Rapport 21:3 Krisunsap Psyologisa och sociala effeter av trafiolyca ed lindriga eller inga personsador KRIS-PROJEKTET Krisohändertagande i saveran Delrapport IV Agneta Bergsten Brucefors Yvonne Sidén Silfver Abbe Schulan Enheten för Psyis Hälsa
Psyologisa och sociala effeter av trafiolyca ed lindriga eller inga personsador KRIS-PROJEKTET Krisohändertagande i saveran Delrapport IV Agneta Bergsten Brucefors Yvonne Sidén Silfver Abbe Schulan Agneta Bergsten Brucefors, doc, leg psyolog och psyoterapeut, Enheten för Psyis Hälsa, Krisunsap, Sahällsedicin, Stochols läns landsting Yvonne Sidén Silfver, leg psyolog, Enheten för Psyis Hälsa, Krisunsap, Sahällsedicin, Stochols läns landsting Abbe Schulan, Med dr, spec allänpsyiatri, chef för Enheten för Psyis Hälsa, Krisunsap, Sahällsedicin, Stochols läns landsting
Enheten för Psyis Hälsa är en del av Sahällsedicin i Stochols läns landsting ed inritning att förebygga psyis ohälsa och fräja den psyisa hälsan i befolningen i regionen. Enheten arbetar ed artläggning, forsning och etodutvecling sat inforation och utbildning. Enheten för Psyis Hälsa Sahällsedicin Stochols läns landsting Box 17533 118 91 Stochol Alla rättigheter förbehållna Enheten för Psyis Hälsa och författarna. Rapport 21:3 Tryceri: Orbergstryc ISSN: 165-66 ISBN: 91-89525-7-8
FÖRORD Denna rapport är den fjärde av sex rapporter ingående i KRIS-projetet, KRisohändertagande I Saveran. I detta projet avsåg vi att på ett stort sjuhus pröva och utvärdera en interventions- och saveransodell för att förbättra det psyologisa ohändertagandet av olycsfallsdrabbade, deras anhöriga och sjuvårdspersonal utsatt för extrea påfrestningar i arbetet. På grund av olia säl, o eellertid interventionsdelen aldrig att påbörjas. Resultaten av förstudierna presenteras i fyra rapporter (delrapporter II-V). I den första rapporten (delrapport I) besrivs de unsaper och erfarenheter so låg till grund för idéerna till odellen för ett förbättrat psyologist stöd till trauatiserade ännisor. I den avslutande rapporten (delrapport VI) oer erfarenheterna från KRIS-projetets planläggning, föranringsarbete, uppbyggnad av saveran på och utanför sjuhuset, tillsapandet av en risstödsgrupp sat den process so slutligen ledde till att projetet avslutades innan interventionsdelen o i gång, att besrivas. Under 1998 påbörjades en artläggning av hur risohändertagandet vid trafiolycor såg ut ino autsjuvården geno att personal på soatisa autottagningar i Stochols län intervjuades och besvarade enäter. Med artläggningen önsade vi få en bred unsapsbas såväl av sjuvårdspersonalens atuella unsapsläge so deras erfarenheter av fragångsria respetive bristfälliga stödinsatser. Resultaten besrivs i delrapporterna II och III. Avsiten ed denna rapport var att artlägga de psyologisa och sociala onsevenserna för trafiolycsfallsdrabbade vuxna. Dessuto önsade vi få en besrivning av de drabbades egna reationer på sjuvårdspersonalens sätt att beöta de. Projetet har fått stöd från Vägveret i alla sina delar. Stödet var eonoist en i lia hög grad oralist och saarbetet har varit intelletuellt stiulerande. Delstudierna i projetet har ocså erhållit folhälsoedel från Hälsooch sjuvårdsnänden i Stochols läns landsting. Stochol i april 21 Abbe Schulan
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 7 INLEDNING... 8 BAKGRUND... 1 TIDIGARE FORSKNING... 11 SYFTE... 15 FRÅGESTÄLLNINGAR... 16 METOD... 17 RESULTAT... 26 SAMMANFATTANDE RESULTATREDOVISNING... 73 DISKUSSION... 78 SLUTSATSER... 91 REFERENSER... 93
SAMMANFATTNING BAKGRUND: I Sverige ser en halv iljon trafiolycor per år i vila 6 till 8 personer sadas. Kunsapen o de psyisa sadeeffeterna och värdet av tidigt insatt psyologist stöd är bristfällig. METOD: I en prospetiv studie har 33 lätt sadade eller osadade personer studerats avseende psyologisa, psyosoatisa och sociala reationer. De har besvarat enäter (GHQ-28, PTSS-1, IES-15, BDI, KASAM, GQL, psyosoatisa syto sat livshändelser) och intervjuats 1 ånad och 7 ånader efter olycan. RESULTAT: 2/3 av de drabbade uppgav fysisa och/eller psyisa besvär 7 ånader efter olycan. Av dessa hade 8 personer syto talande för påtaglig psyis ohälsa. Besvärsgruppen utgjordes till 2/3 av vinnor, hos vila depressiva syto doinerade. Posttrauatisa stressyto visade positivt saband ellan första och andra ättillfället. Depressionssyto en ånad efter trafiolycan hade saband ed posttrauatisa stressyto, psyosoatisa syto och dåligt allänt hälsotillstånd 7 ånader efter olycan. Kvinnor uppvisade ett utbrett reationsönster i otsats till än so hade antingen fysisa besvär eller ångest. Över hälften av de drabbade upplevde obehag i trafisituationer och 1/3 av dessa hade utveclat ett fobist beteende i trafien. Högt sattad livsvalitet vid en ånad orrelerade ed färre syto på psyis ohälsa sex ånader senare. GHQ och BDI vid 1 ånad var goda preditorer för syto på psyis ohälsa vid 7 ånader för vinnor. För än var IES-15 vid en ånad ocså preditor för syto på psyis ohälsa vid 7 ånader. 1/4 av de drabbade önsade erbjudande o återbesö och 1/5 professionell satalsontat. 1/6 uppgav bristfälligt stöd från failj, vänner och arbetsplats. SLUTSATS: En trafiolyca ed lindriga eller inga roppssador an ge allvarliga syto av både psyis och soatis aratär så länge so sju ånader efter händelsen. Vid det auta ohändertagandet an an lätt förbise risen av långvariga besvär då personsadorna är ringa. Resultaten i denna studie talar för ett aut ohändertagande, so ocså beatar olycsfallsdrabbades psyologisa behov. 7
