HEMLIGHETEN BAKOM ETT RAKT SLAG

HEMLIGHETEN BAKOM ETT RAKT SLAG EN STUDIE OM INFALLSVINKELNS PÅVERKAN PÅ SVINGSPÅRET Författare: Niklas Bergdahl Anders Molin Specialarbete TU 07-10 Januari 2010

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: Hemligheten bakom ett rakt slag Infallsvinkelns påverkan på svingspåret Kurs: TU 07-10 Författare: Handledare: Niklas Bergdahl och Anders Molin Carl-Magnus Strömberg och Rickard Thörnqvist Nyckelord: Bollflyktslagar, infallsvinkel, svingspår, svingplan, svingbågen Syfte: Metod: Teori: Empiri: Resultat: Syftet med studien är att presentera ett synsätt gällande bollflyktslagsmodellen genom att utreda vad som krävs för att uppnå ett rakt svingspår samt undersöka hur svingspåret påverkas av klubbhuvudets infallsvinkel och svingplanets lutning samt hur det skiljer sig utifrån om spelaren slår upp eller ner på bollen. Vi har först skapat oss en bild och en förståelse utifrån teorin och sedan gått vidare med att testa vår tes i praktiken, för att därefter analyserat teorin och empirin för att svara på vår frågeställning. I det teoretiska avsnittet har vi utgått ifrån cirkelns geometri och tredimensionella koordinatsystem för att göra detta golfspecifikt samt definierat rörelser och riktningar för att slutligen presentera lagar och principer för bollflykten och hur dessa är beroende av varandra. I empirin presenterar vi primärdata som används i studien där vi gjorde relevanta tester för studien, genom att vi slog bollar med driver och mellanjärn och mätte bollflykten med hjälp av analysverktyget TrackMan, för att testa vår tes. Den förändring eller kompensation för infallsvinkeln som spelaren kan göra för att få ett svingspår som är 0, är genom att ändra svingriktningen. Detta kan göras med hjälp av att ändra kroppens linjering eller att utifrån en linjering parallell med mållinjen ändra svingriktningen på annat sätt. Eftersom infallsvinkeln och det vertikala svingplanets lutning skiljer sig åt mellan olika klubbor, krävs det skillnader i svingriktningen för att lyckas uppnå ett svingspår som är lika med mållinjen. Det skiljer sig beroende på om spelaren vill slå upp eller ner på bollen. 2

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 4 1.1 BAKGRUND 4 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 5 1.3 AVGRÄNSNING 5 2 METOD 7 2.1 ÄMNE OCH PERSPEKTIVVAL 7 2.2 ANGREPPSSÄTT 8 2.3 TEORI 8 2.4 DATAINSAMLING 9 2.5 TROVÄRDIGHET OCH KÄLLKRITIK 10 3. TEORI 12 3.1 CIRKELNS GEOMETRI 12 3.2 RÖRELSER OCH KOORDINATSYSTEM 12 3.2.1 GOLFSVINGENS KOORDINATSYSTEM 14 3.3.2 KLUBBHUVUDETS RÖRELSE 15 3.3 BOLLFLYKTSLAGSMODELLEN 16 3.3.1 BOLLFLYKTER 16 3.3.2 DEFINITION AV RAKT 16 3.3.3 LAGAR FÖR BOLLFLYKTEN 17 3.3.4 PRINCIPER 19 3.3.5 SVINGBÅGEN OCH SVINGPLAN 19 4. EMPIRI 24 4.1 BAKGRUNDEN TILL VÅR EMPIRISKA STUDIE 24 4.2 MELLANJÄRN 24 4.2.1 RAK LINJERING 24 4.2.2 ÖPPEN LINJERING 25 4.3 DRIVER 26 4.3.1 RAK LINJERING 26 4.3.2 STÄNGD LINJERING 27 4.4 50/100- FÖRHÅLLANDET 28 4.5 NOTERINGAR FRÅN DATAINSAMLINGEN 28 5 ANALYS 29 5.1 ATT UPPNÅ ETT RAKT SVINGSPÅR MED MELLANJÄRN 29 5.2 ATT UPPNÅ ETT RAKT SVINGSPÅR MED DRIVER 29 5.3 SVINGENS KOORDINATSYSTEM 30 6 SLUTSATSER 32 KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 39 40 1 Inledning 3

For years we have heard the mantra swing all clubs the same way. But I would not agree to that. 1 Fredrik Tuxen 1.1 Bakgrund Den input vi fick under utbildningen som antydde att det finns saker som inte stämmer gällande bollflyktslagsmodellen kom från några föreläsare som ställde sig kritiska till vissa aspekter av vad vi lär ut idag. Vi fick förklarat de tre dimensionerna och svingens koordinatsystem samt modellens brister, såsom att klubbans lie inte finns med. Vidare öppnades våra ögon och vår nyfikenhet ytterligare av föreläsare som förklarade golfsvingen utifrån cirkelns geometri. Svårigheten i att ha en modell gällande golfsvingen anser vi kommer ifrån det lutande planets komplexitet och att omgivningen varierar, vilket fick igång våra tankar. Kan det vara så att som vi tränare undervisar idag med videokamera blir våra elever automatiskt styrda till en rak kroppslinjering, för att vår svinganalys ska bli så korrekt som möjligt? Finns risken att detta leder till att spelaren i fråga indirekt utgår ifrån att en korrekt kroppslinjering är rak, med följden att möjligheten att variera bollflykterna begränsas? Genom detta började fler frågor komma upp och vi kände oss inte säkra på vad som verkligen händer i svingen utefter hur vi själva lärde ut och ville starta en process för att öka vår kunskap inom cirkelns geometri och därigenom kopplingen mellan klubbans infallsvinkel och svingspåret. Den tydligaste frågan som kom upp i denna diskussion och som ligger till grund för att vi ville göra denna studie är: Varför är det svårt att slå ett rakt slag? 1 Tuxen, Fredrik - TrackMan Newsletter #5 July 2009. Tuxen är Chief Technology Officer på ISG som utvecklat TrackMan. 4

Efter att ha diskuterat detta kom vi gemensamt fram till några saker som gjorde oss uppmärksamma på att vi hade ett intresse av att utreda varför vi upplever vissa saker; Vad krävs för att slå ett rakt slag? Är det någon skillnad på olika klubbor i bagen? Det vi var överrens om var; att det är svårare att slå rakt med en driver än övriga klubbor i bagen, att det är svårt att slå rakt med drivern med traditionell rak linjering, samt att det är svårt att slå ett oskruvat slag med järn, med traditionell rak linjering, när vi tar torv. I det senare fallet upplever vi att en boll som startar utåt och skruvar inåt mot mållinjen (pushhook) är en mer naturlig bollflykt för oss båda och gjorde oss nyfikna på vad som kunde vara orsaken bakom detta. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att presentera ett synsätt gällande bollflyktslagsmodellen genom att utreda vad som krävs för att uppnå ett rakt svingspår samt undersöka hur svingspåret påverkas av klubbhuvudets infallsvinkel och svingplanets lutning samt hur det skiljer sig utifrån om spelaren slår upp eller ner på bollen. För att undersöka detta ska vi använda oss av följande frågeställningar: Hur uppnår man ett rakt svingspår? Vad behöver spelaren ändra på för att uppnå ett rakt svingspår med olika klubbor i bagen? 1.3 Avgränsning Utifrån vår definition av ett rakt slag, kommer vi att undersöka ifall utförandet av ett rakt slag skiljer sig mellan olika klubbor, genom att undersöka korrelationen mellan infallsvinkeln och det horisontella svingplanets påverkan på svingspåret. Vi kommer att utreda detta utifrån om slaget genomförs med en järnklubba eller en driver. Vidare ska vi utreda det lutande planets påverkan på svingbågen och därigenom visa betydelsen av att anpassa kroppsplaceringen utifrån infallsvinkeln samt öka på förståelsen för svingbågen utifrån planets lutning. 5

