Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet

Transkript

1 Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet SWElifes förslag till finansiering av utveckling av LS bolag i tidig fas 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius

2 Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna att finansiera Life Science projekt i tidig fas (seed / pre-venture fas) 2. Förankra lösning med berörda intressenter (innovatörer, akademier, privata och statliga venture capital bolag, privata finansiärer, life science företag, staten) Metod: Nationella utredningar, internationella förebilder, intervjuer

3 Internationella förebilder» I länder i EU, som Danmark, Holland, UK, Portugal m.fl., i Israel, i USA osv. stödjer staten projekt, bolag och branscher med stora utvecklingskostnader och stor risk s.s. life science.» Varje land sin lösning i flera länder har lösningarna funnits i flera år.» Utvärderingar visar att statens insatser i bransch, som life science, varit och är viktiga men utvärdering är aldrig enkelt att göra.» Vi har inspirerats av» Danmark» Holland» Israel (indirekt)

4 Danmark» Vækstfonden» Danska statens finansieringsfond en oavhängig fond under egen lag och med egen styrelse som investerar» i ven cap fonder i samarbete med privata investorer. Tjänar som hävstång: när VF via fond investerar 1 kr, kommer ett företag i slutändan ha tillförts mer än 10 kr.» i egenkapital i nya företag med växtpotential med svårighet att skaffa tillräckligt med riskvilligt kapital tillsammans med privata investorer och/eller offentliga aktörer och helt från de allra tidigast faserna fram till exit.» Pre Seed Innovation» Ägs av DTU, arbetar nära forskarparken Symbion, samarbetar med alla danska forskningenheter» Strategiskt samarbete med ven cap bolag: SEED Capital» Investerar med hjälp av SEED Capitals management egenkapital i företag i mycket tidig fas upp till 6 MDKK (av investering svarar PSI för 90 % och SC för 10 %)

5 Det holländska Seed Capital Scheme Kassaflödesbaserad asymmetrisk vinstdelning - Staten lånar räntefritt ut max 50% upp til 4 M - Min 3 limited partners går samman i Investeringsbolag och investerar lika mycket som staten - Investering under 6 år i hi tech start upbolag (yngre än 5 år), däefter avveckling 6 år Återbetalningsandel [%] - Privata limited partners 80 % tills återfått sin investering 50 % 80 % därefter - Staten 20 % 50 % tills återfått sin investering 20 % Kassaflöde [M ] 7 4 Kassaflöde till privata limited partners Cash flow Nederlandse staat 1 Kassaflöde till staten Återbetalning kassaflöde [M ] 5

6

7 Utmaningen 3 avgörande faktorer för framgång Tid/ Uthållighet» Finansiering kräver avkastning på kapital.» LS är idag generellt underfinansierade i alla utvecklingsfaser privat kapital söker sig till senare fas med lägre risk.» LS projekt i tidig fas = högre risk. För att attrahera kapital krävs att någon absorberar del av risken - statligt kapital. LS projekt/bolag» Investering i LS projekt kräver djup, specifik kompetens, som ffa finns hos professionella investerare VC-bolag.» Exit för investering i LS projekt tidigast om 4-5 år ibland år kräver investering i flera projekt och stort kapital. Djup, specifik kompetens Kapital: privat och statligt» Revitalisering av svenska LS branschen kräver minst 3 Sverige-dedikerade investeringsstrukturer/ fondlösningar med vardera ca MSEK.

8 Statligt riskkapital Riksrevisionens granskning av det statliga riskkapitalet De statliga riskkapitalaktörerernas avkastningskrav är inte förenlig med statens marknadskompletterande roll. Statliga insatser tränger undan privat kapital. Det statliga kapitalförsörjningsinsatserna kan effektiviseras. En utredning är tillsatt att för 15/ ge förslag på åtgärder. Svensk Riskkapital Holding AB 9 Strukturfondsfinansierad satsning Fond i Fond lösning Industrifonden Stiftelse Inlandsinnovation AB Fouriertransform AB ALMI Invest AB Svensk Fond i Fond AB ( SFF ) 8 1. Skapa t.ex. Holdingbolaget Svensk Riskkapital Holding AB, som gör omflyttning av kapital mellan statens riskkapitalbolag möjlig (se de blå pilarna i figuren). 2. Skapa en strukturfondsfinansierad fond i fond Svensk Fond i Fond - SFF som statens verktyg för investering i Life Science Sverige fonder. ALMI Invest AB: 8 strukturfondsfinansierade regionala fonder över landet

