nsikt En tidning från Nr 1 2010 Ulricehamns kommun Unga lockas 11 Nytt utseende Vindkraft i 13 till läsning på tidningen Ulricehamn 3
Några ord från kommunalrådet Roland Karlsson Kommunalråd Foto: Sören Håkanlind För en tid sedan fick Ulricehamns kommun ytterligare ett bevis för att vi kommit långt med vårt miljöarbete. Denna gång genom att hamna på 6:e plats i Naturskyddsföreningens klimatindex bland Sveriges kommuner. Före oss hade vi fem kommuner som räknas som storstäder eller större städer. Vi var också högst rankade kommun i Västsverige. Framgångarna för Tingsholms UF-företag fortsätter. Bolsa UF blev svenska mästare vid tävlingen i Stockholm. En enormt bra insats från ungdomarna och en eloge till alla de som finns runt omkring för att få det att fungera. Det är bara att hålla tummarna och önska lycka till vid EM i Italien. När startar bygget av Rv 40? Frågan har jag fått ett otal gånger under senaste tiden. Svaret är att det fortfarande finns en chans att komma igång under året för att stå klart 2013-2014. Samtidigt pågår det ett intensivt arbete med att tidigarelägga projektet Götalandsbanan. Änglagård tredje gången gillt, är nu under inspelning i Ulricehamns kommun. Colin Nutley har berättat om sin kärlek för vår bygd och möjligheten att förknippa Änglagård med Ulricehamns kommun ser vi som en viktig turistsatsning. Förutom att valet nu närmar sig med stormsteg så är det nu beslutat att förändra både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen inför nästa mandatperiod. Tanken är att Kommunfullmäktiges roll skall förstärkas och att nämnderna avskaffas och det blir endast kommunstyrelsen kvar som operativ nivå. Samtidigt anpassas tjänstemannaorganisationen till att bli en förvaltning. Sommaren och semester närmar sig för många. Jag vill ta tillfället i akt att önska er alla en riktigt trevlig sommar! 2 3 4 5 6 7 8-10 Innehållsförteckning Några ord från kommunalrådet Ni har väl inte missat det nya utseendet? Emil och Evelina berättar om den nya layouten Sveriges bästa UF-företag Bolsa UF vann stort i Stockholm FN-Skola Tingsholm utsett till FN-Skola Gör din röst hörd i september Information om valet den 19 september Små avlopp - ingen skitsak Kampanj för bättre rening på enskilda avlopp Nyheter från vård- & omsorg Goda resultat för flyktingmottagning, nytt seniorcenter mm. 11 12 13 14 15 16 Bokpåsen Idén som ska väcka ungas lust till läsning En till En En dator per elev Vindkraft i Ulricehamn STUBO satsar stort Det kommunala bostadsbolaget bygger nytt och renoverar Lassalyckan Kommunens nya idrottsanläggning Geocaching Modern skattjakt 2
Ni har väl inte missat det nya utseendet! Från och med detta nummer av Insikt är det nytt utseende på tidningen. Både insidan och utsidan har fräschats upp. Vi som har gjort den nya layouten heter Evelina Johansson och Emil Ejderhall. Vi har båda gått på Tingsholmsgymnasiets medieprogram i tre år. Men nu är det dags att komma ut i det riktiga livet då vi båda tog studenten nu i maj 2010. Det har varit jättekul att utforma och skapa layouten eftersom det är ett intresse hos båda och vi vill jobba med det i framtiden. Det är inte helt nytt för mig, Evelina, att jobba med Insikt. I förra numret var vi några stycken från medieklassen som fick åtta sidor på oss att skriva och skapa en layout om temat miljö. Det som har fått sig ett lyft är loggan och framsidan. Även hela layouten inne i tidnigen är lite modernare och luftigare som gör att det underlättar läsningen. Förhoppningsvis gör innehållsförteckningen det lättare att orientera sig i tidningen. Vi hoppas på att det nya utseendet kommer att tilltala alla och tycka det är ännu roligare att läsa Insikt. Vi är nöjda och hoppas att ni är det med! TEXT: Emil Ejderhall & Evelina Johansson 3
Sveriges bästa UF-företag kommer från Ulricehamn Varje år utses Sveriges bästa företag i Ung Företagsamhet, UF. I år gick den åtråvärda titeln till Bolsa UF, från Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn. I konkurrens med 206 andra företag stod de som segrare i kategorierna bästa företag, bästa vara och bästa affärsplan. Dessutom fick de dela på andrapriset i miljö. Bolsa UF, som tillverkar trendiga väskor gjorda av spillmaterial från mattillverkaren Bolon, startades i september 2009 av Edith Andén, Kalle Petersmo, Anna Östlund, Robert Andersson och Emma Nilsson. Alla går de på Tingsholmsgymnasiets företagarprogram, där starta och driva ett UF företag ingår som en del i kursplanen. Närmast kommer Bolsa att representera Sverige i EM-finalen som går av stapeln på Sardinien 20-23 juli. Vi vill givetvis inte ta ut något i förskott, men vi känner ändå att vi har en god chans att vinna