Side 6 Karen Elleman: Det skal være lettere for borgere og virksomheder.

ÖRESUNDSBREV JUNI 2010 Side 3 MIPIM: Fullt hus i Öresundsutställningen Side 6 Karen Elleman: Det skal være lettere for borgere og virksomheder. Side 8 Marie Schönhult: Vi är lite danska, det har vi alltid med oss. Side 25 Prisar Jubileumssatsning til ungt design för ung form i Öresundsregionen INFORMATION FRA ÖRESUNDSKOMITEEN

Øresundsregionen i grøn vækst I år er det ti år siden, at vi fik Øresundsbroen. Det skal vi selvfølgelig fejre men der er også grund til at komme videre end skåltalerne og investere politisk kraft i at fokusere og videreudvikle vores regionale samarbejde. Øresundsregionen skal i endnu højere grad være med til at styrke regionens økonomisk vækst. Samarbejdet skal samtidig bidrage til at øge livskvaliteten for vores danske og svenske regionsborgere. Et øget fokus på at stimulere grøn vækst i både byudviklingen og den infrastrukturelle udvikling kan være en måde at kombinere bedre livskvalitet og økonomisk vækst. Det kræver investeringer: København har i øjeblikket et historisk højt anlægsbudget på knap 10 milliarder kroner over de næste to år. På længere sigt vil vi byudvikle vores Nordhavn til en helt ny bydel, der er førende inden for bæredygtig byteknologi. Byudviklingen skal være med til at gøre Hovedstaden til et regionalt og internationalt kendt laboratorium for grønne teknologiinvesteringer der ikke mindst også kan stimulere videns- og iværksættermiljøerne på regionens universiteter. Målet skal være at sætte regionen på det internationale landkort på tilsvarende vis, som det er lykkes med Medicon Valley. Øresundsregionen som en førende clean tech region kan kun lykkes, hvis vi samler offentlige såvel som private kræfter på tværs af regionen og fokuserer samarbejdet omkring konkrete projekter fx inden for byudvikling. Det vil vi gerne invitere til i København og bidrager allerede gerne med konkrete forslag i arbejdet med fremtidens strategi for regionen. Frank Jensen (S), overborgmester, Københavns Kommune Parallelt vil vi arbejde målrettet for, at regionen fortsat kan fremstå som en åben og nem tilgængelig by for internationale investorer og arbejdskraft: Vi skal være bedre til at tage imod vores internationale arbejdskraft. Og vi skal ikke mindst sikre Københavns Lufthavns internationale position. Betydningen af både den danske og svenske støtte til den såkaldte Rutedestinationsfond er her helt central og et godt eksempel på et projekt, der har stor nytte af vores tillidsfulde regionale samarbejde. Et samarbejde, jeg som Købehavns overborgmester ser jeg frem til at være en aktiv del af. Öresundsbrev JUNI 2010 Information från Öresundskomiteen...kan også læses på www.oresundskomiteen.dk Öresundskomiteens medlemsorganisationer: Ansvarshavende redaktør Mikael Stamming Redaktion Elsebet Fristed och Eva Holmestig Redaktionen Afsluttet juni 2010 Layout www.kiberg-gormsen.dk Tryk Formula Foto Evelyn Thomasson, Hans Søndergaard, Mikael Stamming, Johan Kalén, Eva Holmestig, Kiberg&Gormsen, Bridgephoto.dk Fra dansk side Bornholms Regionskommune Frederiksberg Kommune Kommunekontaktråd Hovedstaden Kommunekontaktråd Sjælland Københavns Kommune Region Hovedstaden Region Sjælland Fra svensk side Helsingsborgs stad Landskrona kommun Lunds kommun Malmö stad Region Skåne 2 Öresundskomiteen Gammel Kongevej 1 DK-1610 København V Tel +45 33 22 00 11 Fax +45 33 22 00 23, info@oresundskomiteen.dk

