Mottagare. Lovisa stad. Dokumenttyp. Utredning. Datum. 28 september 2011 UTREDNING ANGÅENDE DEN FRIA BILDNINGEN I ÖSTRA NYLAND

Mottagare Lovisa stad Dokumenttyp Utredning Datum 28 september 2011 UTREDNING ANGÅENDE DEN FRIA BILDNINGEN I ÖSTRA NYLAND

UTREDNING ANGÅENDE DEN FRIA BILDNINGEN I ÖSTRA NYLAND Datum 28 september 2011 Kompilatorer Lassi Köppä, Sari Gustafsson, Anniina Ali-Laurila Ramboll Gallen-Kallelankatu 8 28100 PORI P +358 20 755 7010 F +358 20 755 7011 www.ramboll.fi

UTREDNING ANGÅENDE DEN FRIA BILDNINGEN I ÖSTRA NYLAND 1. INLEDNING 1 1.1 Utredningens bakgrund 1 1.2 Uppdraget och förverkligande av utredningen 1 1.3 Medborgarinstituten och folkhögskolorna i östra Nyland 2 2. Det fria bildningsarbetets situation i Finland 4 2.1 Finansiering och ägarskap 4 2.2 Personal, lärare och personalstruktur 5 2.3 Mängden studeranden och samhällets förväntningar på undervisningen 5 2.4 Verksamhetsmodeller, samarbetsförhållanden och strukturer 5 2.5 Folkhögskolorna internatskoleverksamhet i Finland 6 2.6 Karakteristiskt för den svenskspråkiga läroanstaltverksamheten 7 3. Framtida faktorer som inverkar på det fria bildningsarbetet 9 3.1 Lagstiftningsgrund för fritt bildningsarbete 9 3.2 Den nya regeringens syn på utbildning och bildningsarbete 9 3.3 Juridisk och organisatorisk syn på formandet av verksamheten vid läroanstalterna 10 4. Olika synpunkter som lyfts fram genom utredningsarbetet gällande organiseringen av det fria bildningsarbetet 12 4.1 Elektronisk förfrågan som del av utredningens bakgrundsmaterial 12 4.2 Kommuninvånarnas, personalens och beslutarnas syn på organiseringen av det fria bildningsarbetet 12 4.3 Synpunkter som kommit fram genom verkstäder/workshops 15 4.4 Synpunkter som framkommit i intervjuerna med läroanstalternas och förbundens representanter 17 4.5 Synpunkter som kommunala representanter gett (baserat på intervjuerna) 17 4.6 Resultat av seminariet med förtroendemännen 18 5. Slutsatser och rekommendationer 20 BILAGOR Bilaga 1 Använda källor Bilaga 2 Intervjuer med personer inom ramen för utredningen Bilaga 3. Presentationsmaterial från verkstäderna. Bilaga 4. Olika synpunkter som lyfts fram genom utredningsarbetet gällande organiseringen av det fria bildningsarbetet. Bilaga 5. Sammandrag av organiseringen av det fria bildningsarbetet i östra Nyland. Bilaga 6. Bakgrundsmaterial för det juridiska granskandet. Aktiebolag och samkommuner. Bilaga 7. Det fria bildningsarbetets popularitet och studerandenas intresseområden. OBS. Några av bilagorna är också på svenska

1-1 1. INLEDNING Denna utredning gäller möjligheten att förverkliga det fria bildningsarbetet i Borgå, Sibbo och Lovisa. Utredningen ger åtgärdsförslag åt aktörerna inom den fria bildningen i enlighet med beställarens ursprungliga uppdrag. Dessa åtgärdsförslag stöder i sin tur beslutsfattandet i saken i respektive kommun. I utredningen deltar Lovisa stad, Sibbo kommun, Borgå stad och Borgå folkadami (i fortsättningen Akan) som verkar i Borgå. I utredningen går vi igenom olika alternativ gällande organiseringen av det fria bildningsarbetet, och vi behandlar även ägarskap och ekonomi. 1.1 Utredningens bakgrund I Borgå och Lovisa har fullmäktige tagit initiativ gällande utvecklingen av samarbetet mellan de olika läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet. Genom utredningen har vi strävat efter att samla information om skapandet av större verksamhetshelheter och sett på möjligheterna till olika alternativa lösningar gällande organiseringen av det fria bildningsarbetet inom hela östra Nyland. Lagen om fritt bildningsarbete talar om skyldighet till samarbete, och lagens anda kräver att man bildar större verksamhetshelheter. Utredningen har genomförts med tanken att man i ett senare skede på ett flexibelt sätt ska kunna ta emot förändringar beträffande utdelningen av utvecklingsbidrag från Utbildnings- och kulturministeriet. I utredningen har vi behandlat olika möjligheter att förverkliga samarbete från kommunsynpunkt, med tanke på att organisera sig över språkgränserna samt med tanke på olika faktorer som har att göra med bildandet av en enda stor organisation. I början av utredningen finns en beskrivning av nuläget i Östra Nyland, vad det fria bildningsarbetet beträffar. Vi behandlar även möjligheterna att förverkliga grundläggande alternativ, samt den juridiska formen på utbildningsorganisatören (bl.a. ägarsammanslutning, aktiebolag, affärsverk, samkommun). I slutet av utredningen finns en analys gällande organiseringen av det fria bildningsarbetet, samt sådana åtgärdsförslag som de lokala aktörerna inom det fria bildningsarbetet kan ha som grund när de gör linjedragningar för de kommande åren. I Finland fanns det år 2010 sammanlagt 199 medborgarinstitut, vilket är sex färre än föregående år. Antalet studeranden vid medborgarinstituten var ca 650 000, vilket är drygt 10 procent av alla finländare. Det sammanlagda antalet studeranden vid de läroanstalter, som deltog i utredningen inom området för östra Nyland, motsvarade också ungefär 10 procent av regionens befolkningstal. 1.2 Uppdraget och förverkligande av utredningen Utredningen genomfördes med en jämförelsevis stram tidtabell, med början våren 2011 fram till augusti 2011. Tidsramarna gavs av uppdragsgivaren och vi har strävat efter att lämna tid för en politisk diskussion samt administrativt arbete under hösten 2011 och våren 2012. Sari Gustafsson (manager), Lassi Köppä (senior consultant) och Anniina Ali-Laurila (consultant) är de specialister vid Ramboll Management Consulting som har varit med och genomfört utredningen. Beställarens mål med utredningen var att kunna presentera ett möjligt nytt sätt att organisera det fria bildningsarbetet på, så att både kundernas syn på saken och en pedagogisk synvinkel framkommer i utredningen. I utredningen har vi strävat efter att se framåt och att skissera upp möjliga framtida organisationssätt inom fältet för det fria bildningsarbetet. Beställarens önskemål är att vi i rapporten presenterar en rekommendation om hur man borde ordna verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, med tanke på kvalitet och kostnadseffektivitet. Utöver detta önskade beställaren att vi också skulle lyfta fram kundsynvinkeln i utredningen, men att den avskiljs från den strukturella granskningen samt den del som behandlar olika alternativa sätt att organisera sig på. I de alternativ som presenteras i utredningen, ser vi att det finns både bra och dåliga sidor med alla modeller. På grund av detta tar vi i utredningen fram också sådana saker som kan användas som grund för beslutsfattande och slutsatser i ett senare skede. Utöver detta har vi som specialister från Ramboll Management Consulting fungerat som ett slags processtöd då de olika aktörernas syn på saken har presenterats. Vi har också registrerat och skrivit ner utmanande saker.

