets personal och studenter drygt 4 miljoner mil under 2009. Detta motsvarar drygt 1 000 varv runt jorden och genererade koldioxidutsläpp på drygt 4 000 ton eller i genomsnitt drygt 900 kg per årsarbetskraft. Flygresorna dominerar tjänsteresandet. 91 % av antalet resekilometer utgörs av flygresor och detta står för 93 % av koldioxidutsläppen. Merparten av dessa är flygresor över 50 mil. För långa flygresor saknas ofta rimliga alternativ till flyg som transportsätt. I vissa fall kan webbmöten, videokonferenser eller dylikt utgöra alternativ. Statistik över antal bokade timmar i Marratech 5 visar att användandet ökar. 2009 bokades över 40 % fler timmar än 2008. Inrikesresorna har ökat med cirka 10 % under det senaste året och total rest sträcka 2009 motsvarar drygt 100 varv runt jorden. Flygresorna ökade med cirka 10 % och tågresorna med cirka 20 % under året. Användandet av hyrbil ökade med nästan 70 %. Användandet av egen bil i tjänsten minskade med cirka 10 %. Inrikesresorna domineras av tågresor. År 2009 utgjordes 48 % av resorna av tågresor vilket motsvarar 55 varv runt jorden. Flygresorna motsvarar 25 varv runt jorden. Tabell 2 visar att koldioxidutsläppen från tågresorna i princip är försumbara. Fortfarande genomförs flygresor där tåg är ett likvärdigt alternativ. Sträckan Stockholm-Göteborg är med nästan 300 flygresor årligen (av drygt 2000 genomförda flygresor inrikes) den tredje mest trafikerade flygsträckan. För att underlätta och uppmuntra universitetets anställda och studenter att ta miljöhänsyn i samband med tjänsteresor och resor till och från arbetet har universitetet i samarbete med nio andra offentliga organisationer i Uppsala under 2009 bedrivit en informationskampanj kallad Stoppa Onödan 2.0. 5 Andra verktyg än Marratech används också för webbmöten, t.ex. Skype. Uppgifter på detta saknas. 10

Kampanjen syftar till att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från arbetsplatserna. 6 En broschyr och sex affischer, varav tre särskilt anpassade till studenter, med illustrationer av Jan och Maria Berglin har tagits fram och spridits i organisationen. Med humor och genom att lyfta fram fördelarna med ett miljövänligare arbetsliv vill materialet utmana till eftertanke och ett förändrat beteende. Exempel på illustration från kampanjen finns i figur 2. Kopplat till kampanjen erbjöds alla anställda och studenter att delta i en klimatshow med koldioxidbantaren Staffan Lindberg och gratis cykelbesiktningar vid fem tillfällen under våren. Kampanjen har mottagits mycket positivt och ett flertal externa intressenter runt om i Sverige är på väg att kopiera kampanjens upplägg. Figur 2. Illustration från informationskampanjen Stoppa Onödan 2.0 b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Uppgifterna i tabell 2, 3 och 4 indikerar att den totala miljöbelastningen från universitetets resor har ökat väsentligt de senaste åren. I själva verket ligger en stor del av förklaringen i vilket underlag som använts för att beräkna utsläppen. Uppgifterna som ligger till grund för att beräkna koldioxidutsläpp från flygresor baseras helt på uppgifter från universitetets resebyrå. Ramavtalet med resebyrån slöts 1 mars 2007 varför alla resor bokade under 2007 inte finns med i underlaget. Under 2008 och 2009 har ett aktivt informationsarbete bedrivits för att öka användandet av resebyrån. Detta antas vara en del av förklaringen bakom de högre koldioxidutsläppen under 2009, fler resor än tidigare har bokats via resebyrån och därför finns med i underlaget. Utöver detta indikerar ökade kostnader för resor och logi under 2009 att resandet totalt sett ökat något de senaste åren, vilket innebär högre koldioxidutsläpp. I uppgifterna på koldioxidutsläpp från bilresor som görs i tjänsten ingår användning av egen bil i tjänsten samt hyrbil. För 2009 ingår också tjänstebilsanvändning vilket innebär högre koldioxidutsläpp än tidigare år oberoende av hur övrigt bilanvändande förändrats inom universitetet. Uppgifter över genomförda taxiresor saknas, så också uppgifter över genomförda bussresor. Vid universitetet finns ett fåtal maskiner och övriga fordon. Koldioxidutsläpp från dessa ingår i kategorin tjänstebilsanvändning. 6 Mer information om kampanjen finns på www.uppsala.se/stoppaonodan 11

