Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Vi växer för alla barn Falkenbergs förskoleverksamhet är idag full av nya processer, utveckling och engagemang. Det är aldrig stilla och arbetet rör sig alltid framåt. Nu samlar vi detta engagemang och riktar kraften efter vår gemensamma ledstjärna Alla ska lyckas och vi ger oss inte förrän vi når dit. Falkenbergs kommun Barn- och utbildningsförvaltningen, 311 80 Falkenberg Besöksadress: Storgatan 27. Telefon kansliet: 0346-88 64 00. Fax: 0346-597 97 www.falkenberg.se
Alla ska lyckas! När vi har brutit ned och analyserat skollagens formuleringar är det detta uttryck som mejslats fram till vår målbild eller kalla det gärna - vår vision! Uttrycket ska fungera som vår ledstjärna för att kunna forma och utveckla Falkenbergs skolor till att bli ännu bättre. Varför har vi fastnat för just dessa ord och vad lägger vi i ordens betydelse? Alla Betygsresultaten har aldrig varit särskilt höga i vår kommun. Orsaker och förklaringar har ofta söks hos elevgruppen t ex - eleverna är inte studiemotiverade, föräldrarna har låg utbildningsnivå, det blir liksom inte bättre med det elevunderlaget! Forskning har visat att förväntningar och resultatnivå har starkt samband - höga förväntningar ger goda resultat. Vi måste helt enkelt ställa oss frågan om vi menar att alla Falkenbergs barn kan/ska få med sig goda kunskaper? Svaret är ett otvetydligt jag! Därmed måste det till en ordentlig synvända, där var och en arbetar utifrån övertygelsen att alla elever, oavsett bakgrund kan klara skolan bra, och framför allt mycket bättre än idag. Jag vet att förskolans personal många gånger ser, redan i barnets tidiga år att de kan komma att få bekymmer med skolgången. Denna kompetens är viktig, men hur använder vi den kunskapen så den blir till en fördel för det enskilda barnet? Hela vår organisation måste bli mycket bättre på att förvalta denna kunskap och utifrån den ta ansvar för att rätt stöd sätts in så tidigt som möjligt. Ska Vi kunde lika gärna valt ordet kan, men vi menar att ska tydligare signalerar att vi ska kavla upp ärmarna och göra vårt yttersta, att vi ska kämpa ända in i kaklet - för varje elevs rätt till en god utbildning! Vi ska inte ge oss förrän vi nått dit! Lyckas Vi vill med detta ordval betona två saker: Goda resultat och maximal utveckling. De kan vara väldigt olika eftersom de är så individberoende. Uppdraget handlar inte bara om mätbara betygsresultat och det räcker absolut inte att ha godkänt som en generell ambitionsnivå för alla elever! Vi ska nå ännu längre, där varje elev vuxit genom att ha utnyttjat sin förmåga och därmed nått sin maximala utveckling med goda resultat som följd. Först då har vi lyckats.! Utropstecknet gör orden till en uppmaning. Lagtexten reglerar barnets rätt till utbildning och min förhoppning är att vår vision och målbild Alla ska lyckas! ska bidra till inspiration och kraftsamling i hela vår organisation. Kerstin Angel Ordförande Barn- och utbildningsnämnden...den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skollagen Kap 1 4) IT-kommun 2009 Vår gemensamma insats är en investering i våra barns, elevers och vår egen framtid 3
Tänk dig en förskola... Arja Holmstedt Svensson Förvaltningschef på Barn- och utbildningsförvaltningen Tänk dig en förskola i Falkenbergs kommun som antagit omvärldens utmaningar och det pågående reformer kräver. Jag är på väg dit Följ med! vid utvecklingssamtal. De är verkligen professionella här i sitt bemötande av barnen och oss föräldrar, säger Fredrik innan han går vidare mot entrén på förskolan. mun. - Det var Samuel som såg Svamp-Bob Fyrkant under Laxbron en dag när vi var ute och promenerade och sedan har Svamp-Bob-Fyrkant fått vara med oss under hela hösten. Om du vill kan du få ett inbjudningskort så är du också välkommen, fortsätter Mischa! Jag får en träbit som de har gjort och skrivit en massa bokstäver på och som ligger bredvid de andra bitarna i sanden. Jag noterar att det inte är några barn som cyklar runt på gården och frågar pedagogen varför. Hon berättar att de uppmärksammat att barnen leker helt andra lekar när cyklarna inte är framme, så de har cykelfria dagar på förskolan för att kunna utveckla andra lekar. Jag märker att barnen är engagerade och tar egna initiativ i sina lekar. De vuxna finns nära tillhands för att stödja och