ÅRSREDOVISNING 2013 1 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013 KARLSTADS KOMMUN
Karlstads kommun 2014
ÅRET 2013 I KORTHET Kommunkoncernens ekonomi Kommunkoncernens resultat uppgår till 241,8 mnkr. Investeringar har skett med 987,3 mnkr brutto. Byggnationen av det nya kraftvärmeverket på Heden fortsatte under året och de större delarna av ångpannan samt en stor del av pannbyggnaden färdigställdes. Inom Vindkraft Vänern AB har ett omfattande reparationsprojekt genomförts där växellådorna byttes ut på fyra av vindkraftverken. Kommunens ekonomi Kommunens resultat uppgår till 150,4 mnkr. Investeringar har skett med 496,8 mnkr brutto. Större investeringar har gjorts, bland annat i en ny skola på Hagaborg, upprustning av Norrstrandsskolan och Ilandaskolan, ny förskola i Alster, ny- och ombyggnad av badhuset samt ny huvudvattenledning från Sörmon. Resultatmålet har uppnåtts under året, däremot inte finansieringsmålet. Kommunfullmäktige godkände dock en ökad låneskuld i samband med budgetbeslutet och den nivån uppnåddes. Fakta om kommunen Vid årets utgång har Karlstads kommun 87 786 invånare, en ökning med 857 personer under året. 978 barn föddes under året. Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till 6 319 och i kommunkoncernen i övrigt finns 512 årsarbetare. Utdebiteringen ligger totalt på 32:95 fördelat på landstinget 11:20 och kommunen 21:75 Några viktigare händelser Samarbetsavtal om utbyggnad av E18 västerut är upprättat mellan Trafikverket och kommunen med en kommunal förskottering på 430 mnkr. Kontaktcenter startade sin verksamhet i Bibliotekshuset i januari. Stadstrafikens bussar drivs med biogas från den 1 juli. Första etappen av den nya huvudvattenledningen från Sörmon är klar och har tagits i drift. Upprustning och ombyggnad av Norrstrandsskolan blev klar till höstterminen. Om- och tillbyggnaden av Sundstabadet blev klar under året med invigning den 7 december. Mnkr = miljoner kronor Mdkr = miljarder kronor 3 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årsredovisningens innehåll... 5 Kommunstyrelsens ordförande... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Karlstad och omvärlden... 8 Sammanfattande analys...10 Målområden externt perspektiv Tillväxt...12 Attraktiv stad...17 Utbildning och kunskap...22 En stad för alla...26 Den goda gröna staden...32 Målområden internt perspektiv Finansiellt perspektiv...39 Vårda tillgångar...41 Styrsystem och kvalitetsarbete...43 Arbetsgivarperspektiv...46 FINANSIELL ANALYS Ekonomiskt utfall och ställning i korthet...52 Finansiell analys kommunkoncernen...54 Finansiell analys kommunen...57 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning...68 Nothänvisningar...71 Redovisningsprinciper...81 Organisation...83 Driftredovisning...84 Driftredovisning med kommentar...85 Investeringsredovisning...89 VERKSAMHET INOM BOLAG, STIFTELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND Karlstads Stadshus AB...92 Karlstads Energi AB...93 Karlstads Elnät AB...95 Karlstads Bostads AB...97 Övriga bolag inom Stadshuskoncernen...99 Övriga företag och stiftelser... 101 BILAGA Indikatorer i strategisk plan... 105 4 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
ÅRSREDOVISNINGENS INNEHÅLL Karlstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret. Inledningsvis ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen upprättas i enlighet med 4 kap i den kommunala redovisningslagen och börjar med ett kortare avsnitt om hur omvärldsfaktorer påverkar kommunen och länet. En samlad analys av verksamhetsutveckling och ekonomi redovisas kortfattat. Här ingår även en översiktlig bedömning av begreppet god ekonomisk hushållning. Därefter redovisas måluppfyllelse och viktigare händelser och insatser inom de olika målområden som ingår i den strategiska planen. Målområdet Arbetsgivarperspektiv tillsammans med personalstatistik ersätter det separata personalbokslut som har framställts tidigare år. Förvaltningsberättelsen avslutas med en finansiell analys av kommunen och kommunkoncernen. Analysen belyser områdena resultat, kapacitet, risk och kontroll och avslutas med en sammanfattning och en framtidsbedömning. Finansiella rapporter Här redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter samt en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller. Här finns även en schematisk bild över kommunkoncernens organisation. Därefter redovisas nämndernas utfall inom drift- och investeringsbudgeten. Budgetavvikelser beskrivs kortfattat, liksom de största investeringsprojekten. Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund Här ges en kortfattad bild av resultat, ställning och verksamhet inom de enskilda bolagen, stiftelserna och kommunalförbunden och en motsvarande beskrivning av den samlade stadshuskoncernen. Nämndernas verksamhetsberättelser Här finns den verksamhetsberättelse som varje nämnd har avlämnat och som mer utförligt beskriver verksamhet, måluppfyllelse och ekonomisk utfall. 