Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Riktlinjer för uppsatsarbete vid ämnesavdelningen för vårdvetenskap Gäller fr o m VK-06 Fastställda 1999-01-01 Reviderad 2002-08-01 Reviderad 2006-08-30
Innehållsförteckning Sid. Allmänna anvisningar 1 Uppsatsämne 1 Genomförande och ventilering av uppsatser 1 Plagiering 1 Innehåll i uppsats-pm 1 Titelblad 1 Introduktion 1 Syfte och frågeställningar 2 Metod 2 Forskningsetiska överväganden 2 Uppsatsarbetets/projektets betydelse 2 Tidsplan 2 Referenser 2 Innehåll i uppsatsen 3 Titelblad 3 Sammanfattning/abstract 3 Innehållsförteckning 3 Introduktion 3 Metod 3 Design 3 Urval 4 Datainsamlingsmetod/er 4 Tillvägagångssätt 4 Dataanalys 4 Forskningsetiska överväganden 4 Resultat 4 Diskussion 5 Referenser 5 Bilagor 5 Uppsatsens språk och form 5 Riktlinjer för uppsatser på olika nivåer 6 Bilaga 1a Titelblad B- och C-nivå, Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng Bilaga 1b Titelblad C-nivå, Omvårdnadsvetenskap C:2 Bilaga 1c Titelblad D-nivå, Vårdvetenskap D:2 Bilaga 2 Ansökan om tillstånd från verksamhetschef Bilaga 3 Råd och anvisningar för ventilering av uppsats-pm och uppsatser Bilaga 4 Examinatorers kriterier för bedömning av uppsatser
Allmänna anvisningar Huvudtanken med en vetenskaplig uppsats är att den skall innehålla någon form av ny kunskap, presentera känd kunskap i ett nytt sammanhang eller peka på nya tillämpningar av känd kunskap. Uppsatsämne Ämne för uppsatsarbetet väljs från en lista som upprättas inför varje termin. Ämnena kommer ur den forskning som bedrivs av lärare och forskare inom avdelningen för vårdvetenskap, eller inom vård och omsorg. Uppsatsarbetet kommer på det sättet in i ett större sammanhang och blir därigenom en del av kunskapsuppbyggnaden i vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap. Egna ämnesval kan förekomma bland yrkesverksamma studenter och handledning ges då av de lärare, som har metodkunskap för tilltänkt ämne. För genomförande av uppsatser på B-nivå används endast litteraturstudie. Genomförande och ventilering av uppsatser Uppsatshandledning och examination är en process där tre parter är aktiva under arbetets gång. Studenten har ansvar för att uppsatsen genomförs, handledaren stöttar studenten och examinatorn kommer in som extern granskare. Handledning av B, C- och D-uppsatser sker antingen individuellt eller i grupp. Uppsatsarbetet startar med ett prepm-seminarium där ämne och metod diskuteras i närvaro av examinator och där handledare utses. Därefter utformas en plan för arbetet, ett s.k. Uppsats-PM. PM-seminarium genomförs i form av respondent opponentskap. Revidering av PM görs utifrån synpunkter från seminariedeltagarna och skriftliga kommentarer från examinator. Först när examinator har godkänt PM, får arbetet med datainsamling startas utifrån uppgjord plan. Uppsatsseminarium genomförs med samma tillvägagångssätt som PM-seminarium. Plagiering God forskningsetik förutsätter att plagiering inte förekommer. Med plagiering menas: en litterär eller konstnärlig stöld, ett plagiat är ett oredovisat lån ur en annan persons produktion, när likheten med ett verk som redan finns är så stor, att vad som utges för ett nytt självständigt verk inte kan avses vara detta. För ytterligare information se http://fefiwid.fek.uu.se/plagiathandbok.htm#top. Vid misstanke om plagiering skall examinator anmäla ärendet till högskolans rektor som i sin tur beslutar om ärendet skall handläggas av högskolans disciplinnämnd. Innehåll i uppsats-pm Titelblad Titelbladet återfinns på HiG:s hemsida (http://www.hig.se/web/student.html). Gå vidare till sidans nedre del under rubriken Mallar och klicka på Mall för förstasida på examensarbeten. Angående titelbladets utformning gällande typsnitt, teckenstorlek och innehåll, se bilaga 1a, 1b och 1c. Introduktion Detta avsnitt skall sammanfatta bakgrunden till ämnesvalet och ge en introduktion till det valda forskningsområdet. Enbart de mest centrala referenserna från tidigare forskning skall inkluderas