utveckla leken vidare. Jag öppnar grinden in till förskolan och går med förväntansfulla steg in på förskolans gård. Där möts jag av en grupp barn som är fullt upptagna av sin vattenlek. Jag hör dem diskutera vem som har mest och minst vatten i sin hink. - Vi kan väl mäta, vi tar måttet och så mäter vi vem som har flest mått i sin hink, säger ett av barnen. De plockar fram ytterligare två hinkar och börjar hälla över. Jag hör att barnen tränar sig i att använda matematiska termer, kommunicera, samarbeta och pröva sig fram i sina lekar. På väg in möter jag pappa Fredrik som är på väg att lämna sin dotter Emilia på förskolan. - Hej, säger jag, stannar och pratar med Fredrik en stund. Han berättar att Emilia nu snart skall börja i en förskoleklass och att han är nöjd med förskolans sätt att arbeta med barnen. Han upplever att de utmanat Emilia i sitt lärande och att han som förälder är delaktig i Emilias utveckling genom all dokumentation på förskolan, i hennes portfolio och Innan jag hinner längre in på gården kommer en pedagog med ett barn och hälsar mig välkommen. Barnet undrar vem jag är så jag presenterar mig och tillägger att jag är nyfiken på hur de har det på sin förskola. - Jag kan visa dig runt, säger pojken som heter Karl. Jag blir alldeles varm och glad inombords över hans sätt att möta mig. Han tar min hand och vi går vidare till ett par barn som gräver i sandlådan. Karl berättar för de andra barnen att de har besök idag och att han visar mig runt. - Vi bygger vidare på vår vattenbana, säger en flicka som heter Mischa, en bana där vi skall bjuda in andra barn att pröva sina Svamp-Bob Fyrkant. - Oj då, svarar jag, vem är Svamp-Bob Fyrkant? - Det är kompisar till oss här på förskolan som vi arbetat med i ett projekt under hela hösten, säger Mischa. Hon tar fram en tvättsvamp och berättar att det är hennes Svamp-Bob-Fyrkant, svampen har fått ögon, näsa och 4... barnen är engagerade och tar egna initiativ i sina lekar. De vuxna finns nära tillhands för att stödja och utveckla leken vidare 5
Jag tackar för hjälpen och lämnar Karl. Jag går vidare in mot förskolan, skjuter upp dörren och går försiktigt in i byggnaden. Där möts jag av en stor fondvägg med uttrycket: Alla ska lyckas! Där finns även en storbilds- TV som rullar ut aktuella bilder från verksamheten. Här blir jag stående en stund för att titta på bilderna. Oj vad många olika aktiviteter de här barnen får vara med om, tänker jag. På väggarna är barnens bilder och teckningar uppsatta med tankar och reflektioner som barnen och de vuxna gjort tillsammans. Mitt första intryck är att denna förskola arbetar med värdegrundsfrågor och med att dokumentera barns lärande. Värdegrundsfrågorna uttrycker man i mål. Jag blir naturligtvis nyfiken på hur värdegrunden tar sig uttryck i förskolans vardag. Och hur man arbetar med kärnuppdragen, omsorgsutveckling och lärande! Jag ser mig nyfiket omkring i entréhallen och undrar var jag ska börja mitt besök. Jag går mot ljuden av ett dämpat men energiskt sorl från både barn och vuxna en bit längre in i lokalerna Väl inne på torget på förskolan möts jag av ett rum som är uppdelat i många små lekhörnor och hela rummet är fyllt med olika platser för aktiviteter. Det är en blandning av skapande och lugna vrår. På golvet leker en pedagog en engagerande bygglek tillsammans med en grupp barn. En flicka som just börjat på förskolan står lite avvaktande vid sidan om och jag hör hur pedagogen direkt stödjer och hjälper henne in i leken med de andra barnen. Överallt finns utställningar och dokumentation över barnens alster och utveckling. Glada färgsprakande teckningar blandas med foton som visar barnens lärande och engagemang. Här presenteras en stor variation av olika sätt att lära. Det handlar om att berätta om t.ex. arbetet med ägget som blev en orm och hur de kom fram till hur lång ormen är. Det finns också teckningar och foton på barnens familjer och hem, och från besöket på biblioteket. Det är tydligt att barnens egna funderingar och frågor ligger till grund för arbetena. Plötsligt kommer en förskollärare fram till mig och hälsar mig välkommen. Han säger att han är glad över att få visa mig runt och att han är stolt över att arbeta i Falkenbergs kommun som verkligen tar barnens utveckling på allvar. Jag blir riktigt glad och stolt över det han säger. Förskolläraren heter Mats och han berättar att de påbörjat arbetet med systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att de frågar sig -HUR skapar vi förutsättningar för barnens utveckling och lärande i vår verksamhet? - Vi utgår från barns egna erfarenheter, intressen och motivation. För att kunna arbeta så måste vi lyssna, På ett nästan magiskt sätt får hon barnen att engagera sig i 6 varandras tankar och lösningar 7