1-2 Under utredningsarbetets gång har nämligen både kundernas och aktörernas känslotillstånd och förhållningssätt förändrats med tiden. Det är viktigt att notera, att vi i utredningens inledningsskede inte ännu kunde säga vart utredningen skulle leda, eller vilka slutsatser vi skulle kunna presentera. I de inledande diskussionerna sade också kunden att om någon av de deltagande kommunerna besluter sig för en egen lösning, behöver inte de övriga aktörernas beslutsfattande påverkas av detta. Under utredningens olika skeden har vi sett på frågan ur olika aktörers synvinklar, såsom studerandenas, beslutsfattarnas och representanternas för de enskilda intressentgrupperna. Utöver en pedagogisk och funktionell synvinkel har vi i utredningen också starkt lyft fram en ekonomisk synvinkel samt kvantitativa resultat och mätare genom de olika organisationerna. I den inledande diskussionen lyftes även den synen fram, att medborgarinstituts- och folkhögskoletjänsterna måste bevaras lika bra som vid utgångsläget, även efter en förändring. Från en ekonomisk synvinkel är organisationerna redan nu väldigt effektiva. I bilagorna finns samlad information om fastigheterna som organisationerna inom det fria bildningsarbetet besitter, samt ett sammandrag av de mest centrala egenskaperna hos de organisationer som deltog i utredningen. Inom ramarna för denna utredning har vi dock inte haft tillräckligt med resurser för att göra en täckande utredning gällande alla fastigheterna. Vi har dock samlat ihop uppgifter om de olika verksamhetsställena. 1.3 Medborgarinstituten och folkhögskolorna i östra Nyland Medborgarinstituten och arbetarinstituten hör till de lokala och regionala läroanstalter som har sin grund i den fria bildningen. Dessa erbjuder möjligheter till frivilligt lärande och utveckling av medborgarfärdigheterna. Medborgarinstitutens kurser är öppna för alla kommuninvånare, oberoende av utbildningsbakgrund. Undervisningen ordnas om kvällarna, på veckosluten, som intensivkurser, som flerforms-undervisning samt som nätkurser. Den mest allmänna verksamhetsformen är en grupp som samlas 1-2 gånger per vecka. Folhögskolorna är internatskolor, vars uppgift är att främja medborgarnas frivilliga studier på ett sådant sätt att varje folkhögskola samtidigt kan understryka sin värdegrund och ideologiska grund, samt sina mål för uppfostran. I östra Nyland (f.d. Östra Nyland) fungerar sammanlagt fem medborgarinstitut samt en folkhögskola. I Borgå finns både svensk- och finskspråkiga medborgarinstitut, och utöver dessa finns i Borgå även en svenskspråkig folkhögskola. I Östra Nyland är studerandena vid de olika organisationerna i huvudsak varit intresserade av samma ämnen. År 2010 var de mest populära kurserna språk-, konst- och musikkurser. 1 De samhälleliga kursernas mängd var i Sibbo och Lovisa inte lika stor som vid läroanstalterna i Borgå. Ett specialdrag för Borgå är ett betydande utbud av kurser inom ramen för det öppna universitetet. Detta är betydande, eftersom det inte finns någon enhet för det öppna universitet i någon av kommunerna som deltog i undersökningen. Här näst presenterar vi kort det fria bildningsarbetet i regionen, genom att föra fram organisationernas bakgrund, geografiska placering och verksamhet. På kartan nedan har vi beskrivit avstånden mellan de olika läroanstalterna i regionen. 1 Se bilaga 7.

1-3 Bild 1. Avstånden mellan skolorna Information om det fria bildningsarbetet i Borgå, Lovisa och Sibbo Porvoon kansalaisopisto ägs av Borgå stad och är en allmänbildande läroanstalt för vuxna, och den grundades år 1946. År 1971 breddades dess verksamhetsområde till dåvarande Borgå landskommun och Askola. Utöver traditionell undervisning erbjuder medborgarinstitutet rikligt med undervisning för avläggande av akademiska betyg genom öppna universitetet, samt teateruttryck för barn och ungdomar. Borgå medborgarinstitut erbjuder svenskskråkig undervisning för i huvudsak vuxna i Borgå-regionen. Borgå folkakademi (Akan) är en svenskspråkig folkhögskola, som ligger i centrum av Borgå. Akan är ett aktiebolag. Porvoon kansalaisopisto, Borgå MI och Akan ägs av staden Borgå. Valkon kansalaisopisto (Vako) är en finskspråkig läroanstalt för fritt bildningsarbete (grundat 1947). Medborgarinstitutet erbjuder allämbildande utildning samt utbildning som stöder en yrkesmässig utveckling hos vuxna, allt i enlighet med invånarnas behov och önskemål. Valkon kansalaisopisto (Vako) och Lovisa svenska medborgarinstitut (Mi) ordnar utöver utbildning i Lovisa stad även utbildning i avtalskommunerna, dvs. Lappträsk och Pyttis. Sipoon suomalainen kansalaisopisto och Sibbo svenska medborgarinstitut grundades år 1968 och sammanslogs 1.8.1999 till en tvåspråkig läroanstalt. Medborgarinstituten upprätthålls av Sibbo kommun. Undervisningsspråk är dels finska, dels svenska, eller så används båda språken. Bild 2: Ägarskap och organization nuläge

1-4 2. DET FRIA BILDNINGSARBETETS SITUATION I FINLAND År 2009 fanns det 88 st folkhögskolor i Finland. Medborgarinstituten var 206 st, av vilka 180 st styrdes av kommuner och 26 st var privatägda. Majoriteten av de medborgarinstitut som verkade i Finland (ca 40 %) fungerade på ett område med 10 000-25 000 invånare. Närmare var tredje läroanstalt fungerade dock på en liten ort med färre än 10 000 invånare. I detta avsnitt granskar vi det fria bildningsarbetets verksamhet och framtida förutsättningar i Finland. Vi fäster uppmärksamhet vid ekonomi, ägarskap, personal, organisationsstrukturer, statens linjedragningar, populariteten av medborgarinstitutens verksamhet, specialdragen för folkhögskolornas verksamhetsform som internatskolor, samt det fria bildningsarbetets framtidssyn i allmänhet. 2.1 Finansiering och ägarskap Bortsett från medborgarinstituten är majoriteten av läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet privatägda i grunden. Ungefär hälften av de aktörer som upprätthåller folkhögskolorna och utbildningscentralerna har till sin värdegrund en religiös eller politisk och sammhällelig inriktning. Undervisningsministeriet ger årligen ca 180 miljoner euro till det fria bildningsarbetet. I statens ekonomiska utvärderingsrapport för år 2012 presenteras en statsandel på 165 850 000 euro och statsbidrag på sammanlagt 7 073 000 euro till det fria bildningsarbetet. Finansieringen av det fria bildningsarbetet är en del av systemet med kalkylerade statsandelar. I budgeten finns dock inte lagstadgade kommunandelar, vilket är orsaken till att avgifter som uppbärs av studerandena blivit en väsentlig del av finansieringen av verksamheten. Med hjälp av studiesedlar har man ökat läroanstalternas möjligheter att inte uppbära eller sänka sina avgifter åt de målgrupper, vars deltagande i det fria bildningsarbetet man vill öka. Säreget för utbildningen inom det fria bildningsarbetet är att undervisningens mål och innehåll huvudsakligen bestäms av de bakomliggande sammanslutningarna för respektive läroanstalt och organisation, inom ramen för tillståndet att upprätthålla verksamheten. En del av folkhögskolorna har grundat särskilda aktiebolag (dotterbolag) som sköter vissa uppgifter, för att koncentrera läroanstaltens mervärdesskattbara verksamhet. Målet har varit att förtydliga verksamheten från beskattningssynvinkel. I samband med läroanstalterna och ägarskapet av dessa kan det finnas t.ex. aktiebolag som upprätthåller idrottsområden (t.ex. golfplan, simhall) av vilka läroanstalten sedan köper användningsrätt i den grad det behövs för utbildningsverksamheten. Arrangemang av den här typen har i princip varit acceptabla från statsbidragsmyndigheternas synvinkel, eftersom då endast de kostnader som finns för utbildningsverksamheten läggs till statsandelarnas kostnadsbotten. Skattemyndigheterna har å sin sida frågat om den handel som pågår mellan aktörerna uppfyller kraven på t.ex. konkurrensneutralitet ifråga om prissättning. Allmännyttiga sammanslutningar är traditionellt sätt befriade från inkomstskatt och mervärdesskatt gällande allmännyttig verksamhet, med vissa undantag. Skattemyndigheterna söker dock nuförtiden en ny beskattningslinje också gällande beskattningen av allmännyttiga sammanslutningar. Skattemyndegheterna har i sina skattegranskningar beträffande läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet börjat definiera gränser för allmännyttig verksamhet och näringsverksamhet även i fråga om undervisningsverksamhet. I ett exempel från år 2007 såg skattegranskarna att en del av utbildningen som ett utbildningscentrum för idrott hade förverkligat, med hjälp av den statsandel för fritt bildningsarbete som läroanstalten enligt lagen hade rätt till, skulle vara beskattningsbar näringsverksamhet. Skattemyndigheternas nya linjedragningar har fött ett behov av att samordna tolkningen av undervisnings- och skattelagstiftningen.

