Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Transkript

1 Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga

2

3 Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd, trött och olustig? Du är inte ensam. Orsaken kan vara depression, en sjukdom som drabbar varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet. Just nu finns det omkring en halv miljon deprimerade svenskar, men många av dem lider i det tysta. Oftast helt i onödan, eftersom det finns hjälp att få. Idag finns det stora kunskaper om depression och effektiv behandling hjälper dig att bli frisk igen. Ju tidigare du får behandling, desto bättre. Förutom att du blir snabbare frisk, minskar risken för att du ska få tillbaka sjukdomen senare i livet. I den här broschyren får du lära dig mer om depression och hur du ska bära dig åt för att bli frisk igen. Faktagranskad av professor Hans Ågren, Huddinge Sjukhus, Stockholm.

4 Vilka symtom ger en depression? Med depression menas inte den kortvariga deppighet som drabbar oss alla då och då, utan en varaktig förändring av den normala grundstämningen. Förändringar som medför att du inte känner igen dig själv och inte fungerar som du brukar, på arbetet och i privatlivet. Depressionen ger flera symtom som varierar från person till person. För att få diagnosen depression behöver du ha haft flera av nedanstående symtom, i stort sett varje dag under de senaste två veckorna: Nedstämdhet, sorg och/eller irritation Ointresse eller likgiltighet för sådant som tidigare varit roligt, t.ex. hobbies eller att umgås med familj och vänner Förändrad vikt eller aptit Förändrade sömnvanor; antingen sömnsvårigheter eller för mycket sömn Allt går långsamt och trögt eller också har du en känsla av rastlöshet och svårigheter att sitta stilla Förlamande trötthet och total brist på energi Känslor av skuld, hopplöshet och värdelöshet Svårigheter att koncentrera dig, komma ihåg saker och fatta beslut Återkommande tankar på självmord och död En depression kan också ge kroppsliga symtom. Hos många människor som söker läkare på grund av till exempel smärta, yrsel, hjärtklappning, svettningar eller magbesvär är depression den bakomliggande orsaken.

5 Orsaker till depression Människor har olika sårbarhet för depression. En del av denna sårbarhet sitter i våra gener och kan ärvas från en generation till nästa. En depression kan slå till utan förvarning, men oftare finns det en utlösande faktor. Stress, sömnbrist, familjeproblem, arbetslöshet, fysiska sjukdomar, sorg, graviditet och årstidsväxlingar är några exempel. Å andra sidan kan den som lever ett harmoniskt liv slippa drabbas av depression överhuvudtaget, trots en hög sårbarhet. Att vi har olika sårbarhet kan till exempel märkas på hur vi hanterar yttre stress. Vissa tål intensiv stress under långa perioder medan andra reagerar depressivt redan på ganska lite stress. Sårbarheten för depression ökar ju äldre vi blir. Testa dig själv: Har du en depression? Genom att besvara nio frågor i ett test (se sid -), kan du få hjälp att avgöra hur pass allvarliga symtom du har. Testet bygger på skalan MADRS-S (Montgomery Asberg Depression Rating Scale-Self-assessment) och är utarbetat av Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm. Det består av en rad påståenden som uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt obehag. Välj det alternativ som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Markera bara ett alternativ per fråga. Tänk inte alltför länge, utan försök arbeta snabbt.

6 . Sinnesstämning Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det har varit i stort sett detsamma hela tiden. Försök särskilt att komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes när det hänt något positivt. Jag kan känna mig glad eller ledsen, alltefter omständigheterna. Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det kännas lättare. Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad. Jag är så totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig värre.. Oroskänslor Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du har haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, om de kommit och gått, eller funnits nästan hela tiden. Jag känner mig mestadels lugn. Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro. Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli mycket stark och som jag måste anstränga mig för att bemästra. Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor.