1.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) Uppgifter om användning av tjänstebil och egen bil i tjänsten har tagit fram genom egna uppföljningssystem. Uppgifter om flyg- och tågresor samt användning av hyrbil är leverantörsuppgifter. 1.8 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller Uppgifter som tagits fram på annat sätt (förklara på vilket sätt) Koldioxidutsläpp från flyg- och bilresor har beräknats med Naturvårdsverkets schablonlista. Koldioxidutsläpp från universitetets tågresor kommer från SJ. 1.9 Har Naturvårdsverkets schablonlista underlättat sammanställningen? Ja Nej Kommentera gärna NV:s stöd 12

2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på a) verksamhetselektricitet b) övrig energianvändning Tabell 5. Energianvändning, verksamhetselektricitet och övrig energianvändning 7 Energianvändning 2007 2008 2009 Verksamhetselektricitet 8 totalt, GWh 49 47 46 Verksamhetselektricitet 8 per m 2, kwh 157 152 148 Verksamhetselektricitet 8 per årsarbetskraft, MWh 11 10, 2 9,9 Övrig energianvändning (fastighetsel och värme) totalt, GWh 55 52 51 Övrig energianvändning (fastighetsel och värme) per m 2, kwh 185 175 174 Övrig energianvändning (fastighetsel och värme) per årsarbetskraft, MWh 12,5 11,7 11,4 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per m 2 enligt 2.1 a)-b) Tabell 6. Energianvändning, total Energianvändning 2007 2008 2009 Sammanlagd energianvändning totalt, GWh 104 99 97 Sammanlagd energianvändning per årsarbetskraft, MWh 23,6 22,3 22,0 Sammanlagd energianvändning per m 2, kwh 350 333 330 2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? Ja Nej 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Tabell 7. Andel förnyelsebar energi Andel förnyelsebar energi Procent Elektricitet 58 Värme (om torv räknas som fossilt) 46 Värme (om torv räknas som förnyelsebart) 85 7 Avser fastigheter förhyrda av Akademiska Hus och Statens Fastighetsverk, vilket motsvarar cirka 82 % av förhyrd lokalarea. 8 Separat mätning av verksamhetselektricitet förekommer inte utan denna beräknas genom schabloner. Akademiska Hus anger att 22 kwh/m 2 är fastighetsel, resten är verksamhetselektricitet. Statens Fastighetsverk anger att 30 % av elanvändningen utgörs av fastighetsel. 13