1-5 2.2 Personal, lärare och personalstruktur Utbildningspersonalens strukutur inom det fria bildningsarbetet skiljer sig från personalstrukturen gällande allmänbildande och yrkesmässig undervisning, bl.a. på grund av den stora mängden timlärare. Det bäst beskrivande allmänna begreppet för utbildningspersonalen inom det fria bildningsarbetet är "vuxenlärare" och vanliga namn är också "lärare", "utbildare", "lektor", "timlärare". Mängden utbildningspersonal i huvudsyssla inom folkhögskolorna och medborgarinstituten har under de senaste årtiondena sjunkit. I folkhögskolorna/medborgarinstituten finns i medeltal ca 5-10 lärare och i de största folkhögskolorna/medborgarinstituten ca 20 lärare. Två tredjedelar av undervisningen ges av timlärare. Det finns ingen nationell statistik över timlärarnas exakta andel av utbildningspersonalens totala antal. Mängden timlärare i huvudsyssla (15-16 veckotimmar) är liten inom det fria bildningsarbetet. I Finland finns det betydande skillnader i möjligheterna att delta i olika typers kompletteringsutbildning beträffande personalen vid de olika organisationerna inom det fria bildningsarbetet. Statistikcentralens insamlade data från våren 2008 visar att 45 % av det fria bildningsarbetets lärare i huvudsyssla inte hade fått någon som helst kompletteringsutbildning. Undervisningsministeriet har i sitt utvecklingsprogram fäst uppmärksamhet vid kompetensen hos utbildningspersonalen inom det fria bildningsarbetet, samt deras arbetsförhållande och utbildningssituation. 2.3 Mängden studeranden och samhällets förväntningar på undervisningen Under de senaste åren har studerandeantalet vid folkhögskolorna minskat. Under år 2011 har dock studerandemängden ökat, trots den ekonomiska recessionen som har fört med sig osäkerhet på arbetsmarknaden. Folkhögskolorna håller allt klare på att särskilja och profilera sig. Läroanstalter som fungerar på små orter och i periferin klarar inte av att utveckla sin verksamhet på grund av de allt knappare resurserna. Stora läroanstalter i bostadscentrum har klarat av att öka sina resurser och bl.a. rikta sin verksamhet utbildningsmässigt för att aktivera marginaliserade grupper. 2 Enligt Utbildningsstyrelsens rapport möter medborgarinstitutens kursutbud temporärt och medelmässigt de utbildningsbehov som lyfts fram vid vissa tidpunkter, utan de mål som hör samman med det fria bildningsarbetets grunduppgift. Utöver detta borde medborgarinstituten fundera på sin egen uppgift som lokal bildande organisation med stöd av att uppmärksamma nya deltagargrupper (barn, ungdomar, äldre). I Finland ökar skillnaden mellan privata läroanstalter med tanke på verksamhetsförutsättningar och serviceförmåga. Medborgarinstitutens mängd minskar i snabb takt som öljd av sammanslagningar. Enligt Utbildningssytrelsens rapport borde medborgarinstitutens statsandel allt lösare bindas till förverkligade kostnader, och man borde tillägga indexvärdet som beskriver den allmänna höjningen av årliga kostnader. Ur jämställdhetssynvinkel är det inte bra att en välbärgad kommun kan öka statsandelen till läroanstalten genom att öka timresurserna. Enligt rapporten härrör det sig inte några stora problem till den kursavgiftspolitik som läroanstalterna har idag. Kommunfinansieringens andel av läroanstalternas budget varierar kraftigt beroende på kommunernas ekonomiska situation. Läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet bildar inte något tätt nätverk och i utbildningsmöjligheterna finns det både regionala skillnader och olikheter beträffande befolkningsgrupper. En del av befolkningen lämnar helt på sidan om det fria bildningsarbetets verksamhet, och kartläggninger av önskemål gällande studier samt behov av dessa sker endast på måfå. 2.4 Verksamhetsmodeller, samarbetsförhållanden och strukturer I Finland finns det på riksnivå olika sätt att organisera det fria bildningsarbetet på, och verksamhetssätten varierar också inom olika kommuner. Allmänt taget samarbetar kommunerna i varie- 2 Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram för fritt bildningsarbete 2009 2012

1-6 rande mängd om att erbjuda det fria bildningsarbetet, och läroanstalterna fungerar i nära band med kommunerna. Herberts konstaterar i sin rapport, att på fältet för medborgarinstituten har man inte kunnat skönja några stora strukturella förändringar under de senaste årtiondena, trots att det allmänt taget nog har funnits förändringar på utbildningssidan. Å andra sidan har läroanstalternas mängd i Finland minskat från 274 läroanstalter till under tvåhundra stycken. I Östra Nyland har organisationerna inom det fria bildningsarbetet samarbetat med varandra på måfå, och även med andra kommuner. Porvoon kansalaisopisto har verkat sedan 1971 i Borgå landskommun och i Askola. Valkon kansalaisopisto och Lovisa svenska medborgarinstitut i Lovisa ordnar utbildning för Lovisa stad, samt utöver detta även för avtalskommunerna Lappträsk och Pyttis. I Finland har många svenskspråkiga medborgarinstitut blivit tvungna att anpassa sin verksamhet till allt knappare resurser, samt att tänka på tillvägagångssätt för att fortsätta verksamheten och samtidigt uppnå målen för inbesparingar. I sådana fall har man blivit tvungen att utvärdera bl.a. kursutbudet. I Norra Österbotten i Karleby har f.d. Lochteå och Kelviå samarbetat gällande utbudet av svenskspråkiga medborgarinstitut. I samarbete med Karleby kommunförbund har man kunnat erbjuda svenskspråkig service till och med till 100 svenskspråkiga invånadre i Lochteå. Kokkolan kansanopisto och Kokkolan kansalaisopisto samarbetar om att erbjuda tjänster inom den fria bildningen enligt avtal med kommunen. I Kristinestad grundades år 2009 ett center för bildning och fritid 3, till vilket det hör ett medborgarinstitut, ett bibliotek, ett kulturväsende samt ett museum och en nämnd för ungdomar och fritid. Rektorn för Kronoby Medborgarinstitut är ledare för detta utbildnings- och fritidscentrum och ordförande för den nya nämnden. I Åbo har Arbis (som det svenskspråkiga arbetarinstitutet i Helsingfors också kallas) genomgått stora förändringar under de senaste åren, med tanke på bl.a. verksamhetsutrymmen, personal och anmälningsförfaranden. Vid utvärderingen av olika organisationsmodeller, har alternativen varit att bevara självständigheten, att sammanslås med Åbo finskspråkiga arbetarinstitut eller att slås samman med de övriga svenskspråkiga aktörerna i regionen. I samband med grundandet av Väståbolands stad (numera Pargas) sammanslogs två medborgarinstitut i regionen (Skärgårdshavets MI och Pargas-Nagu MI), som dock tidigare redan hade haft en gemensam rektor. I samband med bildandet av den nya kommunen på Kimitoön sammanslogs två svenskspråkiga medborgarinstitut (Dragsfjärds arbetarinstitut och Kimitobygdens MI) som varit verksamma i regionen. I Kyrkslätt har den svenskspråkiga konstskolan sedan år 2005 hört samman med organisationen Kyrkslätts Medborgarinsitut rent administrativt sett. Tjänster erbjuds också i Sjundeå. I Esbo fungerar de finsk- och svenskspråkiga medborgar- och arbetarinstituten som sammanslagna. 2.5 Folkhögskolorna internatskoleverksamhet i Finland I Finland är folkhögskolorna i lagen definierade internat för personer som studerar på heltid 4. Folkhögskolornas verksamhet har under de senaste åren påverkats av minskad mängd studeranden, folkhögskolornas viljelöshet till samarbete sinsemellan, och det att de är så små till storleken. Folkhögskolornas långa utbildningslinjer betjänar en väldigt liten del av den unga befolkningen. I Nyland fungerar idag sex folkhögskolor. Av folkhögskolornas verksamhet är ca 65 % fritt bildningsarbete och resten är grundutbildning för vuxna grupper. I Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram för fritt bildningsarbete, konstaterar man att folkhögskolorna ofta har setts som ett alternativ för det formella utbildningssystemets effektivitetstänkande. Det har förts diskussioner kring huruvida en dylik verksamhetsmodell, som har ett långsamt tempo och uppmuntrar ungdomarna till att hålla mellanår, passar in i dagens Finland, eller är det bara folkhögskolorna som dras med detta rykte? Som motvikt för denna diskussion har man sökt en modell, i vilken ungdomarna kan hålla ett mellanår för att "hitta riktningen för sina studier". I utvecklingsprogrammet för fritt bildningsarbete som Undervisnings- och kulturministeriet gjort upp konstateras att folkhögskolorna har granskat uppfattningen om sin uppgift, placering och roll 3 bildnings- och fritidscentral 4 finska sisäoppilaitos

