Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad
Evidensbaserad praktik, vad är det? Att man arbetar efter manualbaserade metoder? NEJ! Att man endast använder RCT-prövade metoder? NEJ!
EBM (Sacket et al. 1997) EBM är både ett förhållningssätt och en metod. EBM kräver: Reflektion Förtrogenhetskunskap Critical appraisal
Evidensbaserad praktik i socialt arbete (Oscarsson, 2009) Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Professionell expertis och erfarenhet Brukarperspektiv Den reflekterande kritiska praktikern
Mot en vetenskaplig/evidensbaserad praktik i socialt arbete! Är det möjligt? Nja myndighetsutövning, politisk styrning, stress, kunskapsbrist I alla fall är det eftersträvansvärt
Vad visar forskningen om orsaker till framgångsrika/effektiva behandlingar? Att socialarbetarens/terapeutens förhållningssätt har stor betydelse! Viktigare än vilken metod eller teknik som används! Betydelsen av att bygga upp en terapeutisk allians!
Socialarbetarens förhållningssätt har betydelse! Monitorering! Att vara engagerad och att engagera brukaren!
Socialarbetaren kan göra skillnad! Du!
Frank och Frank (1991) Framgångsrika behandlingar har fyra kännetecken. En känslomässig och förtroendefull relation mellan brukare och behandlare. De bedrivs i en miljö som är läkande och där brukaren känner trygghet och kan utvecklas. De utgår från en myt eller förklaringsmodell som ger brukaren en trovärdig förklaring på dennes problem och hur problemen ska lösas. De innehåller ritualer eller förfaringssätt som både brukaren och behandlaren deltar i och som de anser meningsfulla för brukarens utveckling.
Wampold (2001) The Great Psychothreapy Debate. Models, Methods and Findings. Metaanalys av ett stort antal psykoterapeutiska behandlingar. Den terapeutiska alliansen mellan brukaren och behandlaren samt hur behandlaren agerar i behandlingssituationen har stor betydelse för vilket utfall behandlingen får.
Goda behandlingsresultat kräver goda relationer. En grund för det är att brukaren har inflytande över valet av behandling och behandlingsprocessen.
Om mänsklig förändring från missbruk till social integration Levnadsvillkor - Ett samhällsvetenskapligt perspektiv Samhällsstrukturen Socialpolitik, välfärdspolitik Samhälleliga och kulturella föreställningar om sociala problem Individens ekonomiska och sociala position Individens sociala nätverk Individens rehabiliteringskapital (Coleman, 1990) MACRO MESO MICRO
Om mänsklig förändring från missbruk till social integration Ett samhällsvetenskapligt perspektiv på motivation Konsekvenser för socialt arbete A" förändra människors levnadsvillkor, så a" de får förutsä"ningar a" förändra sina liv Boende, arbete, rela;oner
Vad anser missbrukare att de behöver för att kunna förändra sina liv? (Kristiansen & Svensson, 2004; 2005) Trygghet Meningsfullhet Värdighet/Respekt Ambivalens
OM MOTIVATION Förändringens villkor - missbrukets pris Negativa konsekvenser av missbruket bidrar ofta till att drogmissbrukare söker hjälp mot sitt missbruk eller försöker förändra sina liv på egen hand (Blomqvist, 2002; Granfield & Cloud, 1999; Kristiansen, 1999; Kristiansen & Svensson, 2004; Svensson, 1996; West, 2006). sociala problem ekonomiska problem emotionella, psykiska problem kroppsliga problem
OM MOTIVATION Förändringens villkor betydelsen av positiva incitament (Blomqvist, 2002; Kristiansen, 1999) Negativa konsekvenser av missbruket är givetvis inte tillräckliga som förklaring till att många människor lyckas bryta sig loss från drogmissbruk. Om beslutet att försöka sluta med narkotika ska kunna leda till förändring måste det medföra positiva konsekvenser och möjligheter till att leva ett liv utan droger. Till exempel att man får bostad, arbete och relationer till människor som ger stöd i ens strävanden att sluta missbruka narkotika.
Ingen behandling är bättre än vad som sker efter den (Kristiansen, 2001) Om en människa efter en behandling måste återgå till samma sociala situation, och kanske till arbetslöshet och hemlöshet, som hon eller han kom ifrån innan behandlingen, är risken för återfall mycket stor, oavsett hur bra och effektiv behandlingen var. Betydelsen av stöd och uppbackning och andra positiva incitament efter behandlingen är tydlig.
Eftervårdens betydelse (Kristiansen, 2008) Betydelsen av stöd efter behandling är en fråga om det som ofta kallas eftervård. Men egentligen är det inte framförallt en vårdfråga, utan en fråga om sociala och mänskliga rättigheter. Rätt till sysselsättning och bostad, rätt till socialt stöd och trygghet och rätt till att inte bli diskriminerad på grund av sin bakgrund.
Betydelse av ett livsloppsperspektiv för att förstå förändring i socialt arbete Vård och behandling är ofta mycket viktig, men i ett livsloppsperspektiv ofta bara en begränsad del i en, ofta lång, process som börjat långt innan behandlingen påbörjades och avslutats långt efter (Blomqvist, 2002; Granfield och Cloud, 1999; Kristiansen, 1999). Det finns också många människor som till exempel slutar missbruka narkotika utan hjälp av behandling (Blomqvist, 2002, 2007; Granfield & Cloud, 1996, 1999; Klingemann, 1991; 1992; Waldorf, 1983).