även där, säger de. Bolsa och framtiden Reglerna för UF-företag är sådana att eleverna ska starta, driva och avveckla företaget under ett år. Men detta är inget som hindrar Bolsa att fortsätta utvecklas. Inom kort kommer företaget att göras om till ett aktiebolag. Man kommer också att utöka sortimentet med nya modeller av väskor. Hittills har vi sålt cirka 350 väskor, berättar Edith Andén och fortsätter, men vår strategi är att satsa mer på kvalitet än kvantitet. Optimismen inför framtiden går knappast att ta miste på. Vi ska bli ett märke att räkna med på den internationella marknaden. Redan nästa år är vår förhoppning att väskorna ska kunna köpas på NK, vi har redan klart med en butik i Italien som ska sälja dem så omöjligt är det inte. Bolsa UF. Foto: Jonas Lundström Stark tradition av UF-företagande på Tingsholmsgymnasiet Tingsholmsgymnasiet har arbetat med UF-företagande som en del i undervisningen i inte mindre än 17 år. Under den här tiden har skolan både kvalificerat sig och tagit pris vid SM-finalen i Stockholm, varje år. I dag ingår UF som en del i undervisningen på företagarprogrammet, handelsprogrammet, medieprogrammet, industriprogrammet och teknikprogrammet. Det innebär att de elever som väljer dessa program ska starta, driva och avveckla ett UF-företag under utbildningen. Yvonne Josefson är rektor vid Tingsholmsgymnasiet och hon ser nyttan av UF-företagande. Det här är en mycket bra utbildning för framtiden, forskning visar att så många som 23 procent av de som har haft UF-företag också startar företag i vuxen ålder, dessutom har de i genomsnitt tre anställda, säger hon. Vad gör Tingsholmsgymnasiet så bra? Peter Danestad är programansvarig på företagarprogrammet, och han pekar på ett antal faktorer som bi- dragit till Tingsholmsgymnasiets framgångar i UF-sammanhang. För det första arbetar vi ämnesövergripande, det innebär att vi väver in olika ämnen i UF-undervisningen. Det handlar bland annat om svenska, företagsekonomi och information och layout. Detta bidrar till att eleverna blir motiverade och ser praktiska tillämpningar av de teoretiska ämnena, säger han och fortsätter, dessutom har vi ett mycket gott samarbete med näringslivet i kommunen, de bjuder på sin tid sitt engagemang och sina nätverk. Sist men inte minst har vi otroligt duktiga och engagerade lärare och elever. Christina Kjöllerström arbetar som lärare vid skolan och hon tycker det är roligt att se hur företagandet påverkar elevernas personliga utveckling. Här har vi elever som i början är lite blyga och osäkra, men efter ett år med UF har de inga problem att hålla företagspresentationer inför stora grupper. Dessutom lär de sig konflikthantering och att driva sina egna idéer, kort sagt vågar de mer och kan ta för sig mer efter ett år med UF. 4
FN-Skola Hösten 2009 utsågs Tingsholmsgymnasiet till FNskola av Svenska FN-förbundet. Det innebär att man aktivt jobbar med att sprida kunskap om FN. För skolans del innebär det också att man försöker få in det i undervisningen. Till sin hjälp får man ett grundpaket med ett flertal tjänster och produkter. Det handlar bland annat om lärarfortbildningar och undervisningsmaterial. Tanken är att föra upp aktuella frågor på dagordningen och göra FN:s arbete mer uppmärksammat. Eva Ek Josefsson är lärare inom samhällsvetenskapliga institutionen på Tingsholm. Hon berättar om sina tankar med FN-skolan. Vi vill försöka få eleverna att lyfta blicken lite och se vad som händer i omvärlden. Visa den värld som inte så många ser. Genom att visa på FN:s arbete skapar vi intresse och delaktighet och vi kan också lyfta in det i undervisningen. Ett exempel på detta är historieundervisningen. Där eleverna fick göra ett arbete om aktuella konflikter i världen. Vad handlar konflikten om? Vilka uttryck tar den sig? Hur påverkar den människor i området och världen? Finns FN representerat? Var några av frågorna som eleverna skulle besvara. Att levandegöra historia och knyta aktuella händelser till ämnet är en stor utmaning, men det här är ett bra sätt att göra det på, säger Eva. De är ambassadörer för FN Ellen Linder och Andrea Nilsson går andra året på samhällsprogrammet. De är ambassadörer för FN. Efter att ha gått en kurs i Svenska FN-förbundets regi ska de hjälpa till att sprida information och kunskap om det internationella arbetet. Under utbildningen, som varade i två dagar, fick de bland annat lära sig informationsteknik, hur man målgruppsanpassar sitt budskap och kunskaper om FN:s arbete. Det är ett väldigt spännande och givande uppdrag som knyter väl an till aktuella händelser, sådant som vi också diskuterar i skolan. Egentligen borde det vara ett ämne i undervisningen, säger