Fullmäktige 08.12.2014 Sida 1 / 1 3748/05.05.00 /2014 Social- och hälsovårdsnämnden 83 22.10.2014 Stadsstyrelsen 306 3.11.2014 Fullmäktige 156 17.11.2014 168 Fråga om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om processer som tryggar boendet hemma (Bordlagt 17.11.2014) Beredning och upplysningar: Maria Rysti, tfn 050 541 8655 Elsa Pasma, tfn 050 428 9329 Jorma Teittinen, tfn 046 877 2628 Mona Hägglund, tfn 050 320 9713 Raija Kasanen, tfn 050 553 1063 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 28 andra ledamöters fråga av 8.9.2014 om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om verksamhetsprocesser som tryggar boendet hemma samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Juvonen understödd av Kivistö m.fl. framställde följande förslag till hemställan (nr 2): "Fullmäktige hemställer - att personalantalet inom hemvården följs upp och ombesörjer att det finns tillräckligt med personal med tanke på behovet av tjänster och antalet klienter, - att särskild vikt fästs vid hur vårdpersonalen orkar i sitt arbete inom institutions- och hemsjukvården i Esbo, - att särskild vikt fästs vid hur närståendevårdare orkar i sitt arbete i Esbo." Juvonen lämnade understödd av Guzenina m.fl. följande förslag till hemställan (nr 4): "Fullmäktige hemställer att antalet anställda och antalet klienter inom hemvården samt den tid som en vårdare använder för vårdarbete per klient utreds och föreläggs fullmäktige." Tallqvist lämnade understödd av Klar-Nykvist m.fl. följande förslag till hemställan (nr 5):
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 2 / 2 "Fullmäktige hemställer att hemsjukskötarna och hemvårdens vårdare får stadens avgiftsfria parkeringstillstånd under arbetstid." Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Juvonens förslag till hemställan (nr 2) kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Juvonens förslag till hemställan (nr 4) kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Tallqvists förslag till hemställan (nr 5) kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställningar: - (Nr 2) Fullmäktige hemställer, o att personalantalet inom hemvården följs upp och ombesörjer att det finns tillräckligt med personal med tanke på behovet av tjänster och antalet klienter, o att särskild vikt fästs vid hur vårdpersonalen orkar i sitt arbete inom institutions- och hemsjukvården i Esbo, o att särskild vikt fästs vid hur närståendevårdare orkar i sitt arbete i Esbo." - (Nr 4) Fullmäktige hemställer att antalet anställda och antalet klienter inom hemvården samt den tid som en vårdare använder för vårdarbete per klient utreds och föreläggs fullmäktige. - (Nr 5) Fullmäktige hemställer att hemsjukskötarna och hemvårdens vårdare får stadens avgiftsfria parkeringstillstånd under arbetstid. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys 8.9.2014
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 3 / 3 Redogörelse Arja Juvonen och 28 övriga ledamöter och ersättare hänvisar i sin fråga i fullmäktige av 8.9.2014 till social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation om personaldimensionering samt till en utredning som ingick i Esbo stads uppföljningsrapport 1/2014, där det uppskattades att omkring 2,6 miljoner euro av äldreomsorgens verksamhetsutgifter blivit oanvända. Av den uppskattade summan består omkring 1,5 miljoner euro av personalutgifter, vilket är möjligt på grund av de betydande utvecklingsprocesserna som ägt rum inom äldreomsorgen. I frågan i fullmäktige vill de undertecknade veta 1. vilken den förverkligade personaldimensioneringen inom äldreomsorgen är a) i effektiverade serviceboenden och i ålderdomshem, b) på bäddavdelningar eller i långtidsvården, c) inom hemvården och d) inom köptjänster. 