1-7 på fältet för det fria bildningsarbetet, både i samhället och i utbildningssystemet, och med tanke på konsekvenserna av de skedda förändringarna. Granskningarna har lett till små och upprepade förändringar i uppfattningen om folkhögskolornas uppgift, utan en långvarig styrande uppfattning. Folkhögskolornas verksamhet har riktats allt mer mot yrkesmässig utbildning och samtidigt har de specialiserat sig mer än tidigare. En del av läroanstalterna har bevarat sin livskraft regionalt och på en landsomfattande nivå, medan en del av läroanstalterna helt har tappat sin livskraft. Som lösning på det negativa ekorrhjulet har man för folkhögskolorna presenterat en möjlighet att verka som regionala inlärningscenter, som utöver allmänbildande vuxenutbildning erbjuder grundskole- och gymnasieutbildning, samt yrkesmässig grundutbildning och tilläggsutbildning. I utvecklingsprogrammet konstateras även att det förnyade statsandelssystemet för folkhögskolorna är berättigat ur en administrativ kostnadssynvinkel. Det värde som priset på en endagskurs har i systemet kunde enligt utvecklingsprogrammet ökas, varvid kopplingen mellan de förverkligade kostnaderna och statsandelarna skulle minska ännu mer. Korta kurser, hyresutrymmen samt undervisning för handikappade används som grund för en höjning enhetspriserna. Vidare konstateras i Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram för fritt bildningsarbete att man också borde ta marknadssituationen för utbildningstjänster i beaktande då man förnyar statsandelssystemet, i den mån som folkhögskolorna tävlar med andra privata tjänsteleverantörer. De svenskspråkiga folkhögskolorna är i Finland jämförelsevis små och till deras kundkrets hör också andra än de som talar svenska som modersmål. Även invandrare är en betydande kundgrupp vid folkhögskolorna. Svenskspråkiga folkhögskolor fungerar för finskspråkiga studeranden också som ett slags språkbad och en ger en möjlighet att lära sig svenska. Borgå svenskspråkiga folkhögskola Borgå Folkakademi Borgå folkakademi (Akan) grundades år 2005 genom att man sammanslog tidigare aktörer inom regionen, och den verkar idag i formen av ett aktiebolag. Akans målgrupp är både unga och vuxna. Till den senare gruppen erbjuder man korta kurser och till den tidigare gruppen internatskoleverksamhet som för med sig en kombination av boende, studier och stöd i livets olika skeden. Borgå folkakademi erbjuder sina tjänster även till invandrare. Herberts skriver i sin rapport, att verksamheten i form av korta kurser har ökat i popularitet vid Borgå folkakademi, medan internatskoleverksamhetens popularitet håller på att sjunka. För att utveckla verksamheten i området har man under tidigare år funderat på samarbete mellan olika aktörer, så att folkhögskolans verksamhet skulle kunna stärkas. Man har lyft fram ett initiativ om att påbörja samarbete med bl.a. tredje sektorn, arbetskraftsmyndigheterna och invandrarverket. Utbudet som de finlandssvenska folkhögskolorna i Finland erbjuder koncentrerar sig till stor del på medie- och kulturutbildning, jämfört med de finskspråkiga folkhögskolorna. Det är anmärkningsvärt att teologi eller livsåskådning inte på något sätt utmärker sig bland kursutbudet, trots att det finns sex kristna folkhögskolor i Finland. 2.6 Karakteristiskt för den svenskspråkiga läroanstaltverksamheten Den finlandssvenska tankesmedjan Magma har producerat en barometer enligt vilken närmare 85 % av finländarna år 2008 var av den åsikten att svenska språket är en väsentlig del av det finländska samhället. År 2010 fanns det i Finland 31 tvåspråkiga kommuner och 13 svenskspråkiga kommuner. Nya kommuner var Väståboland, Raseborg och Lovisa. Mängden svenskspråkiga i Finland är idag ca 5 % av befolkningen eller ca 290 000 medborgare. Den färskaste rapporten som Magma publicerat år 2011 utreder tvåspråkiga lösningar på fältet för folkhögskolorna, samt inom utbildningspolitiken, och i rapporten konstateras att vid arbetet med olika lösningar har språket en betydelse i alla saker som har att göra med läroanstaltverksamheten. Herberts skriver i sin utredning om det svenska språkets ställning i Finland. Enligt Herberts är det vid utvecklingen av fritt bildningsarbete viktigt att fästa uppmärksamhet vid de finlandssvenskar

