Yttrande över huvudförslaget i Finansdepartementets betänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40)

Transkript

1 Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt och till en, relativt sett, låg administrativ kostnad för företag. 2. Bedöma konsekvensutredningarnas kvalitet. Regelrådet tar inte ställning till förslagets politiska syfte. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över huvudförslaget i Finansdepartementets betänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) Regelrådets ställningstagande 1. Regelrådet finner att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna och avstyrker därför förslaget. 2. Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfylller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Finansdepartementets remiss innehåller Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40). Kommittén har haft i uppdrag att se över beskattningen av bolag, främst med avseende på aktiebolag. Företagsskattekommittén har tidigare lämnat två delbetänkanden Skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3) och Skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2012:66). I slutbetänkandet lämnas ett huvudförslag och ett alternativt förslag. Detta yttrande behandlar huvudförslaget. I huvudförslaget föreslås ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Huvudförslaget består främst av en avdragsbegränsning för räntor och andra finansiella kostnader, samt ett schablonavdrag, ett s.k. finansieringsavdrag. Förslaget om finansieringsavdrag består av två huvuddelar. Förslagets första huvuddel avser införandet av ett finansieringsavdrag som innebär att 25 procent av ett underlag, benämnt underlag för finansieringsavdrag, får dras av. Underlaget utgörs av det skattemässiga resultatet. Förslagets andra huvuddel innebär att finansiella kostnader som överstiger finansiella intäkter, benämnt negativt finansnetto, inte får dras av. Det föreslås att termen finansiell kostnad ska användas i den nya lagstiftningen som en gemensam särskild skattemässig benämning på de kostnader för vilka avdragsrätten begränsas. Det föreslås även att definitioner av finansiell kostnad, finansiell intäkt, finansiellt instrument, positivt respektive negativt Postadress Telefon (vxl) Webbplats E-post 1/6

2 finansnetto samt finansiellt företag införs. Det föreslås även att finansiell sektor ska påföras en schablonintäkt. Huvudförslaget innehåller utöver det nämnda även vad som anges vid rubriken administrativa kostnader nedan. Skälen för Regelrådets ställningstagande Administrativa kostnader Minskade administrativa kostnader enligt förslagsställaren I remissen uppges att följande förslag kommer att medföra minskade administrativa kostnader för berörda företag. Avskaffande av ränteavdragsbestämmelser och aktiefållan I remissen föreslås ett avskaffande av de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna. Detta bedöms av förslagsställaren minska berörda företags administrativa kostnader, men det uppges att det är svårt att bedöma hur mycket eftersom det inte finns någon mätning att utgå från. Avskaffande av aktiefållan uppges också innebära en förenkling för berörda företag. Ventilen Det föreslås förändringar i den så kallade ventilen vid ägarförändringar som har skett via kapitaltillskott. Vid en sådan ägarförändring föreslås en ändring i beräkningen av beloppsspärren för hur stora förlustavdrag som får föras vidare efter ägarförändringen. Förslaget uppges underlätta ägarskiften i företag där ägarskiftet sker genom kapitaltillskott. Förslaget uppges beröra ett begränsat antal företag per år, men minskningen i administrativa kostnader kan enligt förslagsställaren per företag bli relativt betydande. Förslagsställaren anger ett räkneexempel med 100 fall multiplicerat med en kostnad på kr. vilket skulle innebära en årlig minskning av de administrativa kostnaderna med en miljon kronor. Oförändrade eller försumbart ökade administrativa kostnader enligt förslagsställaren I remissen uppges att följande förslag kommer att medföra oförändrade, eller försumbart ökade, administrativa kostnader för berörda företag. Återföringar från periodiseringsfonder I remissen föreslås att återföring av periodiseringsfonder ska göras med 133 procent av avsatt belopp, i syfte att utjämna beskattningen mellan avsättning och återförande av periodiseringsfonder. Förslagsställaren bedömer att de administrativa kostnaderna för företag som har datoriserad bokföring inte kommer att påverkas alls. För andra företag bedöms beräkningen vara så pass enkel att kostnaderna för beräkningen är försumbara. Kompenserande beskattning av säkerhetsreserven Enligt remissen medför skadeförsäkringsföretagens avsättningar till säkerhetsreserv ett avdrag på 22 procent om de görs före reformens införande. Efter den föreslagna reformen uppges återföringar medföra en effektiv beskattning på 16,5 procent eftersom återföringen är finansieringsavdragsgrundande. Enligt förslagsställaren är det endast ett fåtal företag som har Postadress Telefon (vxl) Webbplats E-post 2/6