I ett golfslag är det många faktorer som spelar in utöver de ovan nämnda för att slå ett rakt slag och vi har valt att bortse från; Bollens läge (Lutning och höjd) Centrering (Gear-effect vid off-center träffar) Klubbhuvudets fart Klubbladets normal (lie och loft) Yttre faktorer (exempelvis vind och aerodynamik) Anledningen till att vi har valt att bortse ifrån de ovanstående är att studien hade blivit alltför omfattande och vi upplever att trovärdigheten hade varit svårare att behålla. 6

2 Metod The challange is now to communicate and implement this message of the true ball flight laws in the golfingcommunity at large 2 Fredrik Tuxen 2.1 Ämne och perspektivval Ämnet till studien kommer ifrån att vi har tillgång till den senaste teknologin, i form av TrackMan och upplever att en del saker bollflyktslagsmodellen inte stämmer med de fysiska lagarna. Vi vet att det bland annat krävs ett rakt svingspår och ett rakt blad för att slå ett rakt slag. Men vi förstod inte varför vi trots många timmars golfträning och utbildning inte kunde svara på hur vi skapar ett svingspår som är rakt. Nuvarande bollflyktslagsmodell har inte kunnat ge dessa svar på ett tillfredställande sätt. Grunden till förståelsen för det raka svingspåret ligger i kopplingen mellan fakta som bekräftas med högteknologi, förståelse för klubbans konstruktion och de fysiska grundlagarna, såsom cirkelns geometri. Vi som gjort detta arbete upplever att det förekommer valda sanningar som viss golfinstruktion bygger på. Då vi själva inte lyckats få svar på våra frågor med hjälp av dessa antaganden föddes vårt intresse att ta reda på detta själva. Ju längre i processen vi har kommit, desto viktigare känner vi att denna studie är. Trots att vi är i början av denna process, har detta nya synsätt gett oss en bättre sortering och förståelse för svingteknik och vi ser fram emot att genom detta utveckla oss i prorollen. Vi avser att vara så korrekta som möjligt i våra begrepp, men vi vill poängtera att studiens intention är att framhäva ett nytt synsätt gällande bollflyktslagsmodellen. Problematiken kring begreppen grundar sig i att vi historiskt sett delat upp klubbhuvudets hastighet i lagarna infallsvinkel och svingspår. Med denna bakgrund ställde vi oss frågan; Hur skall vi kunna göra bästa möjliga jobb om vi inte kan svara på frågan; hur skapar spelaren ett rakt svingspår? När vi vet detta kan vi också lära ut alla andra slag inom golfen. Vi ser det som en nödvändig mall att utgå ifrån för att kunna instruera så bra som möjligt. 2 Tuxen, Fredrik - TrackMan Newsletter #4 Januari 2009 7

Vi tycker att det är viktigt i prorollen att förstå skillnaden mellan svingspår - klubbhuvudets horisontella riktning i träffögonblicket (när bollen släpper från bladet) - och det horisontella svingplanet klubbhuvudets riktning i svingbågens lägsta punkt vilket är svingplanets riktning. Dessa begrepp förklaras utförligare i det teoretiska avsnittet. 2.2 Angreppssätt Processen inleddes med att vi diskuterade hur man kan göra för att slå ett rakt slag. Frågetecknen kring detta ledde oss till TrackMans data samt deras nyhetsbrev, där vi med hjälp av deras forskning började få svar på våra frågor som ledde till att vi kunde börja dra slutsatser som vi inte varit inne på tidigare. Vi började se problemet utifrån ett nytt synsätt där det inte går att bortse från fysikens lagar, vilket har legat till grund för vår studie. Förhållandet mellan teori och empiri har vi tagit oss an genom att först skapa en bild och en förståelse utifrån teorin och sedan gått vidare med att testa vår tes i praktiken. Detta har inte bara fördjupat vår problematisering i studien, utan även förenklat vår egen förståelse för ämnet. 2.3 Teori Då vi upplever att det finns mycket missförstånd och självklara antaganden när det gäller begrepp inom golfen, vill vi tydligt definiera alla begrepp som vi avser att använda i vår studie. Dessutom tycker vi studien är än mer intressant eftersom vi (författarna) representerar både höger- och vänsterspelare. Vi upplever att vänsterspelare generellt sett blir diskriminerade i diskussionen kring teknik och bollflykter som så gott som alltid utgår ifrån en högerspelare. Istället för att en boll startar höger och skruvar vänster, borde en mer korrekt definition av bollflykten beskrivas som en boll som startar utåt och skruvar inåt. Som tidigare nämnt är cirkelns geometri och nyfikenheten kring denna grunden till att ämnet föddes. I denna studie kopplar vi cirkelbågen till klubbhuvudets rörelse i svingen (svingbågen). Vi utgår från hela klubban i cirkelbågen för att förklara klubbhuvudets bana från positionen där klubban är parallell med marken på vägen ner till positionen där klubban är parallell med marken på vägen upp. Eftersom vi inte ser till hela svingrörelsen, utan enbart klubban, utgår vi ifrån att klubbans greppända (butten) är cirkelns mittpunkt (origo). 8

Ett tredimensionellt koordinatsystem används för att definiera riktningar på rörelser samtidigt som det säkerställer att det gemensamma språket är korrekt. Vi upplever att problematiken med meningsskiljaktigheter gällande svingteknik bland tränare (och spelare) grundar sig i att golfsvingen är en rörelse med många mjuka värden. Känslor är svåra, om inte omöjliga, att definiera och framställa på ett rättvisande sätt. Samtidigt är den korrekta terminologin akademisk och bygger på fysikens lagar, vilket kanske inte intresserar alla. Vi har i studien tagit fram några egna bilder gällande begrepp såsom Golfsvingens koordinatsystem och D-Planet samt bilder för att illustrera svingbågen och svingriktningen som vi presenterar i teorin, vilket vi har gjort för att förenkla för läsaren. Dessa bilder är inspirerade av källorna de hänvisar till. Golfbegrepp och bollflyktslagsmodellen har under vår utbildning varit ämne för diskussion. Vi har valt att utgå från en så korrekt terminologi som möjligt, vilket i många fall skiljer sig från LPP-modellen, med följden att läsaren i vissa avseenden kan uppleva en viss förvirring. Ett exempel på detta är LPP-modellens felaktiga användning av hastighet som egentligen syftar på fart, då hastighet även har en riktning. Vi har valt att skriva fart när vi hänvisar till LPP-modellens begrepp hastighet. Detta har lett till att de begrepp vi använder i studien är något av en hybrid mellan LPPmodellen och fysikens lagar. I studien använder vi oss av bollflyktslagar där klubbhuvudets hastighet är uppdelad i infallsvinkel, fart och centrering för att i slutet av studien i diskussionsavsnittet diskutera vår syn på hur korrektheten och den pedagogiska styrkan ska ställas mot varandra. 2.4 Datainsamling Gällande det empiriska materialet i en undersökning skiljs primär- och sekundärdata åt. Primärdata avser det empiriska material som samlas in för den specifika studien. Detta redogörs under nästa kapitel under rubriken egen datainsamling, eftersom vi anser att det är viktigt med en tydlig förklaring av tillvägagångssättet. Sekundärdata avser data som redan finns sammanställd sen tidigare, exempelvis Fredrik Tuxens studier som finns att ta del av i TrackMans nyhetsbrev. I denna uppsats använder vi oss både primär- och sekundärdata. 9