5 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Vi når goda resultat 2013 har varit ett händelserikt och produktivt år. Samtidigt som vi har gjort stora investeringar har nämndernas budgetutfall förbättrats. Inte minst gymnasienämnden, som haft stora ekonomiska utmaningar, har vidtagit åtgärder för att nu kunna redovisa en ekonomi i balans. Sammantaget kan vi konstatera att årets målmedvetna arbete har resulterat i ett positivt resultat på 150 miljoner kronor. Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet Flera satsningar har givit synliga resultat under året; det nya badhuset, Hagaborgsskolan, ombyggnaden av Norrstrandsskolan, förskolan i Alster, första etappen av den nya huvudvattenledningen från Sörmon är bara några exempel. Men vi har också blickat framåt och arbetat långsiktigt med bland annat en ny trafikplan, en arenautredning, en ny vatten- och avloppsplan, förberedelser för ett nytt vårdboende på Gruvlyckan, en ny naturvårds- och friluftsplan och vi har slutit ett samarbetsavtal med Trafikverket om utbyggnad av E18 västerut. Vi är till för Karlstadborna Arbete för att stärka tillgängligheten för kommunens invånare har fått mycket goda resultat. I början av året öppnades Kontaktcentret i Bibliotekshuset där medborgarna på ett och samma ställe snabbt kan få hjälp med olika typer av frågor. Karlstad.se utsågs till Sveriges bästa webbplats, Karlstad har utsetts till Sveriges IT-kommun 2013 och, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), är vi näst bäst i landet på information till medborgarna. Hållbar utveckling Vi arbetar kontinuerligt inom alla verksamheter med miljöfrågor. Att vi från och med den 1 juli 2013 driver våra stadsbussar med biogas måste ändå betraktas som en milstolpe. Det bidrar till minskad klimatpåverkan, bättre luftkvalitet och mindre buller i Karlstad. Livskvalitet Karlstad 100 000 Enligt SCB:s medborgarundersökning är Karlstad den tredje bästa kommunen i landet att leva och bo i, och det märks. 2013 ökade antalet Karlstadbor med 857 personer, det är den näst högsta ökningen under 2000-talet och betyder att vi numera är 87 786 invånare i kommunen. Över 20 olika detaljplaner har upprättats och bygglov för närmare 300 bostäder har beviljats under året. Karlstad växer. Ett stort engagemang Inget av detta skulle vara möjligt utan ett stort engagemang från kunniga och kompetenta medarbetare. Jag vill därför rikta ett stort och innerligt tack till er alla, det är ni som gjort att 2013 blev ett år som vi med stolthet kan se tillbaka på. Per-Samuel Nisser (M) Ordförande 6 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
KARLSTAD OCH OMVÄRLDEN Vad gör egentligen en kommun och hur påverkas den av omvärlden? Vad kostar det och hur betalar vi för det? Det är i stora drag dessa frågor en årsredovisning ska ge svar på. De ekonomiska delarna är lätt mätbara och relativt enkla att redovisa i någorlunda samlad och förhoppningsvis förståelig form. Vad vi gör och vilket uppdrag vi har kan faktiskt vara svårare att definiera och avgränsa. Kommunens kärnverksamhet är vård, skola och omsorg. Under senare år har också förväntningar på kommunens medverkan ökat inom helt andra fält. Verksamheter som vi tidigare sett som statliga ansvarsområden eller bedömt kunna ske genom marknadsmässiga lösningar förväntas nu ofta kommunen också vara en part i. I dag förväntas kommuner och regioner regelmässigt vara med och medfinansiera större väg- och järnvägsbyggen. Andra exempel inom kommunikationsområdet är fibernätsutbyggnad och flygverksamhet. Snabba bredbandslösningar förväntas finnas i hela kommunen för att möjliggöra både företagande och bra boendemiljöer. Sker inte utbyggnaden via marknad och statliga insatser förväntas kommunen fylla upp och driva på investeringarna. Kommunen och regionens näringsliv är till mycket stora delar beroende av den internationella marknaden och därför bedöms flygplatsen och flygtrafiken vara strategiskt viktiga områden att säkerställa och utveckla. Här har kommunen också fått ta ett utökat ansvar både för infrastrukturen, flygplatsen, och för att tillsammans med näringslivet finna effektiva trafiklösningar i en flygbransch som är under stark omvandling. Ett annat område är att kommunerna som stora aktörer förväntas gå före och driva utvecklingen mot ökad hållbarhet. Här kan det bl a gälla ökad förnybar produktion när det gäller ren el- och värmeproduktion men också inom ett närliggande område som fordonsbränsle. Ofta handlar det om relativt nya branscher där osäkerheten om tekniska lösningar och marknadens funktionssätt fortfarande är stor och där privata aktörer därför inte är beredda att investera. Trygghetsfrågorna är en av de frågor som medborgarna rankar bland de absolut viktigaste och kommunen har länge jobbat med allt från drogförebyggande och värdegrundsarbete bland ungdomar till belysningar och trygghetsvandringar i bostadsområden. Sedan flera år har också samarbetet med polisen varit en viktig pusselbit i detta arbete vilket också medfört att kommunen fått en större roll i rent brottsförebyggande arbete inte minst i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Listan på förväntningar över vad kommunen ska engagera sig i inom delvis nya och utökade områden kan göras längre men bara utifrån dessa områden kan vi konstatera att kraven på kommunerna ökar. Det gäller direkta ekonomiska insatser men också krav på nya kompetenser och förmåga att finna nya samarbetsformer. Till den här utvecklingen, där förväntningarna på kommunen som samhällsbyggare knappast ser några gränser, ser vi också en inriktning mot allt mer tillsyn och granskning av våra kärnverksamheter. Inte minst sker detta från statligt håll där fristående granskande myndigheter ställer högre krav på rapportering och blir mer detaljerade i sina föreskrifter och anvisningar. Principiellt är detta en utveckling som kommer i konflikt 8 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
med den kommunala självstyrelsen som bygger på att kommunernas verksamhet kan lösas på olika sätt med olika prioriteringar. Utvecklingen mot en mer detaljerad statlig tillsyn inskränker det lokala självbestämmandet och i en förlängning riskerar kommunerna att i ökad grad bli utförare av nationellt reglerade verksamheter. Mätningar, jämförelser och rankinglistor är också en tydlig del av den här utvecklingen. Generellt är öppenheten och intresset för våra verksamheter positiv och bidrar till medvetenheten om att vi har ett uppdrag för Karlstadsborna som gett oss förtroendet att genom skattefinansieringen utveckla en välskött kommun. Vår förmåga att föra en dialog med våra medborgare och brukare ställs dock inför stora utmaningar i en värld fylld av förväntningar och granskningar. Under de senaste åren har kommunen ökat sina insatser för att förbättra kommunikationen med medborgarna. Exempel på detta är öppnandet av Kontaktcenter, utvecklingen av en Facebooksida, införandet av servicegarantier och kommunens nya webbplats. I stora stycken har detta varit mycket framgångsrikt. Karlstadsbornas förtroende för kommunen är också högt i den årliga medborgarundersökning som utförs av Statistiska centralbyrån, SCB. Kommunen ligger inom flera områden i topp och Karlstadsborna rekommenderar gärna vänner och bekanta att flytta till Karlstad. Vi har alltså ett gott utgångsläge men i en omvärld med större och skärpta krav och förväntningar från en mängd håll behöver vi hela tiden vårda vårt läge och inte stanna upp även om vi också måste kunna ta oss tid att känna en nöjdhet över det vi hittills har uppnått. Ekonomiskt har vi en liknande bild. Kommunen har ett gott ekonomiskt grundläge och en stark kultur med ekonomiskt ansvarstagande. Vi har allt sedan finanskrisen 2008-2009 levt under knappa ekonomiska utrymmen och flera nämnder har haft stora bekymmer med att klara balansen i sin ekonomi. Det mest glädjande med 2014 års resultat är att vi nu kan konstatera att trenden med försämrat ekonomiskt utfall för vår ordinarie verksamhet brutits och att flertalet nämnder nu klarar att balansera sin budget. Konjunkturen förväntas nu förbättras något men en stor del av skattekraftsökningen kommer att ätas upp av ökade lönekostnader. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer att två stora ekonomiska utmaningar nu står för dörren dels det kostnadstryck som följer på demografiska förändringar, dels de kostnader som uppstår till följd av de stora investeringsbehov som finns inom sektorn. Det senare är inte minst tydligt i tillväxtstäder som Karlstad. Där vi förutom stora reinvesteringar i fastigheter och anläggningar från 1960- och 70-talet, då en stor del av vår kommunala välfärd byggdes ut, också måste satsa på investeringar som möjliggör fortsatt tillväxt och attraktivitet. Sammantaget har vi ett gott utgångsläge med gott förtroende från Karlstadsborna och en stabil ekonomi. Utmaningar finns hela tiden i att finna balansen mellan ett begränsat ekonomiskt utrymme och nästintill obegränsade krav och förväntningar. En särskild balans som vi måste finna är den mellan att upprätthålla god kvalitet i våra kärnverksamheter parallellt med att dra gränsen för vilka övriga samhällsutvecklingsfrågor vi klarar av att hantera. 9 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
SAMMANFATTANDE ANALYS Kommunallagens ekonomikapitel innehåller ett uttalat krav på att kommuner och landsting ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta sker i Karlstad genom den strategiska planen med dess övergripande mål. Om kommunkoncernen rör sig i riktning mot de fastställda målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, då har vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Den strategiska planen som arbetssätt är relativt nytt och det är för andra året i rad som målen följs upp. Vi har i år utvecklat vår uppföljning av måluppfyllelsen genom att göra en sammanfattande bedömning inom varje målområde. Härigenom underlättas även den samlade bedömningen. Genom att koncernens samlade verksamhet följs upp på detta sätt i årsredovisningen blir det tydligt vilka framgångsområden respektive utvecklingsområden som vi har. Trots detta kan det givetvis vara svårt att ge ett kategoriskt svar på frågan om vi har en god ekonomisk hushållning. Det handlar alltid om en bedömning utefter en glidande skala. Målen är långsiktiga och i vissa fall högt ställda. Den övergripande bedömningen är dock att arbetet för att nå målen går framåt. Det är tydligt att verksamheternas arbete bidrar till att vi når närmare målen. Samtidigt ser vi att nämnderna sammantaget har bedrivit sina verksamheter