INLEDNING En an i 3-års åldern och hans flicvän är på väg he efter en sidseester i fjällen. Efter en veca ed sol och fint sidföre sitter de nöjda i bilen. I orgon sall de båda börja arbeta igen. De började sin färd på orgonen, då de inte vill oa he för sent. Mannen vill läna tillbaa bilen till vännen de fått låna den av. Det är en inibuss. Mannen ör och vinnan sitter bredvid. På en tvåfilig landsväg, i 1 /h och i relativt tät trafi förlorar bilen fästet ed underlaget. Bilen börjar sladda. Mannen försöer återta ontrollen över fordonet en ärer att de är på väg att öra av vägen. Han försöer avvärja detta geno att vrida ratten åt otsatt håll. Resultatet blir att bilen snurrar runt och far tvärs över vägbanan. Återigen försöer annen få tillbaa ontrollen över bilen, en lycas inte. De ör in i ett vägräce. Miraulöst nog sadas varen annen eller vinnan. Under den orta stund incidenten utspelas är annen fullständigt fouserad på att hålla fordonet på vägbanan. Under det att bilen förlorar fästet, snurrar runt och far tvärs över vägen hinner annen vid två tillfällen, täna - Nu dör vi. Under hela händelseförloppet hör han flicvännen vid sin sida, sria. Han registrerar att hon srier hans nan. När de slagit i räcet och bilen stannat är det enda so hörs popusi från bilradion. Mannen lägger i handbrosen och stänger av radion. En förbipasserande bil stannar. Föraren vevar ner sin bilruta och frågar o allt är OK. Mannen svarar att allt är i ordning. Den förbipasserande ör vidare. Kvinnan so suttit ihoprupen, sätter sig till rätta. Mannen liver ur bilen. Han går ett varv runt bilen och onstaterar att bilen inte fått några större sador. Fe inuter senare är de på väg igen. Under de första ilen talar båda o vad de varit ed o och vilen tur de haft. Några il senare är det endast vinnan so pratar. Hon refleterar högt över vad hon ände och tänte i olycsögonblicet. Hon berättar att hon tänte på hono, att hon sre hans nan. Jag vet, täner annen. Hon vill veta vad han tänte? Tänte han på henne? Mannen fortsätter att öra. Kvinnan fortsätter att prata. De ör in på pareringen. Det är efteriddag. Inne i bostaden går vinnan ut i öet. Mannen lägger sig ralång i sängen. Varen trötthet eller ro infinner sig. Han liver upp och ringer sin vän. Han berättar o vad so hänt och att bilen är sadad en att den går att öra. Vännen svarar att det enda so betyder något är att de är osadda. Mannen änner en viss lättnad. En trötthet infinner sig och när vännen insisterar på att få öra hono till sjuhus tacar han ja. 8
Efter fe tiars väntan på en autottagning får annen träffa en läare so efter några inuters undersöning säger: "Inga sador, du an åa he". Under de näraste vecorna har han svårt att finna ro. Han är irriterad och brusar lätt upp. Ingenting änns ritigt eningsfullt eller lustfyllt. Flicvännen tycer att han förändrats, att hon inte an nå hono. En ånad går. Kvinnan vill prata. Mannen vill bli länad i fred. Ett halvår efter olycan börjar han få tillbaa livslusten. Vad so är var är ett start obehag inför vintriga landsvägar och inibussar - så pass start att han helt avstår från båda. Berättelsen är ett exepel på att en trafiolyca an innebära stor psyis påfrestning för den drabbade. Avgörande för hur psyist belastande en händelse blir beror på fatisa oständigheter i olycssituationen, en ocså på individens upplevelse av hot till livet vid olycstillfället (Weisaeth och Mehlu, 1997). Berättelsen, so en av de drabbade i denna studie återgav, visar hur en olyca utan svåra personsador ändå an påvera de drabbade psyist, såväl på ort so på lång sit. Konsevenserna av trafiolycor betratas idag so ett av våra största folhälsoproble. I Sverige ser ca en halv iljon trafiolycor per år och uppsattningsvis 6 till 8 personer sadas i trafien varje år (Tingvall, 1997). Ungefär 15 till 2% av dessa personer läggs in på sjuhus (Folhälsorapporten, 1997). Statistist sett oer hälften av en genosnittlig årsull att någon gång sadas i trafien. Nästan 2 procent av årsullen oer att sadas i trafien er än en gång och ungefär en halv till en procent oer att dödas i saband ed en trafiolyca (Björnstig, 1999). Utöver stort änsligt lidande ostar sadorna sahället ca 15 iljarder ronor årligen, d.v.s. 1,5-2% av de totala hälso- och sjuvårdsostnaderna (Kouniationsdeparteentet, 1997, Englund et al, 1998). Trafisäerhetsfrågor och onsevenser av olycor är ett ständigt återoande tea i edia. En rad åtgärder har geno åren vidtagits för att öa trafisäerheten och insa antalet olycor. Även o an har långt var till att uppfylla -visionen har an lycats reducera de allvarligaste följderna (fraför allt dödlig utgång) av trafiolycor. Alarerande är doc att antalet whiplashsador (pissnärtsador) har öat ed 2% under en tioårsperiod och de är nuera den vanligaste orsaen till edicins invaliditet hos bilister (Folhälsorapporten, op cit). Vad gäller de psyisa sadeeffeterna är unsapen såväl o probleets storle so behovet av psyologisa stödinsatser bristfällig. 9
BAKGRUND KRIS-projetet var ett interventions- och saveransprojet, so sulle ses so ett led i ett folhälsoarbete ed prevention av posttrauatisa följdtillstånd hos drabbade, närstående och sjuvårdspersonal (Schulan, 2). Projetet syftade bland annat till att utvecla etoder för tidig upptäct av individer so löper ris att utvecla allvarliga posttrauatisa följdtillstånd sat genoföra och utvärdera ett interventionsprogra. Ino projetet planerade vi att studera såväl trafisadade och våldsoffer so deras närstående, nära anhöriga till plötsligt avlidna sat sjuvårdspersonal so i sitt arbete blivit utsatt för trauatiserande händelser. I förberedelserna för uppbyggandet av en risstödsgrupp och utarbetandet av en handlingsplan för autottagningen på ett universitetssjuhus genofördes en artläggning av det atuella ohändertagandet av trafisadade geno en intervju- och enätstudie på den berörda ottagningen. För att veta vila patienter so sulle atualiseras hos risstödsgruppen påbörjades ocså en undersöning av de personer so p.g.a. en trafiolyca o till autottagningen. Dessa patienter sulle ocså utgöra en ontrollgrupp till de patienter so, under projetets interventionsdel, sulle erbjudas ett intensifierat psyologist och socialt stöd på autottagningen. Enligt de ursprungliga planerna sulle båda patientgrupperna följas upp till ett år efter olycan. Interventionsdelen i KRIS-projetet o aldrig till stånd. Undersöningen av en grupp lätt trafisadade personer hade eellertid påbörjats och projetledningen valde att fullfölja denna studie. Således har 33 lätt sadade eller osadade personer, so varit ed o en trafiolyca, studerats avseende psyologisa, psyosoatisa och sociala följdverningar. De har besvarat enäter och intervjuats vid två tillfällen; fyra - sex vecor respetive sju ånader efter olycan. 1