Primärdata som används i studien samlades in den 9 december 2009 på Woodlands Country Club i Örkelljunga. Vi själva slog bollar med driver och mellanjärn och mätte bollflykten med hjälp av TrackMan. De variationer som vi gjorde med ett mellanjärn var att vi slog bollar med rak respektive öppen linjering. Vi gjorde ingen medveten variation på infallsvinkeln utan slog bollar såsom vi brukar göra och infallsvinkeln varierade från ca 2 till 7 neråt. Snittet på PGA-Touren är 4,1 neråt och på LPGA-Touren är det 2,3 neråt (se bilaga 1). Med drivern varierade vi både linjering och infallsvinkel. Det senare är enklare att variera med drivern eftersom bollen är peggad. Precis som i ovanstående stycke gjorde vi ingen medveten variation på infallsvinkeln utan slog bollar såsom vi brukar göra och infallsvinkeln varierade från ca 2 neråt till 4 uppåt. Snittet på PGA-Touren är 1,3 neråt och på LPGA- Touren är det 3 uppåt (se bilaga 1). Att det skiljer betydligt mellan herr- och damtouren avser vi inte att diskutera i denna studie. 2.5 Trovärdighet och källkritik Vårt mål är att konsekvent i studien ge läsaren insikt i våra val, vilket syftar till att öka innehållets pålitlighet. Vi vill påpeka att vi försökt behandla det empiriska materialet på ett objektivt sätt och framställa det så enkelt och tydligt som möjligt, med förhoppningen att inga missförstånd ska infinna sig. De generellt accepterade begreppen uppställning och bollplacering förekommer ej i studien, utan ingår i kroppsplaceringen, vilket initialt kan försvåra för läsaren, men efterhand leda till tydligare sortering och ökad förståelse för vårt synsätt. I teoriavsnittet står begreppets förklaring och i det empiriska avsnittet använder vi detta som en variabel som vi ändrar för att uppnå olika bollflykter. Detta begrepp kommer sedan att utredas och diskuteras i analys, slutsatser och diskussion. De teorier vi använder i studien är fysikens lagar samt generellt accepterade modeller som används inom utbildning, såväl i som utanför golfbranschen. Författarna till litteraturen vi hänvisar till är uppskattade föreläsare inom golfutbildningar. Vi har ser ingen anledning till 10

att ge kritik gällande det teoretiska ramverket, men det är upp till läsaren att avgöra trovärdigheten. Vårt hjälpmedel under datainsamlingen, TrackMan, är det idag mest exakta analysverktyget på golfmarknaden för studier av klubban och bollflykten. TrackMan använder Doppler-radarteknik för att mäta bollflykten. Samma teknik används i militära tillämpningar för att spåra projektiler och missiler. Radarn sänder kontinuerliga radiosignaler för att uppleva en förändring i frekvensen när de studsar mot ett rörligt objekt. Denna förändring i frekvensen, vilket sedan omvandlas till en hastighet. Genom att använda flera mottagare i systemet kan TrackMan mäta exakta 3D positioner under hela bollflykten. 3 TrackMan ger även exakta värden på klubbans svingplan (lutning och riktning), infallsvinkel, svingspår med mindre än en halv grads avvikelse. Gällande bollen ges värdet på bollens spin med max 15 rpm avvikelse (jämför ca 3000 rpm för en drive). Dock gör TrackMan en beräkning av bladets normaln i träffen, men då vår studie enbart relaterar till svingspåret, anser vi att denna beräkning inte påverkar trovärdigheten i vår studie. 4 Det finns ett antal olika mätinstrument på marknaden idag, men inget som är lika exakt som TrackMan. Därför används denna bollflyktsradar av USGA och R&A vid mätning av utrustningens egenskaper. Den används även av ledande klubb- och bolltillverkare som Callaway, Titleist, Taylor Made, Cobra och Mizuno. Produkten används dessutom av de största universiteten, de mest kända instruktörerna och landslag, bland annat det svenska. Vidare används TrackMan som mätinstrument på PGA Touren och på majors för att mäta bollflykten live i tv-sändningar. 5 Detta tyder på produktens tillförlitlighet och stärker trovärdigheten. Vår studies antaganden bygger på TrackMans insamlade data från tourspelares infallsvinkel med olika klubbor från PGA- och LPGA Touren (se bilaga 1). 3 http://trackman.dk/products/technology.aspx 4 http://trackman.dk/products/technology.aspx 5 http://trackman.dk/customers/customers-(1).aspx 11

3. Teori 3.1 Cirkelns geometri En cirkel är en plan sluten kurva där alla punkter längs kurvan har samma avstånd till dess centrum, som är utgångspunkten för alla radier, vilket är en rät linje från cirkelns centrum till en punkt på cirkeln. En sammanhängande del av cirkeln kallas för cirkelbåge och är det som vi avser att använda i vår studie när vi diskuterar cirkelns geometri. Tangent kallas den räta linje som går genom en punkt på cirkeln och är vinkelrät mot radien i tangeringspunkten. 6 Figur 1. Cirkel och cirkelbåge 7 3.2 Rörelser och koordinatsystem Eftersom det finns mycket kinestik i en rörelse som golfsvingen är det viktigt att vara tydlig med vilken position eller vinkel som avses när svingteknik diskuteras. Likaså är det viktigt att vara tydlig med vilken riktning en rörelse har. En rörelse kan ske linjärt (rakt) eller i vinkel (rotation). Hastighet är en vektor eftersom den har både storlek (fart) och riktning. Acceleration är hastighet som förändras över en viss tid. Hastigheten på klubbhuvudet har beståndsdelarna; fart och riktning i en viss angreppspunkt. Riktningen kan ske på tre plan; neråt eller uppåt, framåt eller bakåt, samt utåt eller inåt. 8 Som tidigare nämnt använder vi oss i studien av bollflyktslagar där klubbhuvudets hastighet är uppdelad i infallsvinkel och fart. Detta gör vi för att förenkla för läsaren eftersom detta är det generella språkbruk som fortfarande gäller i utbildningen. 6 http://matmin.kevius.com/cirkel.php (2009-12-20 kl 09.15) 7 http://matmin.kevius.com/cirkel.php 8 Hellström, John Golfens fysiska träning (2008) 12