7 . Sömn Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid. Jag sover lugnt och bra, och tillräckligt länge för mina behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna. Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att somna, eller sover ytligare eller oroligare än vanligt. Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd. Jag sover mycket dåligt, inte mer än - timmar per natt.. Matlust Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter om den på något sätt skilt sig från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, sätt din markering vid. Min aptit är som den brukar vara. Min aptit är sämre än vanligt. Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar inte och jag måste tvinga mig att äta. Jag vill inte ha någon mat. Om jag skall få någonting i mig, måste jag övertalas att äta. 7

8 . Koncentrationsförmåga Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, till exempel läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande. Jag har inga koncentrationssvårigheter. Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade kring sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (till exempel läsning eller TV-tittande). Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (till exempel läsning eller samtal med andra människor). Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting.. Initiativförmåga Här ber vi dig att försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt för att komma igång med sådant du tycker att du bör göra, och i vilken utsträckning du måste övervinna ett inre motstånd när du ska ta itu med något. Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya uppgifter. När jag ska ta itu med något tar det emot på ett sätt som inte är normalt för mig. Det krävs en stor ansträngning för mig att komma igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre rutinmässigt. Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste vardagssysslor. 8

9 7. Känslomässigt engagemang Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden, för andra människor och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje. Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den, och det bereder mig både nöje och glädje. Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att bli arg när det är befogat. Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens för vänner och bekanta. Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig smärtsamt likgiltig även för mina närmaste. 8. Pessimism Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning du gör dig självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor och om du oroat dig oftare än vanligt för till exempel din ekonomi eller din hälsa. Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget ganska nöjd med mig själv. Ibland klandrar jag mig själv och tycker att jag är mindre värd än andra. Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda. Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få någon förlåtelse för det hemska jag gjort. 9

10 9. Livslust Frågan gäller din livslust och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg? Jag har normal aptit på livet. Livet känns inte särskilt meningsfullt, men jag önskar ändå inte att jag vore död. Jag tycker ofta att det vore bättre att vara död, och trots att jag egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas som en möjlig utväg. Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst ska gå tillväga för att kunna ta mitt eget liv. Om du har - poäng är du med stor sannolikhet inte deprimerad. Om du har eller fler men färre än poäng har du lätta depressionssymtom. Har du poäng eller mer och om du har haft dina symtom i mer än två veckor har du sannolikt en depression. Då har du allt att vinna på att söka läkare.

11 Behandling av depression Om du har en depression kommer din läkare troligen föreslå en behandling bestående av både läkemedel och psykoterapi. Läkemedlet normaliserar den obalans i hjärnans signalsubstanser som depressionen gett upphov till. Men du behöver också reflektera över vad som kan ha utlöst depressionen och hur nya besvär kan förebyggas. I kognitiv terapi lär du dig att bemöta dina negativa tankemönster med förnuftsresonemang. Interpersonell terapi syftar till att förbättra relationerna till andra människor, framför allt de närstående. Du behöver ha tålamod, eftersom det kan ta tid innan behandlingen har effekt. Inom ett par månader kommer du säkert känna dig bättre, men du måste fortsätta ta din medicin tills du känner dig helt återställd. Om du avbryter behandlingen i förtid finns det risk för att depressionen kommer tillbaka. Hela läkemedelsbehandlingen bör omfatta minst sex månader. SSRI-preparaten Cipramil (citalopram), Fontex (fluoxetin), Fevarin (fluvoxamin), Seroxat (paroxetin), Zoloft (sertralin) är de idag ojämförligt mest använda läkemedlen vid depression, både i och utanför Sverige. De kallas ibland lyckopiller, vilket är missvisande. SSRI-preparaten gör dig inte lyckligare utan hjälper dig som drabbats av depression att må bättre och så småningom bli frisk. Ett viktigt skäl till SSRI-preparatens popularitet är att de saknar allvarliga biverkningar. Det kan däremot hända att du upplever milda biverkningar i början av behandlingen, till exempel huvudvärk, illamående, förstoppning eller lös avföring. Symtom som oro och ångest kan öka inledningsvis, och kanske kommer du att känna dig sämre. Men håll ut. Dessa så kallade insättningsbiverkningar försvinner och du kommer snart känna dig bättre. Vart ska jag vända mig? Om du misstänker att du lider av depression kan du vända dig till din distriktsläkare eller företagsläkare. Du kan också vända dig direkt till en privatpraktiserande psykiatriker eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