TIDIGARE FORSKNING Trafiolycor leder till fysisa sador och dessuto får ånga ännisor ocså psyisa proble. Detta är ett sedan länge änt fenoen och besrevs redan i slutet på 18-talet i saband ed tågolycor (Wilson och Raphael, 1993). Märligt nog fanns det fra till början av 199-talet ycet begränsad forsning o psyisa effeter av bilolycor ed undantag för whiplashsador (Blanchard et al, 1996). Majoriteten av studier av trafioffer var retrospetiva och led av allvarliga etodologisa proble. De flesta av dessa undersöningar visade att ca 1% eller er av de so sadats i en trafiolyca utveclat ett posttrauatist stressyndro (eng PTSD), depression eller andra psyiatrisa sjudostillstånd (Blanchard et al, 1994; Blanchard et al, 1995; Hicling och Blanchard, 1992; Kuch et al, 1996; Parer, 1996; Taylor och Koch, 1995; Vinglis et al, 1994). Frevensen av utveclad PTSD efter trafiolycor varierar doc i olia studier från 8% till 4% (Blanchard et al, 1996; Epstein, 1993; Green et al, 1993; Mayou, 1993). Hot till eget eller närståendes liv an i ildare for leda till övergående stressreationer och ortvarig funtionsnedsättning. Vid allvarligare livshot, särsilt i obination ed egen roppslig sada eller då närstående sadas eller dör, föreligger ris att händelsen leder till livslångt psyist lidande, reducerad arbetsföråga och/eller annan funtionsnedsättning (Schulan op cit). I 1994 års fjärde upplaga av den diagnostisa anualen för psyiatrisa syndro (DSM-IV) introducerades en ny diagnos näligen aut stress syndro (eng. acute stress disorder, ASD) för att besriva posttrauatisa psyisa reationer so varat er än två dagar och uppträtt ino 3 dagar efter en påfrestande händelse. Kriterierna är i stor utsträcning de saa so vid posttrauatist stress syndro (eng. PTSD) ed undantag för att diagnosen PTSD förutsätter att sytoen varat er än 3 dagar sat följs av en betydande social funtionsnedsättning (DSM- IV, 1994; MINI-D IV, 1995). PTSD arateriseras av ett återupplevande av händelsen och, so ett försö att hantera detta, ett undviande sat ett tillbaadragande beteende. Initialt doinerar de påträngande innena en efter några vecor till ånader avlingar dessa i allänhet. I stället an an se en 11
änsloässig avtrubbning, irritabilitet, svårigheter i återanpassning till arbete, änslor av utanförsap, relationsproble och ofta roppsliga sjudosyttringar. Händelsen an ocså leda till varstående tecen på öad psyologis änslighet och överspändhet, so avspeglar en såväl horonell so psyologis faroberedsap (van der Kol, 1984). För att en händelse sall bli trauatis rävs att den "barriär" so hos ännisan fungerar so sydd ot alltför överväldigande intryc, forceras. Detta an inträffa då en händelse oer plötsligt och oväntat utan att individen haft öjlighet till förberedelse en ocså vid långvariga påfrestningar. Huruvida en händelse oer att bli trauatis för den ensilde individen beror på 1) vad den drabbade utsatts för under själva händelsen, 2) vila reationer so oit i gång hos den drabbade i obination ed 3) personliga egensaper och atuell livssituation sat 4) vilet beötande den drabbade fått (Dyregrov, 1992; Figley, 1985; Heran, 1994; Wilson, 1989). Flera studier tyder på att det förligger saband ellan utvecling av olia psyisa följdtillstånd efter en trafiolyca och fatorer so roppsliga sador, olycans aratär, upplevelse av livshot och tillgång till psyosocialt stöd (Blanchard et al, 1995; Bryant och Harvey, 1995; Bryandt och Harvey, 1996; Koren, 1999; Malt och Olafsen, 1993). Föruto fatorer so har ed händelsen att göra spelar ocså psyologis sårbarhet och oständigheter ring den drabbade före och efter olycan en roll (Broet et al, 1998; Di Gallo et al, 1997). Risfatorer för utvecling av PTSD eller andra psyiatrisa tillstånd är tidigare diagnostiserad PTSD (Breslau, 1991; North et al, 1994) eller linis depression (Blanchard et al, 1996). En trafiolyca behöver inte leda till ett psyiatrist följdtillstånd, en an ändå bidra till ett långvarigt eller t.o.. bestående försärat psyosocialt fungerande och en försärad psyis hälsa i allänhet (Bryant och Harvey op cit). Vilen for av psyis ohälsa eller sjudo so utveclas efter trafiolycor varierar. I en litteraturgenogång av Blaszcynsi et al (1998) frao en rad olia syto och tillstånd såso depression, ångest, fobier opplade till bilörning, sönproble, huvudvär och posttrauatist stressyndro. Patienter ed psyisa följdproble besväras er av särttillstånd, har er av issbrusprobleati och arbetslöshet än trafioffer so inte fått bestående psyisa proble (Koch och Taylor, 1995; Malt, 1988). 12
Det har påpeats att trafiolycans svårighetsgrad spelar roll för hur psyist påverad den drabbade blir av incidenten. Men, det innebär inte att det endast är trafiolycor ed svåra roppsliga sador, so an leda till psyisa proble. Forsningen o psyologisa effeter av trafiolycor ed lätta roppsliga sador är begränsad. En prospetiv studie på lätt till edelsvårt sadade visade att en tredjedel av de drabbade ett år efter olycan uppvisade syto so talade för en eller flera av diagnoserna PTSD, affetivt syndro eller ångesttillstånd (Mayou et al, 1993). Saa studie visade att ungefär en fetedel besvärades av rädsla för att åa eller öra bil ett år efter trafiolycan. I en svens prospetiv studie på 84 lätt till åttligt trafisadade uppgav 57% öad trötthet och ångest två år efter olycan. Sextioåtta procent av patienterna hade varstående vär ett och ett halvt till två år efter olycan. Sextiotre procent av de i gruppen so före olycan hade en anställning, var sjusrivna i åtinstone tre ånader ed anledning av trafiolycan (Andersson, 1996). Rädsla för bilörning är ett stort proble för ånga trafioffer. I en studie undve hälften av alla de so fått diagnosen PTSD bilörning o denna inte var absolut nödvändig (Bryant och Harvey op cit). I flera studier har an funnit att vinnor löper större ris än än att utvecla psyisa följdtillstånd efter en trafiolyca (Ehlers, 1998; Green, 1994; Norris, 1992) doc inte i alla (Jeavons et al, 1996 och 1998). Vilet stöd en olycsfallsdrabbad person får i den auta situationen avgör delvis risen för utvecling av fraför allt PTSD. Socialt stöd har visat sig ha positiv påveran på psyist välbefinnande efter trauatisa händelser (Vaux,1988) edan brist på socialt stöd i sig an vara en stressfator (Bucley et al, 1996; La Gapia, 199). Ett oänsligt och oförstående beötande eller total avsanad av stöd an leda till s.. "seundär trauatisering" (Figley, 1986). Mot den bagrunden är unsap, sära rutiner och tillgängliga resurser ino sjuvården väsentliga för risohändertagandet. Kunsap o hur det psyologisa ohändertagandet av trafisadade på svensa sjuhus ser ut är ycet begränsad. Man an föroda att patienter ed allvarliga roppsliga sador, so räver längre tids sjuhusvård, erbjuds satal ed urator. När det gäller trafiolycor ed indre allvarlig utgång, där patienterna anse endast observeras på sjuhuset över natten eller går he saa dag, är risen stor för att 13