Rörelsens riktning beskrivs genom att använda ett koordinatsystem att förhålla den till. De tre axlar (linjer) som ingår i ett tredimensionellt koordinatsystem är höjd, bredd och djup. De tre plan som ingår är transversalplan (horisontalplan), frontalplan samt sagittalplan, se figur 2. 9 Uppåt (+) Framåt Inåt (-) Utåt (+) Transversalplan (Horisontalplan) Bakåt Sagittalplan Frontalplan Neråt (-) Figur 2: Tredimensionellt koordinatsystem 10 Det tredimensionella koordinatsystemet består av tre linjer (axlar); linjen genom boll och mål (mållinjen) ligger i frontalplanet och här sker rörelser framåt och bakåt. Linjen längs gravitationsriktningen (vertikallinjen) ligger i sagittalplanet och här sker rörelser uppåt och neråt. Den vinkelräta linjen till dessa (djuplinjen) ligger i transversalplanet (horisontalplanet) och här sker rörelser utåt och inåt. 11 När vi tittar på en spelare som svingar kan vi inte enbart se till spelaren i sig, utan även omgivningen såsom marken denne står på samt bollen och målet. Det finns alltid tre saker som återfinns i omgivningen; bollen, målet och gravitationen. Svingens koordinatsystem är således globalt eftersom det även innefattar omgivningen runt personen. Detta till skillnad 9 Hellström (2008) 10 http://sv.wikipedia.org/wiki/koordinatsystem samt Hellström (2008) 11 Hellström (2008) 13

från det anatomiska koordinatsystemet, som är lokalt eftersom det enbart innefattar människan. Alla koordinatsystem har en nollpunkt, exempelvis är mitten på kroppen nollpunkten i det anatomiska koordinatsystemet. 12 3.2.1 Golfsvingens koordinatsystem I golfsvingens koordinatsystem bör bollen vara nollpunkten, då denna variabel är konstant eftersom bollen ligger still när den spelas. En kroppsdel eller klubbhuvudet kan röra sig i förhållande till bollen och således befinna sig på insidan eller utsidan, ovansidan eller undersidan samt framför eller bakom bollen. 13 Uppåt (+) Framåt Spelriktning Inåt (-) Utåt (+) Bakåt Mållinje Neråt (-) Figur 3: Svingens koordinatsystem 14 När bollen ses som nollpunkten i koordinatsystemet (figur 3) är det kroppens placering som relaterar sig i förhållande till bollen, inte tvärtom. Därför är det viktigt att använda begreppet kroppsplacering (utförlig förklaring följer senare i kapitlet) istället för bollplacering när vi nämner var kropp och boll befinner sig i förhållande till varandra. 12 Hellström (2008) 13 Hellström (2008) 14 Hellström (2008) 14

3.3.2 Klubbhuvudets rörelse Klubbhuvudet har en riktning och det räcker med att beskriva denna riktning. Istället för att säga att klubbans svingas inifrån-och-ut bör det istället beskrivas som att klubban svingas utåt. Samma sak för en klubba som träffar bollen på uppvägen beskrivs som att den svingas uppåt. 15 Framåt och bakåt är riktningar längs mållinjen i förhållande till målet. Framåt är mot målet och bakåt är bort från målet. Inåt och utåt är riktningar i förhållande till både spelaren och mållinjen (längs djuplinjen). Från spelaren sett är inåt en riktning mot kroppen och utåt är en riktning bort från kroppen. Uppåt och neråt är riktningar i förhållande till marken (längs vertikallinjen). Uppåt är mot himlen och neråt är mot marken. 16 TrackMan använder sig av plus- och minustecken i sin mjukvara för att beskriva en riktning. Sett bakifrån längs mållinjen är plus (+) höger (utåt för högerspelare och inåt för vänsterspelare) och minus (-) är vänster (inåt för högerspelare och utåt för vänsterspelare). Sett från sidan är plus (+) uppåt och minus (-) neråt. 17 Detta kommer även att beskrivas under de svingtekniska begreppen som följer i nästa stycke. 0 är rakt mot målet (tangerar mållinjen) och kallas även rakt. Ett blad (träffytan på klubbhuvudet) är rakt - både gällande linjering samt i träffen (när bollen släpper från bladet) - om dess normal (se förklaring under bladposition) är rakt mot målet längs mållinjen. Svingspåret är rakt då det är lika med mållinjen. 18 En kroppsplacering är rak då linjering (sikte med fötter, knä, höft, axlar och ögon) är parallellt med mållinjen. 19 I denna studie kommer vi även att benämna rakt för 0. Ett blad är öppet då dess normal är riktad inåt och stängt då normalen är riktad utåt i förhållande till mållinjen. Kroppsplaceringen är tvärtom jämfört med bladet; öppen är när kroppen är linjerad inåt och stängd då linjeringen är utåt. 20 15 Hellström (2008) 16 Hellström (2008) 17 TrackMan Pro Presentation by ISG A/S (2007) 18 Wiren, Gary - Laws, principles and preferences a teaching model (1990) 19 Hellström (2008) 20 Wiren (1990) 15

3.3 Bollflyktslagsmodellen Syftet med tekniken i golfsvingen är att kunna svinga klubban så att den i träffögonblicket träffar bollen på ett sätt som gör att bollen flyger som spelaren önskar. Det är två parametrar i klubbans rörelse som spelaren kan påverka för att skapa en specifik bollflykt: klubbhuvudets hastighet samt dess normal i träffögonblicket. 21 3.3.1 Bollflykter Figur 4 till höger visar nio olika bollflykter, med uppdelning utifrån horisontell utgångsriktning (rakt/pull/push) samt skruv i sidled i förhållande till utgångsriktning (oskruvat/hook/slice). Vår studie avser enbart den raka bollflykten, nummer 5 i figuren. Figur 4: Bollflykter 22 3.3.2 Definition av rakt För att slå ett slag som startar rakt på mållinjen och flyger oskruvat (i sidled) mot målet krävs följande i träffögonblicket; svingspår 0, bladets normal 0 samt träff i centrum på klubban. 23 De två sistnämnde ingår inte i vår studie, utan enbart hur man uppnår ett svingspår som är lika med mållinjen (0 ). Bollens horisontella utgångsriktning (sett ovanifrån i förhållande till mållinjen) som ska vara inom +/- 1, vilket ger en spridning i sidled på 2,61 meter på 150 meter (1,74 %), förutsatt att lutningen på bollens spin-axel inte överstiger +/- 2, för att det ska anses vara ett rakt slag. 24 Anledningen till att vi accepterar denna felmarginal är att då anser vi att studien behåller sin verklighetsanknytning och trovärdigheten ökar. Svingtekniskt anses riktningar +/- 1 i förhållande till mållinjen som rakt mot målet. 25 21 Hellström (2008) 22 https://thegolfdrillguru.sslpowered.com/whiteballflight.gif 23 Tuxen (2009) 24 Tuxen (2009) 25 Tuxen (2009) 16