12 Frågor och svar om depression Hur lång tid tar det att bli frisk? Räkna med att det tar tid att bli bra, ofta upp till ett halvår. Men kom ihåg att du måste fortsätta behandlingen i ytterligare sex månader, trots att du känner dig helt bra. Tänk på att depressionen tar mycket kraft. Sänk kraven på dig själv, både på arbetet och i privatlivet. Är läkemedel mot depression beroendeframkallande? Nej, absolut inte. Du kan ta tabletter mot depression i flera år och sedan sluta utan besvär. Men medicinen måste trappas ner långsamt, annars kan du få så kallade utsättningsbesvär. Dessa liknar de biverkningar man kan uppleva i början av behandlingen (till exempel illamående och huvudvärk) och kan misstolkas som abstinensbesvär. Kan man ha kvarstående biverkningar efter avslutad behandling? Nej, efter avslutad behandling försvinner de eventuella biverkningar som man kan ha haft. De flesta upplever dock inga biverkningar alls efter insättningsfasen. Tänk på är att man kan återfalla i depression efter avslutad behandling. Depressionssymtomen kan då uppfattas som kvarstående biverkningar. Hjälper motion? Vid oro och nedstämdhet upplever många att motion hjälper. Det finns också studier som bekräftar att motion har effekt vid lindrig depression. Stimulans överlag är positivt. Det kan handla om att vistas i solig miljö, lyssna på vacker musik eller ta en joggingtur. Stimulans motarbetar den passiviserande effekt som en depression har. Vad gör jag om jag har självmordstankar? Tankar om att livet är hopplöst och meningslöst är vanligt vid depression. Om du tänker på att skada dig själv eller ta ditt liv ska du söka läkare. Är tankarna så starka att du håller på att förlora kontrollen över dem bör du söka akut hjälp. På många orter finns det psykiatriska akutmottagningar som du kan vända dig till. Du är inte ensam om dina tankar. Och det finns hjälp att få!

13 Till dig som är anhörig Depression hos vuxna. När en vän eller anhörig verkar nedstämd, negativ, misstänksam, tjatig, slö eller förvirrad förstår vi inte alltid att det kan vara en depression som ligger bakom. Istället kanske vi känner oss avvisade eller irriterade. Ibland inser inte heller den drabbade att han/hon är sjuk och vägrar kanske att söka hjälp. Men ge inte upp! Försök motivera till ett läkarbesök och erbjud dig att följa med. Kom ihåg att en deprimerad människa inte kan ta till sig en massa goda råd, än mindre rycka upp sig. Skaffa dig kunskap om sjukdomen och kontakta en förening för anhöriga, se nedan. Depression hos barn. Ibland är det svårt att se hur det är fatt eftersom barnet kan dölja sina symtom. Särskilt flickor är ofta tystlåtna, går undan och verkar blyga. Flickor med depression har ibland ätstörningar, till exempel anorexia nervosa. Deprimerade pojkar är däremot ofta stökiga, hamnar lätt i konflikter, har svårt att koncentrera sig och presterar sämre i skolan. Sök alltid hjälp om du misstänker att ditt barn har drabbats av depression. Behandlingen består av psykologisk hjälp, ofta tillsammans med familjen. Ibland kan barnet behöva behandling med läkemedel. Patient- och anhörigföreningar Att möta människor som kämpar med liknande problem som du själv kan kännas som en befrielse. Balans är en ideell förening som ger stöd och hjälp till personer som har eller har haft depressioner och till deras närstående. Balans arbetar bland annat med att sprida kunskap om depressionssjukdomen och anordna utbildningar och medlemsmöten med olika teman. Föreningen Balans, Vårdvägen, Stockholm. Tel E-post: mail:info@foreningenbalans.nu

14 Råd som kan hjälpa dig att förebygga en depression Minska stressen; dra ner på tempot och sänk kraven Skäm bort dig själv med god mat på regelbundna tider Vårda dina nära relationer Känn efter vad som är positivt och får dig att må bra Försök att skaffa nya intryck och tankar genom att gå på kurs, bio, teater, läsa, hyra filmer, lyssna på musik eller resa Motionera regelbundet Träna avslappning; en bra början är att köpa ett avslappningsband på apoteket Vill du veta mer om depression? Depressionslinjen är en sajt för dig som lider av depression eller ångestsjukdom. På sajten kan du lära dig mer om din sjukdom, beställa informationsmaterial och få värdefulla lästips. Välkommen in!

15

16 PFIZER AB BOX 8 TÄBY TEL 8-9 FAX ELIXIR/OPTIMALTRYCK AB S--ZOL-/