9 Lösningsidé övergripande Svensk Fond i Fond AB ( SFF ) 1. Tre eller flera fonder/investeringsstrukturer (LSS) bildas under ledning av etablerade, renommerade VC-bolag. 2. Varje fond ca MSEK för investering i seed/pre venture och venture faserna 3. Staten genom SFF (enl. föregående sida) är Limited Partner och satsar i resp. LSS fond a. 50 % av kapitalet (ev. minus 1 SEK ) och VC-bolag resten b. accepterar asymmetrisk risk 1 till 2 år 2 till 5 år 4 till 6 år Därefter Life Science Sverige (LSS) Fond 1 Life Science Sverige (LSS) Fond 2 Life Science Sverige (LSS) Fond 3 Life Science Sverige (LSS) Fond X PRE SEED CAPITAL SEED/PRE-VENTURE CAPITAL VENTURE CAPITAL EXPANSION CAPITAL Statligt kapital Privat kapital

10 LSS fonderna mer i detalj 1 1. VC-bolag med dokumenterad kompetens och med inriktning på investering i LS projekt ges i uppdrag att etablera och driva LSS fonderna för investering i svenska LS projekt 2. LSS fonderna finansieras av SFF och VC-bolagens fonder och satsar lika mycket (50/50) för investeringar i svenska LS projekt 3. SFF via resp. investeringsstruktur LSS X och VC-bolagsfond ingår parallellinvesterings-, vinstdelnings- och förvaltningsavtal. 4. Ansvar, bemanning och administration av respektive LSS fond ligger hos VC-bolag. 5. Investeringsstruktur LSS X och VC-bolagsfond investerar: a. i alla slags LS projekt över hela Sverige i enlighet med resp. VC-bolags investeringsfilosofi och -kriterier b. lika stora belopp i svenska portföljbolag (50/50 basis) c. på samma ekonomiska villkor vad gäller aktieslag och teckningskurser d. tillsammans med andra externa investerare (syndikering)

11 LSS fonderna mer i detalj 2 6. Varje investeringsstruktur LSS X med a. kapital på ca MSEK, vilket ger varje LSS fond en investeringskapacitet på ca MSEK (ev , se nedan) b. långlivad struktur ev. evergreen c. årlig avgift för SFFs kapital: 0.5% av totalt kommittat kapital om LSS X är side car till VC-bolagsfond, annars 2-2,5 % d. asymmetriskt vinstdelningsavtal, där LSS X (förslag) vid vinst erhåller en årlig avkastning på investerat kapital om statslåneräntan + 4 % plus 50% av LSS X andel av realiserad vinst efter erhållen ränta. VC-bolagsfonden erhåller 50 % av LSS X andel av realiserad vinst % av VC-bolagsfondens andel av realiserad vinst. 7. Varje investeringsstruktur LSS X omfattar en Pre Seed Investmentfond genom att (förslagsvis) 20% av LSS X kapital avsätts för investering i projekt i mycket tidig fas på särskilda villkor se nästa blad. 8. De tre stora, inom LS aktiva, venture capital bolagen i Norden, HealthCap, Industrifonden och Sunstone Capital, är samtliga intresserade att medverka till att skapa och driva LSS fonder inriktade mot LS projekt, som väsentligt ökar möjligheten till finansiering av svenska LS projekt i alla kritiska faser. 9. LSS-fonder kan etableras med start årsskiftet 2015/16 och senast första halvåret 2016.