3.3.3 Lagar för bollflykten Ett synsätt (modell) som skapades av Gary Wiren kallas LPP-Modellen (Lagar, principer och preferenser) och innefattar 5 parametrar för att påverka bollflykten; centrering, fart, svingspår, bladposition samt infallsvinkel. Sedan har dessa lagar underordnade principer som påverkar lagarna. 26 Enligt fysikens lagar är det två parametrar i klubbans rörelse som spelaren kan påverka för att skapa en specifik bollflykt: klubbhuvudets hastighet (riktning, fart och angreppspunkt) samt bladets normal i träffögonblicket. 27 Vi upplever att skillnaden på dessa två synsätt är att den förstnämnda är skapad som ett pedagogiskt verktyg, till skillnad från de verkliga, fysiska lagarna, vilka vi antar att den generella golfaren har svårare för att sortera och förstå. Då studien syftar till att beskriva ett nytt synsätt utgår vi ifrån LPP-modellens lagar för att sedan kunna argumentera vad vi ser som modellens styrkor och svagheter. Detta fördjupar vi oss i under diskussionsavsnittet. Vi har valt att bortse från lagarna centrering och fart då dessa inte påverkar de variabler vi avser att undersöka i vår studie. Nedan följer förklaringar till de lagar som vi använder oss av i studien. 3.3.3.1 Infallsvinkel Den vinkel på kraftriktningen som klubbhuvudet har när den attackerar bollen precis i träffögonblicket, i förhållande till marken, kallas infallsvinkel. Detta är riktningen på klubbhuvudets hastighet i sagittalplanet. Negativt värde betyder att spelaren träffar bollen på väg ner (innan lägsta punkten i cirkelbågen) och positivt värde betyder att bollen blir träffad på uppvägen (efter lägsta punkten). 28 Om bollen träffas i svingbågens lägsta punkt blir värdet 0. 26 Wiren (1990) 27 Hellström (2008) 28 Trackman Pro Presentation (2007) 17

3.3.3.2 Svingspår Klubbhuvudets hastighet (riktning i horisontalplanet) i träffögonblicket sett ovanifrån. Kallas svingspåret i det generella språkbruket. Positivt värde om klubban är på väg åt höger i träffögonblicket (utåt för högerspelare) och negativt värde om klubban är på väg vänster i träffögonblicket (inåt för högerspelare). Ett svingspår mellan +/-1 räknas som rakt mot målet, eftersom detta inte skapar någon sidskruv i bollen (spin-axel mindre än +/-2 ) om bladets vinkel är inom +/-1 i förhållande till mållinjen. 29 3.3.3.3 Klubbladets normal - Bladvinkel För att beskriva vinkeln på klubbhuvudets träffyta (bladet) används D-Planet (figurerna 5,6 och 7) för att förklara hur bollen startar och roterar längs ett plan, som i träffögonblicket definieras av klubbhuvudets hastighet (infallsvinkel och svingspår) och bladets normal, vilket ges av klubbhuvudets loft och lie. 30 Studiens diskussion innefattar inte bladet, men infallsvinkeln och svingspåret ingår i parameterna klubbhuvudets hastighet och är en del av D-Planet, vilket även är en viktig del i det nya synsättet kring bollflyktslagsmodellen. I studien utgår vi ifrån att sulan ligger rätt i träffen, vilket innebär att klubbans lie får normalen att peka mot målet, allt annat lika. Bollflykt Figur 5. D-Planet sett framifrån/inifrån 31 Bladets normal Svingspår D-Planet Figur 6. D-Planet sett Figur 7. D-Planet sett bakifrån 32 bakifrån/utifrån 29 Trackman Pro Presentation (2007) 30 Hellström, John Föreläsning 3D och Kinematik (2008) 31 Hellström, John Från kropp till kopp (2008) 18

Bladets normal och klubbhuvudets hastighet bildar ett plan, varpå bollen kommer att ha sin utgångsriktning och skruv längs detta plan. Bollens utgångsriktning påverkas (beroende på klubbhuvudets fart) till ca 85 % av bladet och ca 15 % av spåret. Utifrån en centerträff på bladet kommer bollens spin-axel vara vinkelrät mot D-Planet och det är således planets lutning som avgör hur mycket bollen spinner. 33 Bollen kommer att söka sig ifrån klubbhuvudets hastighet mot bladets normal till dess att yttre faktorer påverkar den, exempelvis gravitation och vind. 34 3.3.4 Principer Lagarna påverkas av principer och nedan följer våra förklaringar till de principer som vi avser att behandla i studien. 3.3.4.1 Kroppsplacering Eftersom bollen ses som nollpunkten i koordinatsystemet innefattar kroppsplacering det spelaren ändrar i förhållande till bollen. Vi använder detta begrepp istället för både uppställning och bollplacering när vi nämner kroppens hållning och linjering (se nedan) samt var kropp och boll befinner sig i förhållande till varandra. 3.3.4.2 Linjering Kroppens riktning sett bakifrån. Exempelvis den linje som bildas utav hälarna på fötterna. Linjeringen sker enligt oss med hjälp av bland annat hälar (stans), knän, höft, bål, bröstrygg och ögon. Skillnaden på linjering och sikte enligt oss är att linjeringen är fysiskt till skillnad från sikte som är mentalt, det vill säga spelarens tänkta mål. En spelare kan således sikta på målet utan att nödvändigtvis linjera sig dit, beroende på vilken typ av slag spelaren vill slå. Linjering anser vi bör ses som en del av kroppsplaceringen. 3.3.5 Svingbågen och svingplan Nedan följer förklaringar till de begrepp som vi använder oss av i studien. Vi kommer även under varje stycke beskriva hur dessa värden kan läsas på våra bilder från TrackMan, där värden anges i positiva eller negativa grader. 32 Tuxen, Fredrik Optimal Club Delivery for All Golfers (2009) 33 Tuxen (2009) 34 TrackMan Pro Presentation (2007) 19