patienternas psyologisa och sociala behov inte beatas. I en svens studie onstaterade an att endast 5 av 112 personer (ca 4%) so oit till en autottagning efter en trafiolyca erhållit uratorsontat efter olycan (Andersson op cit). I våra egna undersöningar av hur det psyologisa och sociala stödet till trafiolycsdrabbade ännisor, so oer till autottagningarna på sju Stocholssjuhus, ser ut, unde vi onstatera att ett foraliserat ohändertagande ed stöd av handlingsplaner endast fanns för anhöriga vid dödsfall. För övrigt var ohändertagandet beroende av vårdpersonalens eget intresse och unsap o psyologist stöd och av öjlighet att unna avsätta tid för satal. De fysisa sadornas allvar var avgörande för det psyologisa ohändertagandet. Lätt sadade patienters psyisa reationer och sociala behov riserade att inte uppärsaas (Bergerhed och Schulan, 1999). Trafioffer och speciellt de ed lindriga eller inga sador är en förbisedd grupp när det gäller risohändertagande på sjuhus, vilet ocså unde beräftas i en intervju- och enätstudie på personal på en autottagning i Stochol (Olsson et al, 21). 14
SYFTE Ett syfte ed denna studie är att undersöa och besriva psyologisa och psyosoatisa reationer hos trafiolycsdrabbade fyra - sex vecor och sju ånader efter en trafiolyca. Ett annat syfte är att få trafioffrens besrivning av beötandet längs vårdedjan, d.v.s. från olycsplatsen via autottagningen till uppföljande polilinis vård. 15
FRÅGESTÄLLNINGAR De frågeställningar so har varit atuella är: Hur ånga har varit sjusrivna och har varstående besvär efter sju ånader? Hur ånga har fått vård efteråt? Typ av vård? Hur påveras psyis hälsa, allänt välbefinnande och livsvalitet efter en trafiolyca, en ånad respetive sju ånader efter olycan? Föreoer allvarlig psyis ohälsa ino gruppen sju ånader efter olycan? Hur upplevs trafi och trafisituationer av de drabbade sju ånader efter olycan? Finns det sillnader ellan äns och vinnors reationer? Finns det saband ellan olia aspeter av psyis ohälsa, och föreligger sillnader ellan än och vinnor? Kan upplevelser av hot ot liv eller suld- och saänslor i anslutning till olycan bidra till utveclandet av psyis ohälsa? Spelar bagrundsfatorer so Känsla av Saanhang och Livsvalitet någon roll? Spelar antalet tidigare livshändelser någon roll för utveclandet av psyis ohälsa efter en olyca? Hur uppfattar de drabbade ohändertagande och vård? Vad för slags hjälp eller stöd har sanats? Vad har varit den vitigaste hjälpen? Fyller det någon funtion att få berätta o händelsen? Kan enätsvar en ånad efter olycan indiera vila so riserar allvarlig psyis ohälsa sex ånader senare? Spelar fatorer i själva olycan roll för utvecling av psyisa proble? 16
METOD Pilotstudie Den atuella studien föregics av en pilotstudie i vilen frågeforulär och intervjufrågor utprovades. Det visade sig att de instruent so valts ut differentierade ellan individerna i pilotundersöningen och tidsässigt gic det att använda testbatteriet. Intervjun uppfattades so eningsfull och beräftande av personerna so deltog i pilotstudien. Resultaten finns redovisade i en p (Bergsten Brucefors, 1998). Undersöningsgrupp För att få delta i studien rävdes att följande inlusionsriterier uppfylldes: 1) Patienten sulle ha varit ed o en trafiolyca. I denna studie definieras en trafiolyca so en olyca so inträffat på allän plats. Den inluderar bil-, c-, cyel- och fotgängarolycor. 2) Ålder 18-64 år. 3) Patienten sulle ha registrerats på autottagningen ed nan och adress under en period so öjliggjorde uppföljning 4-6 vecor efter trafiolycan. Patienter so ingic i en satidigt pågående whiplashstudie exluderades från denna studie. Från itten av april till slutet av otober 1999 inhätades uppgifter o antalet inona trafiolycsdrabbade till den atuella autottagningen. Under perioden registrerades 212 personer so trafiolycsdrabbade. Till de 138 patienter so uppfyllde inlusionsriterierna sicades det ut ett inforationsbrev o projetet och en förfrågan o de ville delta i studien. Ett flertal adresser visade sig vara inatuella och sanade atuell hänvisning. Journalantecningarna sanade i ånga fall uppgift o telefonnuer och 2% av patienterna hade heligt telefonnuer. Av de 138 patienterna gic det att nå 66. Av de 66 personer so ontatades valde 36 (54%) att delta i studien. De har intervjuats och fått fylla i enäter. Tre personer har av olia säl inte fyllt i enäterna fullständigt och har därför uteslutits ur studien. 17
Den slutgiltiga undersöningsgruppen utgörs därför av 33 patienter. De är 16 än och 17 vinnor. Bortfall Bortfallet utgör en betydande del av ursprungsgruppen, den grupp ännisor so söt sig till sjuhusets autottagning därför att de varit ed o en trafiolycshändelse ellan 99 4 1 och 99 1 31. Till största delen beror bortfallet på att personer inte gått att nå ed brev och/eller telefon och det är öjligt att det påverat undersöningen så att det inte går att generalisera resultatet. Doc är ett bortfall av denna storlesordning inte ovanlig, i de fall det över huvud taget redovisas (Andersson, 1994). Undersöningsinstruent Sei-struturerade intervjuguider Varje intervjuperson (Ip) intervjuades vid två tillfällen, vid första tillfället hade 4-6 vecor passerat sedan olycan och vid andra tillfället hade sju ånader passerat. Vid båda intervjuerna användes sei-struturerade intervjuguider (Raphael et al, 1989). Den första intervjun hölls in vivo och den andra in vivo eller per telefon. Intervjuerna syftade till att vara upplevelsebaserade, d.v.s. att den drabbades upplevelser av händelseförloppet stod i förgrunden, fraför uppgifter o fatisa oständigheter ring olycan. Den första intervjun fouserade händelseförloppet sat Ip:s upplevelser av olycan och händelserna ring denna. Ip tillfrågades hur denne reagerat, tänt och änt i saband ed hela händelseförloppet. Efter intervjun var följande oråden genogångna. - Olycan och olycsplatsen. Ip obads att berätta o olycan, t.ex. vad so föregic den, vila so var ed, vad so hände i olycsögonblicet, diret efter och o händelserna på olycsplatsen. Hur reagerade Ip? Vad tänte och ände Ip i saband ed händelserna? Trodde Ip någonsin att han/hon sulle dö? - Ohändertagande och vård. Ip fic berätta o ohändertagandet på olycsplatsen (ve/vila, bra/dåligt). Vidare obads Ip att berätta o vilen vård denne fått (auten, avdelning, annat) och hur vård och undersöning varit (bra/dålig, sanat, vitigast). Ip:s reationer? Vad tänte och ände Ip under tiden? 18