och refereras mycket kort. Innehållet skall visa att författarna har satt sig in i ämnesområdet. Introduktionsavsnittet skall omfatta ca 500 ord och inkludera ca 5 vetenskapliga referenser. Syfte och frågeställningar Här anges det övergripande syftet som uppsatsen avser att svara på. Frågeställningarna utgör preciseringar av syftet och skall utformas tydligt eftersom de utgör en viktig del i uppsatsen. Metod Här preciseras det planerade tillvägagångssättet. Olika metoder lyfter fram olika aspekter av problemområdet. I fråga om empiriska studier gäller detta undersökningens design, urval av personer/patienter som studeras, hur dessa skall rekryteras, hantering av eventuellt bortfall, datainsamlingsmetod/er, metoder för analys av erhållna data och forskningsetiska överväganden. Beskrivningen skall vara så detaljerad att examinator skall ha möjlighet att bedöma dess relevans för de uppsatta frågeställningarna, dess genomförbarhet och arbetsinsatsens omfattning i relation till uppsatsens poängkrav. I fråga om litteraturstudier och teoretiska arbeten preciseras planerad metodik för urval av aktuell litteratur, metoder för sammanställning och analys av texter, begreppsdefinitioner etc. Omfattningen av denna del kan vara ca 1,5-2 A4-sidor. Forskningsetiska överväganden Student och handledare är ansvariga för att studien följer etiska regler. Aktuellt regelverk finns på http://www.forskningsetikprovning.se och http://www.codex.vr.se. Högskolan i Gävle har som praxis att vissa PM granskas av högskolans forskningsetiska råd http://www.hig.se/forskning/gdfer/index.html. Ansökan om tillstånd från verksamhetschef finns på http://www.hig.se/v-inst/utbildning/anhallan_om_tillstand.doc Uppsatsarbetets/projektets betydelse Beskriv vilken betydelse du/ni anser att projektet har för fördjupningen av vårdvetenskapsämnet respektive för fördjupningen av kliniskt arbete i vårdvetenskap. Tidsplan För både empiriska studier och litteraturstudier skall en tidsplan anges. Referenser Litteraturreferenser i text skall citeras och skrivas i enlighet med ett vedertaget system. Eftersom de vanligaste är Vancouver- och APA-systemet bör någon av dessa användas. Var konsekvent med referenshanteringen. Vancouver-systemet finns beskrivet i artikeln; International Committee of Medical Journal Editors. 1993. Uniform requirements for manuscripts submitted to biomedical journals. JAMA, 269, 2282-6. och på Internet t.ex.; http://library.curtin.edu.au/referencing/vancouver.pdf http://www.acponline.org/journals/annals/01jan97/unifreqr.htm http://www.nejm.org/general/text/requirements/1.htm http://www.lib.monash.edu.au/tutorials/citing/vancouver.html 2
APA-systemet finns beskrivet i boken; Publication Manual of the American Psychological Association (5th ed.) 2001. Washington, DC: American Psychological Association. och på Internet t.ex.; http://www.english.uiuc.edu/cws/wworkshop/writer_resources/citation_styles/apa/apa.htm http://library.curtin.edu.au/referencing/apa.pdf http://www.psychwww.com/resource/apacrib.htm http://methods.fullerton.edu/appa.html Innehåll i uppsatsen Titelblad Titelbladet återfinns på HiG:s hemsida (http://www.hig.se/web/student.html). Gå vidare till sidans nedre del under rubriken Mallar och klicka på Mall för förstasida på examensarbeten. Angående titelbladets utformning gällande typsnitt, teckenstorlek och innehåll, se bilaga 1. Sammanfattning/abstract En sammanfattning skall vara kortfattad (150-200 ord) och beskriva syfte, metod, huvudresultat och eventuella slutsatser. Texten skall skrivas i imperfekt, löpande text och utan referenser. Sammanfattningen/abstract skrivs i en svensk och en engelsk version på separata sidor. Längst ner på respektive sida tilläggs 3-5 nyckelord/keywords. Nyckelorden skall utgöras av uppsatsens centrala undersökta begrepp från frågeställningarna. De engelska keywords bör vara vedertagna sökord som används i litteraturdatabaser. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen skall orientera läsaren om var i arbetet vissa moment återfinns och skall bestå av uppsatsens rubriker med sidhänvisningar. Sidnumreringen skall börja på sidan efter innehållsförteckningen. Introduktion Introduktion skall innehålla en utökad litteraturgenomgång och problemformulering i förhållande till uppsats-pm. Den skall på ett logiskt sätt leda fram till syftet och frågeställningarna. Dessa utgör oftast avslutningen på introduktionsavsnittet. Metod Metodavsnittet skall på ett detaljerat sätt ange hur datainsamlingen utförts. Följande områden skall ingå: design, urval och beskrivning av undersökningsgrupp, datainsamlingsmetod/er, tillvägagångssätt, dataanalys och forskningsetiska överväganden. Vid litteraturstudier kan andra rubriker ingå. Metoden skall endast beskriva hur författaren har gått tillväga för att få fram resultatet. Design I metodavsnittet skall framgå vilken design som används. 3
Urval Här beskrivs undersökningsgrupp, kriterier för urval av t.ex. personer, hur många som ingått i studien samt eventuellt bortfall och hur det har hanterats. Vid litteraturstudie beskrivs hur urvalet av den litteratur som utgör resultatet har skett. Datainsamlingsmetod/er Datainsamlingsmetoden skall vara utförligt beskriven. Om exempelvis metoden är enkät/intervju behöver inte hela formuläret, fråga för fråga presenteras, men huvuddragen skall beskrivas. Med huvuddragen menas här antal frågor, frågornas huvudsakliga innehåll och svarsalternativ. Frågornas innehåll bör korrespondera mot innehållet i syftet och frågeställningarna. Använder du ett redan befintligt mätinstrument och gör förändringar av detta skall du ange vilka dessa är. I annat fall räcker det oftast med att referera till originalet. I fråga om litteraturstudier skall sökstrategin noggrant beskrivas, d.v.s. de sökord och databaser som använts samt antalet träffar som sökningen givit preciseras. Redogör och motivera för vilka kriterier som använts för urvalet av de referenser som ligger till underlag för resultatet. Tillvägagångssätt Här beskrivs proceduren, vilka tillstånd som sökts (från arbetsplatser eller etisk kommitté), hur undersökningsgruppen har rekryterats, var studien har genomförts och hur författaren har gått tillväga för att genomföra studien. Dataanalys Under denna rubrik skall de använda analysmetoderna beskrivas. I kvantitativa ansatser beskrivs vilket statistikprogram samt vilka statistiska metoder som har använts. I kvalitativa ansatser beskrivs den arbetsgång som har använts vid bearbetning och analys. I litteraturstudier beskrivs hur vald litteratur har bearbetats, analyserats och värderats. Forskningsetiska överväganden Forskningsetiska överväganden skall alltid finnas beskrivna oavsett studiens karaktär och uppsatsnivå. Om studien fordrar ansökan till forskningsetisk kommitté skall tillvägagångssättet diskuteras med handledare och examinator. Resultat Resultatet skall presenteras tydligt, överskådligt och neutralt, gärna med en inledande text om hur resultatet kommer att presenteras. Endast data som har direkt anknytning till syfte och frågeställningar skall redovisas. Tabeller och figurer kan vara ett sätt att åstadkomma överskådlighet. Tabeller och figurer talar inte för sig själva utan måste förses med rubrik och förklarande text. Observera att tabellrubrik placeras över tabellen, men figurrubrik under figuren. Om man har många figurer och tabeller kan det vara lämpligt att presentera dem i en särskild bilaga. Att presentera resultat från enkätstudier fråga för fråga eller referens för referens i litteraturstudier ger ett obearbetat intryck. Resultatet skall därför presenteras utifrån uppsatsens frågeställningar. Redan vid konstruktion av enkäten måste författaren ta ställning till hur resultatet skall redovisas. Vid kvalitativa ansatser presenteras resultatet utifrån de av författaren framtagna kategorier/temaområden. 4