1-8 som bor i kommuner där den finskspråkiga befolkningen är i majoritet, eller som är helt finskspråkiga. Dessa finlandssvenskar bor ofta på sådana områden där det också bor flera svenskspråkiga, varvid det också skulle finnas förutsättningar för ett svenskspråkigt kursutbud. I Finland finns det ett svenskspråkigt kursutbud vid 20 medborgarinstitut och 16 folkhögskolor. Tvåspråkiga kommuner har ofta också tvåspråkiga medborgarinstitut. I de svenskspråkiga kommunerna i Finland finns det bara en tvåspråkig läroanstalt. Kvaliteten på undervisningen vid de svenskspråkiga läroanstalterna varierar och negativ inverkan på kvaliteten har speciellt de faktorerna att läroanstalten är liten och resurserna knappa. Bortsett från detta har Centret för utbildningsevaluering konstaterat att nivån på den finsk- och svenskspråkiga undervisningen inte skiljer så mycket från varandra i sig. De svenskspråkiga läroanstalterna har under de senaste åren strävat efter att profilera sig, vilket har förbättrat kvaliteten och resultatet av deras verksamhet. I följande tabell har vi jämfört medborgarinstitutens organisationsmodeller genom att uppmärksamma språksynvinkeln. 5 Kommunens språk Svenskspråkig kommun Medborgarinstitutets språk Svenskspråkigt Tvåspråkigt Finskspråkigt I många svenskspråkiga I Närpes kommun finns ett kommuner finns det olika slag eget svenskspråkigt medborgarinstitut. av lösningar för hur man ordnar det fria bildningsarbetet. Larsmo erbjuder undervisning genom Jakobstad MI. Korsnäs kommun är del av det tvåspråkiga medborgarinstitutet i Malax-Korsnäs. Tvåspråkig kommun (svenskspråkig majoritet) I Jakobstad och Väståboland finns det endast svenskspråkiga medborgarinstitut, men det finns dock finskspråkiga institut/dotterinstitut. I 11 andra svenskspråkiga kommuner, där verksamhetsspråket i medborgarinstituten tidigare varit enbart svenska, har man byggt upp och ökat utbudet på den finskspråkiga undervisningen. Tvåspråkig kommun (finskspråkig majoritet) I följande 8 kommuner (Vasa, Åbo, Hangö, Helsingfors, Borgå, Lovisa, Lappträsk och Pyttis) fungerar svenskspråkiga medborgarinstitut. I följande finskspråkiga kommuner (Karleby, Kaskö, Lojo, Sjundeå, Kyrkslätt, Vanda, Grankulla, Esbo och Sibbo) finns finskspråkiga medborgarinstitut som erbjuder svenskspråkiga kurser genom en svenskspråkig enhet. I Lahtis fungerar institutet Wellamo-opisto som erbjuder svenskspråkiga kurser åt invånarna i Mörskom. Tabellen ovan ger en bild av det mångsidigt ombesörjda utbudet av svensk- och finskspråkiga medborgarinstitut. Det fria bildningsarbetet är demokratiskt i den bemärkelsen, att kommuninvånarna kan delta i kurser som andra kommuner ordnar över kommun- och språkgränserna. 5 Källa Herberts 2010

1-9 3. FRAMTIDA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ DET FRIA BILDNINGSARBETET Lagarna som gäller fritt bildningsarbete har traditionellt sett varit statliga ramlagar (puitelaki) i vilka verksamhetens innehåll har reglerats i förhållandevis liten grad. Reglering har skett ända fram till senste årtionde genom de detaljerade bestämmelser som funnits gällande möjligheten att få statsbidrag. 3.1 Lagstiftningsgrund för fritt bildningsarbete För det fria bildningsarbetet har reformen av kommun- och servicestrukturen, reformerna gällande finansiering genom statsandelar och regionförvaltning, helhetsreformen av yrkesläroanstalternas strategi och den yrkesmässigt inriktade vuxenutbildningen samt reformen av högskolepolitiken varit viktiga. Informations- och kommunikationsteknologin ger också stora utmaningar åt det fria bildningsarbetet. Reformen av kommun- och servicestrukturen (2007) innebär en förnyelse av den kommunala administrationen och de kommunala tjänsterna som kommunerna förverkligar i samarbete med staten fram till slutet av år 2012. Servicestrukturerna stärks genom att man samlar sådana tjänster som förutsätter ett mera omfattande befolkningsunderlag än kommunen har samt genom att öka kommunernas samarbete. För att stärka samarbetet sinsemellan kan kommunerna grunda samarbetsområden, som består av verksamhetsmässiga helheter. Invånarantalet i en kommun eller i ett samarbetsområde, som erhållit lagenligt tillstånd att ordna yrksesmässig grundutbildning, ska vara minst ca 50 000 invånare (se 5 ). Enligt lagen måste kommunerna börja vidta åtgärder för att förverkliga kravet på befolkningsunderlag, t.ex. genom att grunda samarbetsområden mellan kommunerna. Kommun- och servicestrukturreformen reflekteras i det fria bildningsarbetet, från läroanstalterna centralt sett till nätverken för aktörerna som upprätthåller medborgarinstituten. Reformen av finansieringssystemet för grundutbildningen kommer att reflekteras bl.a. i finansieringen av grundutbildningen som folkhögskolorna erbjuder. Enligt lagen kan man avvika från reglerna gällande bildandet av samarbetsområden för att få ett tillräckligt befolkningsunderlag, bl.a. om bildandet av en verksamhetshelhet inte är möjlig på grund av långa avstånd eller om det finns ett behov av att säkra den finsk- eller svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Lagen om fritt bildningsarbete konstaterar att läroanstalterna ska samarbeta med andra inom regionen fungerande, eller statliga, läroanstalter, utbildningsarrangörer och högskolor. (Lagen 1998, 3 ) 3.2 Den nya regeringens syn på utbildning och bildningsarbete I Finland utnämndes våren 2011 en ny regering. I regeringsprogrammet finns flera skrivelser om utbildningssektorn, utbildningspolitik och bildningsarbete. Härnäst har vi lyft fram sådana saker som vi tror att under de kommande åren, direkt eller indirekt, kommer att inverka också på verksamheten vid de medborgarinstitut och de folkhögskolor som ingår i detta projekt. Vuxenutbildning tillhandahålls jämlikt för hela den vuxna befolkningen. Regeringen klarlägger möjligheterna att reformera den offentliga finansieringen av vuxenutbildningen i syfte att tillgodose medborgarnas individuella utbildningsbehov genom personliga utbildningskonton för medborgarna. På trepartsbasis ska det utredas hur kontona kan användas som en del av arbetslivets avtal. Som en del av SADe-projektet utvecklas ett elektroniskt bildningscenter som har en tjänst där medborgaren kan finna all utbildning som erbjuds i Finland.

