Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Den låga nybyggnadsnivån, och den därmed växande bostadsbristen, har tillsammans med diskussionen om höga byggkostnader, medfört att debatten om bygg- och bostadssektorn tagit fart. Det figurerar många förenklingar, missuppfattningar och rena felaktigheter när det gäller byggkostnader, både i media och bland politiker. En missuppfattning som figurerar är att det är dyrt att bygga i. Entreprenadkostnader Byggledningsföretaget Gardiner & Theobald har gjort en undersökning av entreprenadkostnaden i ett trettiotal länder. Undersökningen avser traditionella flervåningshus av innerstadstyp och av hög kvalitet. De redovisade projekten innehåller ett varierat antal våningar, från fyra våningar (, och ) till tio våningar (, och ). Kostnaden redovisas i euro per kvadratmeter för både projekt med låg och hög kostnadsnivå. Undersökningen avser entreprenadkostnaden mätt i euro per kvadratmeter, exklusive moms, 2001. Entreprenadkostnad (låg) för flerbostadshus inom EU 2001 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 EUR/kvm har i förhållande till många andra länder inom EU betydligt lägre kostnader per kvadratmeter. Entreprenadkostnaden i diagrammet ovan avser projekt i det lägre intervallet där redovisar en kostnad per kvadratmeter på knappt 830 euro, vilket motsvarar cirka
7 360 kronor per kvadratmeter, vid en eurokurs på 8,91 1. De svenska byggarna klarar alltså att bygga hus relativt billigt. Den lägsta entreprenadkostnaden hade (640 euro/kvm, vilket motsvarar cirka 5 700 kronor) och den högsta hade (1470 euro/kvm, vilket motsvarar cirka 13 100 kronor). I genomsnitt är entreprenadkostnaderna inom EUländerna cirka 8 700 kronor per kvadratmeter. Entreprenadkostnad (hög) för flerbostadshus inom EU 2001 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 EUR/kvm Jämförs istället entreprenadkostnader för projekt med hög kostnadsnivå, förbättrar sig ytterligare. Entreprenadkostnaden i var cirka 1 000 euro per kvadratmeter, vilket motsvarar cirka 9 200 kronor. I genomsnitt bygger EU-länderna för cirka 1 500 euro/kvm, vilket motsvarar cirka 13 400 kronor. Svenskarna bygger alltså för 4 200 kronor mindre per kvadratmeter för ett likvärdigt projekt. bygger till avsevärt högre kostnader jämfört med vad EU-länderna bygger i genomsnitt, cirka 8 600 kronor per kvadratmeter mer. Näringsdepartementet i har gjort en annan europeisk jämförelse av byggkostnaderna 2. Jämförelsen avser byggkostnaderna för uppförandet av ett småhus exklusive markkostnaden, finansieringskostnaden och skatterna. Däremot tar man hänsyn till byggherrekostnaderna, dvs. kostnaderna för projektering, administration etc. Departementet har beräknat, genom att ta fram ett s.k. hedoniskt prisindex, hur mycket ett typiskt danskt enfamiljshus skulle kosta i ett antal europeiska länder. Antalet byggnadsarbetare och vilken typ av material är på så sätt identiskt. Studien visar att har de högsta 1 Samtliga jämförelser mellan EUR och SEK görs vid en eurokurs på 8,91. Källa:Forex. 2 Construction costs i Denmark a comparison with other countries 2000, finns att hämta på www.efs.dk
byggkostnaderna för uppförandet av huset, cirka 1, 4 miljoner svenska kronor. 3 I skulle det knappt kosta 900 000 kronor att bygga ett likvärdigt hus, vilket är cirka 70 000 kronor mindre än genomsnittet. I Portugal skulle det vara billigast att bygga. Där skulle huset kosta cirka 530 000 kronor. Belgien Österrike Portugal Byggkostnader inkl. byggherrekostnader för enfamiljshus inom EU 1999 0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000 DKK Källa: Construction costs i Denmark a comparison with other countries 2000 Lönekostnader I har arbetarlönerna inom byggsektorn legat högre än genomsnittet i näringslivet. I slutet av 1980-talet var lönenivån inom byggsektorn cirka 30 procent högre än genomsnittet i industrin. Från 1990-talets kris sjönk differensen gradvis till knappt tio procent 1997. Under de senaste åren har dock lönerna ökat snabbare i byggsektorn än genomsnittet för industrin. Trots att svenska byggnadsarbetare har relativt höga löner jämfört med näringslivet i övrigt hamnar de i ett internationellt perspektiv på en genomsnittlig nivå. Lönekostnaden i, för anställda med utbildning, var cirka 15,70 euro, vilket motsvarar cirka 140 kronor per timme, exklusive sociala avgifter. Den genomsnittliga lönekostnaden per timme inom EU var cirka 16 euro (143 kronor). Den högsta timkostnaden hade (cirka 240 kronor per timme) och den lägsta hade (cirka 90 kronor). 3 Samtliga jämförelser mellan DKK och SEK görs vid en kronkurs på 1,20. Källa:Forex.