2. vilket slags nya verksamhetsprocesser som utvecklats i Esbo för att trygga att de äldre kan bo hemma. Publikationen Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:15, senare SHM 2013) för fram rekommendationer för personalmängd och struktur inom hemvården, det effektiverade serviceboendet, åldringshemmen och hälsocentralsjukhusens långtidsvård. Enligt kvalitetsrekommendationen räknas också sådana personer med i personaldimensioneringen som inte arbetar under yrkesbeteckningen vårdare eller skötare. Rekommendationen om personaldimensionering gäller således inte endast dimensioneringen av antalet vårdare och skötare. I kvalitetsrekommendationen används om personal som inkluderas i dimensioneringen termen "vårdarbetare". Vårdarbetarna har flera olika yrkesbeteckningar. Anställda som räknas med i personaldimensioneringen inom effektiverade serviceboenden, ålderdomshem och långtidsvård på hälsocentralsjukhus Enligt kvalitetsrekommendationen gäller följande inom effektiverat serviceboende, ålderdomshem och långtidsvård på hälsocentralsjukhus: "till verksamhetsenhetens personal räknas de arbetstagare inom socialoch hälsovården som medverkar i den direkta vården av klienten, såsom sjukskötare och hälsovårdare, närvårdare och primärskötare, handledare och pedagoger inom socialsektorn, utbildade hemhjälpare och -vårdare, geronomer och fysioterapeuter och ergoterapeuter bland rehabiliteringspersonalen samt de närmaste cheferna, såsom avdelningsskötare. Vid personaldimensioneringen beaktas emellertid de närmaste cheferna och rehabiliteringspersonalen endast till den del de merverkar i det direkta (klientspecifika) vårdarbetet. Om det inom enheten finns andra anställda som deltar i vårdarbetet, såsom vård- och institutionsassistenter som inte har en grundläggande yrkesutbildning inom social- och hälsovård eller omsorgsassistenter, ingår de i personaldimensioneringen endast till den del av arbetsuppgifterna som omfattar tillgodoseende av klienternas grundbehov, till exempel hjälp vid måltider, tvättning, på- och avklädning och toalettbesök. Vård- och institutionsassistenter eller omsorgsassistenter kan emellertid inte vara ensamma på ett arbetsskift och de får inte ansvara för medicinering. Anställda som utbildas genom läroavtal räknas med i
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 4 / 4 personaldimensioneringen först när de har avlagt minst två tredjedelar av studierna. Övriga studerande inom social- och hälsovård kan räknas med i personaldimensioneringen om de är anställda som vikarier inom verksamhetsenheten och via sina studier har tillräcklig kompetens för att utföra uppgifterna i branschen." (SHM 2013) Anställda inom hemvården som räknas med i personaldimensioneringen Enligt rekommendationen gäller följande: "i personalen inom verksamhetsenheten för hemvård ingår de arbetstagare inom social- och hälsovården som medverkar i den direkta vården av klienten, såsom sjukskötare och hälsovårdare, närvårdare och primärskötare, handledare och pedagoger inom socialsektorn, utbildade hemhjälpare och -vårdare, geronomer och fysioterapeuter och ergoterapeuter bland rehabiliteringspersonalen samt de närmaste cheferna. När den direkta arbetstiden inom hemvården räknas ut beaktas emellertid de närmaste cheferna och rehabiliteringspersonalen endast till den del de merverkar i det direkta (klientspecifika) vårdarbetet. Om det inom verksamhetsenheten för hemvård finns andra anställda som deltar i vårdarbetet, till exempel omsorgsassistenter, ingår de i personaldimensioneringen endast till de delar som deras arbete omfattar tillgodoseende av klienternas grundbehov, till exempel assistans vid måltider, tvättning, på- och avklädning och wc-besök eller hjälp med att sköta ärenden tillsammans med klienten. Omsorgsassistenterna kan emellertid inte vara ensamma på ett arbetsskift inom verksamhetsenheten hemvård och de får inte ha ansvar för medicinering. Anställda som utbildas genom läroavtal räknas med i personaldimensioneringen först när de har avlagt minst två tredjedelar av studierna. Övriga studerande inom social- och hälsovård kan räknas med i personaldimensioneringen om de är anställda som vikarier inom verksamhetsenheten och via sina studier har tillräcklig kompetens för att utföra uppgifterna i branschen." (SHM 2013) Rekommendationer för personaldimensionering och struktur på effektiverade serviceboenden, ålderdomshem och långtidsvården på hälsocentralsjukhus Enligt kvalitetsrekommendationen rekommenderas en personaldimensionering på minst följande: - 0,5 vårdarbetare per klient på effektiverade serviceboenden och ålderdomshem - 0,60 0,7 vårdarbetade per klient på hälsovårdscentralernas bäddavdelningar för långtidsvård. Enligt kvalitetsrekommendationen avser det rekommenderade minimiantalet personal inom effektiverade serviceboenden, ålderdomshem och hälsocentralernas bäddavdelningar för långtidsvård den faktiska dimensioneringen, där frånvarande arbetstagare ersättas med vikarier. Kvalitetsrekommendationen för fram att ett bestående vikariesystem är ett motiverat alternativ. (SHM 2013)