- Heost. Ip obads berätta o heosten (När? Hur? Var någon hea eller o någon över? Pratade Ip ed någon?). Reationer, tanar och änslor? - Tiden efter olycan och nuläget. Ip fic berätta o hur det var i nuläget (Fysist, psyist, socialt och ev. sjusrivning) och hur det varit under tiden so passerat sedan olycan (Hur Ip ått? Tänt och änt? Behövt hjälp? Hur ontaten varit ed failjen, arbetsarater och vänner? Juridisa onsevenser av olycan? Andra händelser?). - Vitigaste hjälpen. Ip tillfrågades vilen hjälp denne fått av professionella respetive anhöriga och vänner sat vilen hjälp so varit den vitigaste och est betydelsefulla. - Sanat något. Ip obads berätta o denne sanat något, och i så fall vad. Eventuella förslag till hur det sulle unna bli bättre. Den andra intervjun fouserade på hur Ip hade det i nuläget sat hur Ip ått och haft det under tiden so gått sedan olycan. Följande oråden utforsades under intervjun. Enäter - Föregående intervju. Ip tillfrågades hur denne upplevt förra intervjun sat o Ip funderat något vidare över satalet och o den fått några onsevenser. - Nuläge. Ip obads berätta hur denne år och har det för närvarande (Avseende det fysisa, psyisa och sociala. Eonoisa eller juridisa onsevenser? Hur är det att vistas i trafien, t.ex. öra bil, cyel, Mc? Har det blivit bättre eller säre ed tiden?) - Ohändertagandet de senaste sju ånaderna. Ip obads berätta vilen hjälp denne fått av professionella respetive anhöriga under den tid so gått efter olycan. O Ip söt eller fått någon eftervård? Vilen typ av eftervård? Vad har varit bra respetive indre bra? Något Ip sanat? - Livshändelse. Ip tillfrågades o det sedan sist inträffat något so påverat denne avsevärt. - Saantagen livssituation. Ip obads att bedöa sin livssituation, o den blivit säre, bättre eller o den var oförändrad sedan första intervjun? Följande nio enäter har de trafiolycsdrabbade fyllt i vid varje undersöningstillfälle innan de blev intervjuade. General Health Questionnaire (GHQ) (Goldberg och Willias, 1988). Till denna undersöning har vi valt GHQ-28 so är onstruerad ur en fatoranalys av GHQ-6 so givit fyra fatorer, social dysfuntion, soatisering, ångest och depression (Goldberg och Hillier 1979). De två sistnända fatorerna, ångest och depression, uppvisar god validitet 19
edan de andra två har en något säre. Reliabiliteten är ycet god. Vi har här endast använt det globala åttet. GHQ är ett ycet använt instruent världen över vilet gör jäförelseöjligheterna ycet stora. (Buchwald et al, 1997; Goldberg et al, 1998; Graetz, 1991; Malt, 1989; Newan et al, 1988; Sith, 1998). Posttrauatist stressyto (PTSS-1). Enligt DSM-IV (1995) åste sytoet ha förevarit i er än en ånad och störningen åste orsaa betydande lidande eller försäring socialt, yresässigt eller i andra funtionsoråden för att an sa tala o posttrauatist stressyndro. O sytoen uppträder först 6 ånader efter den trauatisa händelsen talar an o "delayed onset PTSD" (Todd et al, 1996). En psyoetris utvärdering av foruläret PTSS-1 på en grupp studenter visade att PTSS-1 har en god internal consistency (Cronbach s alpha, r=.9) och en tillfredställande test-retest reliabilitet (r=.71). Vidare indierade en fatoranalys att PTSS-1 bäst läpar sig so ett globalt ått på PTSD, då en fator förlarar ca 49% av den totala variansen (Eid et al, 1999). Ipact of Event Scale (IES-15). Ytterligare en sattningssala för PTSD är IES-15 (Horowitz et al, 1979). Salan ger en sattning av i vilen grad den trauatisa händelsen är påträngande utan att an edvetet vill oa ihåg, eller o an uppvisar ett undviande beteende. Enligt en nyligen gjord översit över forsning so använt IES so undersöningsetod (Joseph, 2) har an oit fra till att IES har tillfredsställande psyoetrisa egensaper och är läpligt att använda för att diagnostisera föreost av posttrauatisa stressyto. Bec Depression Inventory (BDI). Becs depressionstest (BDI) är ett internationellt ycet änt självsattningsinstruent vid depression.(bec och Steer, 1996). BDI är ycet osorgsfullt både validerat och reliabilitetstestat. För svensa grupper, vårdpersonal, unga vinnor, tandvårdsfobier och särtpatienter, har an funnit en reliabilitetsoefficient baserad på Cronbachs alfaoefficient so varierar ellan.86 och.91. Med testet GHQ får an en delsala so sägs äta depression ed god validitet. Vi har ändå valt att även ta ed BDI efterso det är ett av de est erända instruenten ino linis psyologi och psyiatri för att äta 2
psyiatrisa patienters grad av depressivitet liso eventuell föreost av depressioner i noralpopulationer (op cit s7). Depression är det vanligaste föreoande psyiatrisa sjudostillståndet tillsaans ed PTSD efter trauatisa händelser. The Göteborg quality of life instruent (GQL). GQL onstruerades priärt för att fastställa livsvaliteten hos 5- och 6-åriga än. (Tibblin et al, 199). Man utgic från WHO:s definition av hälsa då an utforade salan. GQL äter socialt välbefinnande, fysist välbefinnande och entalt välbefinnande. Här oer ytterligare frågor rörande hälsan (Hälsa). Det är ett forulär so är en lista över psyosoatisa syto. Då an onstruerade GQL betonade an ocså viten av att på ett onret sätt fråga efter hälsa och välbefinnande. Till GQL-foruläret adderade an en lista på de 3 vanligaste psyosoatisa sytoen. Även o vi i vårt testbatteri har forulär so inluderar soatisa syto behövde det opletteras. Vi utgic från en sytolista i ett ofattande frågeforulär, so an använt vid Yresedicinsa enheten ino Sahällsedicin för att studera arbetssöande. Från listan so bestod av 38 syto sorterade vi bort 13 so redan var täcta i andra enäter i undersöningen. Återstod en lista so består av 25 vanliga psyosoatisa syto, so vi här allar "Hälsa". Livshändelser är en lista över vitiga, trauatisa händelser, so an inträffa i en ännisas liv. Vi ville undersöa vila andra stressorer i for av livshändelser såväl sådana so hänt tidigare i livet so händelser so inträffat i nära tidsässigt saband ed trafiolycan och so eventuellt an ha nära saband ed den. Då vi saanställde listan ed livshändelser utgic vi från en lista ed 6 olia händelser so används vid psyologisa institutionen vid Ueå universitet (Sundbo et al, in press). Vår slutliga händelselista ofattade 15 händelser och inluderade både egen och nära anhörigs tidigare trafiolyca. Känsla Av Saanhang (KASAM) är ett forulär so onstruerats av Aaron Antonovsy (1991). Han har forulerat den salutogenetisa odellen. Känsla av saanhang definierar han so en global hållning so uttrycer i vilen utsträcning an har en genogripande och varatig en dynais tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar, 21