Nya regler underlättar för gränsgångare inom EU Under 2010 ändras reglerna för socialförsäkringen med syfte att underlätta människors rörlighet mellan EU-länderna. De nya reglerna kommer bland annat att underlätta för personer som bor i ett land med som arbetar i ett annat. Om en svensk arbetar i Köpenhamn och har ett extraarbete i Sverige, måste den danska arbetsgivaren betala avgifter till Sverige. Men de nya regler som gäller från och med i år måste extraarbetet i boendelandet utgöra minst 25 procent av inkomsten för att de sociala förmånerna ska läggas över på landet där arbetstagaren är bosatt. Om två år ska en ny gemensam databas också underlätta flytt mellan olika länder inom EU. Fullt hus i Öresundsutställningen på MIPIM Under en knapp vecka varje år fylls Cannes i Frankrike av drygt 17 000 tusen byggare, investerare, regionala marknadsförare och politiker från 81 länder över hela världen. Årets MIPIM den 16-19 mars var inget undantag. Sedan många år tillbaka har Öresundsregionen en gemensam monter som alltid får mycket beröm och många besökande. Copenhagen Capacity och Malmö stad koordinerade arbetet med att skapa denna gemensamma mötesplats och här deltar förutom städer och regioner även privata byggare, entreprenörer, fastighetsbolag och Öresundsbron. Seminariet The Future Starts in Öresund, beskrev de viktiga kluster som finns i Öresundsregionen som till exempel Biotech, Cleantech, och IT. Arbetet med den gemensamma öresundsregionala utvecklingsstrategin ÖRUS presenterades också. Även regionens 10-årsfirande presenterades. Från Öresundskomiteens medlemsorgansationer deltog Jerker Swanstein, Frank Jensen, Ilmar Reepalu, Bent Larsen, Peter Danielsson, Anja Sonesson, Pia Allerslev, Mats Helmfrid, Bo Asmus Kjaergaard, Anders Rubin och Anders Almgren. Frank Jensen (S), borgmester Københavns Kommune, invigningstalade under öppningsreceptionen av Öresundsmontern på MIPIM. Bent Larsen (V), regionrådsmedlem Region Hovedstaden, berättade engagerat om Öresundsregionens samarbete med Göteborg-Oslo. 3

Arkeologer i kläm mellan olika utbildningssystem Metron i Köpenhamn expanderar och på flera platser i staden arbetar grävmaskinisterna sida vid sida med arkeologer. På Assistens Kirkegård på Nørrebro jobbar några svenska arkeologer sedan årsskiftet i ett internationellt team om drygt 20 personer. När svenskarna skulle skriva under sina anställningsavtal upptäckte de ett gränshinder; deras utbildningar vid Lunds universitet var inte mycket värda.»utbildningssystemen mellan Sverige och Danmark stämmer inte överens. Dessutom räknas arbetslivserfarenhet helt olika«, säger Helene Wilhelmson, som har svensk magisterexamen i både arkeologi och osteologi (läran om ben där både anatomi och biologi ingår) Osteologi går överhuvudtaget inte att läsa i Danmark men är ändå en efterfrågad specialinriktad utbildning vid arkeologiska utgrävningar. Därför blev Helene Wilhelmson ett undantag bland svenskarna när deras utbildningar skulle valideras. Hennes dubbla magisterexamina får därför motsvara en dansk cand. mag. Svensk examen räknas ofta ner Det blir krångligt när två olika utbildningssystem ska räknas om. En dansk cand. mag tar fem år att läsa in medan en svensk magisterexamen motsvarar fyra års heltidsstudier. Ofta valideras den svenska magisterexamen som en bachelor i Danmark, men egentligen motsvarar den danska bachelor en svensk filosofie kandidatexamen, vilket betyder tre års heltidsstudier. En svensk magister hamnar mittemellan bachelor och cand. mag i det danska systemet men räknas oftast ner. Arbetslivserfarenhet ingen självklar fråga Arbetslivserfarenhet räknas också olika på olika sidor av Sundet. I Danmark får arkeologistuderanden endast ta mindre kvalificerade tjänster som medhjälpare eller assistent medan svenskarna studenter kan jobba