Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan
Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet avser jag även ungdomen, tonåringen och eleven.
En bra utgångspunkt Barn som kan uppföra sig, gör det! (Ross Green)
Utgångspunkt Vanlig fostran/pedagogik fungerar inte! Hade det fungerat hade vi inte upplevt några problem. Vi kan aldrig förändra någon annan, vi kan bara förändra oss själva. Vi måste alltså tänka nytt och ändra vårt beteende
Utgångspunkt?
Empati Vad är empati? Empati betyder att ha förmåga att leva sig in i och förstå en annan persons känsloliv, utan att bedöma eller värdera. Samt att låta denna förståelse vara vägledande i kontakten med den andra
Empatisk förmåga Att vara empatisk innebär att öka uppmärksamheten mot de känslomässiga och underliggande budskapen i ett barns kommunikation (såväl verbal som icke-verbal kommunikation). Samt att flytta fokus från mina egna mål/syften till barnets
Empatisk förmåga Vår förmåga till empati kan användas som en ledstjärna i vårt arbete och val av tillvägagångssätt. Vår empatiska förmåga blir då en barometer på vad vi kan förvänta oss att barnet ska klara av. Barnets beteende blir alltså en reflektion av vår förmåga att möta barnets behov.
Med relationen i fokus Vi är alltså vårt viktigast redskap och hjälpmedel i kontakten med barnet. Vårt beteende och förhållningssätt är avgörande för hur väl vi kommer att lyckas. Det är väl investerad tid att bygga en bra relation till barnet. En bra relation kan vi enbart skapa om vi har ett genuint intresse för, och en önskan att förstå barnet! Kom ihåg, vi kan aldrig förändra barnet och det är vi vuxna som bär ansvaret för relationen!
Funktionellt beteende eller problembeteende? Problembeteende? För vem skapar det problem? Kan beteendet fylla en funktion hos barnet? Vilken? Allt problemskapande beteende har en orsak! En av de vanligaste orsakerna är att det ställs för höga krav på barnet.
Krav När kraven som ställs och barnets förmågor inte matchar kommer vi att möta en motreaktion. Reaktionerna kan variera mellan individer, men en av de vanligaste är frustration och/eller stress som leder till utbrott. En annan är uppgivenhet. Fundera på hur du reagerar när du upplever att kraven som ställs är orimliga och orealistiska? Hur väl fungerar du när stressnivån skjuter i taket?
Det finns olika former av begåvning
Krav- och funktionsnivå En del barn har olika funktionsnivåer inom olika områden. De kan exempelvis vara väldigt verbalt begåvade samtidigt som deras sociala förmåga är låg. Vi missar ofta detta och antar, pga deras språkliga förmåga, att de ska kunna förstå det sociala samspelet eller i alla fall kunna reflektera kring situationer som uppstått utifrån deras verbala skicklighet. När de inte klarar av detta blir vi förvirrade och irriterade. Hen borde ju förstå! Dessa barn är oftast svårast att hitta en lämplig kravnivå för, eftersom deras förmågor skiljer sig åt så markant.
Exempel på brister i förmågor som kan skapa problem i skolan Bristande konsekvenstänkande (orsak-verkan) Bristande förmåga att strukturera, planera och genomföra aktiviteter Bristande minne Brister i impulskontroll och självreglering Bristande uthållighet Bristande social förmåga Brister i sin flexibilitet Låg stresströskel Brister i förståelse etc
Kravanpassning Kravanpassning=förutsägbarhet, tydlighet, trygghet=känsla av kontroll Förutsägbarhet hjälp barnet att förstå vad som ska hända och vad som förväntas av barnet i olika situationer. Vad går brännboll ut på? Vem ska jag vara med? Vad ska jag göra? Tydlighet struktur över dagen. Korta instruktioner. Återkommande moment oavsett ämne. Vad ska jag jobba med under lektionen? Om jag inte förstår, vad gör jag då? Hur länge ska jag jobba? Trygghet vem kan barnet vända sig till om hen behöver hjälp. Hur ser den fysiska miljön ut, finns det områden som barnet upplever som obehagliga? Förutsägbarhet och tydlighet skapar trygghet.
Kravanpassning, med barnet i fokus För att kunna anpassa kravnivån efter barnets förmågor krävs det att man förstår vad barnet upplever som svårt. Detta låter mer självklart än det är i praktiken. Många av de svårigheter barnet upplever är osynliga för omvärlden, och ibland till och med svåra för oss att förstå. Man måste som vuxen vara lyhörd för barnets upplevelse och berättelse. Kravanpassa är att förebygga.
Motivation?