3 avsättningar till säkerhetsreserven, vilket gör att de administrativa kostnaderna för företagen enligt förslagsställaren är obetydliga. Slopad avdragsrätt för vissa efterställda lån. I betänkandet föreslås en slopad avdragsrätt för räntor på vissa efterställda lån, vilket enligt förslagsställaren enbart berör ett fåtal företag, som har god kännedom om vilka räntebetalningar som omfattas av avdragsförbudet. Enligt förslagsställaren är de administrativa kostnaderna för företagen i sammanhanget därför försumbara. Räntebeläggning av säkerhetsreserven Enligt remissen kan skadeförsäkringsföretag göra en avsättning till säkerhetsreserv, vilket är avdragsgillt. Avsättningen tas upp till beskattning när säkerhetsreserven återförs, vilket innebär att försäkringsföretag får en räntefri skattekredit. I betänkandet föreslås en räntebeläggning av skattekrediten för att neutralisera denna effekt. Räntebeläggning föreslås ske genom att en schablonintäkt beräknas utifrån avsättningar till säkerhetsreserven. Schablonintäkten tas upp till beskattning. Enligt förslagsställaren berör detta endast ett fåtal företag, som har god kännedom om avsättningen till säkerhetsreserven. Enligt förslagsställarens bedömning är därför de administrativa kostnaderna för företagen i sammanhanget försumbara. Höjd schablonintäkt för periodiseringsfonder Avsättningar till periodiseringsfond är sedan år 2004 räntebelagda för juridiska personer. Räntan påförs genom att en schablonintäkt läggs till den vanliga inkomsten som bolagsskatten beräknas på. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som fanns vid beskattningsårets ingång multipliceras med 72 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret. Det föreslås en höjning av schablonintäkten till 87 procent av statslåneräntan. Enligt förslagsställaren bedöms detta inte påverka företagens administrativa kostnader. Beräknat ökade administrativa kostnader enligt förslagsställaren I remissen uppges att följande förslag kommer att medföra ökade administrativa kostnader för berörda företag. Halverade förlustavdrag vid införandeåret I remissen föreslås att ingående förlustavdrag halveras, som en engångsåtgärd, vilket medför att företagens möjligheter att kvitta vinster mot tidigare års förluster minskar. Förslagsställaren bedömer att de administrativa kostnaderna till följd av detta är små. Det uppges att företag berörs av förslaget, vilka kommer att behöva halvera förlustavdragen en gång. Detta uppges vara en enkel beräkning som tar två minuter att utföra av en ekonomihandläggare, till en kostnad av 266 kr. i timmen enligt MALIN, Tillväxtverkets databas över skattningar av administrativa kostnader. Förslagsställaren beräknar de totala administrativa kostnaderna till 1,5 miljoner kronor. Finansieringsavdrag gränsdragningsfrågor I remissen föreslås att finansieringsavdraget ska utgöra 25 procent av underlaget för finansieringsavdrag, varför avdraget enligt förslagsställaren är enkelt att beräkna när underlaget är fastställt. I remissen uppges att cirka aktiebolag och ekonomiska föreningar berörs av förslaget. Det uppges vidare att av dessa inte har några finansiella intäkter eller finansiella kostnader och heller inte betalar någon bolagsskatt. För dessa företag uppges att förslaget inte innebär någon skillnad mot idag. Postadress Telefon (vxl) Webbplats E-post 3/6