som arkeologer innan formell examen. Danmark har också ett utbyggt studentmedarbetarsystem som inte finns i Sverige. Dessa skillnader handlar inte bara om titlar utan har stor betydelse för hur lönerna sätts enligt ett stegsystem, så kallade trin. Helene Wilhelmsons kollega Hanna Dahlström, som har en magisterexamen i arkeologi och medeltidsarkeologi, har upplevt skillnaderna i utbildningssystemen och uttrycker sin förvåning;»vi som har läst arkeolog i Lund kan ju mer om dansk historia än om svensk«. Bolognasystem för rörligare arbetskraft Enligt Sara Virkelyst, projektledare på Öresundsuniversitetet, finns det en stor okunskap om varandras utbildningar i Öresundsregionen. Sverige har ett eget system med fler kombinationsmöjligheter inom universitetsutbildningar men det svenska systemet kommer att anpassas mer efter det danska.»tidigare generationer har kommit i kläm men det kommer att rättas till om några år tack vare Bolognaprocessen«, säger Sara Virkelyst. Bolognaprocessen innebär att 45 länder, främst i Europa, ska ha skapat en gemensam struktur för högre utbildning i år, under 2010. Sverige implementerade bolognasystemet för tre år sedan. 4 De svenska arkeologerna Hanna Dahlström och Helene Wilhelmson blev förvånade när deras examina från Lunds universitet räknades ner då de fick arbete i Köpenhamn. För den svensk som vill arbeta internationellt ger Sara Virkelyst rådet att tänka master istället för magister innan avslutad utbildning. Den som redan har sin svenska filosofie kandidat- eller magisterexamen kan bygga på med ytterligare två år, förslagsvis i Danmark.

Jubileumssatsning för ung form i Öresundsregionen Sydform och Öresundskomiteen prisar ung design i Öresundsregionen Temat var stol när Sydform samarbetade med Öresundskomiteen i årets jurybedömda tävling för unga och oetablerade formgivare i Öresundsregionen. Vernissagen av möbelutställningen på Form- DesignCenter i Malmö den 25 mars, visade upp 18 intressanta och välgjorda bidrag. Ett av bidragen, stolen Ö10, presenteras och finansieras av Öresundskomiteen under Öresundstinget på Luftkastellet utanför Malmö den 28 maj. Den utvalda stolen har producerats i sex mycket exklusiva exemplar av formgivaren Josef Lindh som studerar andra året på arkitektutbildningen vid Lunds Tekniska Högskola. Sydforms jury var enig i att utse Josef Lindhs stol till Ø10. Ø10 är tillverkad av kompaktlaminat, en vit skiva med en svart kärna för att tydliggöra konturerna i varje del. Ambitionen med Ø10 har varit att få både formspråk och konstruktion att fungera men också att rationalisera själva produktionen.»det känns gött att just min stol valdes till Ø10. Jag gillar både Öresundsregionen och det sammanhang som stolen kommer att synas i«, säger Josef Lindh som inspireras av dansk design, framförallt Hans Wegner och Børge Mogensen.. Sedan åtta år tillbaka är Sydform en jurybedömd möbelutställning som riktar sig till unga och oetablerade formgivare från Själland, Skåne och Blekinge. Projektet är ett samarbete mellan Konst/Design i Örestad, FormDesignCenter och SVID/Expandera. Samarbetet med Öresundskomiteen är nytt för i år. För Öresundskomiteens räkning har kommunikatör Eva Holmestig deltagit i juryarbetet. Av ett 60-tal bidrag valde juryn ut de 18 som ingår i utställningen. Efter avslutad utställningsperiod i Malmö går utställningen vidare till Karlskrona och Köpenhamn. Under vernissagen i Malmö presenterades Nina Bruun från Dansk Designskole som en vinnare. Hon får ett stipendium om tiotusen kronor för sin stol Nest Chair med motiveringen: En balans mellan ordning och kaos, transformerad till en stol. Nils-Erik