och att det finns en hög sannolihet för att saer och ting oer att gå så bra so an riligen an förvänta sig (op cit s 41). I undersöningen av trafisadade och deras reationer såg vi det so centralt att studera positiva förutsättningar so an edföra att an larar en trafiolyca utan psyologisa följdverningar. Går det att förutsäga vila personer so inte behöver något extra psyologist ohändertagande och vad är det i så fall so gör att de larar sig utan? Livsfrågeforuläret finns i en lång version ed 29 frågor. Frågorna berör silda oråden i livet och de besvaras i en 7-gradig sala. I versionen ed 29 frågor an an få ellan 29-23 poäng. Testet har norerats på olia populationsgrupper. Svensa data tyder på att den genosnittlige svense edborgaren (än och vinnor) har ett edelvärde på 151 poäng (Langius et al, 1992; Langius et al, 1993; Langius & Björvell, 1996). Langius et al (1993) forsning indierar att KASAM är reliabelt då det uppvisar en hög intern consistens (Cronbachs alpha.79) och hög testretest reliabilitet (r ellan.81-.9) (Langius et al, 1992). Vidare tyder forsningsresultaten på att det inte föreligger öns- eller ålderssillnader vad gäller KASAM. Intervjue Schedule for Social Interactions (ISSI), är ett frågeforulär so tar upp personliga förhållanden och ännisorna i det sociala nätveret. Foruläret har oarbetats och tidigare använts i ett frågebatteri vid Yresedicinsa enheten ino Sahällsedicin (Undén och Orth- Goér, 1989). Ur detta frågebatteri har vi tagit ut 9 frågor so sedan fått utgöra instruentet "Frågor o ännisorna i din ogivning". De frågor vi inluderade i vår studie berörde antal relationer och på vilet sätt an relaterar till sina närsta anhöriga och vänner. Bagrundsdata. För varje deltagare har bagrundsdata registrerats. Föruto ålder och ön har ocså andra deografisa data noterats. Till dig so varit ed o en trafiolyca. Alla undersöta personer, ed undantag av de 12 första, har fyllt i en enät o själva olycan. Frågorna berör dels själva olycan och dels upplevelsen av ohändertagandet längs hela vårdedjan från olycsplatsen till autottagning och eventuell vårdavdelning. 22
Tillvägagångssätt Varje person so o till autottagningen och där i liggare betecnades ed "T" - d.v.s. varit ed o en trafiolyca, sattes upp på en lista för att senare ontatas. Gruppen bestod av vuxna ellan 18 och 64 år so varit ed o någon for av trafiolyca i den allänna trafien och bodde ino Stochols län. Undantag från denna grupp var patienter so redan hade listats för en studie av whiplashsador, so satidigt pågic vid ortopedisa linien på sjuhuset. Ett brev sicades ut till patienterna ed inforation o studien, en förfrågan o ett deltagande sat våra telefonnuer o de önsade oa i ontat ed oss. I brevet frao att patienterna sulle bli ontatade o ca en veca. I brevet bifogades även en talong sat ett franerat uvert. Detta för att de utvalda även sulle ha öjlighet att ontata oss per brev. Det första undersöningstillfället inträffade fyra till sex vecor efter trafiolycan och det andra sju ånader efter händelsen. Tidpunterna för undersöningstillfällena valdes så för att överensstäa ed de tidsässiga aspeterna på diagnosen PTSD. Vi o överens ed de intervjuade patienterna vid första undersöningstillfället, att få återoa efter ytterligare sex ånader. När personerna hade sagt ja till att edvera i studien boades en tid för intervju och ifyllande av enäter i Centru för Krisunsaps loaler. Inga undersöningar sedde på sjuhuset. Patienterna fic först fylla i frågeforulären och därefter blev de intervjuade. Hela proceduren tog ellan en och två tiar. Tjugotre personer har intervjuats av psyolog och de resterande tio av sociono. Sex ånader senare ontatades patienterna åter. De fic fylla i enäter sat intervjuades på nytt. Intervjun innehöll frågor o situationen sedan föregående intervju. De so inte tycte sig ha tid att oa för en intervju, telefonintervjuades sat fic fylla i enäterna hea. Vi ansåg det nödvändigt att få in uppgifter på detta sätt för att inte få ytterligare bortfall. Saa intervjuare träffade saa personer vid båda undersöningstillfällena. Antecningar fördes diret efter eller under satalet. Intervjuerna bandades, föruto de so genofördes per telefon. De bandade intervjuerna srevs därefter ut. 23
Statistis bearbetning För varje undersöt variabel har fördelningarna tagits fra. Jäförelser har gjorts ellan ön ed för data adevata statistisa etoder. De etoder so använts är Wilcoxon rangsuetest och χ 2 för att beräna sillnader och Spearans rangorrelation för att beräna saband (Guilford, 1965). En univariat logistis regression användes för att pröva föreost av preditorer (Walsh, 199). Regressionsanalyser (Aronsson, 1997) har även genoförts för att i figur illustrera saband. Vi har genogående valt p<.5 so signifiansgräns och arerat det *. Då en signifiansgräns p<.1 har funnits har den arerats **. Resultaten jäförs ed norgrupper i de fall där det varit befogat och nordata funnits. Kvalitativ bearbetning Den valitativa analysen är baserad på intervjuer ed 33 personer, vila har intervjuats vid två tillfällen. Inforationen från intervjuerna har hätats från utsrifter av hela satalet eller från förda antecningar. Av de bandade intervjuerna är 36 utsrivna. Resterande intervjuer är antingen genoförda per telefon och därför ej bandade, eller har en alltför dålig ljudvalitet. Satliga utsrifter av intervjuer och förda antecningar har genolästs i en följd. Vid andra genoläsningen av aterialet arerades avsnitt och citat so var unia (personspecifia) eller generella (återoande tean eller fenoen i de olia berättelserna). Därefter saanställdes aterialet individ för individ. Det typisa för varje patient extraherades och låg till grund för en saanfattande aratäristi av personen och dennes upplevelser. Det unde t.ex. vara hur olycan upplevdes, suld- eller saänslor, psyisa reationer på olycsplatsen eller senare, påveran på lång sit, upplevelser av stöd, ohändertagande och vård. De citat so arerades syftade till att belysa det person- och berättelsespecifia eller ett i gruppen återoande tea. Dessa citat saanställdes för varje individ och ordnades teatist. Deltagarnas psyisa hälsa bedödes i satliga fall. Bedöningen genofördes i saband ed den valitativa bearbetningen av aterialet. Noteringar diret efter intervjun sat utsriften av satalet låg till 24