2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Tabell 5 och 6 visar att universitetets energianvändning minskat de senaste åren. Sedan 2007 har energianvändningen per kvadratmeter minskat med nästan 6 %. Minskningen har i princip varit lika stor för värme som el. Arbetet med att minska energianvändningen är ett prioriterat område för universitetet eftersom resultatet dels innebär minskad miljöpåverkan från verksamheten, dels att resurser kan läggas på kärnverksamheten istället för på lokalkostnader. Universitetet har under de senaste åren utvecklat ett väl fungerande samarbete med framför allt Akademiska hus för energieffektivisering i befintliga lokaler. Genom Akademiska hus försorg sker kontinuerlig översyn av lokalerna för att identifiera lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Under 2009 har effektiviseringsåtgärder genomförts framförallt på BMC och Ångströmlaboratoriet. På BMC har ytterväggar tätats och nya ventilationsaggregat med effektivare fläktar och bättre värmeåtervinning samt nya termostater och energieffektivare belysning installerats. På Ångströmlaboratoriet har åtgärder påbörjats för effektivare ventilationsstyrning i hus 1, 3 och 4 och för belysningsstyrning i Mikrostrukturlaboratoriet, nordens största renrum. Samarbetet med Akademiska hus för energieffektivisering i befintliga lokaler fortsätter under 2010. Utöver fastighetsinstallationer, drifttider och andra faktorer kopplat till fastigheten påverkas energianvändningen i universitetets lokaler av beteendet hos anställda och studenter. I informationskampanjen Stoppa Onödan 2.0 uppmärksammades energianvändning på arbetsplatsen och möjligheterna till att minska onödig energianvändning. En illustration från kampanjen finns i figur 3. Figur 3. Illustration från informationskampanjen Stoppa Onödan 2.0 b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Den sammanställning över universitetets energianvändning som redovisas i tabell 5 och 6 baseras på relativt lättillgänglig statistik från Akademiska hus och Statens Fastighetsverk, vilket motsvarar cirka 82 % av den förhyrda lokalarean. I detta bestånd ingår alla lokaler med laborativ verksamhet, vilka är de mest energikrävande lokalerna som universitetet nyttjar. Resterande 18 % av lokalarean förhyrs av 15 olika fastighetsägare. I de flesta fall hyr universitetet endast en del av en fastighet där energianvändning ingår i hyran vilket medför svårigheter när det gäller att erhålla relevant energistatistik. 14

2.6 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 15

3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent) Tabell 8. Registrerade anskaffningar med och utan miljökrav 9 2008 2009 Registrerade anskaffningar Antal Procent Antal Procent Med miljökrav 5 7,5 22 50 10 Utan miljökrav 62 92,5 22 10 50 10 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år Sammanställning saknas för 2009. 3.3 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Sammanställningen över registrerade anskaffningar i tabell 8 inkluderar endast avrop och upphandling genomförda av universitetets upphandlingsenhet. Sammanställningen visar att antal anskaffningar där miljökrav ställdes var mer än fyra gånger fler under 2009 än under 2008. Under året ställdes miljökrav vid upphandling av tjänst för borttransport av farligt avfall, inköp av datorer, produkter för lokalvård samt tryckning av universitetets personaltidning. Vid avrop av utskriftssystem, passageutrustning, beräkningskluster och möbler till den nybyggda fastigheten Blåsenhus ställde upphandlingsenheten respektive FMV miljökrav när ramavtalen tecknades. 11 b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Uppsala universitet är en starkt decentraliserad organisation som består av drygt 100 autonoma enheter. Direktupphandlingar och avrop under 286 000 kr samt mindre inköp går inte via upphandlingsenheten utan görs av enheterna själva. Något system för att registrera huruvida miljökrav förekommer i dessa anskaffningar finns inte. Inom universitetet pågår kontinuerligt arbete för att förbättra den samlade inköpsprocessen. 3.4 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter 9 Med miljökrav aves kvalificeringskrav och/eller poängsatta börkrav på produkten/tjänsten med relevans för produktens/tjänstens miljöpåverkan. 10 Om instrumentupphandlingar, där universitetet gjort bedömningen att miljökrav inte är relevant att ställa, tas med har 52 registrerade anskaffningar utan miljökrav genomförts under 2009. Tas detta med i beräkningen har miljökrav ställts i 22 % av samtliga registrerade anskaffningar. 11 Vid avrop är det ofta inte tillåtet enligt Lagen om Offentlig Upphandling att ställa separata miljökrav. Det får endast ske om det anges i själva ramavtalet att miljökrav kan ställas. 16