observera och alltid ha barnen i centrum, berättar han. Alltså frågar vi oss: Vad vill barnen berätta för oss? Han berättar också att barn lär i ett för dem meningsfullt sammanhang där deras eget intresse, motivation och engagemang får utrymme. Jag frågar då Mats om han kan visa mig något bra exempel på det han berättat om. - Kom ska jag visa dig, säger han. Vi går vidare till pedagogen Anna som är omringad av intresserade barn och när jag kommer nära ser jag att Anna har en läsplatta i sin hand. Hon visar mig en plats vid bordet. Vi arbetar med teknik nu och barnen får själva pröva på att få loss en av klossarna i spelet block it. Det var Lisas idé när hon kom till förskolan idag och ville visa ett spel hon spelat. Plattan går runt bland barnen och de hjälper varandra att lösa uppgiften. Glada tillrop kommer från barnen när någon lyckas lösa den. Jag noterar pedagogens sätt att ställa frågor till barnen under tiden de löser uppgiften. På ett nästan magiskt sätt får hon barnen att engagera sig i varandras tankar och lösningar. Jag reser mig och går vidare till andra delen av torget där tre barn målar regnbågar vid stativ. Ett av barnen berättar att han såg en regnbåge när det regnade igår och den var så vacker så han och hans mamma tog kort på den. Idag hade han kortet med sig till förskolan och visade det för två andra barn som blev nyfikna och ville måla av regnbågen. En pedagog tog fram ett prisma och visade barnen hur man kan göra regnbågar utan regn. Barnen är ivriga att berätta att det är ljuset som gör att man kan se samma färger i en prisma som i en regnbåge. De kan berätta om alla färger som regnbågen innehåller: röd, orange, gul, grön, blå, lila. Jag tackar barnen för det de berättat samtidigt som jag hör smittande skratt, från rummet bredvid. Jag kan inte låta bli att gå dit. Jag finner tre flickor som dansar disco framför väggspegeln till Dannys Amazing. De är så upptagna av sin dans att de inte märker att jag tittar in. De rör sig till musiken och dramatiserar sin dans med krumbukter och små hopp. Jag ler och tänker på hur enkelt barn kan underhålla sig när miljön är tillåtande. En pedagog som heter Ailja kommer fram till mig och frågar om jag vill vara med och duka och hämta maten idag. Det är klart att jag vill och följer med. Hon har redan informerat Ebba och Per, som har hand om måltiden idag, att jag eventuellt ska hjälpa till. Idag är vi 19 barn och 4 vuxna som ska äta, berättar Ailja, och vi har 4 bord att sitta vid. Ebba hämtar korten som barnen satt upp i tamburen när de kom till förskolan. Hon och Per lägger ut korten vid borden och räknar sedan samman hur många tallrikar det blir vid varje bord. Ebba som är snabb ropar, - Jag behöver 6 tallrikar vid mina bord! Per funderar länge innan han lägger ut sina kort och kommer till Ailja och frågar: 8 Plattan går runt bland barnen och de hjälper varandra att lösa uppgiften 9
-Kan du hjälpa mig? Vad vill du ha hjälp med, frågar Ailja? Jo, säger Per, om jag lägger ut mina kort som vanligt blir det så många barn vid ett av borden och nästan inga vid det andra. Ailja frågar: -Kan du göra på något annat sätt? Ja, svarar Per, om jag flyttar Mischa och Felicia till det bordet så blir det 5 barn och en vuxen vid bordet och 6 barn och 1 vuxen vid det andra. Bra, då tycker jag du skall göra så, säger Ailja. Vilket enkelt och fint pedagogiskt exempel på hur man arbetar med problemlösning. Vid middagen serveras det idag spagetti, köttfärssås, sallad och morotsstavar. Barnen pratar om det de gjort innan maten och jämför hur många morotsstavar de tagit. -Jag har tagit dubbelt så många som du, säger Erik till Muhammed. -Jag ville bara ha två, säger Muhammed. Då har Erik fyra, säger Lisa i förbifarten, och jag tänker att de här barnen utvecklar sin förmåga när det gäller mängd, antal, ordning och talbegrepp på ett naturligt sätt. När barnen avslutat måltiden tar de sina tallrikar och källsorterar