3.3.5.1 Svingbågen - Cirkelbågen Klubbhuvudets bana kan liknas vid en cirkel och i denna studie använder vi begreppet svingbågen för att förklara klubbhuvudets bana från positionen där klubban är parallell med marken på vägen ner till positionen då klubban är parallell med marken på vägen upp. 35 Det finns meningsskiljaktigheter vad gäller origo i svingens cirkelbåge. I denna studie har vi valt att se greppändan som cirkelns mittpunkt, eftersom vi avgränsat cirkelbågen utifrån skaftet (enligt förklaring i metoden). 3.3.5.2 Vertikala svingplanet Skaftets plan sett från marken och uppåt. Planets lutning påverkar hur lång sträcka på cirkelbågen det finns tangeringspunkter som är nära mållinjens riktning. Ett högt värde är ett brant plan, ett lågt värde är ett flackt plan. Planets lutning skiljer sig beroende på spelarensoch utrustningens fysiska förutsättningar, exempelvis klubbhuvudets lie och spelarens längd. Därav går det ej att fastställa det rätta värdet. Målet är att vara så konsekvent som möjligt. 36 3.3.5.3 Horisontella svingplanet svingriktningen Skaftens plan i förhållande till mållinjen sett ovanifrån. Detta är klubbhuvudets riktning i lägstapunkten på svingbågen. I vår studie kommer vi att referera till detta som svingriktningen. Positivt värde betyder att svingens riktning är mot höger (utåt för högerspelare) och negativa värden betyder vänster (inåt för högerspelare). 37 Detta begrepp kan misstolkas för svingspår, men för studien är det kritiskt att svingspåret är en ögonblicksmätning i träffen, inte en generell riktning på det vertikala svingplanet, vilket vi upplever att en del tränare ser det som. 3.3.5.4 Förhållandet mellan infallsvinkel, svingplan och svingspår Svingspåret är ett värde som är beroende av infallsvinkeln och svingplanets lutning, givet att svingriktningen är rakt mot målet. Om spelaren träffar bollen på nervägen är klubban på väg ut och tvärtom är klubban på väg in när bollen träffas på uppvägen. 38 35 Trackman Pro Presentation (2007) 36 Trackman Pro Presentation (2007) 37 Trackman Pro Presentation (2007) 38 Tuxen (2009) 20

I tabellen nedan framgår det förhållande som infallsvinkeln och svingspåret har till varandra, givet en rak svingriktning. Ifall infallsvinkeln är negativ, blir svingspåret positivt och vice versa. Hur mycket beror på det svingplanets lutning. Ju mer planet lutar, desto mer påverkan har infallsvinkeln på svingspåret. 39 Se tabell nedan. Förhållande mellan infallsvinkel och svingspår Klubba Infallsvinkel Vertikalt svingplan Svingriktning Svingspår Svingspårets förhållande till infallsvinkeln Driver +5 45 0-5 100% Järn 6-5 63 0 +2,5 50% Hypotetiskt 0 Spelar ingen roll 0 0 Hypotetisk Spelar ingen roll 90 0 0 Spår = Svingriktning Figur 8. Förhållande mellan infallsvinkel och svingspår 40 Det som framgår i tabellen är att svingspårets riktning beror på om spelaren slår upp eller ner på bollen samt att svingspåret påverkas olika mycket beroende på det vertikala svingplanets lutning. För att kompensera infallsvinkelns påverkan på svingspåret kan svingriktningen ändras utefter förhållandet som tabellen anger. När det vertikala svingplanet lutar 45 behöver svingriktningen ha samma värde som infallsvinkeln för att svingspåret ska bli 0 och när vertikala svingplanet lutar 63 behöver svingriktningen ha halva värdet av infallsvinkeln för att svingspåret ska bli 0. 41 Det finns dock två undantag; svingriktningen är lika med spåret när det vertikala svingplanet är 90. Detta är högst osannolikt eftersom reglerna ej är tillåter en klubba med lie mer än 80. Det andra undantaget är när infallsvinkeln är 0. Vår studies antaganden bygger på TrackMans insamlade data gällande olika klubborna infallsvinkel från PGA- och LPGA Touren (se bilaga 1). Det senare är mest troligt för en lågt peggad MW #3. 42 För att förklara detta tydligare har vi gjort en serie bilder med bollen som nollpunkt, för både driver och ett mellanjärn. Den vänstra kolumnen på bilderna är den vyn för spelaren som tittar 39 Tuxen (2009) 40 Tuxen (2009) 41 Tuxen (2009) 42 Tuxen (2009) 21

neråt på bollen och den högra kolumnen är den vy tränaren har när denna tittar på spelaren utifrån. När spelaren slår med en driver visar bilderna att svingspåret blir samma värde som infallsvinkeln. Dock framgår det som ett motsatsförhållande då riktningarna är definierade med positiva och negativa värden. Exempelvis om infallsvinkeln är +5 (uppåt) ger detta ett svingspår som är -5 (inåt). 43 Se figur 9 nedan. Sett ovanifrån - Högerspelare 0 horisontellt svingplan, 45 vertikalt svingplan (driver) Spelarvy Sett utifrån - Högerspelare 0 horisontellt svingplan, 45 vertikalt svingplan (driver) Tränarvy Svingspår 0 Utåt (+) Infallsvinkel 0 Uppåt (+) Inåt (-) Mållinje Marken Nedåt (-) Mållinje Svingspår +5 Utåt (+) Infallsvinkel -5 Träffar boll på väg ner Uppåt (+) Inåt (-) Mållinje Marken Nedåt (-) Mållinje Utåt (+) Infallsvinkel +5 Träffar boll på väg upp Uppåt (+) Svingspår -5 Inåt (-) Mållinje Marken Nedåt (-) Mållinje Figur 9. Infallsvinkelns påverkan på svingspåret med driver När spelaren slår med ett mellanjärn visar bilderna att svingspåret blir halva värdet av infallsvinkeln. Dock framgår det som ett motsatsförhållande då riktningarna är definierade med positiva och negativa värden. Exempelvis om infallsvinkeln är -5 (neråt) ger detta ett svingspår som är +2,5 (utåt). Se figur 10 nedan. 43 Tuxen (2009) 22

Sett ovanifrån - Högerspelare 0 horisontellt svingplan, 63 vertikalt svingplan (mellanjärn) Sett utifrån - Högerspelare 0 horisontellt svingplan, 63 vertikalt svingplan (mellanjärn) Spelarvy Tränarvy Svingspår 0 Utåt (+) Infallsvinkel 0 Uppåt (+) Mållinje Marken Mållinje Inåt (-) Nedåt (-) Svingspår +2,5 Utåt (+) Infallsvinkel -5 Träffar boll på väg ner Uppåt (+) Inåt (-) Mållinje Marken Nedåt (-) Mållinje Utåt (+) Infallsvinkel +5 Träffar boll på väg upp Uppåt (+) Svingspår -2,5 Inåt (-) Mållinje Marken Nedåt (-) Mållinje Figur 10. Infallsvinkelns påverkan på svingspåret med järnklubba Förhållandet mellan infallsvinkeln och svingspåret kommer vi i studien att kalla för 50/100 förhållandet. Detta är ett pedagogiskt verktyg för att förklara skillnaden mellan olika klubbor i bagen och vi tror det är lättare att dela upp det i att infallsvinkeln har full- eller halv påverkan på svingspåret. Det finns extremfall gällande svingplanets lutning, som exempelvis ifall bollen är i höjd med bröstbenet och svingen påminner om en karusell. Detta för med sig att infallsvinkeln alltid är 0, 44 men eftersom vi valt att avgränsa oss från lutande lägen lämnar vi detta öppet för vidare forskning 44 Bergdahl, Hasse Telefonintervju (2009-12-30) 23