inom sina ekonomiska ramar och dessutom med en positiv budgetavvikelse. Kommunens resultatmål uppnås med bred marginal och kommunens och koncernens balansräkning är stark, även i förhållande till våra jämförelsekommuner. Den samlade bedömningen är därför att vi i allt väsentligt bedrivit verksamheten med god ekonomisk hushållning. Karlstads kommun växer i den takt vi vill, under året ökade befolkningen med 857 personer. Det här är den näst största befolkningsökningen under 2000- talet. Vi har en bra planberedskap för fler bostäder och verksamhetslokaler, utmaningen framåt ligger i att fortsatt kunna erbjuda attraktiva lägen. Tillgången till attraktiv verksamhetsmark har stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Företagsklimatet ligger relativt stabilt runt genomsnittet i riket, vilket gör att vi har en bit kvar till det högt ställda målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa. Resandet med kollektivtrafiken ökar, vi cyklar mer och samtidigt minskar resandet med bil. Den här positiva utvecklingen leder givetvis till att utsläppen av växthusgaser från transportsektorn också minskar. Att vi nu kör våra stadsbussar på biogas istället för diesel är en insats som bidrar till såväl minskad klimatpåverkan som bättre luftkvalitet och lägre bullernivåer. Större infrastrukturprojekt har kommit igång under året. Förskotteringsavtal är tecknat med regeringen för utbyggnad av E18 västerut med start våren 2015. Projektet Tåg i Tid finns nu med i förslaget till nationell transportplan och vi är ett steg närmare en utbyggnad av Karlstad C. Karlstadsborna är välutbildade, vi har en hög andel av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning. Resultaten från grund- och gymnasieskolan visar på goda förutsättningar för eleverna till fortsatta studier och arbete. Utmaningen framåt är att minska skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, mellan skolor och 10 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
mellan privata och kommunala huvudmän. Karlstad ska vara en stad där alla ska känna sig trygga och där Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. Upplevelsen av trygghet har förbättrats men dessvärre ser vi en ökning av antalet hem- och bostadslösa för första gången sedan år 2009. Utvecklingen kan till viss del förklaras av att Karlstad växer och av en brist på små lägenheter i kommunen. Här ser vi dock att flera av våra insatser, som Bostad först, har varit betydelsefulla och givit goda resultat. Utan våra satsningar hade säkerligen utvecklingen varit sämre. Genom brukarundersökningar, medborgarundersökningar, servicegarantier, e-tjänster och mycket annat arbetar vi systematiskt med kvalitets- och utvecklingsarbete. Vi strävar efter att alla verksamheter inom kommunen ska hålla en hög kvalitet. Karlstadsborna har också ett stort förtroende för kommunen. Kommunen bedöms vara en mycket bra plats att leva och bo på. Upplevelsen av delaktighet och inflytande är positiv och har ökat från föregående år. Det finns i dag flera möjligheter för Karlstadsbon att påverka, bland annat genom medborgarförslag, synpunktshantering och i brukarråd. Kommunens ledar- och medarbetarundersökning visar att medarbetarna är stolta och motiverade samt att ledarskapet bedöms vara mycket bra. Den finansiella analysen visar att vi har nått resultatmålet men inte det långsiktiga finansieringsmålet sett över en femårsperiod. Däremot har vi nått båda målen under 2013. Trots att vi har fått tillfälliga intäkter även i år, visar den finansiella analysen att resultaträkningen är starkare än tidigare år. Utvecklingen mot en försämring av det underliggande resultatet har brutits och vi ser nu en tydlig förbättring. En viktig orsak är att nämnderna sammantaget nu har en positiv budgetavvikelse, till skillnad mot de senaste åren. Den finansiella analysen visar även att den ekonomiska ställningen fortfarande är god. Även om kommunens nettolåneskuld har ökat under senare år visar balansräkningen att kommunen har finansierat närmare hälften av sina tillgångar med egna medel, soliditeten ligger på 47,1 procent. Med hela pensionsåtagandet inräknat har kommunen fortfarande en god soliditet, 22,4 procent. I förhållande till våra jämförelsekommuner står vi oss väl, det gäller framförallt när man räknar det samlade pensionsåtagandet. För hela kommunkoncernen är jämförelsen än mer positiv, där är vi näst bäst bland de nio kommunerna. I kommunfullmäktiges beslut om strategisk plan och budget för perioden 2013-2015 tilldelades kommunens nämnder och bolag 146 åtaganden. Åtagandena ska komplettera koncernens ordinarie verksamhet i arbetet att nå kommunens övergripande mål. 38 av de 146 åtagandena skulle vara klara under år 2013 och 26 av dem har blivit klara. En tredjedel av de åtaganden som skulle vara klara 2014 har redan rapporterats som färdiga i år (24 av 81). Även en handfull åtaganden som skulle vara klara 2015 har också blivit färdiga. 11 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
TILLVÄXT Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Vår vision handlar om att bygga både en bättre och en större stad. I en större stad får vi mer resurser till välfärden. Sammanfattning Karlstads kommun växer i den takt vi har som målsättning och det är allt fler som förvärvsarbetar. Det finns god planberedskap för såväl bostäder som verksamhetsmark. Utmaningen ligger i att kunna erbjuda attraktiva lägen. Resandet med kollektivtrafik och cykling ökar på bekostnad av resandet med bil och vi ligger i startgroparna för ett par stora och viktiga infrastrukturprojekt. Företagsklimatet ligger relativt stabilt runt genomsnittet i riket, vilket gör att vi har bit kvar till det högt ställda målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa. Viktiga händelser Samarbetsavtal om utbyggnad av E18 västerut blev fastställt. Projektet Tåg i tid kom med i förslaget till nationell transportplan. Kommunerna i Karlstadsregionen, Karlstad Business Region, KBR, tecknade avtal om samverkan kring kommunikationer, etableringar och marknadsföring. Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer År 2013 var antalet invånare i Karlstads kommun 87 786 personer. Det innebar en ökning med 857 personer. Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen de senaste fem åren är 758 personer. Antalet födda ligger relativt stabilt över tid, däremot ser flyttströmmarna till och från Karlstad lite olika ut från år till år. År 2013 flyttade det in 660 personer fler till Karlstad än det flyttade ut. Av dessa kom 60 procent från andra kommuner i Värmland. Karlstad har en god genomsnittlig tillväxttakt och vi växer i den takt vi har som målsättning. Befolkningsökning i antal 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Befolkning 83 994 84 736 85 753 86 409 86 929 87 786 Befolkningsökning i antal 353 742 1 017 656 520 857 Antal födda 935 990 1 005 1 009 1 015 978 Födelseöverskott 119 135 195 214 225 200 Flyttnetto totalt 242 622 842 454 300 660 varav övriga Värmland 314 229 450 455 168 395 varav övriga Sverige - 231 44 165 6-38 54 varav utlandet 159 349 227-7 170 211 Genomsnittlig tillväxt de senaste fem åren 530 594 731 706 658 758 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) 12 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
I syfte att underlätta inflyttningen till Karlstads kommun har vi dels förbättrat informationen till nyinflyttade, dels ökat tillgängligheten för den inflyttarservice vi erbjuder. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 Vi behöver hålla en tillväxttakt om i genomsnitt en procent per år om vi ska nå målet som utgår ifrån 2008 års siffror. År 2012 ökade antalet förvärvsarbetande, det vill säga de som arbetar i Karlstad, med en halv procent. Vi vet dock att tillväxttakten varierar stort över tid. Under hela perioden 2008-2012 ökade antalet förvärvsarbetande med 1,5 procent. Lågkonjunkturåret 2009 hade vi en större nedgång, men återhämtningen påbörjades redan år 2010. År 2012 var förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen av Karlstadsborna som arbetar, 75,5 1 procent vilket motsvarar genomsnittet för större städer. Det är fler män än kvinnor som förvärvsarbetar, en bild som ser likadan ut över hela riket. I Karlstad har återhämtningen för kvinnorna efter nedgången 2009 gått bättre än för männen, som både gjort ett större tapp och har längre kvar tillbaka till 2008 års nivå. Skillnaden i hur stor andel av männen respektive kvinnorna i Karlstad som förvärvsarbetar har därmed utjämnats något över perioden. Andel av den arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar (förvärvsfrekvens) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Karlstad 75,8 72,9 74,1 75,2 75,5 varav män 77,2 73,6 74,3 75,8 76,0 varav kvinnor 74,4 72,1 74,0 74,5 75,1 Större städer 76,4 73,4 74,6 75,4 75,7 Riket 77,5 74,6 75,9 76,8 77,1 varav män 79,5 76,2 77,3 78,5 78,5 varav kvinnor 75,4 73,1 74,5 75,0 75,6 Källa: SCB Pendlingen ligger ganska stabilt över tiden och drygt 31 procent av de som arbetar i Karlstad pendlar hit. Liknande kommuner har i genomsnitt runt 20 procents inpendling. Drygt 18 procent av de som bor i Karlstad pendlar ut från kommunen. Även detta är en siffra som ligger högre än för andra liknande kommuner. En hög pendlingsgrad är ett tecken på att vi har en dynamisk arbetsmarknadsregion. Relativt sett är det fler män än kvinnor som pendlar både in till och ut ifrån Karlstad. Vi håller på att ta fram en branschanalys i syfte att hitta nya tillväxtbranscher och vi har påbörjat arbetet med att ta fram en etableringsstrategi tillsammans med de andra kommunerna i Karlstadsregionen inom ramen för samarbetet Karlstad Business Region, KBR. Vi har också upprättat ett samarbetsavtal mellan The Packaging Greenhouse och Karlstad Technology Centre (KTC) i syfte att skapa förutsättningar för att öka andelen Karlstadsbor som förvärvsarbetar. Vidare har vi genomfört en utredning för att försäkra oss om att vi har tillräckligt med platser i förskoleverksamheten för att möta behoven av barnomsorg på obekväm arbetstid. 1. Karlstad har en relativt stor arbetspendling till Norge. Pendling utomlands ingår inte i statistiken, vilket innebär att vi i realiteten har ett par procentenheter högre förvärvsfrekvens än den som redovisas här. Vi har också många studenter, något som drar ner resultatet ytterligare. 13 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat I Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet fick Karlstad år 2013 placering 83 av 290 kommuner. År 2008 var Karlstad rankat som nummer 35. Sedan dess har rankingen varierat i spannet mellan 71 och 86. År 2013 deltog 189 kommuner i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Kommunens kunder gav oss sammantaget ett Nöjd-Kund-index (NKI) på 67, vilket räckte till placering 103 av 189 deltagande kommuner. Medelvärdet var 67, vilket innebär att Karlstad ligger på genomsnittet. Förra gången mätningen genomfördes (år 2011) räckte det då erhållna indexet 68 till placering 49 av 166 deltagande kommuner. Företagsklimat 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Svenskt Näringsliv rankning alla kommuner i Sverige 35 85 71 74 86 83 SKL NKI 68 67 ranking alla deltagande kommuner 49 103 Källa: Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) I syfte att förbättra kommunens service till företagen har vi dels genomfört Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) utbildning Förenkla helt enkelt, dels förbättrat samordningen mellan de tekniska förvaltningarna med fokus på en väg in för företagarna. Vidare har vi sammanställt och marknadsfört de servicegarantier kommunen har som är riktade till företag. Vi har också påbörjat ett arbete som ska leda till effektivare upphandlingar och som ska ge alla leverantörer mer lika villkor, bland annat genom samordning av kommunens varudistribution. Under året gjordes 169 företagsbesök varav 84 genomfördes under två dagar då kommunens alla kommunalråd deltog. Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse Vid årsskiftet 2013/2014 fanns det färdiga detaljplaner för att kunna bygga drygt 3 000 bostäder 2 i kommunen. Av dessa är 2 747 flerbostadshus och 308 småhus. Planerna erbjuder variation i områdeskaraktär, möjlighet till blandad bebyggelse och de är orienterade i olika riktningar och med varierat avstånd från Karlstads tätort. Antal bostäder i planreserv 2012 2013 Totalt antal bostäder i planreserv 2 213 3 055 varav i flerbostadshus 1 887 2 747 varav i småhus 326 308 Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen 2 Inklusive de bostäder som redan beviljats bygglov. 14 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
I ett längre perspektiv ingår ytterligare 2 700 byggrätter för bostäder i pågående planarbeten och ytterligare 3 700 byggrätter för bostäder i pågående programarbeten. År 2012 färdigställdes 298 bostäder, varav 8 tillkom genom ombyggnad. Av de 230 nybyggda lägenheterna var 159 hyresrätter. Dessa byggdes i Viken, på Sundsta och i Tingvallastaden. På Kronoparken tillkom dessutom 60 nya studentlägenheter. De 71 nya bostadsrättslägenheterna byggdes i Tingvallastaden, på Gustavsberg och på Herrhagen. Antal färdigställda bostäder 2012 2013 Totalt nybyggda och ombyggda 298 varav nybyggda flerbostadshus 230 varav hyresrätter 159 varav bostadsrätter 71 varav nybyggda småhus 60 varav äganderätter 44 varav bostadsrätter 16 Källa: Lantmäterimyndigheten i Karlstad Karlstads kommun bjöd för andra året i rad in intressenter från byggbranschen till en bostadsmarknadsdag. Årets tema var attraktivitet i bostadsbyggandet. Kommunens plan- och genomförandeprocess har under året omarbetats i syfte att korta ledtiderna och därmed skapa förutsättningar för fler bostäder och etableringar. En kartläggning av strandnära attraktiva bostadslägen pågår liksom planarbete för bostäder i Skattkärr, Vålberg och i Molkom. Vid årsskiftet 2013/2014 fanns det drygt 697 500 kvadratmeter tillgänglig planlagd verksamhetsmark i kommunal ägo. Tillgänglig verksamhetsmark area kvm 2013 Verksamhetsmark totalt 3 697 505 varav för industri 628 226 varav för kontor 50 069 varav för handel 119 228 Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen Tillgången till attraktiv verksamhetsmark har stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Karlstads kommun håller på att ta fram riktlinjer för verksamhetsmark i olika skeden. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer År 2013 gjordes drygt 6,4 miljoner resor med Karlstadsbuss. Resandet med Karlstadsbuss ökar varje år och sedan år 2008 har det ökat med 25 procent. Det är fler och fler Karlstadsbor som använder lokaltrafiken regelbundet och 2013 utgjorde bussresandet med Karlstadsbuss 24 procent av alla motoriserade resor i Karlstad. Kollektivtrafiken tar marknadsandelar från andra färdmedel. Under åren 2010-2013 ökade resandet med kollektivtrafik i tätorten med 5,3 procent samtidigt som resandet med bil minskade med lika mycket. 2013 års ökning beror till största delen på nya bussar som erbjuder behagligare 3 All tillgänglig verksamhetsmark redovisas i antal kvadratmeter och speglar därför inte alltid den reellt tillgängliga marken för utbyggnad. Många områden kan enligt detaljplan användas för olika ändamål och kan därför räknas med under mer än en kategori. 15 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
resa med luftkonditionering, mer användbar restid med gratis wifi samt att vintertidtabellen börjat gälla redan i augusti. Karlstadsbuss fortsätter att vara med i toppen av listan över Sveriges mest nöjda kunder inom kollektivtrafik. Stadsbussarna drivs sedan halvårsskiftet 2013 med biogas. Lägen för bytespunkter för byte av transportslag har fastställts i samverkan med den regionala kollektivtrafikmyndigheten, Karlstadsbuss och Region Värmland. Bytespunkter planeras i Välsviken, i Romstad, på Eriksberg, på Ilanda samt på Mossgatan. Kollektivtrafik och cyklister 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Karlstadsbuss 5 145 500 5 427 100 5 517 800 6 022 076 6 204 837 6 433 885 Resor per invånare 4 79 82 82 89 91 93 Nöjd-Kund-Index 83 83 78 81 79 84 Antal gånger cyklister passerar mätstationer - - - 730 406 812 867 850 196 Källa: Karlstadsbuss och teknik- och fastighetsförvaltningen I Karlstad mäter vi hur många cyklister som passerar olika punkter på tre ställen: vid Värmlands museum, på Sandbäcksgatan och från och med år 2013 även vid Länsstyrelsen. År 2013 passerade 850 196 cyklister någon av de två första mätstationerna, en ökning med cirka 4,6 procent. Dessutom gjordes ytterligare 412 492 passeringar vid Länsstyrelsen. Det finns 233 kilometer sammanhängande cykelvägnät inom Karlstad. Av dessa tillkom cirka 3 km under 2013. Vi behöver förbättra förutsättningarna för både regionalt och nationellt resande. Ett led i det arbetet är att bygga ut kapaciteten för järnvägen. Karlstads kommun samarbetar med Trafikverket och Region Värmland i projektet Tåg i tid som också innehåller en framtida utbyggnad av Karlstad C. En åtgärdsvalsstudie är nu genomförd och projektet finns med i förslaget till nationell transportplan. Ett annat led är utbyggnaden av E18 västerut, där behovet även finns att säkra dricksvattentäkten på Sörmon. Även här samarbetar vi med Trafikverket. Ett förskotteringsavtal med regeringen är undertecknat och byggstarten är planerad till våren 2015. Antalet passagerare på Karlstad Airport ökade under 2013 med 9 procent till drygt 109 000. Chartertrafiken har ökat, både sett till utbud och antal resenärer, däremot tappade flygplatsen under den senare delen av året linjeflygen till Köpenhamn och Barcelona. Bredbandsutbyggnaden på landsbygden fortsätter och 2013 anslöts fler föreningar och ytterligare närmre 400 hushåll. Antalet anslutna fastigheter till stadsnätet ökade under samma period med drygt 1 000, en väsentlig ökning jämfört med föregående år då antalet nyanslutningar uppgick till knappt 500. I slutet av 2013 var totalt 7 500 hushåll anslutna. 4 Karlstad tätort inklusive Skåre tätort. 16 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
ATTRAKTIV STAD Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är vårt viktigaste mål. Därutöver ska vi även fokusera på studenter och besökare. Vi bygger en stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad människor behöver för att trivas och må bra när vi planerar vår verksamhet. De behöver tillgång till god kommunal service som ständigt utvecklas och anpassar sig efter medborgarnas behov. Vi vill även ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Här ska det vara nära till vatten, natur och fritidsaktiviteter. Sammanfattning Karlstadsborna ger kommunen ett mycket gott betyg som en plats att bo och leva på. Karlstadsbornas förtroende för kommunen är sedan tidigare stort och har förbättrats ytterligare inom flera områden. Utmaningen framåt är att fortsätta arbetet för att bibehålla förtroendet och de goda resultaten. Både tillgängligheten och upplevelsen av tryggheten har förbättrats. Här är det många små insatser och anpassningar som har genomförts och som tillsammans bidrar till förbättringen. Det går även mycket bra för besöksnäringen i Karlstad. Viktiga händelser Kontaktcenter öppnade i full skala. Vi invigde det nya Sundstabadet och Brigadmuseet. Vi lanserade ny webbplats för Karlstad som besöksdestination, visitkarlstad.se, och platsvarumärket ºKarlstad. Karlstad kom på tredje plats när Sveriges kommuninvånare fick svara på hur de tycker att det är att leva och bo i sin kommun, och vi fick det näst bästa betyget av alla vad gäller hur bra vi är på information till kommuninvånarna. Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras Förtroendeindexet för Karlstads kommun ligger på samma nivå som för år 2012. Karlstadsborna gav år 2013 kommunen ett förtroendeindex om 51. Medelvärdet för de 137 kommuner som deltog i undersökningen var 44, med en spridning från index 29 till 63. Karlstads placering är därmed över genomsnittet. Kvinnorna har något större förtroende för kommunen än männen. Förtroendeindex 2010 1 2011 2012 2013 Karlstad 48 52 51 varav män 45 50 50 varav kvinnor 51 54 53 Medelvärde deltagande kommuner 43 46 44 Källa: SCB:s medborgarundersökning 1. 2010 års siffror är inte direkt jämförbara med 2012 års siffror på grund av justeringar i frågeformuläret i SCB:s medborgarundersökning. 17 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
18 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