Kravanpassning Inventera kravområden. Gå igenom områden där barnet ofta verkar stöta på patrull. Tänk igenom olika situationer. Vad verkar bli svårt för barnet? Fråga barnet och föräldrarna vad som är svårt. Försök använda konkreta situationer som exempel i samtalet. Försök att tänka på att barnet kan ha olika funktionsnivå inom olika områden. Vilken funktion är det som brister i den aktuella situationen?
Exempel på situationer som kan behöva anpassas Raster Musik-, slöjd- och idrottslektioner Matsal Utflykter och friluftsdagar Uppträdanden som exempelvis avslutning, luciatåg och redovisningar
Kravanpassning Använd din kreativitet, dina kollegor och sök idéer på nätet för att försöka kompensera barnets bristande förmågor Fråga barnet om förslag på lösningar Skapa ett nära samarbete med hemmet Dokumentera (kortfattat) vad du provat, utvärdera. Sök kontakt med Centrala elevhälsan och/eller Skoldatateket för ytterligare stöd Engagera alltid rektorn, hen är ytterst ansvarig och ska fungera som ett stöd för dig i ditt arbete.
Vuxnas reaktioner Barnets beteende väcker inte sällan: Frustration Irritation Förvirring Maktlöshet Uppgivenhet Självklander etc hos vuxna i omgivningen. Det kan vara viktigt att erkänna (inför sig själv) vad ett barn framkallar för känslor och hur dessa påverkar relationen till barnet.
Förhållningssätt, tillit När man är tillsammans med någon man känner tillit till, bevarar man självkontrollen bättre. Två viktiga frågor att ställa till sig själv! Hjälper det jag gör barnet att bevara självkontrollen? Ökar det barnets tillit till personalen?
Förhållningssätt, affekt Affekt smittar! Möter du hög känslointensitet med hög känslointensitet, trappas barnets affekt upp! Håll känslointensiteten låg!
Förhållningssätt, affekt Det är helt verkningslös att försöka tillrättavisa eller resonera med ett barn i affekt. Barnet har då förlorat förmågan att reglera sig själv och anpassa sig till vad vi vuxna vill att det ska göra (eller kanske inte göra). Affekt Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Förhållningssätt, avled Flytta fokus, ha färdigformulerade avledningsidéer. Vad lockar barnets intresse? Det är svårt att vara snabbtänkt när det krävs Det är inte belönande att avleda! Avledning minskar risken för fysiskt ingripande (forskning har visat att 7-8 av 10 fysiska fasthållningar i pedagogiskt arbete är direkt framprovocerade av personalen i kravsituationer!)www.hejlskov.se/hanteringavproblemskapandebete ende.pdf Använd humor
Förhållningssätt, skarpt läge Duellera inte! Fokusera på målet, dvs att lugna barnet, inte vad som föranlett utbrottet/bråket Undvik långvarig ögonkontakt och beröring vid konflikt. Sätt dig gärna ner, markera inte fysisk makt Tala lugnt, uppmana barnet till lugnande beteende isf att förmana Byt personal! Det är inte fel och du har inte förlorat! Det är professionellt!
Förhållningssätt, vad förmedlas? Vissa barn får höra sitt namn i negativa sammanhang alldeles för ofta! Tänk på att barngruppen/klassen och övrig omgivning också hör tillrättavisningarna. Vad förmedlar vi då till de andra barnen? Hur påverkar det, det namngivna barnet och dess sociala ställning i gruppen? Hur påverkas gruppen/klassen? Hur påverkas du och din roll som pedagog?
Problemområden Avgränsa problemområden. Samtala i personalgruppen om vad ni kan tillåta slinka igenom och vad ni vill/måste arbeta med. Dela upp problemområden i tre grupper: 1. Farligt=rött 2. Utveckling=gult 3. Ofarligt/oviktigt=grönt
Problemområden 1. Farligt=rött. Det är beteenden vi aldrig kan acceptera. Ex. våld, farliga lekar, förstöra saker etc 2. Utveckling=gult. Det är ofarliga beteenden, men som är viktiga att utveckla till mer positiva alternativ. Ex. Fula ord, svårigheter att anpassa sig till regler, svårt att samarbeta/samleka, etc 3. Ofarligt/oviktigt=grönt. Ex. Sitta stilla på stolen, äta fint, ha keps på sig etc
Problemområden Identifiera problemområden personalgruppen alt. du själv måste jobba med. Vilka föreställningar färgar dig och ditt bemötande? Vad triggas du av? Och varför? Hur kombinerar jag mitt privata jag med mitt professionella? Finns det områden där privata åsikter/ställningstaganden krockar med verksamhetens?