Diskussion Diskussionsavsnittet inleds med en kort sammanfattning av vad författaren anser vara studiens viktigaste resultat. Detta huvudresultat skrivs kortfattat, i löpande text och utan referenser. Innehållet skall överensstämma med sammanfattningens beskrivning av resultatet. Sedan vidtar resultatdiskussionen, där resultatet belyses utifrån syfte och frågeställningar och jämförs med tidigare forskning (skillnader och likheter). Vid en kvalitativ ansats framkommer den teoretiska kopplingen ibland först i detta avsnitt och då med en fördjupad diskussion. Därefter börjar ett avsnitt med metoddiskussion där författaren reflekterar över metodens styrka och svagheter, vilket kan ha påverkat resultatet i någon speciell riktning. Diskussionen kan avslutas med en allmän diskussion där författaren formulerar förslag till fortsatt forskning och/eller praktisk/klinisk betydelse. Dessa förslag skall vara naturligt knutna till de resultat som författaren redovisat. Det är i diskussionen som författarnas egna synpunkter kommer fram, men det är viktigt att du har täckning för dina åsikter. Argumentationen skall kopplas till och ha stöd av dina egna och andras resultat (tidigare forskning). Referenser Referenslistan utformas i enlighet med det referenshanteringssystem du valt! (Se ovan) Bilagor Eventuella bilagor placeras alltid sist i uppsatsen och varje bilaga numreras löpande i anslutning till att de nämns i texten. Bilagor kan vara exempelvis en intervjuguide, ett enkätformulär, lagtexter m.m. Copyright skyddade frågeformulär får inte i dess helhet sättas som bilaga utan författarens tillstånd. Vid behov kan en sida av formuläret bifogas för att belysa hur frågorna är konstruerade. Bilagor sidnumreras inte i innehållsförteckningen. Uppsatsens språk och form Uppsatser skall skrivas på svenska eller engelska. Språkbehandlingen i uppsatsen skall vara korrekt, dvs. stavfel, syftningsfel eller meningsbyggnadsfel får inte förekomma. Språket bör vara stramt i den mening, att slang och dialektala och värderande uttryck undviks. Likaledes får inte rasistiskt och sexistiskt språkbruk användas. Personliga pronomen, d.v.s. ord som jag, vi och man bör användas sparsamt. Ett sätt att undvika personliga pronomen är att använda passiv form. I vissa kvalitativa ansatser vill författaren framhålla sin roll som tolkande subjekt genom att använda personliga pronomen. Imperfekt används i sammanfattning, metod, resultat, vid hänvisning till tidigare studier samt i syftet. Meningens första verb skrivs i imperfekt och övriga verb skrivs i presens, t.ex. Syftet med studien var att beskriva eller Huvudresultatet visade att kvinnor skattar sig ha en sämre livskvalitet än män.. Med rubriker tydliggör man uppsatsens organisation. Rubriker kan återfinnas på olika nivåer i en uppsats. Avsnitt med lika vikt skall återfinnas under rubriker på samma nivå. Ett exempel är att använda sig av teckenstorlek och fet stil, och ett annat är att med siffror markera rubriknivåerna. Den löpande texten i uppsatsens olika delar skall skrivas i Times New Roman, storlek 12 med 1,5 radavstånd. Så länge uppsatsen är ett arbetsmaterial används dubbelt radavstånd. 5
Riktlinjer för uppsatser på olika nivåer Riktlinjer anger krav som finns på uppsatser på olika nivåer, se tabell 1. Tabell 1. Riktlinjer angående antal studenter/uppsats, uppsatsens omfång och inre balans, antal vetenskapliga referenser och krav vid bearbetning och analys av data. Uppsatsnivå B-uppsats (5p) C-uppsats (10p) D-uppsats (10p) Antal studenter /uppsats Uppsatsens omfång (exkl. referenser och bilagor) 2 10-15 sidor (max 20) 2 20-25 sidor (max 30) 1 20-25 sidor (max 30) Uppsatsens inre balans Bakgrund och metod ca 50% av uppsatsen Resultat och diskussion resterande 50% Kravnivå statistik Kravnivå kvalitativ analys Kravnivå litteraturstudie ca 15-20 - - Analys av innehåll ca 20-25 Beskrivande statistik Ev. statistiska analyser av uppsatsen ca 30-35 Statistiska analyser Antal vetenskapliga referenser Innehållsanalys Valfri kvalitativ analys Analys och värdering Analys, syntes och värdering 6