de. Ellen Linder och Andrea Nilsson är FN ambassörer. Båda två känner att det skulle vara roligt att arbeta med den här typen av frågor i framtiden. Att då ha varit ambassadör är ett sätt att få in en fot och skapa sig goda kunskaper, som man kan ha nytta av i framtiden. Att vara FN-skola är inte bara en titel. Det ger också en sporre att aktualisera frågorna och göra dem mer levande för andra elever och allmänhet. Andrea planerar att göra sitt projektarbete inom skolprojektet skolmat blir kunskap. Det är ett väldigt konkret projekt med en tydlig nytta. Två kronor räcker till en skollunch någonstans i världen. Eventuellt gör jag en insamling eller anordnar ett föredrag. På så sätt skapas uppmärksamhet samtidigt som det hjälper någon annans vardag säger hon avslutningsvis. 5
Gör din röst hörd i september Söndagen den 19 september är det val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Då kan du rösta i din vallokal från klockan åtta på morgonen till klockan åtta på kvällen. Men redan 1 september startar förtidsröstningen, då kan du rösta i Stadshusets entréhall varje dag utom söndagarna 5 och 12 september. Förtidsröstningen pågår fram till 19 september. Nytt för i år är att du som väljare, under tiden för förtidsröstningen, också kan rösta i en mobil röstningslokal. Detta är en specialinredd mindre buss som åker runt i kommunen. Turlistan för den kommer att annonseras i tidningen och publiceras på www.ulricehamn.se efter sommaren. Väljare som betjänas av lantbrevbärare kan också rösta i förtid genom dessa. Om du på grund av sjukdom, funktionshinder eller ålder inte kan ta dig till en vallokal, kan du rösta med bud. För detta behövs särskilt material som du får genom valnämnden. Anhörig eller vårdare kan enligt vallagens regler vara bud. Kommunen har också utsett kommunala bud, som kan hjälpa dig. Ring valnämnden om du vill ha denna hjälp. Att tänka på när du ska rösta! Röstkort! Alla som har rösträtt kommer att få ett röstkort under perioden 24-31 augusti. Här står det var och när du får rösta. Har du inte fått något röstkort eller tappat det, kan du få ett nytt genom att ringa valnämnden. Ta med röstkortet när du röstar. Du måste också kunna styrka din identitet för att få rösta, ta därför med idhandling. Har du ingen id-handling kan en annan person styrka din identitet, men då måste den personen visa en id-handling. Vallokaler Vallokalerna, som är öppna på valdagen kl 8-20, finns på följande platser: Ulricehamn 1 Ryttershov Ulricehamn 2 Ulrikaskolan Ulricehamn 3 Förvaltningsbyggnad Höjdgatan 3, Ny! Ulricehamn 4 Församlingsgården Ulricehamn 5 Tingsholmsgymnsiet Ulricehamn 6/Marbäck Solrosen Blidsberg/Dalum/Trädet Blidsbergs skola Hössna/Liared Hössna skola Gällstad/Grönahög Gällstads skola Vegby/Tvärred Vegby skola Hökerum/Nitta Hökerums skola Timmele/Älmestad Ätradalsskolan Förtidsröstning i Stadshuset Förtidsröstning i Stadshusets entréhall är öppen från och med onsdagen 1 september till och med valdagen 19 september. Måndag fredag klockan 10-18. Förtidsröstningen är även öppen lördagarna 4 sept, 11 september och l8 september, klockan 10-14. Samt på valdagen klockan 12.30-16.30. Mer information! Mer information om valet finns på Valmyndighetens hemsida www.val.se här finns också information om valet på 22 olika språk. Du är också välkommen att ringa valnämndens kansli, telefon 0321-59 50 10 eller 0321-59 50 15. Här kan du bland annat få hjälp med nytt röstkort eller att boka tid med ett kommunalt bud. Mona Brolin och Jonas Gunnarsson från kommunledningskontoret kollar så att det finns möjlighet till internetuppkoppling i de olika orter som valbussen ska stanna i. 6
Små avlopp ingen skitsak Under 2010-2011 genomför Naturvårdsverket en tillsynskampanj i samarbete med kommuner och länsstyrelser. Kampanjen som går under namnet Små avlopp ingen skitsak, syftar till att uppmärksamma fastighetsägare på vikten av att ha en god rening på det enskilda avloppet. Och att få fler fastighetsägare att åtgärda sina gamla enskilda avloppsanläggningar. En del av kampanjen består av att sprida information till berörda fastighetsägare. Detta har gjorts genom direktutskick till fastighetsägare på landsbygden, där kommunalt avlopp saknas. I april anordnades dessutom en minimässa nere vid reningsverket, på temat avlopp. Bakom mässan stod kommunens miljökontor och Ulricehamns Energi. Här fick fastighetsägare möjlighet att diskutera sina avlopp samt också träffa tillverkare av avloppsanläggningar, lokala entreprenörer som arbetar med grävning av avloppsanläggningar och GJ & Son AB som är slamtömningsentreprenör i kommunen. Annelie Johansson arbetar som miljöinspektör i Ulricehamns