B. Kompletterande miljöredovisning utifrån universitetets miljöplan 1. Avfall och återvinning 1.1 Indikatorer och nyckeltal för området avfall och återvinning Tabell 9. Indikatorer för området avfall och återvinning Avfall och återvinning 2009 Andel avfall till materialåtervinning och kompost av total mängd avfall. Sammanställning saknas. Mängd inköpt kontorspapper. Cirka 115 miljoner ark 12 1.2 Beskrivning av resultatet Vid universitetet finns fastställda riktlinjer hur uppkommet avfall ska sorteras i ett tjugotal fraktioner. Omfattande krav på källsortering av hushållsliknande avfall kräver enkel och lättillgänglig utrustning. Under 2009 infördes utökad källsortering i personalkök och studentutrymmen på Ekonomikum och i kvarteret Gamla Torget. Sedan tidigare har övriga större campusområden infört utökad källsortering varför projektet att införa källsortering vid universitetet nu är slutfört. Gällande hantering av farligt avfall vid universitetet har under året ett avtal tecknats med en extern entreprenör för transport och omhändertagande av avfallet. Därigenom har gällande rutiner för hantering av laboratorieavfall tydliggjorts och god hantering säkerställts. Statistik över mängd kontorspapper som används årligen i universitetets verksamhet har inte tidigare sammanställts. Från och med 2009 finns i kontoplanen ett särskilt kontoslag för kontorspapper. Utfallet på detta konto ligger till grund för uppskattningen i tabell 9 av antal ark kontorspapper. Målsättningen är att pappersanvändningen ska minska allt eftersom. Under året har arbetet fortsatt med att införa ett gemensamt utskrifts- och kopieringssystem med kontantlös betalning för studenter (Korint). Ett av målen med projektet är att minska antalet onödiga utskrifter och kopior. Detta sker genom att inga utskrifter görs förrän man knappar in en personlig kod vid kopiatorn. På så sätt kan felaktiga utskrifter undvikas genom att de aldrig skrivs ut. Kopiatorer och skrivare som ingår i Korint är förinställda på dubbelsidig, svartvit utskrift. I dagsläget är cirka 2 700 studenter registrerade i Korint och samtliga campusområden har infört systemet i någon form. Ett system liknande Korint används vid universitetsförvaltningen för att hantera utskrifter och kopior. 1.3 Beskrivning av problem/luckor i materialet Statistiken över universitetets avfallshantering är bristfällig. I dagsläget kan Uppsala kommun inte redovisa mängdstatistik för brännbart och komposterbart avfall. Uppföljning av övriga insamlade avfallsslag ligger i första hand på fastighetsägarna då samtliga avfallsabonnemang hanteras av dem. I dagsläget sammanställer inte Akademiska hus eller Statens Fastighetsverk avfallsmängder. Beräkningen av antal ark kontorspapper bygger på en schablon som tagits fram av Karolinska Institutet. Prisuppgifterna på vad ett ark kontorspapper kostar varierar mycket beroende på 12 Beräkningen har gjort utifrån bokförd summa på kontoslag Kontorspapper. Ett ark kontorspapper antas kosta 4,8 öre. Uppgiften kommer från Karolinska Institutet och bygger på avtalspris på ett papper från XEROX. 17

leverantör och papperskvalitet. Priser från 3,7 till 13 öre förekom när KI tog fram schablonvärdet på 4,8 öre per ark. Universitetets beräkning av antal pappersark utgår från summan 5,5 miljoner SEK som bokförts på kontoslag kontorspapper. Någon genomgång för att säkerställa att endast kontorspapper bokförts på detta konto har inte gjorts. Förhoppningen är att uppgifterna över köpt kontorspapper så småningom ska kunna erhållas från universitetets leverantörer av papper. Detta har hittills inte varit möjligt. 18