1-10 Regeringen främjar fritt bildningsarbete för att tillgodose de behov av allmänbildning som de grupper som annars står utanför utbudet av utbildning har och för att främja integrationen av invandrare. Det fria bildningsarbetets andel inom den samhälleliga utbildningen utökas. Möjligheterna till vuxenutbildning för personer utan examen, för småföretagare och andra underrepresenterade grupper förbättras. För läroanstalterna skapas ekonomiska incitament till utbildning av vuxna utan examen och läroanstalterna sporras till samarbete med arbetsplatser och till uppsökande verksamhet. Examensavgifterna slopas för vuxna utan examen. Möjligheterna till fortbildning förbättras för högt utbildade. Universitet och yrkeshögskolor uppmuntras till att i vuxenutbildningen tillhandahålla omfattande kompetenshelheter, delar av examina och annan kortvarigare utbildning, även med hjälp av utbildning som leder till examen. 3.3 Juridisk och organisatorisk syn på formandet av verksamheten vid läroanstalterna Framtiden för de kommunala affärsverken har varit på vågskålen redan en längre tid, och förra året föreslog olika arbetsgrupper att de kommunala affärsverk som fungerade på marknaden skulle elimineras eller bolagiseras. 6 Enligt Statistikcentralen fanns det år 2008 ca 160 kommunala affärsverk och statens viktigaste affärsverk är Senat-fastigheter. Affärsverk Ett kommunalt affärsverk hör till den kommunala organisationen och är inte en särskild juridisk person eller enskilt bokföringsskyldig. Affärsverken utövar affärsverksamhet och har en självständig ställning i kommunernas budget. Deras interna finansiering består av externa inkomstkällor (från stadens externa kunder) och de finansierar sina investeringar med de internt tillförda medlen. Därmed är det inte fråga om nettobudgeterade enheter inom kommunen. Affärsverkens intäkter och kostnader antecknas i intäkts- och kostnadsandelar enligt bruttovärdena, vilka motsvarar kommunens resultaträkning oberoende av hur man har kommit överens om bindning till budgeten. Affärsverken gör upp resultaträkningen i tillämpliga delar och denna ingår i tilläggsuppgifterna för kommunens resultaträkning. Värdkommunmodellen Värdkommunmodellen innebär samarbete enligt avtal. Kommunerna gör köptjänsteavtal med en kommun om att sköta myndighetsuppgifter (utan att grunda en gemensam tjänst). Då står en arbetstagare inom den kommun som deltar i avtalet, eller en kommuntjänsteman, även till förfogande för de andra kommunerna. Under de senastse åren har speciellt värdkommunmodellen setts betjäna större befolkningsunderlag inom organisationer som erbjuder social- och hälsovårdstjänster. I skrivande stund kan man inte säga mycket om hur man i framtiden kommer att använda sig av värdkommunmodellerna och samkommunerna, eftersom kommunministern i regeringen som utnämndes våren 2011 har visat sig förhålla sig reserverat gentemot oliktypartade organisationsformer, om vilka man nuförtiden på finska allmänt använder begreppet "hallinnollinen himmeli", vilket på svenska skulle bli något i stil med att "administrationen är skör och invecklad såsom finska halmprydnader". Inom ramarna för de intervjuer som gjorts inom utredningen tog MiF:s ordförande Liisa Vornanen fram goda erfarenheter från Österbotten, var man med hjälp av värdkommunmodellen formade en större helhet för organiseringen av det fria bildningsarbetet. Enligt henne var det väsentligt att man i en organisation som följer värdkommunmodellen garanterar förflyttningen av statsandelar som "icke-ibruktagna", så att de går till upprätthållandet av medborgarinstitutverksamheten och inte ses som "egna" av den aktör som upprätthåller verksamheten. I värdkommunmodellen finns rektorns kontor där upprätthållaren har sitt. Regionalrektorerna är två och i vart och ett av de sex kommuner som deltar i modellen finns ett eget kontor. Budgetstrukturen i Haapavesi är enligt Vornanen rättvist uppbyggd med tanke på de kommuner som deltar i värdkommunmodellen, men den är arbetsam. Inom läroanstalten fungerar då sex olika läroanstalter, till vilka man gör egna budgeter på årsbasis. Uppbyggnaden av budgeten på- 6 Se t.ex. HS 2010. Työryhmä haluaa yhtiöittää kunnalliset liikelaitokset ("Arbetsgrupp vill bolagisera kommunala affärsverk")

1-11 börjas med en administrativ budget, varefter budgeten indelas enligt hållna undervisningstimmar. Var och en av de deltagande kommunerna får sin netto-del av kakan, som sedan används just för den kommunens fria bildningsarbete. Aktiebolag Aktiebolag är självständiga juridiska personer, som kan vara grundade av flera kommuner med tanke på en särskild gemensam uppgift. Ägandet av aktiebolaget indelas i aktier, och ägarna (delägarna, aktieägarna) till dessa har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. Ett kommunägt företag talar man om när kommuner sammanlagt äger majoritetsandelarna av ett bolag. År 2010 fanns det 52 arrangörer som ordnade utbildning i stil med samkommuner i Finland, när igen privata utbildningsarrangörer var 343 till antalet. I östra Nyland fanns det samma år tre privata utbildningsarrangörer och två samkommuner. 7 Samkommun Samkommuner bildas genom att kommunerna sinsemellan sluter ett grundavtal. En samkommun är en i förhållande till medlemskommunerna fristående och självständig offentligrättslig juridisk person. Enligt kommunallagen utövas samkommunens beslutanderätt av medlemskommunerna vid en samkommunsstämma eller också utövas beslutanderätten av det organ som väljs av medlemskommunerna och om vilket bestäms i grundavtalet. Tillämpade förvaltningsmodeller för samkommuner är samkommunsfullmäktige, samkommunsstämma och ett enda organ. I samkommuner med samkommunsfullmäktige har samkommunsfullmäktige den högsta beslutanderätten. Under samkommunsfullmäktige lyder i allmänhet samkommunsstyrelsen. Modellen lämpar sig i synnerhet för samkommuner vilkas verksamhetsområde är omfattande och vilkas verksamhet kännetecknas av samhällspolitisk prövning (t.ex. landskapsförbund). I samkommuner med samkommunsstämma har samkommunsstämman den högsta beslutanderätten. Under samkommunsstämman lyder i allmänhet samkommunsstyrelsen. En samkommunsstämma kan närmast jämföras med ett aktiebolags bolagsstämma. 7 Källa: Statistikcentralen

1-12 4. OLIKA SYNPUNKTER SOM LYFTS FRAM GENOM UTRED- NINGSARBETET GÄLLANDE ORGANISERINGEN AV DET FRIA BILDNINGSARBETET I detta kapitel drar vi inom ramen för utredningsarbetet samman de synpunkter som kommit in på organiseringen av det fria bildningsarbetet i östra Nyland. För utredningen samlade vi in material på olika sätt, bl.a. i form av materialanalys, intervjuer, elektronisk förfrågan, arbete i workshop, styrgruppsarbete, seminarium för fullmäktige och personaltillfällen. Personer som deltagit på olika sätt finns listade i bilagorna, men här för vi fram synpunkter utan att ta ställning till vilken person som fört fram vad. På detta sätt får läsaren en omfattande bild av diskussionen och åsikterna, som stiger fram då man utvärderar organiseringen av det fria bildningsarbetet i östra Nyland. 4.1 Elektronisk förfrågan som del av utredningens bakgrundsmaterial Inom ramen för utredningen genomfördes en elektronisk förfrågan under våren 2011. Den elektroniska förfrågningen riktade sig till kommuninvånadre och andra aktörer och fanns under två veckors tid öppen på internet. Man kunde svara på enkäten genom att klicka på en länk som fanns på Lovisa, Borgå och Sibbo kommuns webbsidor. Dessutom fanns det på verksamhetsställena pappersblanketter som man kunde fylla i. Om förfrågningen informerade man genom lokala massmedier. Sammanlagt 226 personer svarade på enkäten, varav 138 personer var finskspråkiga. Sibboborna och borgåborna var överrepresenterade med tanke på svarsgruppen, då de motsvarade ca 75 % av denna. Detta och de följande sakerna som presenteras, är orsak till att resultaten från förfrågningen inte kan ses som allmängiltiga för alla kommuninvånare. På basen av detta kan man alltså inte göra generaliseringar, men uppgifterna som man fått in kan användas till att visa vilken åsikt en del av kommunborna har om det fria bildningsarbetets kommande verksamhet på området. I Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola och Pyttis bor sammanlagt knappt 90 000 invånare. Ca 0,25 % av områdets kommuninvånare svarade på enkäten. Den genomförda elektroniska förfrågningen är inte en statistisk undersökning på basen av vilken man kunde dra slutsatser om kommunbornas uppfattning i en bredare bemärkelse. Svararna till undersökningen valdes inte ut på basen av urval, utan den öppna förfrågningen kunde besvaras av vem som helst. I denna utredning var avseendet att samla in olika syner på det fria bildningsarbetets verksamhet, och resultatet av förfrågningen är också en del av det omfattande bakgrundsmaterial som använts för utredningen. 4.2 Kommuninvånarnas, personalens och beslutarnas syn på organiseringen av det fria bildningsarbetet Av de som svarade på förfrågningen var ca 60 % kommuninvånare eller användare av läroanstalternas tjänster, och ca 14 % representerade personalen. Ca 15 % av de som svarade var medlem i fullmäktige, stads- eller kommunstyrelse eller nämnd (styrelse). Av de svarande hade ca 9 % aldrig använt medborgarinstitutens tjänster och cirka hälften av de svarande använder tjänsterna regelbundet. I det följande har vi beskrivit svararnas syn på hur det fria bildningsarbetet borde organiseras på området i framtiden.