kommun, och hon är mycket nöjd med mässan. Under dagen var det närmare 200 personer som besökte mässan och vi på miljökontoret har i efterhand fått väldigt många telefonsamtal och frågor som rör avlopp. Även de som arbetar med slamsugning säger att frågorna kring avlopp och rening har ökat, säger hon. Mässan vid reningsverket lockade flera besökare under dagen. Att ha dålig rening på sitt avlopp kan bidra till övergödning i sjöar och vattendrag. Det finns också en risk att smitta sprids till badvatten, brunnar och andra vattentäkter som används för dricksvattenförsörjning. Att många avlopp är dåliga beror i stor utsträckning på att kunskapen saknas, när man väl spolat funderar man inte så mycket mer på var det egentligen tar vägen. Därför är det viktigt att göra fastighetsägare uppmärksamma på vad som gäller och vilka konsekvenserna kan bli av ett avlopp som saknar tillfredsställande rening, avslutar Annelie. Vad krävs av ett godkänt avlopp? För att göra det enklare för fastighetsägare delas avloppen in i tre färgkategorier, grönt, gult och rött. Grönt är ett godkänt avlopp, gult är ett som behöver förbättras och rött är ett som behöver åtgärdas. Exempel på grönt avlopp Utrustat med slamavskiljare/trekammarbrunn ansluten till en fungerande infiltration eller markbädd som inte är äldre än tjugo år. WC med extremt liten spolvattenmängd (upp till en liter per spolning) ansluten till sluten tank. Exempel på gult avlopp Slamavskiljare/trekammarbrunn ansluten till infiltration eller markbädd som är äldre än tjugo år. Anordningen ansluten till infiltration eller markbädd med dålig genomströmning. Exempel på rött avlopp Anordningen saknar tillstånd. Slamavskiljare (1-, 2- eller 3-kammarbrunn) som saknar efterföljande rening. Avloppsvattnet leds till dike, å eller täckdike. Alternativt till dräneringsrör och/eller stenkista. Mer information finner du på www.ulricehamn.se/avlopp 7
nyheter från vård- & omsorg Text & foto: Malte Svensson Över 80 procent av flyktingarna klarar sig själva Vid årsskiftet 2009/10 klarade sig över 80 procent av de flyktingar som togs emot 2006 och 2007 utan bidrag från samhället. Ulricehamns kommun har de senaste åren valt att mest ta emot kvotflyktingar, se faktaruta. Under de senaste åren har ett antal flyktingar från, det numera stängda, flyktinglägret Al Tanf på gränsen mellan Syrien och Irak kommit till Ulricehamn. Senast i slutet av april kom 24 personer. Direkt från flyktinglägret Kvotflyktingar som tas emot i Sverige kommer direkt från flyktinglägret till den kommun som tar emot dem. Det innebär att personal från Etableringscenter möter på flygplatsen och kör till de lägenheter som förberetts för dem. Lägenheterna ligger spridda över hela kommunen. De som kom senast har fått lägenheter i Trädet, Blidsberg, Dalum, Vegby och Ulricehamn. När flyktingarna installerat sig börjar en hektisk tid. De ska lära sig hitta där de bor. Om de bor utanför Ulricehamn behöver de lära sig hur man åker kollektivt in till Ulricehamn och att hitta inne i tätorten. De folkbokför sig och registrerar sig hos Försäkringskassan. Introduktionsprogram På Etableringscenter träffar flyktingen både socialcoachen och jobbcoachen. De går igenom flyktingens bakgrund, familj, hälsa, utbildning, yrkesbakgrund och ambitioner. Denna genomgång leder sen fram till ett individuellt introduktionsprogram. Programmet innehåller ett antal olika punkter. De flesta som kommer till Ulricehamn läser SFI (svenska för invandrare) på Tingsholm. För personer med speciell utbildning, till exempel läkare, finns speciella språkkurser där språkundervisningen blandas med yrkesspecifik utbildning. I introduktionsprogrammet ingår flera olika delar. Tidigare utbildning och yrkeserfarenhet ska valideras (värderas). Högskoleutbildningar av Högskoleverket, yrken inom sjukvården av Socialstyrelsen och för andra yrken finns olika former av validering. Föräldrautbildning Alla föräldrar får delta i föräldrautbildning. Den handlar om vilka förväntningar det finns i det svenska samhället på föräldrar och vilken lagstiftning som gäller. På utbildningen diskuterar deltagarna skillnaden mellan det svenska samhället och hemlandet. Många flyktingar känner oro och har mycket funderingar, säger Kristina Åhslund flyktingsamordnare i Ulricehamns kommun. Sådant kan sätta sig i kroppen, därför har vi kurser i hälsa och friskvård för de flyktingar som har behov av det. Det är svårt att bo utanför Ulricehamns tätort utan att, på sikt, ha tillgång till bil. Etableringscenter erbjuder därför undervisning i körkortsteori på modersmålet eftersom teorin har ett språk som är för avancerat för de nyanlända flyktingarna. Körkort får personerna ordna på egen hand men de har då teoriundervisningen avklarad. Flyktingsamordnare Kristina Åhslund 8
