Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40)

Transkript

1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stockholm Stockholm Vår referens Dnr Annika Fritsch Fi2014/2212 Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40) Företagarna har fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet och får anföra följande. Sammanfattning av förslagen Kommitténs uppdrag var att föreslå ett nytt system för beskattning av bolag som skulle öka den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital och om möjligt ersätta nuvarande regler mot så kallade räntesnurror. Huvudförslaget består av två delar, dels slopad avdragsrätt för negativa finansnetton och dels införande av ett finansieringsavdrag på 25 procent av bolagets skattemässiga resultat. Effekten motsvarar en sänkning av bolagsskattesatsen med upp till 5,5 procent. Det införs en ny, bred definition av finansiella kostnader och intäkter. Förslaget innehåller även en särskild bankskatt i form av en schablonintäkt baserad på deras skulder. Som finansiering i samband med införandet föreslås bland annat att underskott som bolagen har vid övergången till det nya systemet ska reduceras till hälften. Vid återföring av periodiseringsfonder är principen att beloppet ökas med hänvisning till att återföring sker till lägre bolagsskattesats. Nuvarande regler mot räntesnurror slopas. Särskilda regler föreslås för handelsbolag. Det alternativa förslaget innebär att bolagsskattesatsen direkt sänks med 3,5 procentenheter i kombination med en begränsning av avdragsrätten för negativa finansnetton så att de får motsvara högst 20 procent av företagets rörelseresultat. I detta alternativ behålls nuvarande regler mot räntesnurror. Det alternativa förslaget är mer komplicerat än huvudförslaget. Även det alternativa förslaget finansieras med bland annat bankskatt och halverade förlustavdrag samtidigt som återföring av periodiseringsfond ska räknas upp. Företagarna Postadress , Stockholm Besökadress Rådmansgatan 40, Stockholm Tel Fax info@foretagarna.se

2 2 (5) De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari Synpunkter på huvudförslaget Företagarna är i och för sig positiva till tanken att olika finansieringsformer behandlas neutralt i beskattningen men ser samtidigt allvarliga brister i kommitténs förslag när det gäller utformning, tydlighet, komplexitet, analys av effekterna och förslagen till finansiering. Det behövs en omfattande bearbetning med ett övergripande syfte att förtydliga och förenkla reglerna samt därefter en ordentlig konsekvensanalys, innan det är möjligt att ta ställning till om systemet bör införas. Förslaget är mycket radikalt och inte har prövats i något annat land. Det betyder i sig en ökad osäkerhet om de samlade effekterna, vilket kan påverka sysselsättning och investeringar negativt. Vidare blir det nya systemet mer komplext med ökad regelbörda för företagen som följd. Detta belastar de mindre företagen särskilt hårt och det är de små företagen som under de senaste 20 åren har skapat fyra av fem nya jobb. Förslaget baseras på en ny definition av finansiella kostnader och intäkter. Det ställer höga krav på att företagen måste hantera den nya avgränsningen mellan, å ena sidan, vanliga rörelsekostnader och, å den andra, finansiella poster som de skattemässigt ska behandlas helt olika. Även bolag som inte har banklån, tvingas sätta sig in i vilka kostnader som kan räknas som finansiella för att undvika att deklarera fel och drabbas av skattetillägg. Företagarna vill även framhålla de svårigheter som ligger i att små företag många gånger behöver hantera kostnader för bankgaranti, franchiseavgifter, borgen, factoring, fakturabelåning och leasing för att de inte får vanliga banklån. Hittills har det, skattemässigt inte spelat någon roll hur dessa kostnader klassificeras, men med det föreslagna systemet ändras detta radikalt. Företagarna anser därför inte att ett så komplicerat och otydligt system för avgränsning av finansiella kostnader och intäkter som kommittén har föreslagit kan införas. Till definitionen av finansiella kostnader hör ränta och andra kostnader för en kredit, valutakursförluster, kostnader för borgen liksom förluster vid avyttring och nedskrivning av finansiella instrument. Däremot omfattas inte krediter för köp av tillgångar eller tjänster i näringsverksamheten om krediten lämnats på sedvanliga villkor. Räntekostnader på vanliga leverantörskrediter ska alltså normalt inte behandlas som en finansiell kostnad. Men det kan bli annorlunda om bolaget gör affärer med andra länder och gör en valutakursförlust eller om leverantörskrediter används som finansieringskälla. Den föreslagna utformningen, som omfattar alla bolag, skulle med andra ord leda till stora svårigheter för dem att hantera kostnaderna på rätt sätt. Detta gäller i synnerhet småföretag. Hyror ska som huvudregel delas upp i en finansiell del och en övrig del. Det gäller dock normalt inte vid hyra av fastighet. För andra hyror föreslår kommittén att de inte ska behöva delas upp om löptiden på hyresavtalet är högst åtta månader och inte heller om de sammanlagda hyreskostnaderna inte överstiger kr om året för företaget respektive koncernen. Dessvärre är varken belopp eller varaktigheten ordentligt kalibrerade och riskerar att inte bli enkla att hantera. Reglerna är avsedda att tillämpas även på avtal som löper när de nya reglerna införs. Dessa avtal kan vara av många olika slag och parterna har sällan haft anledning att definiera om avtalet bör klassas som en hyra eller någon annan tjänst och inte heller vad som är ränta. Med specialregler just för hyresavtal är det också stor risk att företagen och skatteverket/skattedomstolarna kommer att landa i olika bedömningar av hur olika avtal ska klassas. Företagarna menar