2. Kemikalieanvändning 2.1 Indikatorer och nyckeltal för området kemikalieanvändning Tabell 10. Indikatorer/nyckeltal för området kemikalieanvändning Kemikalieanvändning 2008 2009 Antal institutioner eller motsvarande som finns i kemikaliehanteringssystemet Kemia. Antal miljö- och hälsofarliga kemikalier som hanteras vid universitetet. 13 121 avdelningar eller forskargrupper. Dessa tillhör 37 institutioner eller motsvarande. 874 olika miljöfarliga 14 kemikalier. Dessa hanteras på 108 avdelningar eller forskargrupper. 432 olika hälsofarliga 15 kemikalier. Dessa hanteras på 103 avdelningar eller forskargrupper. 128 avdelningar eller forskargrupper. Dessa tillhör 39 institutioner eller motsvarande 914 olika miljöfarliga 14 kemikalier. Dessa hanteras vid 117 avdelningar eller forskargrupper. 956 olika hälsofarliga 15 kemikalier. Dessa hanteras på 121 avdelningar eller forskargrupper. Mängder miljö- och hälsofarliga kemikalier som Sammanställning saknas. Cirka 1 100 liter och cirka 1 800 hanteras vid universitetet. 16 kg miljöfarliga 14 kemikalier. Cirka 2 000 liter och cirka 900 kg hälsofarliga 15 kemikalier Antal införda metoder där kemikalieanvändningen har minskat och/eller miljö- och hälsofarliga kemikalier substituerats. Sammanställning saknas. Sammanställning saknas. 2.2 Beskrivning av resultatet Varje institution eller motsvarande som hanterar kemikalier ska enligt beslut från 2005, dnr UFV 2005/1538, registrera dessa i kemikaliehanteringssystemet Kemia. Alla institutioner eller motsvarande med större kemikalieinnehav, förutom tre avdelningar 17 är registrerade i Kemia. Skillnaden i antal enheter i Kemia mellan 2008 och 2009, enligt tabell 10, beror på omorganisation och att två institutioner eller motsvarande med små kemikalieinnehav registrerats i Kemia under 2009. Varje år ger enheten för miljö, fysisk arbetsmiljö och säkerhet utbildning för nya användare på svenska och engelska. Under 2009 har totalt femton nya Kemiaanvändare utbildats. 13 Siffrorna baseras på uppgifter i Kemia. 14 Med miljöfarliga kemikalier avses de kemikalier som är klassade som miljöfarliga enligt KIFS 2005:7. 15 Med hälsofarliga kemikalier avses de kemikalier som är klassade som cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska enligt KIFS 2005:7. 16 Siffrorna baseras på uppgifter i Kemia och data från de delar av institutionen för läkemedelskemi, institutionen för biokemi och organisk kemi samt institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap som inte finns med i Kemia. Med mängder avses lagrade mängder, d.v.s. de under året maximala mängderna som finns förvarade på institutionerna/ motsvarande. 17 Delar av institutionen för läkemedelskemi, institutionen för biokemi och organisk kemi samt institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap finns inte med i Kemia. 19

En avancerad rapportgenerator har utvecklats i Kemia. Detta möjliggör att sammanställningar av verksamhetens kemikalieinnehav, såsom nyckeltal om miljö- och hälsofarliga kemikalier i tabell 10, kan matas in av de enskilda användarna och sammanställas centralt. Enligt tabell 10 har antalet miljö- och hälsofarliga kemikalier som hanteras vid universitetet ökat. Ökningen kan till största del sannolikt förklaras med att cirka 1000 nya kemikalier tillkommit i Kemia under 2009 och beror inte på att det verkliga antalet har ökat. Gällande antal hälsofarliga kemikalier har det troligtvis skett en faktisk ökning. Samma tabell indikerar att fler avdelningar eller forskargrupper innehar miljö- och hälsofarliga kemikalier. Även detta kan sannolikt förklaras med att avdelningarna eller forskargrupperna i större utsträckning registrerat sina kemikalier i Kemia under 2009. I tabell 10 visas att innehavet av både miljö- och hälsofarliga kemikalier är relativt jämnt fördelat inom universitetet. Nästan alla institutioner eller motsvarande har miljö- och hälsofarliga kemikalier och endast några få institutioner har större antal och mängder än genomsnittet. För att fortsätta säkerställandet av god kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet har sex utbildnings- och informationstillfällen kring kemikaliehantering och ny lagstiftning ordnats där kemikalieombud, skyddsombud, prefekter, intendenter och andra berörda deltagit. Universitetet har under året gått med i Nationella substitutionsgruppen för kemiska produkter, ett nätverk för landsting, universitet och högskolor som främjar kunskapsöverföring inom kemikaliesubstitution och bidrar till en hållbar kemikaliehantering. Genom nätverket kan universitetet ta del av lyckade substitutioner som har skett i en annan organisation. På de institutioner eller motsvarande som använder kemikalier pågår i olika utsträckning arbetet med att minska volymer t.ex. genom utökad användning av s.k. kiter 18 vid analyser. Vissa institutioner har ersatt det hälsofarliga ämnet etidiumbromid mot mindre farliga alternativ. 2.3 Beskrivning av problem/luckor i materialet Inventeringen som ligger till grund för uppgifter i tabell 10 gjordes för första gången år 2009 och har därför brister. Rapporteringen av mängder är inte heltäckande och siffrorna ska därför ses som en indikation på kemikalieinnehavets storlek och omfattning. Arbetet med att minska kemikalieanvändning och/eller substituera de mest miljö- och hälsofarliga kemikalierna, där så är möjligt, är inte samordnat inom universitetet. En sammanställning av införda metoder där kemikalieanvändningen minskat och substitutioner som gjorts saknas därför. 18 Ett kit är en uppsättning kemikalier i små volymer som är framtagna för att passa en specifik analys. 20