Förändring Ha tålamod! Förändring kräver tid, både för barnet och personalen. Ibland kan små förändringar ge stora resultat. Ibland ger stora förändringar små resultat. Uppmärksamma alla framgångar! Bakslag tillhör förändringsprocessen. Våra förändringsområden ska finns inom ramen för verksamheten. Informera gärna föräldrar om ert arbete, men kom ihåg, vårt uppdrag är inte att förändra föräldrar eller familjer (även om man ibland önskar att man fick)
Diagnosbegreppet En vanlig uppfattning är att en diagnos/utredning skulle hjälpa barnet, alt ändra något till det bättre. En annan är att barn som inte beter sig som förväntat mest troligt har en diagnos. (Eller är dåligt uppfostrade)
Diagnosbegreppet En diagnos ändrar aldrig barnet! Det är fortfarande samma barn, med samma funktionsnedsättning som innan. En diagnos är bara ett samlingsnamn på en rad olika egenskaper/beteenden. Barnet själv har sällan någon direkt nytta av att bli benämnd som det ena eller det andra. En diagnos ändrar omgivningens syn och bemötande av barnet. I bästa fall innebär det att vi i omgivningen anpassar oss och miljön för att minimera hinder och förbättra förutsättningarna för att barnet ska kunna lyckas.
Diagnosbegreppet Att ställa en diagnos på ett barn är ofta en svår uppgift. Det finns så många olika områden/omständigheter som påverkar ett barns beteende/förmågor som man måste ta ställning till. En okulärbesiktning räcker inte. I de lägre åldrarna är spannet för vad som anses normalt ganska stort. Det är mycket ovanligt att man ställer diagnos på barn under sju år. Efterfrågan har dock ökat från föräldrar och pedagogisk personal.
Exempel på brister i förmågor som kan skapa problem i skolan Bristande konsekvenstänkande (orsak-verkan) Bristande förmåga att strukturera, planera och genomföra aktiviteter Bristande minne Brister i impulskontroll och självreglering Bristande uthållighet Bristande social förmåga Brister i sin flexibilitet Låg stresströskel Brister i förståelse etc
Diagnosbegreppet I princip alla neuropsykiatriska diagnosers symtombeskrivning (ADHD, Autism, Asperger syndrom, Tourette mm) tar upp nedsättningar i de tidigare nämnda förmågorna. Givetvis finns individuella skillnader. Ingen är sin diagnos! Något som kan vara viktigt att komma ihåg är att det inte så ofta handlar om vill inte utan betydligt oftare om kan inte eller förstår inte.
Osynliga funktionsnedsättningar Vi skulle aldrig komma på tanken eller begära att ett barn med dålig syn skulle gå i skolan utan sina glasögon. Eller att ett rullstolburet barn skulle ta sig upp för trappan till skolbyggnaden. Vi skulle aldrig klappa dem på axeln och säga det går, bara du anstränger dig lite, du kan om du vill. Vi skulle inte heller mena att de är lata som inte ens försöker. Tyvärr är det en väldigt vanlig upplevelse hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD och autism. Anpassningar som görs för dessa barn uppfattas ibland av omgivningen som orättvisa förmåner snarare än hjälpmedel.
Diagnos eller inte spelar ingen roll för det arbete som vi i skolan måste göra ska inte vara avgörande för val av arbetssätt/bemötande. Vi kan alltid arbeta som om Ibland har barn utan diagnos mer omfattande svårigheter än ett barn med en diagnos. Svårigheterna som barnet utan diagnos har finns det bara inget samlingsnamn för (än)
Påminn varandra! Man får göra fel! Professionalitet handlar inte om perfektion! Men man måste kunna reflektera kring sitt agerande, sin kunskap och sitt förhållningssätt! Var förlåtande mot dig själv och andra!
Referenser Blandat från Bo Hejlskov Elvén (http://www.hejlskov.se/index.html) E. Kinge, L. Fyen Borlie (2000) Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov, Lund: Studentlitteratur Egna erfarenheter och kunskaper från att arbeta med utredningar med barn och samarbete med pedagoger. Många av de bästa tipsen, kunskaperna och erfarenheterna har jag fått av barnen själva.
Tack! Tack för att ni lyssnade! Jag hyser den största beundran för er som arbetar som pedagoger, själv hade jag inte klarat mig en dag!
Tips! Internet http://www.spsm.se/ http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/af/ http://www.autism.se/default.asp?nodeid=15036 http://attention-riks.se/ http://www.sjalvhjalppavagen.se/default.asp http://www.hejlskov.se/index.html http://www.publicerat.habilitering.se/sll/opencms/item.html?item Id=3f0420dd-2a95-4e52-8675-3426e717f286 http://www.publicerat.habilitering.se/sll/export/sites/sll/downloa ds/aspergers-syndrom-i-grundskola-och-gymnasium.pdf
Tips! Analogt B. Hejlskov Elvén (2014) Beteendeproblem i skolan, Stockholm: Natur och Kultur R. W Greene (2014) Explosiva barn : ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar, Lund: Studentlitteratur R. W Greene (2011) Vilse i skolan : hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur