Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande värdekedja (se bilden nedan) där olika delar länkar i varandra på ett effektivt sätt och därmed ger tillväxtföretagen tillgång till kompetent kapital i olika utvecklingsfaser. Styrgruppen för IVA-projektet Innovation för tillväxt beslutade i mars 2010 att föreslå en ny sorts fonder. I dessa stimulerar staten genom sin medverkan privat och institutionellt kapital att bidra till framväxten av innovativa företag. Nu lägger arbetsgruppen Kompetent kapital fram förslag som rör två andra delar av finansiella värdekedjan inkubatorer och affärsänglar. I vårt förslag är inkubatorerna noder i ett regionalt innovationssystem som får statligt stöd. Vi menar att staten ska fortsätta att göra insatser riktade till tillväxtföretag i tidiga skeden, men att dessa koncentreras och samordnas. Vi föreslår också att statens riktade stöd till inkubatorer ökar. Vårt förslag innehåller kriterier för urval av inkubatorer och principer för hur stödet till dessa ska prövas. Vi föreslår också att varje inkubator på sikt ska ha en investeringsfond knuten till sig. Affärsänglar spelar och kommer att spela en viktig roll för kapitalförsörjningen av företag i tidiga skeden. För att volymen på deras investeringar ska öka lämnar vi ett antal förslag till förbättrade incitament för affärsänglar. Förslaget ingår i den nationella innovationsstrategi Affärsplan Sverige som är syftet med projektet Innovation för tillväxt. I denna tas frågor om utbildning, forskning och skatter upp områden med stor vikt för tillväxtföretag. 1
2. Inkubatorer - noder i ett regionalt förankrat innovationssystem Idag finns goda svenska exempel på hur inkubatorer spelar en viktig roll för att tillväxtföretag ska få tillgång till kompetent kapital i tidiga skeden. Deras sätt att driva verksamheten kan stå som modell för inkubatorer över hela Sverige. Vi anser därför att inkubatorerna har alla förutsättningar och bör vara de självklara noderna i ett regionalt innovationssystem. Detta är särskilt viktigt eftersom investeringar i mycket tidiga skeden i de flesta fall sker genom lokala och regionala aktörer. Samtidigt finns det ett behov av samverkan mellan lokala investerare i tidiga skeden och de som kommer in senare. För att exempelvis ett management team i de föreslagna VC-fonderna ska kunna investera i de allra bästa tillväxtföretagen, måste dessa synliggöras under sin tillväxt. Inkubatorerna ska också spela en viktig roll som plats för informations- och erfarenhetsutbyte mellan affärsänglar och mellan denna grupp och andra investerare. I Sverige finns en rad olika typer av inkubatorer med olika förutsättningar och mål för sin verksamhet och som därmed fyller olika behov. Vårt förslag gäller den grupp större inkubatorer som ska vara noder i ett nationellt samordnat regionalt förankrat innovationssystem stött av staten. Förslaget täcker både formerna för urvalsprocessen och kriterierna efter vilket urvalet ska ske. 2
3. Ett regionalt förankrat inkubatorsystem med statligt stöd 3.1 Statens engagemang Statens bidrag till riskkapitalförsörjningen i tidiga skeden (där inkubatorerna verkar) sker i dag i många former och genom många statliga aktörer som delvis konkurrerar med varandra. Vi menar att staten ska fortsätta att ge stöd till denna grupp företag, men att insatserna kan bli effektivare. För detta krävs: En ökad samordning. Koncentration till de allra tidigaste skedena. Erfarenheter hittills visar att privat kapital varken har förutsättningar eller tillräckliga resurser för att kunna ta risker i dessa tidiga skeden. Långsiktighet, d.v.s. att insatserna görs i ett perspektiv som snarare är längre än 15 år än kortare än 10. Att insatserna ska utformas så att de får en konjunkturutjämnande effekt. Att de är marknadskompletterande och inte konkurrerar med privat kapital. Vårt förslag innebär att staten ska finansiera driften av inkubatorer som uppfyller vissa kriterier (se nedan) samt komplettera och växla upp privat kapital kopplat till inkubatorerna. Statens insatser ska vara villkorade. Återbetalning, genom ex. konvertibla lån, ska ske om verksamheten lyckas och genererar överskott. Om statens stöd konverteras till ägarandelar i inkubatorerna, dess fonder eller portföljbolag måste andelarnas värden vara lättberäknade. Detta underlättar för privata investerare att ta över när statligt stöd/ägande inte längre är nödvändigt eller önskvärt. 3.2 Driftsfinansiering i femårsperioder De utvalda inkubatorerna får en säkrad driftsfinansiering i perioder om ca fem år. Om inkubatorn inte blir vald för ytterligare en period ges finansiellt stöd för en avveckling på 3