nyheter från vård- & omsorg Flyktingguider Det är ofta svårt för flyktingar som nyligen kommit till Sverige att få kontakt med svenskar på ett naturligt sätt. Etableringscenter försöker därför att hitta svenska personer och familjer som kan fungera som guide in i det svenska samhället. För att bli flyktingguide krävs bara ett intresse för att träffa nya människor. Vi har alltid behov av nya flyktingguider, framhåller Kristina Åhslund. Intresserade personer kan höra av sig till oss på Etableringscenter. Bra resultat Etableringscenter har som målsättning att varje person som gått igenom det tvååriga introduktionsprogrammet ska klara sig utan försörjning från samhället. Över 80 procent av de som togs emot 2006 och 2007 försörjde sig själva vid årsskiftet 2009/10. Det är mycket höga siffror jämfört med andra kommuner. Faktaruta Kvotflyktingar är personer som FN:s flyktingkommissarie har bedömt ha flyktingstatus. Dessa personer fördelas sedan till olika länder Sverige har förbundit sig att ta emot 1900 kvotflyktingar 2010. Ulricehamn har ett avtal om att ta emot 60 flyktingar per år. Faktiskt mottagna har varit: 2008 70 personer 2009 95 personer 2010 tom 15/5 45 personer Nytt center för seniorer På Järnvägsgatan i Ulricehamn pågår nu stora ombyggnadsarbeten. Det som var lokaler för Arbetsförmedlingen och Skatteverket ska nu bli seniorbostäder istället. Majblomman fastigheter AB kommer att ha 25 lägenheter där med inflyttning runt årsskiftet 2010/11. I bottenplanet kommer kommunen att hyra lokaler för ett seniorcenter. Centret kommer att vara en samlingsplats för pensionärer där verksamheten drivs av pensionärsföreningar och andra föreningar. Vård- och omsorgsförvaltningens volontärsamordnare kommer att ha sitt kontor i centret. Dessutom kommer några av kommunens distriktssköterskor att ha sitt kontor i anslutning till centret. En grupp med representanter från Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund och Röda korset håller på att planera hur centrat ska fungera. Bottenplanet byggs om för seniorcenter. 9
nyheter från vård- & omsorg Text & foto: Malte Svensson Stor satsning på att hejda arbetslösheten Ulricehamns kommun satsar på att hjälpa arbetslösa tillbaka till arbete. Sedan ett år finns en samlad Arbetsmarknadsorganisation (AMO) i kommunen. AMO ansvarar både för introduktion av flyktingar och för stöd till arbetslösa. En särskild satsning på arbetslösa ungdomar görs genom projektet Möjligheten. AMO ansvarar också för kommunens feriearbeten för ungdomar mellan 16 18 år. För en arbetslös person är en praktikplats en möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. För en ungdom kan den vara avgörande för att överhuvudtaget komma ut på arbetsmarknaden. I Ulricehamn arbetar två praktikcoacher med att hitta praktikplatser. Under 2010 har drygt 45 personer kommit ut i olika former av praktik. Praktikplatserna finns främst inom kommunens verksamhet, men även ute på olika företag. Praktikcoacherna stöttar de personer som är ute i praktik. De är också en hjälp för de företag som tar emot praktikanter. Det är viktigt att de får stöd om något inte fungerar. Vi ska snabbt kunna ta tag i saker om det inte fungerar, säger Liselotte Hylander som är processledare på AMO. Är vi duktiga på det blir det lättare att få fler praktikplatser. Möjligheten för ungdomar Möjligheten är ett projekt som riktar sig till arbetslösa ungdomar mellan 18 24 år. Första steget i projektet är att delta i aktiviteter tre dagar i veckan. Under den tiden jobbar man på att stärka ungdomarna på olika sätt. Efter cirka en månad är det dags att börja på en praktikplats. Praktiken är ett steg på vägen till ett arbete eller en utbildning. Samverkan Ulricehamns kommun samverkar med Tranemo kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen i samordningsförbundet Finsam (finansiell samordning). Inom Finsam arbetar man med att hjälpa personer som är aktuella hos flera av myndigheterna tillbaka till arbetsmarknaden. Finsam finansierar Ulricehamnsprojektet som ger socialt stöd och praktik till personer som är inskrivna i projektet. Projekttiden är ett år och det omfattar 45 personer. Feriearbete Ungdomar mellan 16 18 år har möjlighet att få feriearbete. En feriearbetare är på en kommunal arbetsplats i tre veckor och hjälper till med sådant som ordinarie personal inte hinner med. Det kan till exempel vara att gå ut på promenad med en pensionär som bor på ett äldreboende. 2010 har kommunen 175 feriearbetsplatser. Daniel Wreder (till vänster) har fått praktik hos Räddningstjänsten. Brandman Per Skagerström instruerar. 10