Bilaga 1a Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Examensarbetets namn Författare Månad och år Examensarbete, 5 poäng alt.10 poäng, B-nivå alt. C-nivå Omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng Examinator: Handledare:
Bilaga 1b Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Examensarbetets namn Författare Månad och år Examensarbete, 10 poäng, C-nivå Omvårdnadsvetenskap Omvårdnadsvetenskap C:2, 10 poäng Examinator: Handledare:
Bilaga 1c Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Examensarbetets namn Författare Månad och år Examensarbete, 10 poäng, D-nivå Vårdvetenskap Vårdvetenskap D:2, 10 poäng Examinator: Handledare:
http://www.hig.se/v-inst/utbildning/anhallan_om_tillstand.doc Bilaga 2 Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Till verksamhetschef vid klinik, sjukhus, vårdenhet Härmed anhålles om tillstånd att i uppsatsarbete, som ingår som del i utbildning vid Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle, söka uppgifter enligt den beskrivning som ges nedan. Kort beskrivning av studiens uppläggning Introduktion Frågeställning Syfte
Metod Urval Etiska aspekter Studerandes namn Handledares namn Tillstånd erhålles Ja Nej Ort och datum Verksamhetschef
Bilaga 3 Råd och anvisningar för ventilering av uppsats-pm och uppsatser Syftet med ett ventileringsseminarium är att uppsatsen skall bedömas enligt de kriterier som gäller för vetenskapligt arbete i allmänhet. Då seminariet ofta är det enda tillfälle då vetenskapliga aspekter på arbetet avhandlas har författarna rätt att kräva att det granskas seriöst och kritiskt av sina kollegor. Avsikten är inte i första hand att avslöja fel och brister i en uppsats, utan att ha trängt in i dess innehåll. Ventileringsseminariet har alltså både en examinerade och en pedagogisk funktion. Tillvägagångssättet vid uppsatsseminarium: 1. Respondenterna rättar Respondenterna (författarna) ges först möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter av betydelse för förståelsen av uppsatsen. Det kan röra sig om något som fallit bort vid utskriften, att figurerna är omkastade etc. Respondenterna behöver inte kommentera alla detaljer som kan vara felaktiga, utan bara sådana fel som gör att meningar får felaktig innebörd, eller att sammanhanget i de förda resonemangen ändras. Redaktionella aspekter (stavfel, skrivfel etc.) skall inte kommenteras om de inte är så allvarliga att de försvårar förståelsen av det skrivna. 2. Opponenterna sammanfattar Opponenterna gör sedan en sammanfattning av huvuddragen i arbetet. Sammanfattningen skall koncentreras till det centrala i arbetet och tonvikten bör läggas vid: - Vilka är frågeställningarna som författarna har avsett att besvara? - Vilken metod har använts för att besvara frågeställningarna? - Vilket huvudresultat har författarna presenterat? - Vilka eventuella slutsatser har författarna dragit? Sammanfattningen skall uppta en mindre del av ventileringsseminariet och utgöra högst ca 15% av den anslagna tiden (ca 5 minuter vid en halvtimmes ventilering). 3. Respondenterna korrigerar/kompletterar Respondenterna ges möjlighet att korrigera opponenternas sammanfattning. Detta gäller om det är några viktiga delar av arbetet som inte har kommit med i sammanfattningen, eller om opponenterna missuppfattat något. 4. Opponenterna ger synpunkter/diskuterar Vid denna tidpunkt i seminariet återstår den viktigaste delen, nämligen opponenternas synpunkter och kritik av arbetet. Kritiken skall framföras konstruktivt och vara både positiv och negativ. Synpunkterna och kritiken skall inriktas på arbetets innehåll och endast i mindre utsträckning på redaktionella aspekter. De sistnämnda kan med fördel avhandlas kortfattat i slutet av seminariet, då synpunkter på layout, rubriksättning, referenslistans utseende och skrivsättet bör diskuteras. Diskussionen skall alltså koncentreras på centrala delar i arbetet.