4. Empiri 4.1 Bakgrunden till vår empiriska studie Det empiriska materialet som studien bygger på innehåller dels slag där vi försökte slå bollen oskruvat mot målet på ett sätt som vi fått lära oss tidigare (rak linjering), samt utefter vad teorin påstår (öppen kroppslinjering). Vi ville testa för att se hur infallsvinkeln och svingspåret förhåller sig, samt vilken effekt vi får på svingspåret om vi förändrar riktningen i svingbågens lägstapunkt, för att hitta kombinationer med infallsvinkel och svingriktning som ger svingspåret 0 (och blad 0 ). Huvudfokus för vår studie är ett spår som är 0, eftersom det är en grundförutsättning för att bollen ska ha utgångsriktning mot målet och sedan flyga oskruvat mot målet. 4.2 Mellanjärn 4.2.1 Rak linjering Vi började med att Anders slog bollar med järn 6 där han utgick ifrån en rak kroppsplacering i förhållande till bollen. Han linjerade sig parallellt med mållinjen och utifrån denna kroppsplacering var klubbhuvudets riktning neråt och utåt i träffen eftersom vi avsåg att slå torv. När Anders slår ner på bollen och svingar rakt mot målet blir hans svingspår 2,5 utåt (lite mer än hälften av infallsvinkeln) och på grund av bladets normal kommer detta resultera i en hook, eftersom bladet är stängt i förhållande till spåret (en push om bladet är rakt eller pushslice om bladet är öppet). Anders upplever själv att han svingar rakt mot målet i detta slag och detta bekräftar värdet gällande svingriktningen i figur 11 nedan. 24

Figur 11. Järn 6 med rak kroppslinjering 4.2.2 Öppen linjering Därefter korrigerade vi för att kunna uppnå ett spår som är 0. Vi ändrade kroppens linjering till att vara öppen. Förhoppningen var att den skulle vara ca 2-3 öppen för att svingriktningen skulle bli 2-3 inåt och därigenom få ett spår som är 0, allt annat lika. När Anders slår ner på bollen med svingriktningen 2,3 inåt (hälften av infallsvinkeln) skapar detta ett spår som är rakt mot målet (och eftersom bladets normal är rakt mot målet slår han ett rakt slag.) Anders upplever att han svingar inåt i detta slag, vilket bekräftas av värdet gällande svingriktningen i figur 12 nedan. 25

Figur 12. Järn 6 med öppen kroppslinjering 4.3 Driver 4.3.1 Rak linjering När vi kom till drivertestet slog Anders bollar där han utgick från en rak kroppsplacering i förhållande till bollen. Han linjerade sig parallellt med mållinjen och utifrån denna kroppsplacering var klubbhuvudets riktning uppåt och inåt i träffen eftersom vi avsåg att slå upp på bollen som var peggad. När Anders slår 2,5 upp på bollen och svingar rakt mot målet blir hans svingspår 2,5 inåt (samma som infallsvinkeln) och på grund av bladets normal kommer detta resultera i en boll som skruvar utåt, eftersom bladet är öppet i förhållande till spåret. Anders upplever själv att han svingar rakt mot målet i detta slag. På grund av tekniska problem har vi inga bilder på detta slag. 26

4.3.2 Stängd linjering Därefter korrigerade vi kroppsplaceringen för att kunna uppnå ett spår som är 0. Vi ändrade kroppens linjering till att vara stängd. Förhoppningen var att den skulle vara ca 2-3 stängd för att svingriktningen skulle bli 2-3 utåt och därigenom få ett spår som är 0, allt annat lika. När Anders slår 3,2 upp på bollen med svingriktningen 3,2 utåt (samma som infallsvinkeln) skapar detta ett spår som är rakt mot målet (och eftersom bladets normal är stängd i förhållande till målet slår han en pull-hook.) Anders upplever att han svingar utåt i detta slag, vilket bekräftas av nedanstående värde gällande svingriktningen (se Figur 13 nedan). Figur 13. Driver med stängd kroppslinjering 27

4.4 50/100- förhållandet När Anders träffar bollen på nervägen med järn 6:an, med svingriktningen rakt mot målet, blir svingspåret hälften av infallsvinkeln, eftersom det vertikala svingplanet lutar ca 60 i träffen. Detta benämner vi som att svingspåret har ett 50 förhållande till infallsvinkeln med ett mellanjärn. Vid försöken med driver träffar Anders bollen på uppvägen, med svingriktningen rakt mot målet, och då blir svingspåret samma värde som infallsvinkeln, eftersom det vertikala svingplanet lutar ca 45 i träffen. Detta benämner vi som att svingspåret har ett 100 förhållande till infallsvinkeln med en driver. 4.5 Noteringar från datainsamlingen Vi båda upplevde att det var lättare att slå raka järnslag med öppen linjering samt med följden att bollen skruvade mindre. Det blev en annan visuell upplevelse på bladets normal när kroppsplaceringen ändrades, vilket gav följden att ögat ville kompensera för ett öppet elelr stängt blad, trots att det fortfarande var rakt mot målet. Frågan vi ställde oss var ifall ögat vänjer sig med tiden eller om spelaren behöver tränas efter teorin? Vår erfarenhet säger oss att detta är en vanesak. 28

5 Analys Vi har nu kommit fram till den del av studien där vi utifrån teorin och empirin ska analysera huruvida vår tes stämmer, nämligen förhållandet mellan infallsvinkeln och svingspåret samt hur svingriktningen påverkar svingspåret för att det ska kunna blir rakt mot målet. 5.1 Att uppnå ett rakt svingspår med mellanjärn Teorin säger: När bollen träffas på nervägen så är klubban på väg utåt Ju brantare svingplan, desto mindre påverkar infallsvinkeln svingspåret, eftersom svingbågen har fler tangeringspunkter med mållinjen. För en klubba med ett vertikalt svingplan som lutar 63 är förhållandet att svingriktningen kan kompensera svingspåret med ca 50 procent av infallsvinkeln. Empirin visade: Då klubban var på väg neråt var den även på väg utåt När planet lutade 63 var förhållandet att svingriktningen kompenserade svingspåret svingspåret med 50 procent av infallsvinkeln, för att svingspåret skulle bli 0. Med en järn 6:a leder det oss till, som tidigare nämnt, vad vi kallar för ett 50 förhållande, vilket betyder att den ändring som krävs för att få ett svingspår som matchar mållinjen är att svingriktningen kompenserar svingpåret med hälften av klubbans infallsvinkel. Exempelvis om en spelare har -5 vid träff med järn 6:a, krävs det att spelaren linjerar 2,5 inåt (50 procent) för att möjliggöra ett rakt svingspår, allt annat lika. 5.2 Att uppnå ett rakt svingspår med driver Teorin säger: När bollen träffas på uppvägen så är klubban på väg inåt Ju flackare svingplan, desto mer påverkan har infallsvinkeln på svingspåret, eftersom svingbågen har färre tangeringspunkter med mållinjen. För en klubba med ett vertikalt svingplan som lutar 45 är förhållandet att svingriktningen kan kompensera svingspåret med 100 procent av infallsvinkeln. 29