Fransson, som läser till arkitekt vid Lunds Tekniska Högskola, fick ett hedersomnämnande för sin nytänkande konstruktion av en pall i massiv ek, kallad Triad. Nina Bruun Dansk Designskole Nina, som går näst sista året på inriktningen möbler och rum, fick Sydforms stipendium för sitt vinnande bidrag Nest Chair med referenser till ett fågelbo och symboliken av hemmet som ett rede. Stolen tog cirka fem veckor att göra och är tillverkad av björk och spånplattor. Utöver studierna vid Dansk Designskole driver Nina ett företag inom grafisk design sedan två år tillbaka. För stipendiesumman ska hon satsa på en inspirationsresa under året. Nils-Erik Fransson Lunds Tekniska Högskola Triad heter pallen i massiv ek som Nils-Erik är upphovsman till. Triad är grekiska och betyder liksidig triangel vilket passar in på pallen som är uppbyggd kring möten mellan olika trianglar. Nils-Eriks pall är en hyllning till hantverkets återkomst och för tankarna till ekologi och hållbarhet. Pallen som fick Sydforms hedersomnämnande är Nils-Eriks första egentillverkade möbel och ingick i ett stolprojekt i arkitektutbildningen på LTH. 5

DET SKAL VÆRE LETTERE FOR BORGERE OG VIRKSOMHEDER 6 Interview med Danmarks minister for nordisk samarbejde, Karen Ellemann. Nu, da du er blevet minister for de nordiske spørgsmål, har du så gjort dig nogle tanker om Øresundsregionen; har du en bevidsthed om Øresundsregionen? Øresundsregionen er jo en del af min dagligdag som borger i regionen. Jeg møder dagligt svenskere på arbejde i København. For eksempel hører jeg ofte det smukke svenske sprog, når jeg er rundt i butikker både hos andre handlende, men ja også ofte fra ekspedienter. Så oplevelsen af at bo i Øresundsregionen er altså meget konkret. Som minister for nordisk samarbejde er mit fokus hele Norden og det arbejde som foregår i regi af Nordisk Ministerråd. En del af dette er selvfølgelig også at gøre sig tanker om de regionale og grænseoverskridende samarbejder, der foregår i Norden, herunder Øresundssamarbejdet. Udviklingen i Øresundsregionen ser jeg som et godt eksempel på, hvilke muligheder der ligger i grænseoverskridende samarbejder, og hvordan det kan styrke udviklingen til fordel for de implicerede lande i dette tilfælde Danmark og Sverige. Öresundskomitéen efterlyser lidt tættere samarbejde mellem den danske og den svenske regering. Har du nogle planer om at kalendersætte nogle møder, som kunne skabe en tættere dialog mellem de to regioner? Der eksisterer et fint samarbejde mellem den danske og den svenske regering vedrørende Øresundssamarbejdet. Meget af det daglige arbejde foregår jo i regionalt og lokalt regi, hvor der selvfølgelig foregår et meget tæt samarbejde, men også på en række statslige områder er der en tæt dialog mellem den svenske og danske regering. I år er der allerede en række møder i kalenderen mellem danske og svenske ministre med henblik på at drøfte Øresundssamarbejdet. I Øresundstinget den 28. maj 2010 deltager jeg og min svenske kollega, Cristina Husmark Pehrsson. Danmark har formandskabet i år, og grænsehindringer er sat på dagsordenen. Hvilke har I valgt at prioritere? Det er rigtigt, at en af vores prioriteter er fjernelse af grænsehindringer. Jeg vil dog gerne nævne, at vi allerede er nået meget langt med fjernelse af generende grænsehindringer inden for Norden. Når vi ikke stopper her, så er det fordi, det skal være endnu lettere for borgere og virksomheder at krydse grænser i Norden. Vi har en lang liste over grænsehindringer, som vi ønsker løst. Dette har jeg per brev orienteret mine ministerkolleger om. Det er den enkelte ressortminister, som er