3 3 (5) att reglerna om hyror behöver ytterligare genomarbetning, förenkling och effekterna analyseras för att de ska bli hanterbara. Företagarna anser att kommittén kraftigt har underskattat svårigheterna i samband med definitionen av finansiella kostnader och avgränsningsproblemen, särskilt för små företag. Men även om definitionen förtydligas behövs också en övergripande översyn av hur systemet kan förenklas för att det ska kunna bli hanterligt. Huvudförslaget innebär att positiva och negativa finansnetton behandlas olika. Det innebär ett avsteg från principen om nettovinstbeskattning. Ett företag med negativt finansnetto helt går miste om avdragsmöjligheten och kan, enligt förslaget inte heller rulla det framåt för att kvittas ett senare år. Företagarna menar att det är en allvarlig brist som bör åtgärdas. Med den breda definitionen av finansiella kostnader som föreslås kommer det att bli betydligt vanligare att ett bolag har omväxlande positiva och negativa finansnetton. Effekten blir också att bolagen skulle få svårt att förutse det ekonomiska utfallet av en investering eftersom det beror både på om finansiella kostnader kan matchas mot finansiella intäkter samma år och på om bolaget har skattemässigt positivt resultat så att det kan få något finansieringsavdrag. Den effektiva skattesatsen och därmed lönsamheten av en investering blir osäker och varierande, vilket skulle få en hämmande inverkan på investeringar. Företagarna anser att kommittén exempelvis vid behandlingen av handelsbolag har gått omotiverat långt i sin strävan att hindra skatteplanering. De planeringsåtgärder som kommittén målar upp är inte realistiska. Handelsbolag är inte egna skattesubjekt utan resultatandelarna beskattas hos delägarna. Kommittén föreslår att resultat från handelsbolag generellt ska omfattas av avdragsförbudet för negativa finansnetton. Därmed träffas även handelsbolagsandelar som ägs av fysiska personer av avdragsförbudet, trots att de inte får använda finansieringsavdrag. Företagarna anser inte att avdragsförbudet bör omfatta dessa fall. Förslaget medför annars att fysiska personer inte skulle kunna fortsätta driva verksamhet i handelsbolag. Synpunkter på det alternativa förslaget Kommitténs alternativa förslag bygger på samma breda definition av finansiella kostnader och Företagarnas kritik mot brister och behov av omarbetning och övergripande förenkling gäller i högsta grad även för detta förslag. Det alternativa förslaget är än mer komplicerat än huvudförslaget och bör redan av detta skäl inte införas utan att först ha genomgått en omfattande bearbetning. Kommittén anser att de hårt kritiserade reglerna mot så kallade räntesnurror skulle behöva finnas kvar om det alternativa förslaget införs, vilket i sig är ett skäl mot förslaget. Företagen skulle därmed tvingas hantera flera olika definitioner och bebränsningar av räntekostnader och finansiella kostnader. I detta förslag får avdrag som inte kan utnyttjas ett år rullas framåt, men försvinner vid ägarförändringar oavsett om verksamheten fortsätter. Företagarna menar att en sådan begränsning skulle försvåra omstruktureringar och hämma ett dynamiskt näringsliv, varför det inte bör genomföras, för det fall alternativförslaget i sig trots allt skulle införas. Detta förslag innebär att verksamhet i handelsbolag med aktiebolag som ägare,