grund för intervjuarens linisa bedöning av deltagarens psyisa hälsa. Utöver detta inhätades ensild inforation från intervjuerna, t.ex. föreost av sjusrivning, eftervård och varstående besvär. 25
RESULTAT I de ensilda redovisade tabellerna och figurerna an antalet (n) variera. Det beror på föreost av issing values för ensilda ites. Typ av trafiolyca och antal inläggningar ino undersöningsgruppen Av de 33 personer so ingic i undersöningsgruppen var 23 personer ed o en bilolyca (18 bilförare och 5 passagerare), sex personer var ed o en cyelolyca, två personer var ed o en MC-olyca och två personer var gångtrafianter vid olycstillfället. Fe personer blev inlagda på sjuhuset, tre vinnor och två än. Tre var inneliggande över natten. De resterande två var inlagda i 2-3 dagar respetive i fe dagar. Två av de inneliggande hade edelsvåra sador (punterad lunga respetive fratur i äe) och övriga tre inneliggande hade lätta sador (sår, judelssador eller enlare fraturer). De övriga i undersöningsgruppen hade inga eller ycet lätta sador (särta eller öhet i judelar). Tabell 1. Antal personer (n) ino varje olycstyp, fördelat över ön. Antal inläggningar. N=33. Olycstyp (n) Kvinnor Män varav inneliggande Bilförare (18) 8 1 1 an (lätt sada) Bilpassagerare (5) 4 1 1 v (lätt sada) MC-förare (2) 1 1 1 v (edelsvår sada) Cylist (6) 2 4 1 v (edelsvår sada); 1 an (lätt sada) Fotgängare (2) 2 Hur ånga har varit sjusrivna i anslutning till olycan? Knappt en tredjedel blev inte sjusrivna i anslutning till olycan. Tabell 2 ger en översit över hur ånga so var sjusrivna och över sjusrivningens längd. 26
Tabell 2. Antal sjusrivna och sjusrivningens längd, sat fördelningen ellan än och vinnor. dag -1 v 1-4 v 4-1 v 1 v eller er n 1 8 3 4 3 N=28 % 36% 29% 11% 13% 11% 1% v/ 3/7 4/4 1/2 3/1 3/ 14/14 Av de 18 personer so blev sjusrivna var 11 vinnor och 7 än. Kvinnor gic sjusrivna alltifrån en dag till över tio vecor. Sjusrivningstiden för än varierade från någon dag upp till fyra vecor. Hur ånga har varstående besvär efter sju ånader? Nästan två tredjedelar av gruppen uppgav att de hade varstående besvär sju ånader efter olycan. Av dessa var 2/3 vinnor och 1/3 än. Av de 22 patienter so hade varstående besvär efter sju ånader hade 14 fysisa besvär. 2 personer uppgav både fysisa och psyisa besvär och för 5 personer var de varstående besvären enbart psyisa. Fysisa besvär gällde fräst vär, öhet eller stelhet i olia delar av roppen, t.ex. nace eller rygg. Psyisa besvär utgjordes fräst av nedstädhet, ångest, uppona sönsvårigheter eller öad irritabilitet. Tabell 3 redovisar hur gruppen ed besvär är fördelade över typ av besvär, sat andel av än och vinnor i varje delgrupp. Tabell 3. Andel av hela gruppen ed besvär sju ånader efter olycan fördelat över typ av besvär sat andel vinnor respetive än ino varje delgrupp. N=21. Antal personer Varav Kvinnor Män Fysisa besvär 14 9 5 Fysisa och psyisa besvär 2 2 Psyisa besvär 6 4 2 Inga besvär 11 2 9 27
För både än och vinnor ed varstående besvär var dessa oftast roppsliga. Män uppgav antingen roppsliga eller psyisa besvär, edan två vinnor hade både och. Hur ånga har fått behandling efteråt? Ungefär hälften av patienterna har fått någon behandling efteråt p.g.a. besvär diret eller indiret opplade till olycan. Vanligast föreoande var sjugynasti och psyologis hjälp. Några patienter hade söt hjälp hos naprapat, husläare eller aupuntör. Av de patienter so inte fått någon behandling efteråt var nappt två tredjedelar nöjda ed det och ansåg att de fått den hjälp de behövt. En tredjedel ansåg att de sulle ha gynnats av återbesö. Bland dessa hade två söt vård en inte ansett sig fått någon hjälp eller blivit reitterad vidare. Eftervården är obefintlig. Det verar inte finnas något intresse att ta hand o en. ( ) Där är jag besvien på sahället. Jag får väl söa privat. Av patienter ed varstående besvär hade nästan två tredjedelar fått någon slags uppföljande vård edan en tredjedel inte fått någon behandling alls. Av de patienter so inte rapporterat några varstående besvär sju ånader efter olycan, hade några fått behandling efteråt. Hur påveras psyis hälsa, allänt välbefinnande och livsvalitet efter en trafiolyca, en ånad respetive sju ånader efter olycan? För hela patientgruppen var det allänna hälsotillståndet en ånad efter olycan försärat och översred lart norvärdena (GHQ), vilet sulle unna tyda på ris för psyis eller psyosoatis sjulighet. Övriga edelvärden ligger ino eller i närheten av norvärdena (PTSS, IES, BDI). Av tabell 4 fragår att det allänna hälsotillståndet (GHQ) förbättrats och de post trauatisa stressytoen (PTSS och IES) reducerats från första till andra ättillfället. Depressionsindex (BDI) har inte ändrats alls. Psyosoatisa syto (Hälsa) har förbättrats något ellan första och andra ättillfället. Känslan av saanhang har försärats något för gruppen so helhet. Värdet i sig ligger fortfarande ino gränsen för 28