matresterna i olika kärl. De skrapar mat och fruktskal i en bunke och slänger papper i en annan innan de ställer tallriken på vagnen. Vilket bra sätt att lära barnen ta hänsyn till vår miljö. Efter maten är det dags för vila, sagostund eller lekarbete. Det är varje barns behov som avgör var de skall vara. Emil är otålig och drar Justina i armen. -Kom nu vi skall ha en lekstund. Justina berättar för mig att det är lekarbete Emil menar. -Vad innebär lekarbete, frågar jag? I lekarbete ges barnet möjlighet att i lekens form arbeta med sin utveckling tillsammans med en trygg vuxen. Målet är att barnet ska utvecklas socialt, känslomässigt och språkligt samt stärka sin koncentrationsförmåga och självkänsla. Det är ett sätt att stödja barnet i dess utveckling av förmågan att leka, arbeta och lära tillsammans med andra barn. De små barnen läggs i sina vagnar utomhus för en sovstund medan de lite äldre barnen samlas i soffan för en saga. Jag sätter mig på en kudde vid soffan och drömmer mig bort en stund. Pedagogen som läser stannar upp då och då och uppmuntrar barnen till att ställa frågor samt låter dem prata med varandra om sagan och bilderna. Jag hör att hon är medveten om att samtalet blir en av många språkutvecklande aktiviteter som dagligen sker i förskolan. När sagan är slut hör jag pedagogen säga: -Lyssna, visst hör jag att vattnet forsar i vattenrännan? Och jag undrar hur det går för regnbågarna? Barnen som målade går bort till stafflierna och fortsätter måla med sina färger. Jag tackar nu för mig och tänker att barnen på denna förskola verkligen möter pedagoger som hela tiden utgår från att det är för barnens skull de är här. Det känns tryggt att veta att alla förskolor utgår från att uppnå en likvärdig kvalitet enligt förskolans läroplan. Det ska inte spela någon roll vilken förskola jag väljer till mitt barn i Falkenbergs kommun. Hur skapar man en verksamhet som alltid har barnen i centrum med engagemang och arbetsglädje, funderar jag, när jag vandrar vidare mot förskolans arbetsrum? Jag har bestämt träff med förskolans förskolechef, Birgitta. Hon berättar att det handlar om att både hon och arbetslaget har ett stort engagemang för sitt uppdrag och att alla har fått en fortbildning i ICDP som handlar om vägledande samtal. - Jag som förskolechef arbetar för att stödja min personal samtidigt som jag hela tiden utmanar mina pedagogers föreställningar om omsorg, lärande och utveckling., säger Birgitta. Jag leder genom att hela tiden själv vara nyfiken och lärande i förhållande till förskolans uppdrag. Det är många 10 Målet är att barnen ska utvecklas socialt, känslomässigt och språkligt samt stärka sin koncentrationsförmåga och självkänsla 11
gånger en svår balansgång för jag vill hela tiden vara en förebild för mina medarbetare, säger Birgitta innan hon försvinner bakom hörnet. På väg mot utgången möter jag en grupp människor som verkar välkända på förskolan och som jag ser blir varmt välkomnade av personalen. Det visar sig vara förskolans verksamhetspolitiker som är på besök. Jag frågar gruppen varför de är på förskolan och får till svar Alla ska lyckas! att detta är ett vanligt förskolebesök som bygger på intresse för verksamheten och vikten av att bygga goda relationer i hela organisationen. Goda relationer klingar i mina öron när jag lämnar förskolan. Alla ska lyckas! Vägen till högre måluppfyllelse Vi lämnar nu förskolan som lade energi på att likna hemmet och öppnar istället upp för förskolan där vi lägger energi på att se möjligheterna hos varje barn. Det blir inte som det blir - utan det blir som vi tänker, planerar och gör. Det blir inte som det blir utan det blir som vi tänker, planerar och gör! All personal inom Barn- och utbildningsförvaltningen måste arbeta utifrån att det är möjligt att barnen utmanas och utvecklas. Det är vår uppgift att stödja och hjälpa alla att hitta vägar för att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Vi skall inte nöja oss förrän det är uppnått. - Hamnar vi en återvändsgränd måste vi hitta nya vägar. De styrdokument som förskolan bygger på ska märkas i verksamheten, däri finner vi vårt uppdrag. Fem målområden... Falkenbergs Barn- och utbildningsnämnd har antagit en verksamhetsplan som innebär att alla verksamheter ska präglas av styrdokumentens intentioner med speciellt fokus på våra fem målområden: Resultat och resurser Inflytande, delaktighet och ansvar Samverkan Lärmiljö Lärande organisation } } Kärnuppdrag Stöduppdrag 12 13
