Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga
Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att bli tokiga eller rentav dö. Oron för nya panikattacker leder till att man undviker situationer och platser man inte kan fly ifrån. Man börjar avstå från aktiviteter man tidigare tyckt om och drar sig undan från gemenskapen. Samtidigt gör man allt för att dölja sina symtom för omgivningen. Känner du igen dig? Du som lider av paniksyndrom är inte ensam. I själva verket är du en av hundratusentals andra med samma problem. Och det finns hjälp. I den här broschyren får du lära dig mer om paniksyndrom och den behandling som finns att få. Faktagranskad av professor Hans Ågren, Huddinge Sjukhus, Stockholm.
Vad är en panikattack? Alla människor upplever ångest i obehagliga situationer. Det är en normal känsloreaktion som kan liknas vid ett larmsystem. Systemet signalerar vid hot eller fara och förbereder kroppen för kamp eller flykt. Men om ångesten plötsligt uppträder med maximal kraft i en situation utan vare sig hot eller fara, kanske hemma i tevesoffan, har larmsystemet satts ur funktion och du har drabbats av en panikattack. Panikattacken utlöser en rad kroppsliga symtom. Ditt hjärta rusar iväg, kroppen darrar och det känns som om du håller på att kvävas. Har jag fått en hjärtinfarkt? Håller jag på att dö? I en sådan situation är det naturligt att söka sig till en akutmottagning för att få snabb hjälp. Men det är inget fel på hjärtat och så småningom försvinner panikattacken. Kvar finns bara matthet och rädsla. 4
Du är inte ensam Panikattacker uppträder oftast mellan 16 och 40 års ålder. Orsaken till panikattacker ligger troligtvis i både arv och miljö. Vi föds med olika känslighet i vårt alarmsystem och hos vissa människor går larmet lättare än hos andra. Men även yttre faktorer spelar in, till exempel stress. Om du har höga krav på dig själv, svårt att säga nej och sätta gränser, kan pressen leda till att alarmsystemet lättare aktiveras. Tuffa perioder på jobbet eller en nära anhörigs död kan också utlösa panikattacker, liksom missbruk av alkohol, narkotika, lugnande mediciner och koffein (till exempel kaffe, te och Coca-Cola). Att drabbas av en isolerad panikattack är vanligare än man tror. Var tionde svensk upplever någon gång enstaka panikattacker. Detta är fullt normalt och leder inte till att man behöver få behandling. 5
Vad är paniksyndrom? Hos 3-4% av befolkningen blir panikattackerna återkommande. Paniksyndrom utvecklas genom att rädslan för nya attacker leder till ett förändrat beteende. Paniksyndrom är en sjukdom som får konsekvenser i vardagen. Rädslan för nya panikattacker, så kallad förväntansångest, kan vara minst lika påfrestande som attackerna i sig. Ofta utlöses panikattackerna i situationer eller på platser där man har små flyktmöjligheter. Då skapas en stark rädsla, så kallad agorafobi (torgskräck), knuten till exempelvis tåg, hissar, affärer och restaurangbesök. Ibland uppkommer en överdriven oro för att vara sjuk, så kallad hypokondri, och ungefär hälften av dem som får paniksyndrom drabbas av depression. Att leva med paniksyndrom innebär ofta att man blir expert på att dölja sin sjukdom. Kanske är du en av alla dem som skäms över problemen och håller masken utåt. Kanske har det gått så långt att du dragit dig undan från gemenskapen och isolerat dig med dina problem. Men lugn. Paniksyndrom är vanligt, och det finns hjälp. 6
Hur vet jag att jag lider av paniksyndrom? För att få hjälp behöver du söka läkare. Din läkare ställer diagnosen paniksyndrom om du har haft minst fyra av nedanstående symtom samtidigt, under en attack som nått maximal intensitet inom tio minuter. Dessutom ska attackerna ha dykt upp antingen minst fyra gånger under den senaste månaden, eller en enstaka gång, men i gengäld orsakat minst en månads oro för en ny attack. Hjärtklappning Svettningar Darrningar och skakningar Andnöd Kvävningskänsla Smärta och obehag i bröstet Illamående eller magbesvär Svindel, ostadighetskänslor eller matthet Overklighetskänslor inför sig själv eller omgivningen Rädsla för att mista kontrollen eller bli tokig Rädsla för att dö Domningar eller stickningar Frossa eller värmevallningar 7