4 4 (5) missgynnas. Det beror på att avdragsutrymmet för handelsbolaget bestäms på bolagsnivå och aktiebolaget, som ska redovisa sin andel av handelsbolagets resultat, tvingas reducera sitt eget avdragsunderlag med resultatandelen, oavsett om handelsbolaget har finansiella kostnader eller ej. Företagarna menar att detta inte bör genomföras då det skulle göra det omöjligt att bedriva verksamhet (joint venture) i handelsbolagsform, trots att de finansiella kostnaderna i dessa fall regelmässigt ligger hos delägarna och inte hos handelsbolaget. Synpunkter på finansieringen Företagarna anser det principiellt felaktigt att underskott vid övergången till det nya systemet ska reduceras till 50 procent. Det skulle gå tvärt emot de syften reformen ska främja och bör definitivt inte genomföras. Företag och investerare är beroende av stabila villkor samt rättssäkra och tydliga regler. Förslaget innebär att staten i efterhand radikalt skulle ändra de förutsättningar som gällde vid tiden för investeringen. Ett sådant ingrepp skulle direkt drabba nystartade, expansiva företag som ofta har stora finansieringskostnader och ännu inte har nått lönsamhet. Det skulle också skada förtroendet för lagstiftning och hämma både nyföretagande, etableringar i Sverige och investeringar för framtiden. Det finns flera olika alternativa lösningar till en övergångsfinansiering med halverade förlustavdrag. Exempelvis kan avdragsbegränsning och finansieringsavdrag införas successivt, en annan möjlighet är att under några år i anslutning till införandet begränsa hur stor del av underskottsavdragen som bolagen får använda. Synpunkter på justeringen av regler om underskott i samband med ägarskiften Behandlingen av underskott vid ägarskiften har blivit starkt kritiserad för att motverka nödvändiga och önskvärda ägarskiften. Kommittén har lämnat ett förslag till mindre justering av den så kallade ventilen som gäller efter ägarskiften med kapitaltillskott och nyemission. Det presenterade förslaget innebär en mindre justering men är långt ifrån tillräckligt enligt Företagarnas mening. Företagarna menar att underskott vid ägarskiften borde få behållas, utan beloppsspärr, när verksamheten i bolaget fortsätter och den nya ägaren kan göra sannolikt att egendom av verkligt och särskilt värde har förvärvats. Särskilt i små innovativa företag är det vanligt med underskott under uppbyggnadsskedet. De kostnader som satsas under utvecklingsfasen är investeringar som bygger upp erfarenhet och kunskap men syns inte i balansräkningen och har ännu inte börjat generera intäkter. För att dessa företag ska överleva krävs nytt kapital i form av ägartillskott. Bolagsbeskattningen bör vara neutral även i fråga om behandlingen av vinster och förluster. Den asymmetri som ligger i att bolagsvinster beskattas fullt ut medan företagens möjligheter att tillgodogöra sig förlustavdrag är begränsad, leder till snedvridning av företagens investeringsbeslut. Skatteregler som ska gynna ett dynamiskt näringsliv ska inte hindra att nya ägare tar över och fortsätter verksamheten. Begränsningen av underskottsavdrag i samband med ägarskifte innebär att ett sådant kapitaltillskott blir så dyrt att det inte kommer att genomföras, vilket leder till kapitalförstöring då företaget inte överlever utan tillskottet. Sverige behöver fler företag och har inte råd att gå miste om nya innovativa företag genom onödigt begränsande skatteregler

5 5 (5) Slutsatser Företagarna är positiva till att förslagen ger incitament att öka bolagens soliditet men för mer kapitalintensiv verksamhet kommer lånebehovet att finnas kvar. För unga och expansiva/innovativa företag är det allvarligt om de får svårare att finansiera sin expansion då de dels har finansieringskostnader och negativt finansnetto och dels under denna fas sällan redovisar vinst och därmed går miste om finansieringsavdraget. Sammanfattningsvis anser Företagarna att varken huvudförslaget eller det alternativa förslaget är tillräckligt färdigutvecklade och att de skulle behöva genomgå en omfattande bearbetning, förtydligas, förenklas och de samlade effekterna analyseras, innan det går att bedöma om något av dem bör genomföras. Företagarna Patrik Nilsson Chef Politik Analys & Opinion Annika Fritsch Skatteexpert