3. Kommunikation 3.1 Indikatorer/nyckeltal för området kommunikation Tabell 11. Indikatorer/nyckeltal för området kommunikation Kommunikation 2009 Nätverk med miljöombud, förekomst och informationsspridning i detta. Miljöinformation spreds till prefekter/motsvarande utifrån deras verksamhetsansvar. Sex utbildnings- och informationstillfällen kring kemikaliehantering och ny lagstiftning ordnades för kemikalieombud, skyddsombud, prefekter, intendenter och andra berörda. Tre nyhetsbrev med aktuell information kring kemikaliehantering och kurser skickades ut till alla kemikalieombud av enheten för miljö, fysisk arbetsmiljö och säkerhet. Miljöartiklar/notiser på universitetets interna hemsida och annan personalinformation. Ett pressmeddelande om Stoppa Onödan 2.0 publicerades den 14 januari. Pressmeddelandet var gemensamt för alla organisationer som deltog i kampanjen och skickades ut av Uppsala kommun. I universitetets personaltidning Universen publicerades under året: - i fyra nummer under våren en bild från Stoppa Onödan 2.0 med universitetsspecifika fakta och tips. - i april en artikel om ny lagstiftning gällande klassificering och märkning av kemikalier. - i oktober en notis om resultatet från uppföljningen av universitetets miljöplan. - i december en artikel om energieffektiviseringsarbete i universitetet lokaler. Förekomst av utbildningsmoment kring miljöfrågor vid personalutbildningar. Information om miljösatsningar riktad till studenter Miljöfrågor fanns med vid introduktionskurs för nyanställda, utbildning av skyddsombud och studerandeskyddsombud Tillsammans med Uppsala studentkår anordnades en hållbarhetsdag den 22 april i Universitetshuset. Cirka 150 studenter deltog i dagen som erbjöd föreläsningar, utställningar och paneldebatt. Inom ramen för Stoppa Onödan 2.0 togs tre studentanpassade affischer fram som anslogs under våren genom Uppsala studentkårs försorg. 3.2 Beskrivning av resultatet Universitetets miljöpåverkan bestäms till stor del av beteendet hos anställda och studenter i deras dagliga arbets- och studiesituationer. För att nå framgång i miljöarbetet bedrivs ett kontinuerligt kommunikationsarbete för att universitetets miljöambitioner ska vara kända och aktuella för både anställda, studenter och externa samarbetspartners. Detta sker på en mängd sätt, t.ex. via universitetets hemsida, genom rådgivning, stöd och utbildning till enskilda och grupper av både studenter och anställda och genom deltagande i lokala och nationella nätverk. 21