ansvarlig for at drive arbejdet med at fjerne hindringerne inden for deres område, men jeg vil slå fast, at grænsehindringerne på arbejdsmarkedet står højt på denne liste, fordi de berører mange menneskers hverdag. Hvad synes du det er vigtigst at få løst, for at gavne den fremtidige integration i fremtiden? Øresundssamarbejdet og integrationen i Øresundsregionen har gennemgået en rivende udvikling de seneste 10 år. Ikke mindst med etableringen af Øresundsbroen for 10 år siden, fik Danmark og Sverige skabt grobund for styrket udvikling og integration i regionen. Eksempelvis er pendlingen mellem Danmark og Sverige mangedoblet siden broens etablering. Der er sket en betydelig integration på arbejdsmarkedet, hvilket i høj grad er takket være det målrettede arbejde, der er sket fra både dansk og svensk side for at mindske grænsehindringerne. Informationstjenesten Øresunddirekt har også spillet en stor rolle i dette arbejde. Endelig er omfanget af handel og samarbejdet mellem virksomheder på tværs af Øresund stigende. Alt sammen udviklingstræk og indsatsområder, som har bidraget til at styrke integrationen i Øresundsregionen. Det er meget positivt. I lyset af at integrationen i Øresundsregion har gennemgået en så positiv udvikling siden etableringen af Øresundsbroen, har jeg ikke en bestemt udfordring, som jeg ser, der skal løses i fremtiden. Jeg mener snarere, at det er vigtigt, at vi fortsætter den gode udvikling, som Øresundsregionen er inde i, så vi også fremover sikrer integration og udvikling i regionen. Men jeg og regeringen som helhed er naturligvis altid parate til at drøfte eventuelle barrierer, der måtte være eller opstå for Øresundsintegrationen.

» Oplevelsen af at bo i Øresundsregionen er meget konkret «7

DanskA i Regionmuseet Kristianstads nya utställning Marie Schönhult, intendent på Regionmuseet Kristianstad, visar ett porträtt av Kristianstads mäktigaste man, kung Christian IV. Fæstningen havde ti bastioner. Udstyret med kanoner i forskellige størrelser, med forskellige rækkevidder, men med skudvinkler i alle retninger. Med en jordvold og voldgrav som værn, i det våde, sumpede landskab der omgav byen. Den danska texten kommer från en ny svensk stadshistorisk utställning på Regionmuseet Kristianstad. Kristianstads danska rötter spelar en viktig roll i Regionmuseets utställning C400-staden i vattenriket. Bokstaven C i utställningens titel kommer från stadens grundare, den danske kungen Christian IV. Siffran 400 avslöjar att staden är inne på sitt fjärde sekel. Än idag används den danske kungens vapen, C4, som symbol för både staden och kommunen Kristianstad. svenska medan befolkningen, som till stor del var analfabeter, fortfarande talade danska«, säger Marie Schönhult. Danska som medel för närvaro Eftersom Kristianstad är så starkt präglat av dansktiden, har Regionmuseet valt att använda sig av det danska språket i den del av utställningen som beskriver 1600-talets ofredsår. Där utställningen beskriver Nordens främsta renässanskyrka, Heliga Trefaldighetskyrkan, kan man till exempel läsa: På fast grund. 11 års konstant byggeri resulterede i Kong Christians mageløse kirke med 7 storslåede vælske gavle, 26 himmelstræbende vinduer og 18 stjernevælvinger, båret oppe af 12 slanke søjler. Et sted, hvor man har let ved at prise Gud.»Vi är lite danska, det har vi alltid med oss, säger Marie Schönhult, intendent på Regionmuseet Kristianstad och innehållsansvarig för C400- staden i vattenriket«. Dramatisk stadshistoria Det är minst sagt en dramatisk historia Regionmuseet berättar om Kristianstad - den befästa staden som anlades i sumpmarkerna, eller snarare