Målområdena i Verksamhetsplanen Våra målområden kan delas upp i kärnuppdrag och stöduppdrag för att uppnå goda resultat. Resultat och resurser samt inflytande, delaktighet och ansvar ingår i förskolans kärnuppdrag enligt styrdokumenten. Samverkan, lärmiljö och lärande organisation är stöduppdrag för att lyckas med uppdraget. Detta betyder inte att målområdena är olika viktiga. Det betyder att vid utvärderingstillfällena är kärnuppdraget i fokus medan vi analyserar i vilken grad stöduppdragen bidragit till högre måluppfyllelse. Kärnuppdrag Resultat och resurser Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Förskolans kärnuppdrag är en blandning av omsorg, lärande och utveckling. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras lust att lära ska stimuleras. Förskolans kärnuppdrag är att barnen ska ha kunskaper som är användbara i en komplex vardag att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är viktiga kunskaper som vi tror är gångbara i framtiden. Människans förmåga att gestalta-berätta-beskriva-jämföra-reflektera-kritiskt granska-planera-kommunicera och argumentera har varit och är värdefulla kvaliteter som vi är övertygande om kommer att gälla i framtiden. Dessa kvaliteter stämmer väl med intentionerna i styrdokumenten. Systematiskt kvalitetsarbete Det handlar om att genom pedagogisk dokumentation ta fram underlag, analysera och utvärdera se vad som kan bevaras och vad som behöver förbättras. Detta gör vi kollektivt eftersom alla anställda inom Barn- och utbildningsförvaltningen ska vara delaktiga. Efterfråga resultat på alla nivåer. Vi vet genom beprövad erfarenhet att det måste pågå parallellprocesser. Det betyder att vår fokusering måste ha en tillämpning på alla nivåer i organisationen. Ett exempel är tidiga insatser för stöd till de barn som är i behov av det. För detta måste arbetslaget ha en agenda och en klar arbetsstruktur. Förskolechefen måste fråga efter resultat liksom förvaltningen efterfrågar hur arbetet fortlöper och vilka resultat vi uppnår. Långsiktigt arbete Forskning påvisar att pedagogisk utveckling tar tid och för att nå resultat måste man vara uthållig och fokusera under flera år. Inflytande, delaktighet och ansvar En individ som har inflytande tar ansvar för sin situation och bidrar till verksamhetens utveckling. En individ som känner sig utsatt har svårt att ta ansvar och bidrar inte till verksamhetens positiva utveckling. Vårt arbete ska inriktas på följande områden: Utbilda demokratiska människor Förskolan skall lägga grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Ge ett växande ansvar och intresse hos barnen så att de på sikt aktivt ska kunna delta i samhällslivet. Arbeta med förmågor, enligt läroplanens intentioner, innebär till exempel att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Delaktighet mellan förskola - hem - är viktig för att bygga tillitsfulla relationer. Vårdnadshavarna ska ges möjlighet till insyn i och vara delaktiga i sina barns vardag. Förskolan ska arbeta för att ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll - är av stor vikt för barnens lärande, välmående och motivation. Det handlar om att behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. 14 Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande 15
Stöduppdrag Arbetet med högre måluppfyllelse bygger på Samverkan, Lärmiljö och Lärande organisation. Vårt arbete ska inriktas på: Samverkan Förskolan lever i en alltmer globaliserad värld som en del och spegling av samhället. Det innebär att förskolan inte kan isolera sig, utan vara öppen mot samhället och kunna förhålla sig till exempelvis föräldrars företag och andra kulturer. Detta måste vara en del av förskolans innehåll och processer. Förskolan behöver en dialog med omvärlden, utåt där vi beskriver och förklarar vad som är förskolans uppdrag och inåt måste vi lyssna och ta till oss omvärldens förväntningar. Goda och förtroendefulla relationer är nödvändiga förutsättningar för att god kvalitet ska upplevas i förskolan. Lärmiljö -verksamheten ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Lärandet sker genom lek och kreativa miljöer. Lärandet ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Lärande organisation