1-13 4.b. Sammanslagning av Borgå MI, Lovisa svenska MI, Akan och Sibbo 12 % 5. En gemensam läroinrättning 6 % 6. Annat alternativ 6 % 4.a. Sammanslagning av Porvoon kansalaisopisto, Valkon kansalaisopisto och Sibbo MI 2 % 3.Sammanslagning av medborgarinstituteni Lovisa 6 % 2.Sammanslagning av medborgarinstituten i Borgå 16 % Bild 3. Svararnas (226 personer) uppfattning om det bästa organisationssättet. 1.Verksamheten fortsätter i sin nuvarande form 52 % Hälften av alla som svarade var av den åsikten att organiseringen det fria bildningsarbetet i östra Nyland inte behöver förnyas överhuvudtaget. Ca 17 % av alla svarande var av den åsikten, att medborgarinstituten borde sammanslås i Borgå (inkl. Askola) och 13 % var av den meningen att alla svenskspråkiga läroanstalter i området skulle sammanslås. 7 % av de som svarade trodde att det absolut bästa alternativet skulle vara att sammanslå alla läroanstalter i regionen, varvid en stor tvåspråkig organisation skulle uppstå. Ca 65 % av de som svarade sade att organisationens upprätthållande aktörer har stor betydelse. Ca 25 % av svararna såg att aktörer som organiserar medborgarinstitutverksamheten inte hade någon betydelse eller att betydelsen var liten. Av alla som svarade var ca 65 % redo att delta i en kurs som en annan läroanstalt erbjuder över språkgränserna. I följande bild har vi beskrivit orsakerna till varför en person är redo att delta i en sådan kurs. ca 30 pers ca 30 pers ca 10 pers ca 5 pers ca 10 pers Om jag erbjuds en intressant och lockande kurs / innehållet avgör / ett mångsidigare utbud Kursspråket spelar ingen roll för mig / jag behärskar båda språken Om det är enda sättet att få en kurs som jag vill gå på Språket spelar ingen roll om jag får gå på kursen i min egen kommun / nära mitt hem Vilja att lära sig ett språk/ det är givande och lärorikt Bild 4. Orsaker för att använda tjänster på ett annat språk än modersmålet.

1-14 Att delta i en kurs som ordnas på ett annat språk än modersmålet är möjligt för de som svarade på enkäten ifall de behärskar båda inhemska språken och ser kursens innehåll som speciellt intressant och väsentligt. En av svararna konstaterade att "med en gemensam utbildningsorganisation för språkgrupperna skulle vi få det bästa befolkningsunderlaget för en liten region, och på det sättet skulle vi få ens lite makt att besluta om utbildningen i vår region". Ett intressant kursinnehåll inverkar speciellt mycket på frågan om att delta i en kurs över kommungränserna. Väsentligt i denna fråga är hur långa avstånden blir, och om det finns kollektivtrafik. I medborgarinstitutverksamheten uppskattades speciellt kunniga lärare och mångsidigt kursutbud. Av de som svarade ansåg endast ca 30 % att kursavgifternas storlek hörde till de tre viktigaste frågorna. Anmärkningsvärt är att betydelsen av verksamhetsställets geografiska placering lyftes fram både i intervjuerna och i den elektroniska förfrågningen som gjordes inom ramarna för utredningen. I förfrågningen var verksamhetsställets geografiska placering dock inte den viktigaste faktorn i medborgarinstitutverksamheten utan kom där på tredje plats efter kunniga lärare och ett rikt kursutbud. Av de som svarade på den elektroniska enkäten lyftes kundbetjäningen fram som den administrativt mest viktiga faktorn i medborgarinstitutverksamheten, samt regionalpolitiken och främjandet av sysselsättningen. God praxis i den nuvarande medborgarinstitutverksamheten ansåg man bl.a. anmälningsförfarandena vara, eftersom de fungerat så väl. Beslutsfattarnas syn En stor del av de beslutsfattare som svarade på förfrågningen, eller 15 personer, understöder att verksamheten fortsätter i sin nuvarande form. Efter denna grupp följer en grupp på 8 personer som understöder alternativet att sammanslå de svenskspråkiga organisationerna. Den tredje största gruppen med 7 personer understöder en "sammanslagning av medborgarinstituten i Borgå", dvs. en modell där språkgränsarna överskrids i samband med sammanslagningen på samma sätt som i Sibbo. En av svararna föreslog att Sibbo medborgarinstitut skulle föras samman med Samkommunen för utbildning i Mellersta Nyland. Bland de beslutsfattare som svarade på förfrågningen ansåg man i stort att de aktörer som upprätthåller folkhögskolorna och medborgarinstituten har en stor betydelse på verksamhetsfältet för det fria bildningsarbetet i östra Nyland (ca 70 % av beslutsfattarna som svarade). Ca 24 % svarade att de upprätthållande aktörernas betydelse är liten. Beslutsfattarna lyfte fram samma orsaker till att inte delta i kurser, som ordnas av en annan läroanstalt över kommun- och språkgränserna, som de övriga svararna i stort också hade gjort. Som ett hinder för deltagande såg man bristande språkkunskaper, vilja att studera på sitt eget modersmål, långa av stånd och dåliga trafikförbindelser. Finskspråkiga beslutsfattare lyfte i sina svar fram följande saker: Ett allt tätare samarbete är den bästa lösningen för organisering av den lokala medborgarinstitutverksamheten i framtiden Väsentliga saker som bör tas i beaktande är kundernas behov och skötseln av den ekonomiska sidan För att medborgarinstitutverksamheten ska kunna fortsätta och utvecklas, behövs samarbete över många gränser. Jag ser det som klokt att sammanslå medborgarinstitut med olika språkbakgrund och från olika kommuner, för att spara på de resurser vi har. En gemensam utbildningsorganisation för språkgrupperna är oundviklig om vi vill behålla vår makt att fatta beslut på regional nivå. Låt oss behålla medborgarinstituten i Lovisa. Om kursverksamheten förblir lika kvalitativ och omfattande så förespråkar jag en sammanslagning.

1-15 Sibbo medborgarinstitut måste erbjuda mera program speciellt avsett för barn och ungomar, samt öka sitt samarbete med Helsingfors, Kervo och Träskända. Eftersom jag är finskspråkig, och trots att kurserna är tvåspråkiga, känner jag mig ibland utanför. Fritt bildningsarbete i form av medborgarinstitut måste kunna erbjudas åt kommuninvånarna, och man får inte dra in på denna verksamhet. De svenskspråkiga beslutsfattarna lyfte fram följande saker i sina svar Det är värt att anmärka, att trots att kommuninvånarna är redo att delta i kurser över språkgränserna, så betyder det inte att tvåspråkiga lösningar är ok. Verksamheten vid Sibbo medborgarinstitut bör fortsätta i sin nuvarande form. Lovisa medborgarinstitut och Valko borde kunna fortsätta utan att sammanslås, t.ex. genom att samarbeta mera med yrkesutbildningen, såsom Axxell i Kuggom. Undervisningsspråket har en stor betydelse för deltagandet i kurserna, och därför borde man inte sammanslå administrationen. Samarbetet mellan de nuvarande medborgarinstituten och Borgå folkakademi borde stärkas, men de fungerar bäst som självständiga. Särskilda kurser kunde vara gemensamma. En tvåspråkig läroanstalt är en lyckad lösning och tvåspråkiga kurser kan man dra nytta av som språkbad. I många ämnen har språket en andrahands betydelse. Innehållet, gruppstorleken och avståndet till kursplatsen har betydelse. Fungerande samarbete mellan kommunerna och på egna villkor i all ära, men inte sammanslagning. Ju större maskineri, desto mer byråkratiskt. Det är viktigt att se det fria bildningsarbetet som en helhet, vad kan man erbjuda på detta sätt? Det är viktigt att bevara verksamheten vid Akan, och det kan man endast göra i en folkhögskoleorganisation. Samarbete är nyttigt inom det fria bildningsarbetet, men att sammanslå olika läroanstalter med olika bakgrund kan upplevas som en svaghet. 4.3 Synpunkter som kommit fram genom verkstäder/workshops Den följande tabellen visar ett sammandrag av de åsikter som framkom under den framtidsverkstad som ordnades för personalen i september 2011 gällande olika organisationsalternativ: styrkor i dagsläget (överst till vänster), framtida möjligheter (nederst till vänster), svagheter i dagsläget (överst till höger) och framtida hot (nederst till höger). Deltagarna i verkstäderna behandlade närmast tre olika organisationsalternativ: att organisera sig över språkgränserna, att organisera sig på ett språk kommunvis, samt att bara ha en enda stor organisation.