Lönekostnad för anställda med utbildning (exkl. sociala avgifter etc.) inom EU 2001 0 5 10 15 20 25 30 EUR/timme Tas sociala avgifter, försäkringar, skatter etc. med i jämförelsen var den genomsnittliga lönekostnaden per timme för en europeisk byggnadsarbetare cirka 220 kronor. Lönekostnaden för en svensk byggnadsarbetare var cirka 270 kronor per timme, vilket innebär att svenska byggföretag, i relation till de övriga EU-länderna, betalar en stor andel sociala avgifter etc. hade den högsta lönekostnaden per timme, om man tar hänsyn till sociala avgifter etc., följt av och. Lägst timkostnad hade och, med 106 respektive 126 kronor per timme.
Lönekostnad för anställda med utbildning (inkl. sociala avgifter etc.) inom EU 2001 0 5 10 15 20 25 30 35 40 EUR/timme Materialkostnader I den allmänna debatten hörs ofta att byggmaterial går att köpa i andra länder till hälften så höga priser som i. Exempelvis sägs det att kakel och toalettstolar är dubbelt så dyra i jämfört med. Diagrammet på nästa sida visar den sammanvägda kostnaden för elva olika typer av material, bland annat betong, murbruk, stål, glas, stomme och grus. Materialkostnaden skiljer sig åt beroende på vilken typ av material som undersöks och i vilket land. Det land som har den högsta kostnaden (euro/ton) för en viss typ av material får då högst poäng. Den sammanvägda materialkostnaden i är ungefär som den genomsnittliga europeiska materialkostnaden. Kostnaden för grus och glas var lägre i än i de flesta andra länderna, medan kostnaden för betong var å andra sidan något dyrare jämfört med majoriteten av EU-länderna. däremot har relativ sett den lägsta kostnaden för material jämfört med de andra EU-länderna. I var de flesta av typerna av material relativt sett dyra. fick därför den högsta sammanvägda materialkostnaden inom EU. Det ska dock beaktas att jämförelsen ovan inte har viktats efter hur mycket material som används i ett projekt. Olika typer av material används mer eller mindre i ett projekt, exempelvis används betong och stål i högre grad jämfört med glas.
Sammanvägda kostnader för material exkl moms inom EU 2001 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Boendekostnader Boendekostnadernas andel av den disponibla inkomsten ökade kraftigt i under 1990- talet, från 22 procent till 32 procent. Det innebar en ökning med 45 procent. Den viktigaste orsaken var de omfattande skattehöjningar i samband med skattereformen. Bland annat höjdes fastighetsskatten och byggmomsen. Dessutom momsbelades energi, sophämtning, vatten, avlopp och fastighetsskötsel etc. Boendekostnadernas andel har de senaste åren minskat, till följd av att räntan har fallit, och utgör idag knappt 30 procent av den disponibla inkomsten. Den genomsnittliga boendekostnaden inom EU utgör 23,5 procent av hushållens konsumtion. I boendekostnaden ingår bland annat kostnader för, vatten, bränsle, reparationer och underhåll och räntekostnader. Boendekostnadens andel av hushållens konsumtion var högst i Luxemburg (30 %), följt av och (28 %). I däremot gick knappt 13 procent av hushållens konsumtion till boendekostnader.
Boendekostnadernas andel av hushållens konsumtion inom EU 2000 Luxemburg Belgien Portugal Österrike 0 5 10 15 20 25 30 35 Källa: European Housing Statistics 2000 För att kunna jämföra boendebeskattningen länderna emellan, utan att räkna om det i en och samma valuta, krävs att den totala boendeskatten, dvs. bygg- och boendemoms samt fastighetsskatt, sätts i relation till den totala konsumtionen. I diagrammet på nästa sida ser vi att hushållen i betalar högst andel av konsumtionsutgifterna i boendeskatt (10 %). Därefter följer de danska och de franska hushållen (9 %). Lägst boendeskatt betalar man på, cirka 3 procent av konsumtionsutgifterna.
Luxemburg Österrrike Skattetryck - boendeskatternas andel av hushållens konsumtion inom EU 1999 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: European Housing Statistics 2000, OECD 2000, World Taxpayers Associations 2001 Slutsatser När det gäller byggkostnader är byggsektorn byggherrar, entreprenörer och materialtillverkare i - relativt effektiv i ett internationellt perspektiv. hamnar bland de billigaste länderna när man jämför entreprenadkostnaderna för uppförandet av traditionella flervåningshus av innerstadstyp med hög kvalitet samt byggkostnaderna för uppförandet av småhus. Det är alltså inte dyrare att bygga i än i många andra länder inom EU. Vid en internationell jämförelse av boendekostnaderna hamnar istället betydligt högre än det europeiska genomsnittet. Det beror till en viss del på att vi i liksom i våra nordiska grannländer måste värma upp husen betydligt mer än vad exempelvis Medelhavsländerna behöver. En annan viktig förklaring till de höga boendekostnaderna i är att byggandet och boendet är högt beskattade. De svenska hushållen har de högsta boendeskatterna inom EU. Det är därför viktigt att skilja mellan byggkostnad och boendekostnad. Byggkostnaden utgör visserligen grunden i boendekostnaden, men det är skatterna och driftkostnaderna som utgör den största delen av hyran. 2003-01-30 För ytterligare information kontakta Jessica Johansson, ansvarig för bostadsfrågor tel: 08-698 58 84, eller jessica.johansson@bygg.org