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 5 / 5 Rekommendationer för personaldimensionering och struktur inom hemvården För hemvården ställs inte liknande rekommendationer för minsta antal personal som för effektiverade serviceboenden, ålderdomshem eller hälsovårdscentralernas sjukhus. I kvalitetsrekommendationen understryks att verksamhetsprocesserna ska göras smidigare så att det direkta klientarbetets andel av hemvårdspersonalens arbetstid ökar. Minimibehovet av personal kan uppskattas utgående från den arbetstid som personalen använder för direkt klientarbete för att genomföra de tjänster som de äldre beviljats. (SHM 2013) Svar på frågan till fullmäktige 1. Vilken är den förverkligade personaldimensioneringen inom äldreomsorgen i Esbo? Inom den äldreomsorg som staden själv producerar motsvarar den planerade personaldimensioneringen väl den förverkligade dimensioneringen. Det här beror på att enheter och chefer kan ersätta frånvarande anställda med vikarier, antingen med fast anställda inhoppare eller med hyrd arbetskraft, så att den faktiska dimensioneringen motsvarar den planerade. Fast anställda inhoppare har placerats på långtidsvårdens enheter och hälsovårdscentralens avdelningar. Hemvården har en centraliserad pool för inhoppare. Dimensioneringen har räknats ut enligt alla klientplatser, oberoende av om alla platser är i bruk helt eller delvis. Som en följd av att verksamhetsprocesser utvecklats har Esbo sjukhus under 2014 haft ovanligt många oanvända bäddplatser. Långtidsvården har i vissa enheter haft oanvända institutionsplatser och även den kortvariga vården har haft ledig kapacitet. Den långtidsvård som staden själv producerar har kunnat räkna in omsorgsassistenterna i personaldimensioneringen, men det gällande upphandlingsavtalet har inte inkluderat denna möjlighet. På grund av detta ser det ut som den minsta tillåtna personaldimensioneringen inom köpta tjänster vore lägre än den planerade dimensioneringen inom stadens egen produktion. Utbildningen av omsorgsassistenter har inletts först under den tid då det nuvarande upphandlingsavtalet varit i kraft. a) i effektiverade serviceboenden eller ålderdomshem Den förverkligade personaldimensioneringen inom det effektiverade serviceboendet som ordnas som egen verksamhet är 0,61 (Leva och boseniorcentralen i Köklax, Gröndals minnescentral). Vid ålderdomshemmen (Aurorahemmets avdelningar för äldre) är personaldimensioneringen i snitt 0,69 med ett variationsintervall på 0,6 0,8. I den övriga långtidsvården i institutioner (Bolarshemmet 4D, Dåvitshemmet, Esbovikens vårdhem) är personaldimensioneringen i snitt 0,6. b) på bäddavdelningar eller i långtidsvård Personaldimensioneringen vid hälsocentralens avdelningar vid Esbo sjukhus (akut- och rehabiliteringsavdelningarna) är i snitt 0,8 med variationsintervallet 0,76 0,82. Bolarshemmet 4D hör i organisationen till
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 6 / 6 långtidsvården, men det är officiellt en hälsocentralavdelning. Personaldimensioneringen där är 0,61. c) inom hemvården Hemvården i Esbo följer en vård- och serviceplan som bygger på en individuell bedömning av klientens servicebehov. Alla klienter som fyller social- och hälsovårdsnämndens kriterier för klientskap inom hemvården har utan dröjsmål upptagits som klienter hos hemvården. I Esbo har man redan i flera års tid systematiskt utvecklat det direkta klientarbetets andel. d) inom köpta tjänster Den minsta tillåtna personaldimensioneringen i effektiverade serviceboenden är 0,5 och serviceboende för minnessjuka 0,6. De upphandlade enheterna måste ersätta frånvarande anställda med vikarier. Äldreomsorgens boendeserviceenhet övervakar hur personaldimensioneringen förverkligas inom de köpta tjänsterna. Social- och hälsovårdssektorn i Esbo betonar i sina tjänster att en god kvalitet på tjänsterna framför allt anknyter till hur klienterna upplever tjänsterna. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med kompetens inom äldreomsorgen. 