Vi ville väcka lusten att läsa hos barnen Bokpåsen - Ska väcka ungas lust till läsning Under våren har barnen i förskoleklass på Vegbys skola fått vara med i ett projekt med bokpåsar. Bokpåsen innehåller ett antal böcker som barnen får ta med hem och läsa tillsammans med föräldrarna under två veckor, sedan byts påsen ut mot en ny. Tanken är att ge barnen läsvana och att öka ordförståelsen. Gunilla Imgård-Orre arbetar som förskolelärare i Vegby och är initiativtagare till projektet, som genomförs tillsammans med Ulricehamns Stadsbibliotek. Vi ville väcka lusten att läsa hos barnen och hörde därför med Stadsbiblioteket om det fanns möjlighet att göra något, de nappade direkt och köpte in nya böcker som vi kunde fylla våra bokpåsar med, berättar hon. Sammanlagt finns åtta olika bokpåsar med cirka sju böcker i varje. Innehållet är varierande med både natur & djur, sagoböcker, historia, miljö och spökböcker. Gunilla berättar att man under våren arbetat mycket på temat miljö, vilket också avspeglas i böckerna. Projektet har fått positivt gensvar, både från föräldrarna och inte minst barnen. Vi berättade för föräldrarna om vår idé innan vi satte igång, och reaktionerna har bara varit positiva. Det här är ju ett projekt som främst rör hemmet eftersom det är där barnen läser sina böcker, säger Gunilla och fortsätter, förhoppningen är att detta ska bidra till att barnen lär sig språk och ökar sina ordförråd. Och även om barnen är för små för att själv kunna läsa bidrar högläsning tillsammans med föräldrar eller andra vuxna också till detta, samtidigt som det finns mycket kunskap i de böcker som ingår i bokpåsarna. 11
En till En En dator per elev En till en är en lösning som bygger på att varje elev får en egen bärbar dator. Datorn kommer sedan att användas i undervisningen. De stora vinnarna med den här lösningen är egentligen de elever som är i behov av extra stöd, till exempel i form av tjänster som läser upp webbplatsers innehåll. Men också de elever som inte har en egen dator hemma, med det här systemet kan alla delta på lika villkor, säger Thomas. Inga ökade kostnader Idag finns flera datasalar med stationära datorer i skolan. När eleverna får egna datorer kommer dessa att tas bort. Besparingen som görs beräknas täcka kostnaden för de bärbara datorerna. När datasalarna tas bort innebär det också att lokalerna kan användas till andra ändamål. Att sedan kostnader för kopiering av material minskar drastiskt får ses som en ren bonus. Nu kommer alla elever och lärare istället att ha tillgång till materialet direkt via sina datorer. Thomas Björnberg arbetar som IT-pedagog på Barnoch utbildningsförvaltningen och han ser införandet av en till en som en skolutvecklingsfråga. Det handlar helt enkelt om att utnyttja möjligheten till kunskap som den digitala tekniken erbjuder. Den här lösningen inbjuder till en mer interaktiv inlärning där man alltid har tillgång till aktuell fakta. Med Internets hjälp kan eleverna flyga över jorden till en främmande kontinent, ta del av filmer, ljud och bilder. Allt på ett lättåtkomligt sätt som äldre läromedel inte kan erbjuda. Först ut i Ulricehamn Som första skola i Ulricehamns kommun kommer Tingsholmsgymnasiet till hösten att införa systemet för de som går i årskurs ett och två. Längre fram kommer även högstadiet att omfattas. För att systemet ska fungera krävs också att eleverna får tillgång till Internet. Detta har lösts genom att ett trådlöst nät har byggts upp på Tingsholmsgymnasiet så att eleverna kan surfa via det. Att erbjuda ett system som låter eleverna delta på sina villkor och förhoppningsvis också ökar lusten till lärande är viktigt för måluppfyllelsen i skolan. Att använda datorer och Internet är så naturligt för ungdomar i den här åldern, därför ska det också vara en naturlig del i undervisningen, avslutar Thomas Björnberg. 12
Vindkraft i Ulricehamn Vindkraft är något som i framtiden kommer att bli en allt vanligare källa till elproduktion. Med anledning av detta har Energimyndigheten identifierat områden runtom i Sverige som är av riksintresse för vindkraft. Enkelt uttryckt handlar det om områden som är särskilt lämpliga främst för grupper av vindkraftverk/ vindkraftparker. I Ulricehamns kommun finns flera områden som myndigheten bedömer som intressanta för etablering av vindkraftsanläggningar. Myndigheten har i sitt val av områden tagit hänsyn till bland annat andra riksintressen såsom kulturmiljö, naturvård och till befintliga bostäder. De riksintressen som identifierats påverkar givetvis den kommunala planeringen, till exempel vad det gäller byggnation av nya bostäder. För att dels kunna föra en