vattenriket, mellan Helge å och tre sjöar år 1614. Syftet med placeringen var att göra staden ointaglig för den svenske fienden. Den nya staden Kristianstad ersatte den gamla staden Vä, som brändes ner i omgångar av svenska trupper främst med den svenske kung Gustav II Adolf i spetsen. Reaktionerna på de danska texterna har mest varit positiva, även om några svenska besökare kan tycka att det är svårt att förstå danska. Regionmuseet har satsat på att ge utställningen en stark närvarokänsla i gestaltningen, där det danska språket är ett av flera medel. Nu, knappt fyrahundra år efter att Kristianstad och Skåne blev svenskt, är närheten till Danmark ännu påtaglig.»köpenhamn är fortfarande vår huvudstad. Stockholm ligger ju så långt borta«, säger Marie Schönhult. När Skåne blev svenskt, efter freden i Roskilde 1658, tog arbetet med en försvenskning av landskapet snabbt fart. 8 Dansktiden och militären har alltid präglat Kristianstad. Nya utställningen C400-staden i vattenriket berättar mer.»många här i nordöstra Skåne kämpade emot försvenskningen länge. Kyrkans nya språk blev

ØRESUNDSREGIONAL UDVIKLINGSSTRATEGI SNART KLAR Öresundskomiteens nye regionale udviklingsstrategi er snart klar til lancering. Dette vil ske til Øresundstinget d. 28. maj 2010 på Luftkastellet i Malmø. Ved Tinget vil strategiens fire temaområder blive præsenteret og den trykte udgave af ØRUS vil blive delt ud. Samtidig vil strategiens gennemførsel være emnet for en politisk debat. ØRUS omhandler udviklingen i Øresundsregionen frem til 2020. Strategien har således det samme tidsperspektiv, som Europa Kommissionens vision for EU s udvikling, EU2020. Arbejdsprocessen ØRUS har været i høring hos medlemsorganisationerne. Høringsfasen afsluttes d. 3. maj 2010. ØRUS er udarbejdet som et samarbejde mellem Öresundskomiteens sekretariat og medlemsorganisationerne. Analyse- og skrivearbejdet er udført og koordineret mellem sekretariatet og de tre regioner, der alle har haft ansvar for et eller to temaområder i ØRUS. Flere medlemsorganisationer har endvidere bidraget med medarbejdere til skrivearbejdet af ØRUS. Arbejdsprocessen er blevet fulgt af dels en arbejdsgruppe og dels en ledningsgruppe med repræsentanter for medlemsorganisationerne. Öresundskomiteens Forretningsudvalg/Verkställande Utskott og alle Öresundskomiteens politikere har ligeledes fulgt og kommenteret udarbejdelsen af ØRUS. Endelig har et meget stort antal eksterne aktører givet indspil til strategien gennem deltagelse i workshops og de referencegrupper, der er nedsat for hvert af de fire hovedtemaer. I alt har ca. 300 personer bidraget til ØRUS. Hvor langt er øresundsintegrationen nået? hvad siger statistikken? Til Øresundstinget 2010 d. 28. maj udkommer en opdateret og udvidet udgave af TendensØresund. Publikationen vil indeholde statistik og analyser af områder som eksempelvis flytninger over Øresund, den økonomiske udvikling og befolkningsudviklingen i Øresundsregionen. Samtidig vil TendensØresund 2010 indeholde nye analyseområder, som eksempelvis kultur og kultur forbrug, samt tilgængeligheden til, fra og igennem regionen. TendensØresund er resultatet af et samarbejde på tværs af Øresund mellem statistikere og analytikere ved elleve organisationer i Øresundsregionen. Meget af statistikken kommer fra det grænseregionale statistikprojekt Ørestat, men mange andre kilder er også blevet anvendt. Analyserne udkommer i trykt form og vil ligeledes være tilgængelige på hjemmesiden: www.tendensoresund.org/da. TendensØresund udkommer på dansk og svensk d. 28. maj, og efterfølgende også på engelsk og tysk. Lanceringsevents Ud over