2. Vilket slags nya verksamhetsprocesser har utvecklats i Esbo för att trygga att äldre kan bo hemma? Staden har utvecklat verksamhetsprocesser inom hela äldreomsorgen som stöder att äldre bor hemma. Det här beror på att all äldreomsorg i grund och botten anses utgöra verksamhet som stöder boende i det egna hemmet. Till exempel utvecklingen av sjukhustjänster stöder således också boende i det egna hemmet. Effektiva utredningar, undersökning, vård och rehabilitering förkortar den tid äldre tillbringar på sjukhuset och främjar hemflyttning. Ett exempel på en ny slags verksamhetsprocess är den effektiva vård- och rehabiliteringsprocessen för patienter med höftfraktur, "höftexpressen". I utvecklingen av denna process ingick flera riktade utvecklingsprocesser, bland annat för utveckling av teamet som arbetar med hemflyttning och av hemrehabilitering samt ett utvecklat samarbete med den specialiserade sjukvården. Den avancerade hemsjukvården och övrig vård som ges hemma hos klienten minskar över huvud taget äldre patienters behov av vård på sjukhus, som enligt undersökningar ökar risken för infektioner, hospitalisering och konfusion. Inom hemvården har den första bedömningen av servicebehovet koncentrerats till ett sakkunnigteam, vilket innebär att tjänsternas kvalitet blir enhetligare och att det är möjligt att ge tjänster, handledning och rådgivning mer systematiskt än förr. Det har varit möjligt att hjälpa en del av klienterna som bedöms första gången genom andra åtgärder än de tunga äldreomsorgstjänsterna. Hemvårdens system för verksamhetsstyrning gör processen tydligare och genom den är det möjligt att utöka andelen direkt klientarbete. Utvecklingsarbetet har främjats med hjälp av projekten Pareto och Sakari,
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 7 / 7 i vilka också övriga kommuner deltagit. Att äldre med minnesrelaterade sjukdomar kan bo hemma har tryggats genom att utveckla minnesrådgivning och minnescentralens processer. Den första minnescentralen öppnade i Gröndal i mars 2014. Minnescentralen ger minnessjuka personer som bor hemma de tjänster de behöver för stunden, såsom dagverksamhet, kortvarig vård och krisvård. De minnessjukas anhöriga får rådgivning samt stöd av andra i samma situation. Målet är att fortsättningsvis utveckla verksamheten så att minnescentralen kan ge anhöriga telefonrådgivning utanför kontorstid. Utvecklingen av närståendevården genom att öka utbudet på tjänster som stöder närståendevårdarna stöder boende i det egna hemmet. Utvecklingsarbetet har utförts över förvaltningsgränserna, till exempel med läroanstalter och organisationer. Målet är ett mångsidigare utbud av stöd för närståendevårdare. Inom långtidsvården gör man sig av med vård med institutionskaraktär och utvecklar den Esbospecifika, enkla verksamhetsmodellen för Leva och boseniorcentraler. I prototypen för Leva och bo-modellen, det vill säga Leva och bo-seniorcentralen i Köklax, är invånarnas egna resurser och arbetet med att stöda dem det primära i den dagliga verksamheten. Varje invånare har en egen bostad eller ett eget rum, det vill säga ett eget hem. Invånarna deltar i mån av möjlighet i att ordna aktiviteter. Enligt modellen ska äldre i långtidsvård inte vara åtskild från den övriga gemenskapen, utan de kan delta i olika aktiviteter i servicecentralen som ligger i samma byggnad, precis som andra kommuninvånare, eller sköta ärenden utanför enheten till exempel med stöd av en frivillig vän. Verksamheten i Leva och bo-seniorcentralerna ordnas av volontärer, organisationer och läroanstalter tillsammans med de boende och de anställda. Gruppverksamhet som stöder delaktighet och boende hemma har utvecklats och tagits i bruk speciellt i äldreomsorgens öppna servicecentraler på olika håll i Esbo. Dessa inkluderar Ystäväpiiriverksamheten, välbefinnandekurserna Passion för livet, grupperna Kohtaamistaide och Hyvinvointitreenit, sportklubbar och dagverksamhet. Samarbetet har utvecklats systematiskt över förvaltningsgränserna med idrottstjänsterna, biblioteken, arbetarinstitutet, församlingar, organisationer och läroanstalter. Frivilligverksamheten har utvecklats systematiskt både inom äldreomsorgen och i samarbete med Esbo Föreningarnas Samfund r.f. och övriga aktörer. Frivilligverksamheten ger kraft både åt den som utför frivilligarbete och den som är målet för arbetet. I Esbo har tiotals seniorvolontärer utbildats under se senaste åren. De kan verka som stöd för andra i samma situation eller som stöd för enskilda äldre. Informationsgången, rådgivningen och handledningen av de äldre har utvecklats. Seniorrådgivningen och samservicekontoren utför ett nytt slags samarbete för att trygga seniorrådgivning som närtjänst. Äldreomsorgen har publicerat olika slags dokument som ska stöda boendet i det egna
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 8 / 8 hemmet, bland annat broschyrerna Seniorguiden och Äldreboende i Esbo. Äldreomsorgen har också sammanställt och publicerat handboken Tartu hetkeen som ska uppmuntra till motion och samvaro. Möjligheten att bo hemma främjas av ett tillgängligt hem. Tillgänglighetsrådgivningen och information om tillgänglighet har främjats genom infoinslag och genom att utveckla metoder för egen utvärdering av boendet, så att kommunborna själva kan bedöma om deras hem är framkomliga när de ännu är tillräckligt funktionsdugliga och kan fatta beslut om frågor som gäller tillgänglighet i hemmet. Nya verksamhetsprocesser som ska stöda de äldres möjligheter att bo hemma har också utvecklats inom det förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammet Livskraft för äldre (2013 2016). Programmet har som mål att främja välfärden och funktionsförmågan bland de äldre i Esbo, hjälpa dem att bo hemma och minska ensamheten. Målet kan nås genom nya verksamhetsmodeller och servicekoncept, genom att utveckla partnerskapet med de anhöriga, andra i samma situation, föreningar, församlingar, företag som erbjuder tjänster och staden samt genom att skapa ett mångsidigare utbud av tjänster. Programmets mål lämpar sig också för att dra upp riktlinjer för annan utvecklingsverksamhet för de äldres väl som utförs av staden och dess samarbetspartner. Inom programmet har man bland annat skapat Esbospecifika modeller för bland annat köpcenterpromenader i, för att stimulera närståendevårdare, för bedömning av den egna bostadens framkomlighet och för individuell servicehandledning för boende. Det är viktigt att klienter och deras närstående deltar i utvecklingen av tjänster. I Esbo har man under de senaste åren aktivt tagit med användarna i utvecklingsarbetet. De anställda inom klientarbetet ska också ha en möjlighet att utveckla arbetet med klienter i den egna enheten. I Esbo finns olika slags strukturer för detta. Inom äldreomsorgen har man ordnat en serie av verkstäder för utveckling av deltagarbaserat klientarbete årligen sedan 2008. I verkstäderna sprids god praxis som tagits fram i andra enheter och de som utvecklat arbetet uppmuntrar varandra till att förändra sina handlingssätt genom små men målmedvetna steg. I verkstäderna deltar också klienter, boende och patienter. En "festival" som är öppen även för kommunborna, det vill säga en mässa för utvecklingsarbetet, har ordnats i foajén i Bolarskogs sjukhus årligen i november. Som en följd av utvecklingsarbetet med verksamhetsprocesserna inom äldreomsorgen bor 92,05 procent av Esbobor över 75 år hemma (30.9.2014). Enligt kvalitetsrekommendationen är det nationella målet 91 92 procent. I Esbo fungerar vårdkedjorna smidigt. Det har varit möjligt att utan dröjsmål ta in alla patienter som skickats från den specialiserade sjukvården till Esbo sjukhus år 2014, och det finns inte patienter som köar för att få långtidsvård vid Esbo sjukhus. Beslutshistoria Social- och hälsovårdsnämnden 22.10.2014, 83
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 9 / 9 Förslag Äldreomsorgsdirektör Matti Lyytikäinen Social- och hälsovårdsnämnden föreslår för stadsstyrelsen och vidare åt fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 28 andra ledamöters fråga av 8.9.2014 om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om verksamhetsprocesser som tryggar boendet hemma samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Beslut Föredragandens ändringar har beaktats i protokollet. Social- och hälsovårdsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 3.11.2014, 306 Förslag Omsorgsdirektör Juha Metso Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 28 andra ledamöters fråga av 8.9.2014 om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om verksamhetsprocesser som tryggar boendet hemma samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 17.11.2014 156 Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 28 andra ledamöters fråga av 8.9.2014 om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om verksamhetsprocesser som tryggar boendet hemma samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av Pajunen föreslog bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt.
Fullmäktige 08.12.2014 Sida 10 / 10