konstruktiv dialog med Energimyndigheten och Länsstyrelsen om var vindkraftverk bör placeras har Ulricehamns kommun anlitat en konsult som tagit fram ett förslag till en vindkraftsplan. Förslaget anger A & B-områden, efter hur lämpliga de är för byggnation av vindkraftverk. A-områden är större sammanhängande områden som lämpar sig väl för vindkraftparker och B-områden är områden med goda vindförhållanden lämpliga för enstaka verk eller mindre grupper av verk. Vad man ganska snabbt kan konstatera är att de områden som förslaget finner lämpliga för vindkraftsanläggningar inte alltid stämmer överrens med de områden som identifierats av energimyndigheten. Kommunens plan anger både lämpliga och olämpliga områden utifrån dels vindförhållanden men även med hänsyn till andra kommunala bevarandeintressen. Förslaget ska nu inarbetas i den gällande översiktsplanen i form av ett tillägg. Detta tillägg kommer sedan att antas politiskt. De röda fälten visar de områden i Ulricehamn som anses vara av riksintresse för vindbruk. Illustration: Energimyndigheten 13
Rolf Granlöf, VD för STUBO Nillas Väg 28 STUBO Satsar stort Kommunens bostadsbolag STUBO har många intressanta projekt på gång. Det handlar om både nyproduktion av bostäder. Samt renovering av äldre lägenheter. Om Ulricehamn ska nå befolkningsmålet på 25 000 invånare år 2020 måste fler bostäder byggas. Vi tar vår del av ansvaret, gott och väl, säger Rolf Granlöf. Nillas Väg 28 har i flera års tid stått tomt men nu håller STUBO på att renovera upp fastigheten. När den är klar för inflyttning i januari 2011 kommer det att innebära att Ulricehamn får 31 nya lägenheter. Rolf Granlöf är VD på STUBO och berättar att om Ulricehamn ska nå befolkningsmålet på 25 000 invånare år 2020 måste fler bostäder byggas. Vi tar vår del av det ansvaret, gott och väl säger han. Att lågkonjunkturen under 2009 har påverkat oss alla har nog ingen gått miste om. Men lågkonjunkturen har inte hämmat STUBOS planer på att bygga nytt och renovera. Snarare tvärtom. Vi handlar i lågkonjunktur vilket också bidrar till att vi gör goda affärer då priserna går ner, säger Rolf och fortsätter, men det är inte bara vi som drar nytta av detta. Många av de entreprenörer som vi anlitar kommer från orten. Detta bidrar till att hålla igång företagen i Ulricehamn samt sända positiva signaler till omvärlden, säger han. Ett annat uppmärksammat område som STUBO är inblandat i är BoKlok-husen i Sanatorieskogen. Här har 24 nya bostäder byggts under våren och i juni var det inflyttning. Många var de som ville ha en lägenhet här och Rolf sticker inte under stol med att han gärna ser att ytterligare hus byggs i området. Nu är det inte bara i centralorten som STUBO renoverar och bygger. Även på landsbygden pågår olika projekt. Här handlar det främst om nya lägenheter i befintliga fastigheter. Ett exempel är den gamla butiken i Dalum. Finns det intresse hos befolkningen är vi inte främmande för att bygga, säger Rolf. Han är också noga med att poängtera att renovering av de områden som redan finns är lika viktigt som att bygga nytt. De människor som bor hos oss ska vara nöjda och stolta över sitt boende. Det är det viktigaste för oss, säger han avslutningsvis. Kundval - ett sätt låta kunden välja själv STUBO jobbar aktivt med en modell som heter kundval. Det innebär att hyresgästen själv kan välja standard i sin lägenhet. Mot en förhöjd månadsavgift har man möjlighet att få nytt kök, badrum eller golv och tapeter. Att själv få välja sin standard bidrar till att hyresgästerna stannar längre i sitt boende. Men också att vi får en större mix i våra bostadsområden. Detta är något som hela kommunen tjänar på, säger Rolf Granlöf 14
LASSALYCKAN Här byggs kommunens nya idrottsanläggning Just nu pågår ett febrilt arbete uppe vid Lassalyckan. Idag består området av jordmassor, berg och skog. Men sommaren 2011 ska det vara fyra fullstora fotbollsplaner med konstgräs, parkering, boulebanor och nya omklädningsrum. För att göra området tillgängligt byggs också en ny väg dit. Varför kommunen satsar på en ny idrottsanläggning har ett enkelt svar. Med start i höst kommer nämligen utbyggnaden av riksväg 40 att ta ny fart. Den nya vägens sträckning går över Vistavallen, som idag är kommunens idrottsanläggning. Vägverket behöver marken för att bygga klart motorvägen och därför har det beslutats att ersätta Vistavallen med den nya anläggningen vid Lassalyckan. Lassalyckan ersätter inte bara de förlorade fotbollsplanerna vid Vistavallen. Utan här erbjuds även andra idrottsföreningar och allmänhet något helt nytt. Med i projektet finns bland annat nytt konstsnöspår, boulebanor och projektering av en ny isyta. När