4 Vidare uppges i remissen att beräkningen av finansnettot är enkel för de flesta företag och kan göras genom att addera relevanta poster i bokföringen. I vissa fall uppges det att det kan vara mer komplicerat att avgöra om en intäkt eller kostnad ska ingå i finansnettot. Förslagsställaren har gjort en uppskattning av hur många företag som kommer att behöva lägga ned tid på bedömningsfrågor. Förslagsställaren uppskattar att det i normalfallet är en revisor eller en person med motsvarande kompetens som avgör nämnda bedömningsfrågor, vilket innebär en timkostnad på kr. enligt MALIN. Enligt förslagsställaren är det svårt att bedöma hur många gränsfall som kan komma i fråga. Mer avancerade bedömningsfrågor vad som ska klassas som en finansiell och ickefinansiell transaktion bör enligt förslagsställaren i första hand uppstå för företag som genomför relativt avancerade former av transaktioner. Förslagsställaren har gjort en uppskattning av hur många företag som kommer att behöva lägga ned tid på bedömningsfrågor utifrån hur många företag som exporterar för mer än en miljon kronor per år, eftersom internationella transaktioner enligt förslagsställaren ofta är mer avancerade än inhemska. Enligt Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2011 finns det företag som exporterar för mer än en miljon kronor per år. Förslagsställaren uppskattar att ett sådant företag ställs för en svårbedömd situation per år vilket medför att svårbedömda fall per år kommer att uppstå. Förslagsställaren uppskattar att varje svårbedömt fall medför två timmars analys av en revisor, vilket skulle medföra arbetstimmar till en total administrativ kostnad på 54 miljoner kronor. Finansieringsavdrag beräkning av underlag Om det inte finns några bedömningsfrågor att ta hänsyn till bedömer förslagsställaren tidsåtgången för att beräkna finansieringsavdraget och underlaget för detta till fem minuter per företag. Antalet berörda företag uppskattas till cirka st. Arbetsuppgiften utförs enligt förslagsställaren vanligen av en ekonomihandläggare, till en kostnad av 266 kronor i timmen enligt MALIN. Den sammanlagda kostnaden för samtliga berörda företag är enligt remissen 8 miljoner kronor. Beräkning av schablonintäkt för finansiella företag I remissen uppges att schablonintäkten för finansiella företag beräknas på samma underlag som stabilitetsavgiften. I och med att underlaget redan finns tillgängligt för de som ska ta upp schablonintäkten uppges det i remissen att det är enkelt att beräkna. Antalet företag som ska ta upp schablonintäkten uppskattas till cirka 120 stycken. Tidsåtgången uppskattas till 15 minuter per företag, beräknat på en timkostnad på 266 kronor blir de administrativa kostnaderna cirka kr. Särskild inkomstskatt på ränta Det föreslås en särskild inkomstskatt på ränta innebärande att räntebetalningar mellan juridiska personer beläggs med skatt i Sverige, dock med omfattande undantag. Bestämmelserna föreslås endast gälla betalningar till utländska juridiska personer. Förslagsställaren har uppskattat tidsåtgång och de administrativa kostnaderna utifrån en jämförelse med kupongskatt på utdelningar, som en särskild inkomstskatt på ränta skulle ha likheter med. Enligt förslagsställaren anges beräknad tidsåtgång för hantering av kupongskatt till 27 minuter i Tillväxtverkets databas MALIN och utförs av en ekonomihandläggare till en kostnad av 266 kr. i timmen. Förslagsställaren uppskattar därmed kostnaden per berört företag till 120 kr. Antalet berörda företag uppges vara okänt, men bedöms av förslagsställaren vara relativt få. Som ett exempel anges att om antalet berörda företag skulle vara st. skulle de administrativa kostnaderna för företagen uppgå till kr. Postadress Telefon (vxl) Webbplats E-post 4/6