En förutsättning för att Karlstadsborna ska känna förtroende för kommunen är att de får snabba och korrekta svar på frågor. Kommunen har de senaste åren blivit betydligt bättre på att svara snabbt på e-post. 93 procent besvaras inom två arbetsdagar. Medelvärdet för de 220 kommuner som deltog i undersökningen var 79 procent, med en spridning mellan 42 och 100 procent. Förklaringen till den positiva utvecklingen tros vara att allt fler kommunanställda använder smarta telefoner och surfplattor och då går det att svara på e-post även om man inte är på kontoret. Andel som fått svar inom två dagar på enkel fråga via e-post 2011 2012 2013 Karlstad 64 82 93 Medelvärde deltagande kommuner 74 72 79 Källa: Kommunens kvalitet i Korthet (KKIK) En annan faktor som påverkar förtroendet är det bemötande Karlstadsborna får när de kontaktar kommunen per telefon. Bemötandet per telefon har bedömts av ett externt företag som ringt genom växeln till kommunens förvaltningar och ställt frågor av enklare karaktär. Det handlar om ett 60-tal samtal under en femveckorsperiod och företaget har bedömt om den som svarat är tillmötesgående, trevlig, hjälpsam och trovärdig. Karlstad har förbättrat sitt resultat och tillhör nu bästa gruppen. Medelvärdet för de 220 kommuner som deltog i undersökningen var 86 procent, med en spridning mellan 62 och 100 procent. Andel som uppfattar att de fått ett gott bemötande i telefon 2011 2012 2013 Karlstad 72 75 100 Medelvärde deltagande kommuner 81 82 86 Källa: KKIK Karlstads kommuns Kontaktcenter öppnade i början av året och har sedan dess varit i full drift. Kontaktcentrets arbete är en av förklaringarna till kommunens förbättringar när det gäller snabba och korrekta svar på e-post och när det gäller gott bemötande i telefonen. Att kunna ge en förbättrad service till Karlstadsborna och näringslivet är en av målsättningarna med verksamheten. Under året har kommunen tagit fram en ny app, Mitt Karlstad. Appen ska göra det lättare att ringa och skicka meddelanden till kommunen. Den ska också kunna ge snabb information om olika tjänster och evenemang i kommunen. Det har blivit lättare för Karlstadsborna att lämna synpunkter och ställa frågor till kommunen, dels genom kontaktcentret, dels direkt via ett nytt formulär på Karlstad.se. Under året har vi sett en stor ökning av antalet som hör av sig till kommunen. 19 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013
Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad Karlstadsborna ger Karlstads kommun ett gott betyg som en plats att bo och leva på. I 2013 års medborgarundersökning fick vi ett index om 70. Genomsnittet bland de 137 kommuner som deltog var 59, med en spridning på mellan 42 och 77. Karlstad hade därmed ett högre betyg än genomsnittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre betyg än andra jämförbara kommuner. Högt betyg fick vi bland annat för utbildningsmöjligheter, kommunikationer, fritidsmöjligheter och för information. Kvinnorna i Karlstad är något mer nöjda än männen. Utifrån svaren i medborgarundersökningen kan vi utläsa att Karlstadsborna i relativt hög grad trivs och är stolta över sin stad. Bedömning av kommunen som en plats att leva och på 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Karlstad 70 72 70 70 varav män 67 70 69 69 varav kvinnor 73 73 70 72 Medelvärde deltagande kommuner 64 64 61 59 Källa: SCB På frågan om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad fick vi i samma undersökning ett index om 80. Spridningen för index för rekommendation att flytta till kommunen var 36-85 och genomsnittet var 63. Karlstad hade därmed ett högre index än snittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre index än andra jämförbara kommuner. Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Karlstad 78 81 78 80 varav män 76 79 77 79 varav kvinnor 80 83 78 81 Medelvärde deltagande kommuner 68 68 65 63 Källa: SCB I syfte att öka kommuninvånarnas trivsel pågår ett arbete med att utveckla centrummiljöerna i kommunens mindre tätorter. Under året färdigställdes centrummiljön i Edsvalla och arbete är påbörjat i Vålberg. I Karlstad tätort har vi inlett arbetet med den första etappen av stadsutvecklingsprojektet Älvpromenaden med ledningsarbeten vid Älvgatan. Ledningsarbeten har även påbörjats inför ombyggnaden av den norra delen av Östra Torggatan. Vi har under året börjat utreda behovet av olika arenor i Karlstad. I samband med att vi startar upp viktiga stadsutvecklingsprojekt av den här typen testar och utvecklar vi nya former för dialog med Karlstadsborna. Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka En ökad upplevd trygghet bidrar till ökad livskvalitet, vilket i sin tur gör att Karlstad upplevs som en attraktiv stad att bo i. Trygghetsindex visar att Karlstadsborna känner sig lite tryggare jämfört med mätningen 2010 2. Det är framförallt kvinnorna som upplever en ökad trygghet och för första gången är andelen som upplever trygghet lika stor bland kvinnor och män. Känslan av trygghet minskar generellt med ökad ålder. I Karlstad känner sig åldersgruppen 75 år och äldre minst trygga medan åldersgruppen 25-34 år är mest trygga. Karlstads kommun har fortsatt sitt arbete med att öka tryggheten. Bland annat pågår ett omfattande arbete med att ta fram underlag på olika områdens lokala förutsättningar. Syftet är att ytterligare kunna stärka systematiken och metoderna i trygghetsarbetet. 20 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013