anläggningen är klar kommer ett tiotal olika idrotter att vara representerade i området samt det rörliga friluftslivet. Anläggningen, som är en av kommunens största satsningar någonsin, har upphandlats som ett så kallat partneringprojekt med Svevia AB som entreprenör. Entreprenaden utförs sedan i samverkan mellan flera olika företag och aktörer där alla parter medverkar i planering och projektering. Partnering är ett sätt att uppnå ett optimalt resultat i fråga om kvalitet, ekonomi och tid där nyckelfaktorerna är gemensamma mål och aktivt Kommunstyrelsens arbetsutskott frår en lektion i sprängning innan det officiella startskottet fyras av. sökande efter de bästa lösningarna redan från start och över kontraktsgränser. För att den nya anläggningen ska smälta in i området har gestaltningen av området tagit ett tydligt avstamp i områdets historia där byggnaderna hålls ihop av ett gemensamt formspråk och kulör. Dessutom kommer fägator och stengärdesgårdar att återkomma i nya sammanhang. Projektledare Mikael Zsiga anger att målet med idrottsanläggning Lassalyckan är att den skall bli en viktig del i ett stort gemensamt idrotts- och rekreationscentrum för elitidrotten, breddidrotten och den vanlige motionären. I första hand blir Lassalyckan ett område för de som bor i Ulricehamns kommun, men på sikt kan det förhoppningsvis utvecklas till en regional målpunkt och ett viktigt varumärke för kommunen. Fakta om Lassalyckans idrottsanläggning: Fyra fullstora fotbollsplaner med konstgräs. Läktare, omklädningsrum m.m. vid A-planen. Ombyggnad av befintlig ishall med kompletterande omklädningsrum m.m. Ny tillfartsväg till området med separat gång- och cykelväg. Cirka 350 parkeringsplatser. Projektering av ny isyta, för senare byggnation. Nytt konstsnöspår på 3,5 km för längdskidåkning. Maskinhall för pistmaskin och skotrar m.m. Boulebanor. Ulricehamns idrottsförening bygger i egen regi ny klubbstuga. Lokalerna ska även ha allmänna ytor med duschar, toaletter och värmestuga. Kostnader: Kommunen satsar 90 miljoner kronor på anläggningen. Dessutom tillkommer cirka 17 miljoner i ersättning från Vägverket för Vistavallen samt annan extern finansiering som uppgår till cirka 2,5 miljoner. 15
Geocaching skattjakt med hjälp av GPS Geocaching är något som ökar i popularitet världen över. Det innebär att man med hjälp av en GPS-navigator letar efter gömda skatter. I Sverige finns cirka 25000 skatter, eller cachar som det egentligen heter. Ett sextiotal av dessa finns i Ulricehamn. Med hjälp av webbsidan www.geocaching.com får man koordinater och ledtrådar till gömstället. Sedan gäller det att själv, med hjälp av GPS, ta sig till den aktuella cachen och hitta den. För de som inte har egen GPS finns detta att låna på Stadsbiblioteket, eller på Turistbyrån i Ulricehamn. När man sedan hittat gömställena kan detta registreras på webben. Projektet genomförs tillsammans med Kulturvägen som ansvarar för flera besöksmål i Ulricehamn och Falköping. Cacharna är utplacerade vid dessa besöksmål. Exempel i Ulricehamn kan vara Vädersholms borgruin, Bjättlunda gravfält, Hällkistan i Marbäck och Stadsparken. Besöksmålen är lätta att hitta till medan cacharna däremot kräver lite mer finurlighet för att hitta. Anna Laang är kulturchef i Ulricehamns kommun. Hon tycker att detta är ett utmärkt sätt att få folk att komma ut i naturen och ta sig till de olika besöksmålen. Detta är ett bra sätt att uppmuntra människor att besöka dessa platser inom området. Något som stimulerar såväl frilufts- som kulturlivet. Det ger en möjlighet att komma ut i naturen och samtidigt få lösa spännande uppgifter, något som passar både ung och gammal. Även skolan har glädje av detta som en del av undervisningen. Istället för att bara visa de olika sevärdheterna kan man gå på skattjakt, säger hon. Belöning väntar för den flitige När man samlat på sig tio olika cachar, och registrerat dessa på webbplatsen, får man en medalj. Eller coin, som det heter på Geocachingspråk. Är man riktigt flitig, och samlar trettio eller fler, får man själv välja en belöning. Det kan handla om presentkort, böcker, biljetter till kulturevenemang eller en övernattning för två på Hällstad kronogård. För den som är intresserad rekommenderas att besöka www.geocaching.com. Där går det att söka de cachar som finns utlagda i Ulricehamn. När du knappat in koordinaterna i din GPS är det bara att ge sig ut på skattjakt. Och som sagt, har du ingen egen GPS finns detta att låna. Tidningen Insikt utges av Ulricehamns kommun Ansvarig utgivare: Karl-Erik Claesson Grafisk form: Evelina Johansson, Emil Ejderhall Omslagsfoto: Per Andersen Tryck: Prinfo/Team Offset & Media Malmö 16