12 Pre Seed Investeringsfond» LSS-fonderna förbättrar starkt möjligheterna för att finansiera svenska LS projekt/bolag och är möjliga att implementera omedelbart.» Fonderna i sig löser inte självklart behovet av finansiering av LS projekt i den svåra första delen av tidig fas. ALMI har tillförts kapital men är inte dedikerat till enbart LS och ofta otillräckligt för LS projekt i denna fas.» För att säkra kapacitet till investeringar i LS projekt i verkligt tidig fas och efter förebild av Pre-Seed Innovation (PSI), förslås» att 20 % av det kapital, som staten genom SFF investerar i investeringsstrukturen LSS X, bryts ut och läggs i en pre seed investeringsfond med management från det VC-bolag, med vilket LSS X har avtal.» att i accepterade projekt» LSS X investerar 90 % och VC-bolagsfonden 10 %» Investeras max. 8 MSEK under max. 2 år.» LSS fonden har företrädesrätt att förvärva bolag ur sin pre seed investeringsfond.» Förslaget ger en sömlös övergång för bolag i tidig seed till seed/pre venture finansiering inom ramen av en och samma investeringsstruktur.

13 Lösningsförslag Svensk Fond i Fond AB Privat kapital EIF-kapital 20 % 80 % VC-bolags management Pre Seed Invest. fond 200 MSEK 800 MSEK > 800 MSEK Invest.struktur LSS X Avtal VC-bolags fond X Syndikerande investerare 90 % 10 % 50 % 50 % Pre Seed Investment Bolag Svenskt Life Science AB X

14 Fördelar med föreslagen lösning» Ökar förutsättningarna att revitalisera och utveckla svensk LS bransch.» Ökar förutsättningarna för att behålla svensk LS i Sverige.» Ökar intresset för VC-bolag att investera i tidiga, riskfyllda projekt.» Ökar förutsättningar att attrahera utländskt kapital liksom EIF-kapital» Möjliggör långsiktiga satsningar av bolag i life science ekosystem, vilket resulterar i ökade förutsättningar för tillväxt.» Reducerar antalet finansieringsomgångar och möjliggör långsammare urvattning av grundares/innovatörers ägarandel.» Överbryggar befintliga utvecklings- och investeringsfaser, vilket ökar möjlighet att bevara kompetens i projekten.

15 Relation till ALIS förslag» Samtidigt med SWElifes förslag har ALIS presenterat sitt Förslag till varaktig finansiering av tidiga LS bolag och projekt i Sverige.» Förslaget tar sin utgångspunkt i inkubatorerna och föreslår åtgärder i den tidigaste fasen, där inga eller få aktörer agerar idag.» ALIS föreslår bl.a.» en satsning i tre steg för nya projekt och bolag: i steg 1 bidrag upp till 1 MSEK, i steg 2 bidrag/villkorslån upp till 2 MSEK och i steg 3 villkorslån på 5-10 MSEK/bolag.» decentraliserad hantering av fas 1 och 2 och samordnad av fas 3» ett LS Inkubatorråd för att utveckla gemensamma kravspecifikationer för investeringar i steg 1 och 2 samt samordna investeringarna i steg 3» Skulle ALIS förslag realiseras och ges möjlighet att arbeta långsiktigt och över flera år, skulle det klart underlätta de av SWElife föreslagna LSS fondernas verksamhet.» På vilket sätt samspel mellan ALIS och SWElife skall utformas har inte diskuterats. Hänsyn måste bl.a. tas till de s.k. statsstödsreglerna. På nästa sida visas dock översiktligt hur ALIS förslag kan relateras till SWElifes. ALIS antas kunna ge underlag för investering från PSI-fonden i projekt/bolag i steg 2 och 3 förutom i projekt helt utanför inkubatorsystemet. ALIS ambition att förbättra LS projektens/bolagens investeringsfärdighet (göra rätt från början) är helt i VC-bolagens intresse.

16 Lösningsförslag inklusive ALIS ALIS VINNOVA mfl. ALMI mfl. Svensk Fond i Fond AB Privat kapital EIF-kapital 20 % 80 % Life Science Inkubatorråd Avtal VC-bolags management Life Science Tidig Fas 1 Bidrag Life Science Tidig Fas 2 Villkorso/e royaltybaserat lån Life Science Tidig Fas 3 1 MSEK 40 bolag 2 MSEK 20 bolag 5 MSEK 12 bolag Pre Seed Invest. fond 90 % 10 % 200 MSEK 800 MSEK > 800 MSEK Invest.struktur LSS X Avtal 50 % 50 % VC-bolags fond X Syndikerande investerare Inkubator Verifiering Projekt/ bolag Pre Seed Investment Bolag Svenskt Life Science AB X