Empirin visade: När klubban var på väg uppåt var den även på väg inåt Då bollen träffades på nervägen var klubban på väg utåt Då det vertikala svingplanet lutade 45 (något flack driver) var förhållandet att svingriktningen kompenserade svingspåret med 100 procent av infallsvinkeln, för att svingspåret skulle bli 0. Med en driver kallar vi detta för ett 100 förhållande, vilket betyder att den ändring som krävs i svingriktningen för att få ett svingspår som matchar mållinjen, skall vara lika stor som klubbans infallsvinkel. Exempelvis, har en spelare +5 infallsvinkel vid träff med drivern, krävs det att spelarens svingriktning är 5 utåt för att möjliggöra ett rakt svingspår, allt annat lika. Detta eftersom lutningen på planet är större och påminner mer om en karusell, till skillnad från ett plan med mindre lutning som kan liknas vid ett pariserhjul. Ju större lutning planet har, desto mindre del av cirkeln har en tangent som är lika med mållinjen. Vi vill tillägga att om spelaren slår ner på bollen med drivern gäller även samma förhållande mellan infallsvinkel och svingriktning för att uppnå ett svingspår som är 0, som när denne träffar bollen på uppvägen. Skillnaden är svingriktningen ändras på grund av önskad infallsvinkel. Spelaren som vill optimera längd bör träffa bollen på uppvägen, till skillnad från den som vill prioritera precision. Den senare bör träffa bollen så nära lägstapunkten som möjligt eftersom det är vid detta tillfälle svingspåret är lika med svingriktningen och ingen kompensation i svingriktningen behövs. Vidare tror vi att detta påminner mer om svingen med övriga klubbor i bagen. En utveckling av detta resonemang ligger utanför vår avgränsning. 5.3 Svingens koordinatsystem Teorin säger: LPP-modellens princip bollplacering ser spelaren som nollpunkten. Enligt John Hellström (2008) med flera är bollen nollpunkten i svingens koordinatsystem. 30

Empirin visade: Den enda variabel som var konstant var bollen, eftersom denna låg still när den spelades och det var kroppens- och klubbhuvudets placering som ändrade sig i förhållande till bollen. Som vi ser det bör kroppen placeras till bollen för att matcha svingriktningen till den önskade infallsvinkeln utefter bollens läge. Det är en självklarhet att bollen inte kan närma sig spelaren av egen kraft och eftersom bollen är en konstant variabel visar det på felaktigheter i begreppet bollplacering. Vi ser detta som en viktig del av arbetet eftersom kroppsplaceringen är direkt kopplad till svingriktningen. Ett historiskt exempel på ovanstående är att Ben Hogan gick runt i en halvcirkel runt bollen innan han hittade en kroppsplacering han var tillfreds med. På så vis måttade han in sin kroppsplacering efter bollens läge. 45 För att ta detta ett steg längre, menar vi, för att skapa skillnader i höjd och skruv i bollflykten behöver spelaren matcha bollen till svingbågen. Om spelaren väljer att ha bollen bak i stansen bör spelaren även närma sig bollen, eftersom svingbågen kommer inifrån. Samtidigt kan detta innebära att bollen träffas brantare, vilket även kräver att linjeringen bör vara öppen om denne vill ha ett spår som är rakt. Då har spelaren kompenserat infallsvinkeln med hjälp av svingriktningen. Vidare tror vi att centreringen kan påverkas om spelaren inte gör detta och någon form av ytterligare kompensering i svingen kan komma att behövas. Enligt de tester vi gjort så här långt, är det mycket som tyder på detta samband. 45 Bergdahl (2009) 31

6 Slutsatser I detta avsnitt kommer vi att presentera våra slutsatser i studien utifrån våra frågestälningar. Vi vill påpeka betydelsen av att det är viktigt för tränaren att förstå förhållandet mellan infallsvinkeln och svingspåret samt hur svingriktningen påverkar svingspåret för att kunna ge så korrekt instruktion som möjligt, vilket leder oss till vår första fråga är; hur uppnår man ett svingspår som är rakt? Den förändring eller kompensation för infallsvinkeln som spelaren kan göra för att få ett svingspår som är 0, är genom att ändra svingriktningen. Detta kan göras genom att ändra kroppens linjering eller att utifrån en linjering parallell med mållinjen ändra svingriktningen på annat sätt. Med en driver och en infallsvinkel som är uppåt är klubban på väg inåt i förhållande till mållinjen efter den har passerat svingbågens lägstapunkt. När det vertikala svingplanet lutar 45, vilket motsvarar en något flack driver, är förhållandet att svingriktningen behöver kompensera infallsvinkeln med 100 procent för att skapa förutsättningar för ett svingspår som är 0. Klubban träffar således bollen efter att den passerat mitten på svingbågen. Med en driver som har ett vertikalt svingplan på 45 är förhållandet att svingriktningens ändring är lika med infallsvinkeln, det vill säga att om spelaren slår 3 upp på bollen behöver denne linjera sig eller svinga 3 utåt för att kunna få ett svingspår som är lika med mållinjen. Sett ovanifrån - Högerspelare 0 horisontellt svingplan, 45 vertikalt svingplan (driver) Spelarvy Sett utifrån - Högerspelare 0 horisontellt svingplan, 45 vertikalt svingplan (driver) Tränarvy Svingriktning +5 Utåt (+) Infallsvinkel -5 Träffar boll på väg ner Uppåt (+) Svingspår 0 Inåt (-) Mållinje Marken Nedåt (-) Mållinje Figur 14. Korrelation mellan svingriktning och svingspår med driver när bollen träffas på uppvägen. 32

Med en järnklubba och en infallsvinkel som är neråt är klubban på väg utåt i förhållande till mållinjen innan den når svingbågens lägstapunkt. När det vertikala svingplanet lutar 63, vilket motsvarar ett mellanjärn, är förhållandet att svingriktningen behöver kompensera infallsvinkeln med 50 procent för att skapa förutsättningar för ett spår som är 0. Det vill säga att om spelaren slår 5 ner på bollen behöver denne linjera sig eller svinga 2,5 inåt för att kunna få ett svingspår som är rakt längs mållinjen (se figur 15 nedan). Sett ovanifrån - Högerspelare 0 horisontellt svingplan, 63 vertikalt svingplan (mellanjärn) Spelarvy Sett utifrån - Högerspelare 0 horisontellt svingplan, 63 vertikalt svingplan (mellanjärn) Tränarvy Svingriktning -2,5 Utåt (+) Infallsvinkel -5 Träffar boll på väg ner Uppåt (+) Svingspår 0 Inåt (-) Mållinje Marken Nedåt (-) Mållinje Figur 15. Korrelation mellan svingriktning och svingspår med driver när bollen träffas på uppvägen I figur 16 nedan har vi sammanställt en tabell för att förtydliga dessa förhållanden: Korrelation mellan svingriktning och svingspår Klubba Infallsvinkel Vert. svingplan Svingriktning - - > Svingspår Driver +3 45 0 - - > - 3 Driver 1 +3 45 +3 - - > 0 Driver 2 0 45 +3 - - > +3 Driver 1 0 45 0 - - > 0 Driver - 3 45 0 - - > +3 Driver 1-3 45-3 - - > 0 Järn 6-5 63 0 - - > +2,5 Järn 6 1-5 63-2,5 - - > 0 Hypotetiskt 3 Spelar ingen roll 90 0 - - > 0 Hypotetiskt 4 Alltid 0 0 0 - - > 0 Figur 16. Korrelation mellan svingriktning och svingspår 33