Att koncentrera sig på arbetets innehåll innebär att ni kritiskt granskar och diskuterar: - Introduktionsdelens täckning av relevant och aktuell litteratur och anknytning till tidigare forskning inom området - Om introduktionen på ett logiskt och tydligt sätt leder fram till frågeställningarna som skall besvaras - Om frågeställningarna är tillräckligt preciserade och möjliga att besvara med den metod som använts - Den använda metodens tillförlitlighet och relevans - Hur data analyserats, sammanfattats och tolkats - Om de eventuella slutsatser som dragits verkligen kan motiveras utifrån erhållna resultat. Finns det alternativa tolkningar som författarna förbisett? - Om författarna i diskussionsdelen anknutit till tidigare forskning (presenterad i introduktionen) och på ett kritiskt sätt diskuterat den använda metoden och redogjort för dess styrka och svagheter Opponenterna bör prioritera sådana frågor som belyser arbetets förtjänster och brister. Ställ frågorna och följ upp tankegången med följdfrågor så att respondenterna kan komplettera. Lyssna ordentligt på respondenternas svar. Detta kan förefalla vara ett överflödigt påpekande, men många gånger ställer opponenterna frågor utan att lyssna ordentligt på svaret vilket leder till att opponenterna missar att respondenterna inte egentligen svarat på frågan. Återupprepa i så fall frågan. Sträva alltid efter att skapa en dialog. Vid seminariets slut ges åhörarna tillfälle att ställa frågor och examinatorn ger avslutande kommentarer. 5. Några allmänna kommentarer Ovanstående punkter täcker inte alla tänkbara aspekter som kan vara relevanta för en uppsats. De bör uppfattas som en ram för det centrala i opponenternas uppgift. Det skall dock framhållas att seminariet är opponenternas ansvarsuppgift i den meningen att det är opponenterna som står för huvuddelen av genomförandet. Opponenterna bör därför förbereda sig noggrant för sin uppgift - alltid göra en disposition över sina synpunkter och ha en struktur i skriven form ( stolpar ) till underlag för seminariet. Opponenterna anger i hög grad tonen och stämningen vid seminariet genom sitt sätt att opponera. Sträva därför efter att skapa en positiv stämning utan att undvika att ta upp problem i det diskuterade arbetet.
Examinatorers kriterier för bedömning av uppsatser Bilaga 4 Uppsatser bedöms utifrån nedanstående aspekter. 1. Introduktion Ämnesvalets relevans för programområdets huvudämne. Studiens anknytning till tidigare forskning inom området eller angränsande områden. Forskningsproblemets avgränsning och motivering samt formulering och precisering av syfte. 2. Metod Metodvalets lämplighet för forskningsproblemet. Tydligt beskriven metod där innehållet är logiskt strukturerad. Vid empirisk studie av kvalitativ eller kvantitativ karaktär: Tydlig beskrivning av design, urval och undersökningsgrupp, datainsamlingsmetod, tillvägagångssätt, dataanalys och forskningsetiska överväganden. Vid litteraturstudie: Relevanta databaser, sökord och utfall av sökning, tydliga urvalskriterier, dataanalysmetod och forskningsetiska överväganden 3. Resultat. Bearbetning av rådata. Bearbetningen innebär en reduktion av mängden data för att skapa en överskådlighet i presentationen av resultatet. Detta ger i någon mån en förenkling där författarna lyfter fram vissa saker som viktigare än andra. Bearbetningen och förenklingen är nödvändig för att kunna relatera data till forskningsproblemet. Samtidigt måste förenklingen vara trovärdig. Trovärdigheten ökar om principer för förenklingen beskrivs och motiveras. Trovärdighet och överskådlighet bedöms således vid alla vetenskapliga studier. Resultatet skall svara mot studiens syfte. Vid empirisk studie av kvantitativ karaktär: Presentation och organisering av resultaten. Lämplighet och motivering av eventuella statistiska analyser. Hur hanteras och beaktas olika typer av bortfall? Vid empirisk studie av kvalitativ karaktär: Om resultatet är någon form av kategorisering bedöms trovärdigheten av denna. Ett sätt att stärka trovärdigheten är genom citat. Kategorins hela omfång bör framgå av citaten. Vid litteraturstudie: Presenteras och organiseras den studerade litteraturen på något nytt sätt, ej enbart refereras? Många organisatoriska principer är möjliga, t ex tidsmässiga, geografiska, metodologiska, ämnesmässiga m.m. Är studierna organiserade på ett överskådligt och klargörande sätt?
4. Diskussion Författarnas tolkning av resultatet skall framkomma. Resultatdiskussionen skall ha en koppling till syftet, anknyta till tidigare forskning och eventuellt teoretiskt perspektiv som i så fall har angivits i introduktionen. I ett metoddiskussionsavsnitt skall författarna diskutera den använda metodens styrka och svagheter för att belysa forskningsproblemet. Det skall även framgå vad de eventuella metodologiska svagheterna kan ha för betydelse i tolkningen av resultaten. Formulering av nya forskningsproblem som kan ha väckts av studiens resultat kan framkomma som avslutning på diskussionsdelen. 5. Språk och form Allmänt bedöms språklig stringens och nyansering i uppsatsen, uppsatsens tydlighet, samt i vilken utsträckning uppsatsen uppfyller de formella krav som ställs på den.