5 Regelrådets sammantagna bedömning av huvudförslagets administrativa kostnader Regelrådet har i yttranden över Företagsskattekommitténs delbetänkanden haft synpunkter på kommitténs redovisning av de administrativa kostnaderna (se Regelrådets yttranden med diarienummer N2008:05/2012/53 samt N2008:05/2012/434). Regelrådet vill därför framföra att det är positivt att förslagsställaren i nu remitterat slutbetänkande i flera delar har utfört en beräkning av de administrativa kostnader som förslaget medför. Regelrådet har förståelse för att det kan vara svårt att få fram mätningar eller uppgifter som kan vara till vägledning i samtliga fall. I avsaknad av mätningar eller uppgifter bör en uppskattning göras av de ökade eller minskade administrativa kostnaderna, vilket förslagsställaren har gjort beträffande vissa, men inte samtliga, delar av förslaget. Beträffande flera delar av förslaget har de totala administrativa kostnaderna för berörda företag beloppsmässigt beräknats och summerats i respektive del. Dock hade det varit önskvärt att se en samlad bedömning för några genomsnittliga företag som påverkas av flera olika delar av förslaget och hur stora de totala administrativa kostnaderna för genomsnittliga berörda företag blir. Detta skulle enligt Regelrådets mening ha medfört en tydligare överblick av förslagets totala effekter på berörda företags administrativa kostnader. Sammantaget finner Regelrådet att de totala administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna och avstyrker därför förslaget. Konsekvensutredningen Regelrådet vill först framföra att en konsekvensutredning ska ge en helhetsbild av ett förslag och dess effekter. Samtliga effekter som ett genomförande av det remitterade förslaget ger upphov till redovisas dock inte i det särskilda avsnittet för konsekvenser. Av remissen framgår vad förslagsställaren vill uppnå, liksom tidpunkt för ikraftträdande och förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Konsekvensutredningen innehåller beträffande flera delar av förslaget uppgifter om tidsåtgång och påverkan på berörda företags administrativa kostnader. Som framgår ovan finns dock brister avseende redovisningen av de totala administrativa kostnaderna. Vidare innehåller konsekvensutredningen en beskrivning av förslagets påverkan på skattebördan för respektive bransch. En storleksmässig beskrivning av företagen i respektive bransch saknas dock, liksom om andra kostnader än skattekostnader och administrativa kostnader kan komma att uppstå för berörda företag med anledning av förslaget. Förslagsställaren berör frågor om konkurrensförhållanden mellan företag. Enligt Regelrådet hade det även varit önskvärt med en beskrivning av om nyss nämnda kostnader kan komma att uppstå mer i vissa branscher än i andra, liksom om särskilda hänsyn behöver tas till små företag. Regelrådet hade därför gärna sett fler och mer utförliga resonemang kring hur förslaget kan komma att påverka konkurrensförhållandena mellan företag. Postadress Telefon (vxl) Webbplats E-post 5/6

6 Vidare innebär de föreslagna reglerna förändringar för många företag, vilket enligt Regelrådets mening medför att informationsinsatser kommer att behövas. Uppgifter om hur detta är avsett att ske saknas dock i konsekvensutredningen. Regelrådet kan konstatera att vissa konsekvenser beskrivs i samband med sakfrågorna i olika avsnitt i betänkandet, ett fåtal konsekvenser beskrivs i konsekvensutredningen, medan andra konsekvenser inte beskrivs alls. De totala konsekvenserna av förslaget går därmed inte att överblicka. Mot denna bakgrund finner Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 22 oktober I beslutet deltog Karin Lindell, ordförande, Lennart Palm, Leif Melin och Eleonor Kristoffersson. Ärendet föredrogs av kommittésekreteraren Katarina Garinder. Karin Lindell Ordförande Katarina Garinder Föredragande Postadress Telefon (vxl) Webbplats E-post 6/6