1-16 Organisationsformens styrkor: Att organisera sig över språkgränserna: Billigare administration, bättre kundbetjäning, samarbetet mellan lärarna, personalen utnyttjas effektivare, bredare kursutbud, starkare aktör gentemot beslutsfattarna, mindre byråkrati, bättre helhetssyn, överlappande verksamhet elimineras, verksamhetsutrymmen, språkbad, gemensam användninga av lärarresurser Ett enspråkigt alternativ: Läraren har lättare att förbereda sig på ett språk, i en större organisation kunde vissa lärare koncentrera sig, lärare från samma område kan samarbeta, att bevara språkkulturen, vardagsrummet bevaras våga och få prata sitt eget modersmål, enskilda lärares kunskap i mångsidig användning, starkt språk och kultur. En organisation: Ekonomiskt, tåligare och tätare kollegiestöd, möjligheterna till utomstående finansiering bra, inre resurser, personalens rörlighet och flyttbarhet underlättas, kanske även rekryteringen Organisationsformens svagheter: Att organisera sig över språkgränserna: Ändå för liten enhet, konflikter inom personalen, modellen fungerar inte, arbetsmängden kan växa för enskilda lärare, kvaliteten försämras, verskamhetsställena är utspridda Ett enspråkigt alternativ: Det finns hur som helst alltid studeranden som talar andra språk än finska, avstånden blir längre, körandet blir dyrare, beslutsfattarna från tre kommuner har olika åsikt om saker och ting, om allt dessutom måste delas mellan två språk kan det uppstå överlappningar, i en stor organisation växer byråkrati, lätt administration kan också vara en svaghet, rektorn sällan på plats på det andra verksamhetsstället, kommunstrukturen är inte utformad på samma sätt. En organisation: Kontakten med varandra försvåras, hör man de behov som områdena i periferin har, hur passar olika verksamhetsmodeller ihop. Organisationsformens möjligheter: Att organisera sig över språkgränserna: Mera omfattande och intensivare samarbete mellan kommuner och språkgrupper, mera pengar till det fria bildningsarbetet, synlighet, olika synvinklar, mångsidigare kursutbud, lärarna kan utnyttja sin tvåspråkighet. Ett enspråkigt alternativ: Från tre kommuner är det lättare att hitta tillräckligt med studeranden, alternering möjligt mellan decentraliserade orter, lättare att ha heltidsanställda lärare, mera tjänster för samma pengar om administrationen är lättare, lärarnas kompetens kan utvecklas, man kan förverkliga kurser som med en liten befolkningsgrund inte skulle vara möjliga. En organisation: Mera expertis kan tas i bruk, starkare marknad (når ett vidare område), synlighet och hörbarhet, möjlighet till risktagande att prova på speciella saker lockelsen ökar och deltagare kommer även annanstansifrån, skulle ge bättre helhetsbild av fria bildningsarbetet åt förtroendemännen, en beaktansvärd partner, gemensam nätmiljö och intranet. Organisationsformens hot: Att organisera sig över språkgränserna: Brist på gemensamma utrymmen, samarbete mellan läroanstalter, Borgås ekonomiska situation, kunden är skeptiskt gentemot den nya modellen, att bevara verksamhetskulturen, byakulturen och den lokala kulturen, rädsla gällande en rättvis fördelning av pengarna, svenska språket kör över år man tvåspråkig personal. Ett enspråkigt alternativ: Närsamarbetet inom närområden kan skadas, motsättningarna mellan språkgrupperna växer, en stor organisation kan bli för trög, hur kan man garantera närtjänster, stort område kör över de små, kanske mera kurser än separata institut, Sibbo kanske inte vill vara med. En organisation: Kundkretsen segregeras och det uppstår ojämlika grupper, ansiktslöst inte personligt (vem ansvarar), originaliteten försvinner.

1-17 4.4 Synpunkter som framkommit i intervjuerna med läroanstalternas och förbundens representanter Följande har vi samlat de mest centrala svaren och synpunkterna gällande utredningen som de intervjuade representanterna för medborgarinstituten, samt representanterna för de svensk- och finskspråkiga medborgarinstitutens förbund har gett. Mer synpunkter som framkommit i intervjuerna med läroanstalternas och förbundens representanter hittar du i bilagorna. De intervjuade representanterna för läroinrättningarna och förbunden hade olika uppfattning om hur aktörerna inom den fria bildningen borde organisera sig i framtiden. Alla alternativ kom fram. De intervjuade ansåg att det mest angelägna problemet och den största risken med en sammanslagning av de olika organisationerna, är att närheten och det lokala försvinner och avstånden ökar. De intervjuade ansåg att nyttan med en sammanslagning, och samtidigt också en möjlighet, är att man kan öka samarbetet, spara in på de administrativa kostnaderna, utveckla nya lösningar, erbjuda studier på olika språk (språkbad) samt utöka kursutbudet. De intervjuade konstaterade, att såvida det blir förändringar i organisationsstrukturen, så är det väsentligt att bevara god kursverksamhet, det lokala i utbildningen, de låga priserna och svara på studerandenas önskemål. De intervjuade representanterna för läroinrättningarna och förbunden föreslog olika möjligheter för hur man kunde ordna ledarskapet i en ny organisation. Ett behov av att hitta lämpliga uppgifter för de nuvarande rektorerna lyftes speciellt fram med tanke på om man skulle bilda en större organisation där rektorernas mängd inte skulle vara så stor. De intervjuade lyfte fram olika synpunkter på den kommande organisationens hierarkiska uppbyggnad och administration. Två av de intervjuade hade även tänkt på den nya organisationen ur kommuntjänstemannens och den politiska ledningens synvinkel. Som en positiv faktor ansågs möjligheten till en svag hierarki/avsaknaden av en stark hierarki. De intervjuade ansåg att en nyorganisering och en sammanslagning skulle vara en möjlighet för personalen, eftersom man då kan dela på kunnandet och möjligheterna till tilläggsutbildning ökar. De intervjuade konstaterade att om organiseringen av det fria bildningsarbetet förändras i regionen, bör man speciellt gällande läroinrättningarnas verksamhet bevara det lokala i utbildningen, samt de låga priserna och kursutbudet. 4.5 Synpunkter som kommunala representanter gett (baserat på intervjuerna) I följande tabell har vi beskrivit vad kommunernas representanter tyckte om organiseringen av de lokala medborgarinstitutens verksamhet samt Borgå Folkakademi, och vilka utmaningar det finns i framtiden. Beslutsfattarna i kommunerna understödde olika organisationsformer på fältet för fritt bildningsarbete i Östra Nyland. De olika aktörerna som intervjuats kunde inte enas om en enda klar modell och svaren kan sammanfattas enligt följande. Vilka är de negativa faktorerna och riskerna med den nya organisationsmodellen: I en stor organisation centraliserar man för mycket saker. Samarbetet är inte jämlikt. De blir så små att kunderna inte räcker till. Vilken är nyttan och vilka är möjligheterna med en ny organisationsmodell? En större gemenskap ger mera effekt. En helhet som kan kontrolleras bättre. Ett mera omfattande kursutbud, vi kan erbjuda mera arbete åt lärarna, samarbeta gällande marknadsföring och administration. Vi bör garantera undervisning på svenska