omtalen ved Øresundstinget vil TendensØresund endvidere blive præsenteret ved tre lanceringsevents i København, Malmø og Stockholm: Malmø: 11. juni, 2010, kl. 10.30-12.00 med efterfølgende mingle, (Lokale følger). København: 15. juni 2010, kl. 14.30-16.00 med efterfølgende mingle, Öresundskomiteens lokaler på Gammel Kongevej 1. Stockholm: 17. juni 2010, kl. 13-14.30 med efterfølgende mingle, Riksdagen (Partimatsalen). Mere information og tilmelding til overstående arrangementer kan ske til Birgitte Steenstrup, på mail: register@oresundskomitten.dk 9

Frukostmöte hos Region Skåne i Kristianstad Hur vill du att Skåne ska se ut år 2020 och vilken roll spelar Öresundsregionen för Skånes utveckling? Så löd frågeställningen när Öresundskomiteen och Region Skåne arrangerade ett gemensamt frukostmöte för ett 50- tal personer på Restaurang Kvarnen i centrala Kristianstad den 10 februari. Därmed avslutades den lilla mötesturnén på den svenska sidan av Sundet. Öresundskomiteen och Region Skåne arrangerade frukostmöte på Restaurang Kvarnen i centrala Kristianstad, en kall vintermorgon i mitten av februari. Jerker Swanstein, regionstyrelsens ordförande och ordförande i Öresundskomiteen, inledde frukostmötet med att hälsa välkommen. Öresundskomiteens direktör Mikael Stamming berättade om arbetet med att ta fram en öresundsregional utvecklingsstrategi, ÖRUS, för ett 50-tal personer i Kristianstad. Monika Yngvesson, direktör Regional utveckling, talade om öresundsintegrationen i Skåne. Ny sekretariatsleder for Interreg IV A i København Sekretariatet i København har en ny sekretariatsleder siden den 15.april. Louise Kjær er uddannet cand.scient.soc i internationale udviklingsstudier og geografi fra Roskilde Universitet. Louise Kjær kommer med en alsidig baggrund fra jobs i både den offentlige sektor, forskningsverdenen og i det private erhvervsliv. Navnlig har hun mange års erfaring med partnerskabs samarbejde, dels fra stillingen som forskningsleder ved den politiske tænketank The Copenhagen Centre, og som projektdirektør for den danske implementeringsenhed for EU Socialfondsprogrammet Equal. Derudover har Louise Kjær i en årrække undervist i tværsektor partnerskab på Cambride University. Hun har fungeret som ekstern EU-rådgiver i Brussels, ligesom hun i en periode har været ansat som udviklingschef i konsulentfirmaet COWI.»Tværnationalt samarbejde i Europa har min store interesse; Ikke mindst Øreseundsregionen rummer et oplagt vækst og innovationspotentiale, som jeg glæder mig til at medvirke til at udvikle, udtaler den nye sekretariatsleder. Og så er fejringen af 10-året for Øresundsbroen i juni-juli jo i øvrigt en festlig anledning til at kaste sig i lag med en række nye skandinaviske samarbejdsprojekter«. 10 Sekretariatsleder Louise Kjær, Interreg IV A

Nytt projekt för Öresund som cykelregion Genom att lära av varandra och utveckla nya metoder tillsammans, ska cyklandet i Öresundsregionen nå nya dimensioner. Interreg-projektet Öresund som cykelregion ska bland annat förbättra kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik men också göra det enklare, säkrare och tryggare att cykla, inte minst för barn och ungdomar. I mars hade projektet, som är ett samarbete mellan Region Skåne, Region Hovedstaden, fyra danska och fyra svenska kommuner, Vägverket Skåne och Högskolan Kristianstad, sin kick off. Förutsättningarna för att utveckla cyklandet i Öresundsregionen är goda, dels är landskapet relativt platt, dels är klimatet relativt milt. Intresset för att cykla är stort på båda sidor av Sundet. Svenskarna har framförallt mycket att lära av danskarnas cykelvanor och