mellan 6-12 månader. Därmed erhålls kontinuitet för de verksamheter som ingår i inkubatorsystemet. Samarbetet med bolag som inkubatorn påbörjat kan därmed fortsätta under avvecklingsperioden. 3.3 Urval av inkubatorer Urvalet ska ske av en från inkubatorerna fristående, extern urvalskommitté genom en noggrann urvalsprocess. Denna ger en ytterligare effektivitetsfördel i systemet. Staten kan undvika dubbelarbete i och med att man delegerar beslutsfattande om vissa mjuka lån/bidrag till management i de noggrant utvalda inkubatorerna. Den externa urvalskommittén gör sitt urval utifrån vissa kriterier. Vi föreslår att inkubatorn ska: Vara förankrad i det regionala och lokala näringslivet där den är verksam. Ha en tillräckligt kritisk storlek för att kunna attrahera privat kapital. Tillräcklig kvalificerad ledning och coacher för inkubatorn Den lokala förankringen gör samarbetet med befintliga lokala innovationskontor naturligt. När dessa identifierat projekt och verksamheter i tidiga skeden kan de lokala innovationskontoren kanalisera dem vidare till en inkubator eller annan intressent. 3.4 Koordinering på nationell nivå För att få ut den optimala effekten av vårt föreslagna statligt stödda, regionalt förankrade inkubatorsystem, krävs att en statlig aktör är ansvarig för koordinering mellan alla inkubatorer och med andra relevanta aktörer. Exempel på aktivteter i detta koordinationsarbete är presentation av portföljbolag och utbildning av affärsänglar. Samverkan mellan nationella affärscoacher som specialiserar sig i en bransch men agerar vertikalt i flera inkubatorer ska också stödjas. Den statliga aktören ska också ansvara för att en extern utvärdering av inkubatorernas verksamhet genomförs. Denna ska göras av en grupp individer som är oberoende gentemot den statliga aktören. 3.5 Mål på lång sikt varje inkubator har en egen investeringsfond För att skapa långsiktighet i kapitalsatsningarna är målet att de flesta inkubatorer har en inkubatorfond kopplad till sig. Dessa ska fungera efter följande principer: Skapandet av en fond förutsätter att inkubatorn har tillräckligt många företag att investera i, dvs har ett tillräckligt deal flow. Både privatpersoner och bolag kan investera i fonden. För att stimulera framväxten av inkubatorfonderna sätter staten in lika mycket kapital som de privata investerarna. Staten ger ersättning för förvaltningskostnaderna i fonden. Om fonden blir framgångsrik ska den förutom avkastning betala tillbaka förvaltningskostnaderna och en viss del av inkubatorernas driftfinansiering. Staten investerar i fonderna enligt standardiserade förutsättningar. Statens innehav ska alltid vara till salu till ett lättberäknat pris. Idag finns det en handfull inkubatorer i Sverige som kvalificerar enligt kriterierna ovan. Erfarenheterna från dessa visar att den totala driftskostnaden för en sådan inkubator, som hanterar ca 15 bolag i taget, årligen uppgår till 10-15 MSEK. 4
3.6 Årlig statlig satsning på 150-200 MSEK Vi menar att en lämplig nivå för den statliga satsningen för att finansiera drift av inkubatorerna är 150-200 MSEK per år. Det ger förutsättningar för att 10-20 inkubatorer kan ingå i vårt föreslagna statligt stödda regionalt förankrade inkubatorsystem. Detta kan ge upp till 150 nya tillväxtföretag. Dessa kan sedan få hjälp av våra föreslagna VC-fonder (nästa steg in den finansiella värdekedjan) att utvecklas och växa genom export av produkter och tjänster. 4. Ökade incitament och bättre förutsättningar för affärsänglar Idag står affärsänglar visserligen för en stor del av investeringar i innovativa tillväxtföretag i tidiga skeden. Men den samlade volymen är för liten. Därför bör affärsänglar stimuleras att öka sina investeringar. Ett viktigt skäl att stimulera affärsänglarna är att dessa är speciellt viktiga ur ett regionalt och lokalt perspektiv. Många gånger kan de göra investeringar i regioner där annan finansiell infrastruktur, såsom inkubatorer och dess coacher, inte finns. Vi föreslår att stimulansen till affärsänglarna sker genom ökade skatteincitament som gäller både fysiska och juridiska personer som investerar och samtidigt är aktiva i bolaget. Dessa ska utformas så att deras effekt blir en förbättrad riskkapitalförsörjning under tidiga skeden i ett företags utveckling där särskilda behov har kunnat identifieras. Vi föreslår att: Ett högre riskkapitalavdrag införs i storleken upp till ett par miljoner per bolag och person med avdragsrätt på upp till 50% av investerat belopp. Ett riskkapitalkonto (likt skogskonto) införs vilket får som effekt att investerare kan skjuta upp beskattning av kapitalvinst ett antal år. Efter tre år ska riskapitalavdraget och riskkapitalkontot utvärderas. Utöver dessa förslag anser vi att följande regelverk bör ändras efter att man noggrant beräknat dess effekter: Regelverket ändras för att inte missgynna personer som utöver kapital också investerar sin tid och kompetens i bolagen. Idag är situationen att för den som tar aktiv del i verksamheten i viss omfattning beskattas för delar av utdelning och realisationsvinst i inkomstslaget tjänst. Begränsningarna för kvittning i inkomstslaget kapital avskaffas, så att investerare kan dra av förluster från investeringar i tidiga skeden mot tidigare vinster i samma kategori. Nuvarande kvittningsbegränsningar och avdragsbegränsningar är mycket komplicerade och får en snedvridande effekt på personers investeringsbeslut. Begränsningar slopas i rätten till avdrag vid en förändring av majoritetsägandet som innebär att bolaget går miste om ett förlustavdrag för underskott. Idag är situationen den att skatten för bolaget blir högre när man hittat en kompetent person som köpt en liten andel i bolaget vilket medför en förskjutning av ägarmajoriteten. En rätt införs för företag att kvitta underskott mot arbetsgivaravgifter. Om det går med förlust finns det idag inga möjligheter att omvandla ett skattevärde i ett underskott till en likvid tillgång. Detta är särskilt till nackdel för företag som befinner sig i ett uppbyggnadsskede, en tillväxtfas eller en konjunktursvacka. 5