Öppenhet eller transparens är avgörande i en lärande organisation. Vi har en organisation där vi kan och ska lära av varandra och där klimatet är tillåtande. Det handlar också om pedagogisk dokumentation, uppföljning och analys av verksamheten, samt att gemensamt lära och utveckla förskolan. Detta ska genomsyra alla nivåer i organisationen Förväntningar Tidigare erfarenheter visar att höga förväntningar skapar höga resultat. Därför är det viktigt att vi har höga förväntningar i alla delar av våra verksamheter. Det handlar om att målen i förskolan måste styra det som planeras och på alla nivåer i verksamheten ska det synas vart vi är på väg, vilka mål vi arbetar mot och vilka förmågor som ska utvecklas. Förväntningar på pedagoger och arbetslag. - Att barn är olika innebär att alla inte kan göra samma saker för att utvecklas. Vi förväntar oss att pedagogerna planerar så att barnen efter behov får möta olika vägar för att utvecklas. - Att arbeta med pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten. Vi förväntas oss att pedagogerna följer upp, analyserar och utvecklar verksamheten för att ge varje barn utmaningar för att utvecklas. -Att samarbeta med hemmen för att bygga relationer. Vi förväntar oss att pedagogerna informerar och gör vårdnadshavarna delaktiga i sina barns utveckling och vardag. -Att verksamheten utgår från målen i läroplanen. Vi förväntar oss att pedagogerna tar tillvara och stärker barnets intressen för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter utifrån målen i läroplanen. Vi förväntar oss också att pedagogerna arbetar på ett utforskande nyfiket sätt tillsammans med barnen där barnens intressen och erfarenheter tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. 16 Målmedvetet arbetar vi tillsammans för att skapa den bästa förskola vi kan utifrån våra gemensamma resurser och det räcker långt! 17
Förväntningar på förskolechefer Ledarskapet i förskolan går ut på att leda lärandet. Det innebär att pedagogerna leder barnens lärande och förskolecheferna leder pedagogernas lärande. Att leda lärandet betyder inte att man har svar på alla frågor utan snarare att man kan leda processer om nytt lärande. För att skapa ny kunskap i gruppen behöver arbetssätten bygga på att alla går in med öppna frågor och tar del av andras erfarenheter och tankar. Det är av störta vikt att vi tidigt följer upp barnens lärande. Vi får inte lämna någon! Barn som behöver mer stöd och stimulans i förskolan ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Framtid... Vårt framtidsfokus handlar om att skapa förutsättningar för våra barn och ungdomar att möta de krav och förväntningar som ställs på medborgaren i morgondagens samhälle. Det är därför av största vikt att vi fortsätter det påbörjade gemensamma arbetet med att höja kvaliteten och öka elevernas måluppfyllelse. För att detta ska bli lyckosamt behöver vi fokusera och samlas kring följande utmaningar: Utmaning 1: Vi ser en framtid där barnens resultat ständigt förbättras och visar på allt högre måluppfyllelse och meritvärden. De barn som når målen blir allt fler och vid utvärderingar kommer intentionerna i styrdokumenten att framgå på ett tydligt sätt i verksamheten. Utmaning 2 Vi ser också att delaktigheten, inflytandet och ansvaret ökar alla som arbetar i verksamheten kan berätta om sitt inflytande och sin delaktighet i arbetet på ett konkret och tydligt sätt. Utmaning 3 Vi har ett i förvägsystem. Hela vår verksamhet kommer alltmer att präglas av detta system där hela personalen har inflytande, tar ansvar och kommer med konstruktiva tankar som leder till förbättringar. Det är effekten av att vi arbetar i en lärande organisation och tillsammans utvecklar vårt vinnande koncept. Utmaning 4 Barnens föräldrar får tidigt information om förskolans läroplan och kursplaner och kan genom denna kunskap vara delaktiga och aktiva i sina barns skolarbete. Utmaning 5 Vi har en likvärdig förskola i vår kommun det spelar ingen roll vilken förskola jag som förälder väljer till mitt barn alla är lika kvalitativa! I vår förskola ska alla lyckas! Arja Holmstedt Svensson Förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Jag kan!!! 18 19 ADmartinsson/Marknadspartner. Foto sid 1,3, 5, 6, 7, 9, 11,12, 13,14,17, 18 Falkenbergs Kommuns bidarkiv, Sid 2, 8, 15,16, 19 istockphoto. Tryck Litografen 201208