"åttlig" änsla av saanhang. Livsvalitet (GQL) har förändrats i positiv ritning. Tabell 4. Medelvärden och spridning sat norvärde, för variablerna allänt hälsotillstånd = GHQ, posttrauatis stressyto = PTSS och IES, grad av depression = BDI, psyosoatisa syto = Hälsa, änsla av saanhang = KASAM sat livsvalitet = GQL. Hela patientgruppen. Variabel n M S Norvärde GHQ 1 ån 29 1,27 8,23-5 god hälsa GHQ 7 ån 3 5,87 7,71 >5 psy eller psyoso. sjulighet PTSS 1 ån 33 3,51 2,77-2 ingen indiator PTSS 7 ån 31 2,87 3,6 3-5 viss sannolihet >6 signifianta proble IES 1 ån 31 18,22 15,89 M=15,16 hos 9 ed stud IES 7 ån 32 13,31 1,1 1 veca efter obdutioner (Eid et al, 1999) BDI 1 ån 3 8,33 9,58-9 "inial",1-16 lindrig BDI 7 ån 32 8,41 1,65 17-29 åttlig, 3-63 svår Hälsa 1 ån 26 16,77 13,76 Psyosoatisa syto. Hälsa 7 ån 3 13,83 12,18 Endast inogruppsjäförelser då inga norvärden finns KASAM 1 ån 31 147,22 25,65 15-136 svag änsla av saanhang KASAM 7 ån 29 142,31 29,1 137-164 åttlig 165-186 star (Män och vinnor, n=145. Langius & Björvell, 1996) GQL 1 ån 32 4,93 1,7 6-7=utärt, unde inte vara bättre GQL 7 ån 33 5,9 1,16 varierar ellan 81% och 3% hos 6 åriga än i Göteborg Finns det sillnader ellan äns och vinnors reationer? När data för än och vinnor jäförs, tabell 5, an vi onstatera att vinnor genogående uppvisar fler tecen på psyis ohälsa än ännen vid första undersöningstillfället. För både vinnor och än har hälsan förbättrats sex ånader efter den första undersöningen. 29
Tabell 5. Jäförelse ellan än och vinnor. Medelvärden och spridning för variablerna allänt hälsotillstånd = GHQ, posttrauatisa stressyto = PTSS och IES, grad av depression = BDI, Hälsa =Psyosoatisa syto, änsla av saanhang = KASAM. Kvinnor Män Variabel Medelv. (Std) n Medelv. (Std) n Norvärde GHQ 1 ån 13,6* (8,72) 15 6,71* (6,13) 14-5 god hälsa GHQ 7 ån 7,33 (9,67) 15 4,4 (5,1) 15 >5 psy el psy-so sjulighet PTSS 1 ån 4,41* (2,78) 17 2,56* (2,5) 17-2 ingen indiator PTSS 7 ån 3,71 (3,58) 14 2,18 (2,46) 17 3-5 viss sannolihet, >6 signifianta proble IES 1 ån 21,37 (16,46) 16 14,87 (15,8) 15 M=15,16 hos 9 ed stud IES 7 ån 17,* (1,47) 15 1,6* (8,82) 17 1 veca efter obdutioner, (Eid et al, 1999) BDI 1 ån 11,21 (11,23) 14 5,81 (7,32) 16-9 "inial",1-16 lindrig BDI 7 ån 12,19 (13,13) 16 4,62 (5,63) 16 17-29 åttlig, 3-63 svår Hälsa 1 ån 23,46* (15,7) 13 1,8* (7,14) 13 Psyosoatisa syto Hälsa 7 ån 17,29 (14,26) 14 1,81 (9,47) 16 Endast inogruppsjäförelser då inga norvärden finns KASAM 1 ån 138,7 (29,79) 15 155,81 (18,5) 16 15-136 svag änsla av saanhang KASAM 7 ån 134,36 (33,43) 14 149,73 (22,88) 15 137-164 åttlig, 165-186 star (Män och vinnor, n=145. Langius & Björvell, 1996) GQL 1 ån 4,55 (1.1) 16 5,28 (,94) 16 6-7=utärt, unde inte vara bättre GQL 7 ån 4,86 (1,32) 16 5,31 (,95) 17 varierar ellan 81% och 3% hos 6 åriga än i Göteborg * signifianta sillnader (p<.5)
Allänna hälsotillståndet, GHQ-28 Tabell 5 visar signifianta sillnader ellan än och vinnor för allänt hälsotillstånd vid första ättillfället, en inte vid det andra. Även när det gäller psyosoatisa syto föreligger det en signifiant sillnad ellan än och vinnor vid första ättillfället, en inte vid det andra. Kvinnor har således säre allänt hälsotillstånd och uppvisar fler psyosoatisa syto vid första ättillfället. Kvinnornas edelvärde ligger ocså lart över norvärdet både vid undersöningen en ånad efter olycan och den sju ånader efter. Posttrauatisa stressyto, PTSS och IES Posttrauatisa stressyto ätt ed PTSS-1 visar signifianta sillnader ellan än och vinnor vid första tillfället en inte vid det andra. Sytoen ätta ed IES-15 visar däreot signifianta sillnader vid andra ättillfället, en inte vid första. Vid bägge tillfällena uppvisar vinnor fler syto än än och det är enbart vinnornas värden so ligger över norvärdena. Depression, BDI Depression ätt ed BDI visade signifianta sillnader ellan än och vinnor vid andra ättillfället en inte vid första. Kvinnor uppvisar fler depressiva syto än än och ligger ino spannet lindrig depressivitet vid bägge ättillfällena edan ännens värden ligger ino ätorådet "inial" depressivitet. Psyosoatisa syto, Hälsa Vid första ättillfället uppvisade vinnor signifiant fler psyosoatisa syto än än. Vid andra ättillfället förelåg tendens till saa önssillnader. Finns det sillnader i bagrundsfatorer so Känsla av Saanhang och Livsvalitet ellan än och vinnor? Känsla av Saanhang, KASAM KASAM visar ingen signifiant sillnad ellan önen, vare sig vid första eller andra tillfället. Männen har högre genosnittsvärden än vinnorna, vilet sulle unna tyda på bättre änsla av saanhang hos ännen. 31
Livsvalitet GQL Livsvalitetsåttet visar ingen signifiant sillnad ellan vinnor och än. Kvinnor har öat sin sattade livsvalitet ellan första och andra ättillfället, edan ännens inte har förändrats. Kvinnornas värden ligger doc genogående lägre än ännens. Finns det saband ellan psyis ohälsa vid en ånad och sju ånader efter trafiolyca och föreligger sillnader ellan än och vinnor? Allänna hälsotillståndet, GHQ-28 Det allänna hälsotillståndet för hela gruppen ätt ed GHQ-28 visar att det allänna hälsotillståndet var säre vid första ättillfället än vid andra, vilet ocså fragår av figur 1. 1 1 9 8 8 7 6 6 5 Antal 4 3 2 1 2 4 7 9 11 13 18 22 24 1 3 6 8 1 12 16 21 23 26 Antal 4 2 1 2 3 4 5 6 7 9 14 16 22 26 27 GHQ-poäng 1 ånad GHQ-poäng 7 ånader Figur 1. Fördelning av ätvärden för GHQ för undersöningsgruppen uppdelad på ön (än= grön; v= röd), vid en ånad och vid sju ånader efter trafiolycan (Höga poäng tyder på ett säre allänt hälsotillstånd). Figur 1 visar ocså sillnaden ellan än och vinnor. Vid första undersöningstillfället (se det vänstra diagraet) ådde vinnorna säre, jäfört ed ännen. Sju vinnor och en an har GHQ-poäng 16. Vid sju ånader efter olycan är det fortfarande vinnor so år säst en gruppens hälsa har förbättrats och det gäller även vinnorna so grupp. Doc är det fortfarande tre vinnor so år ycet dåligt (GHQ-poäng 22). 32
Sabandet ellan ätningarna för hela gruppen vid en ånad och sju ånader efter olycan var inte signifiant (r=.24) beränat ed Spearans rangorrelation. Med hjälp av regressionsanalyser illustrerar vi sabanden ellan de uppätta variablerna so ett visuellt stöd till de redovisade sabandsåtten. 3 2 1 GHQ-poäng 7 ånader -1-1 1 2 Hela gruppen 3 GHQ-poäng 1 ånad Figur 2. Sabandet ellan ätningarna av GHQ vid en ånad och sju ånader efter trafiolycan, för gruppen totalt och för varje ön för sig. Resultatet blir eellertid annorlunda då vi beatar vinnor och än var för sig. Det föreligger då ett positivt saband för vinnor, r=.61*, vilet innebär att flera av vinnliga patienter so ådde dåligt vid första undersöningen ocså ådde dåligt vid uppföljningen. Motsvarande saband fanns inte för än (r=-.41). Posttrauatisa stressyto, PTSS - 1 och IES-15 Posttrauatisa stressyto ätt ed PTSS-1 och IES-15 har insat ellan första och andra undersöningstillfället vilet fragår av tabell 4. 33