Behandlingen är effektiv Den mest effektiva behandlingen vid paniksyndrom är en kombination av psykologisk behandling och läkemedel. Psykologisk behandling består i första hand av kognitiv beteendeterapi. Denna går bland annat ut på att du får utsätta dig för situationer som skrämmer dig och lära dig att handskas med den ångest som uppstår. SSRI-preparaten Cipramil (citalopram), Fontex (fluoxetin), Fevarin (fluvoxamin), Seroxat (paroxetin), Zoloft (sertralin) är de ojämförligt mest använda läkemedlen vid paniksyndrom. De kallas också antidepressiva, eftersom de ofta används vid behandling av depression. SSRI-preparaten ökar hjärnans utnyttjande av signalsubstansen serotonin, vilket medför att paniken inte blossar upp så lätt och att förväntansångesten minskar. SSRI-preparaten saknar allvarliga biverkningar, men det kan ta ett tag att vänja sig vid behandlingen. I början kan oron och ångesten ibland öka och milda biverkningar, till exempel huvudvärk, illamående, förstoppning eller lös avföring kan förekomma. Men håll ut. Besvären går över och efter några veckor brukar de flesta börja känna sig bättre. Behandlingstiden brukar variera mellan sex månader och ett år. När det är lämpligt kan du i samråd med din läkare sakta trappa ner medicinen. 8
Vad kan jag göra som anhörig? Det är oftast svårt att leva med en person som oroar sig hela tiden, som inte vågar följa med ut på stan, gå på bio eller fester. Och som gång på gång bryter ihop eller måste åka till sjukhuset mitt i natten. Det är kämpigt att se sina nära och kära lida. Och som förälder är det lätt att känna sig misslyckad. Det är viktigt att inse att paniksyndrom är en sjukdom och att det finns effektiv hjälp. Ju förr behandlingen kan börja, desto bättre. Att du lyssnar och visar förståelse är till stor hjälp, men glöm inte att ventilera dina egna problem. Ge gärna små puffar så att din närstående tränar på att utstå de ångestladdade situationerna. Skaffa dig kunskap om sjukdomen och ta kontakt med en stödförening, se nedan. Du kan få stöd av andra Svenska Ångestsyndromsällskapet vänder sig till personer med paniksyndrom och deras anhöriga. Föreningen har drygt 1500 medlemmar och ett flertal lokalföreningar och kontaktpersoner på olika håll i landet. Genom patientföreningen har du möjlighet att träffa andra människor som vet hur det känns att leva med en ångestsjukdom. Det kan kännas skönt att möta andra som har samma problem, det kan till och med vara ett värdefullt komplement till den behandling du får. Svenska Ångestsyndromsällskapet Hemsida: www.angestsyndrom.com Tel 08-650 70 79. Fax 08-654 28 29 9
Vanliga frågor om paniksyndrom Vart ska jag vända mig? Paniksyndrom är en välkänd sjukdom och kunskapen är stor bland såväl allmänläkare som psykiatriker. Enklaste sättet att få hjälp är att beställa tid hos din husläkare/distriktsläkare, men den största kunskapen finns hos de specialistutbildade psykiatrikerna. Du kan beställa tid hos en privatpraktiserande psykiatriker eller vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Blir jag bra av behandlingen? Behandlingen leder till att paniken inte blossar upp så lätt och till att förväntansångesten minskar. Efter sex månader till ett år brukar man ha blivit så pass mycket bättre att medicinen kan trappas ner. Hos många försvinner panikattackerna helt. Andra får tillbaka besvären, men det kan dröja flera år. Varje ny period är emellertid lika tacksam att behandla som den första. Kan jag ha kvarstående biverkningar efter behandlingen? Nej, efter avslutad läkemedelsbehandling försvinner de eventuella biverkningar du kan ha haft. Men det är viktigt att du trappar ner behandlingen mycket långsamt, annars kan du få så kallade utsättningsbesvär, till exempel huvudvärk, illamående och diarré. Vill du veta mer? Depressionslinjen är en sajt för dig som lider av depression eller ångestsjukdom. På sajten kan du lära dig mer om din sjukdom, beställa informationsmaterial och få värdefulla lästips. Välkommen in! www.depressionslinjen.com 10
PFIZER AB BOX 501 183 25 TÄBY TEL 08-519 062 00 FAX 08-519 062 12 www.pfizer.se ELIXIR/OPTIMALTRYCK AB S-01-ZOL-116/2