medvetenhet om säkerhet. Gemensam skyltning för cyklister i hela Öresundsregionen är ett av önskemålen på projektägarnas lista. På längre sikt hoppas projektet leda till att skapa en identitet kring Öresundsregionen som en cykelregion genom att öka cykelns status som färdmedel. Region Skåne är lead partner för projektet som kommer att pågå till och med den 31 december 2012. De svenska kommuner som deltar är Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad. Från dansk sida deltar Köpenhamn, Roskilde, Helsingör och Köge. Øresundsbro = Øresundsborger Den 19. marts inviterede Norden i Fokus og Öresundskomiteen til debatmøde i anledning af 10 års jubilæet for Øresundsbron og Øresundsregionen. Mødet foregik i Fællessalen på Christiansborg. I debatmødet deltog den svenske historiker og samfundsdebattør Gunnar Wetterberg, der har skabt meget debat med sine artikler om en nordisk forbundsstat, blandt andet i Dagens Nyheter. Han fremlagde sin realistiske utopi og debatterede med Cristina Husmark Pehrsson, minister for Nordisk Samarbejde, Mikael Stamming, direktør for Øresundskomiteen og Halldór Ásgrímsson, generalsekretær for Nordisk Ministerråd. Under overskriften Kommunikationsbro eller brist? deltog Finn Hansen, Chef for Breve Danmark og medlem af Koncernledelsen for Posten Norden, Jacob Hedebrink, Forvaltningschef for Copydan Kabel -TV, Pia Kinhult, Regionråd i Skåne og Sveriges medlem i Grænsehindringsforum og Henrik Dam Kristensen, MF og medlem af Nordisk Råds Medborger og Forbrugerudvalg. 11

Handlingsplan för STRING NYT FRÅN SEKRETARIATEN För knappt ett år sedan träffades STRING:s medlemsorganisationer för att skriva under Lübeckdeklarationen som förespråkar ett ännu tätare samarbete mellan medlemmarna Region Skåne, Region Hovedstaden Region Sjælland, Schleswig Holstein och Hamburg. Deklarationen från förra året handlar om sju avgränsande gemensamma områden för ökat samarbete där bland andra mobilitet, kunskap och arbetsmarknad ingår Nu är det dags att ta deklarationen ytterligare ett steg framåt genom att skapa en konkret handlingsplan. Det kommer att ske när Region Skåne står som värd för STRING Political Forum i Malmö 7-8 juni. Sedan 1999 är STRING ett nätverk för regioner i Sverige, Danmark och Tyskland. STRING står för South-western Baltic Sea Trans Regional Area Implementing New Geography. Øresundsregionen i Almedalen 2010 Söndag 4 juli Öresund 10 år - välkommen på kalas! Måndag 5 juli Öresundsregionen en världsledande forskningsresurs Tisdag 6 juli Två länder och en arbetsmarknad hinder och möjligheter på Nordens största arbetsmarknad Onsdag 7. juli Hur många skolgårdsrappare behövs det för att få fram en Timbuktu? www.oresunddirekt.com i ny udgave Torsdag 8 juli Rätt infrastrukturinvesteringar lyfter tillväxten i hela Sverige Fredag 9 juli Mod och visioner så byggs den hållbara staden Alt foregår i Öresundshuset vid Donners plats, Visby Läs mera: www.almedalen.dk Møder i Forretningsudvalg/verkställande utskott: Forretningsudvalg/verkställande utskott 29. september kl. 14.00 16.00 Öresundskomiteen 29. oktober kl. 10.00 13.00 Hallå där Lars Victor Whitt, portalkoordinator på Øresunddirekt, som lanserade den nya www.oresunddirekt.com i mars. Varför har ni gjort om er hemsida? Vi har haft ett behov av att göra den komplexa informationen mer lättillgänglig där vi ska ge svar på medborgarnas egna frågor men också ge svar på det som de inte vet om att de behöver veta. Vad kommer användarna/brukarna att ha mest nytta av? Arbetsprocessen med att ta fram den nya sidan har gjort oss bättre på att förstå våra användare. Vi måste helt enkelt vara där våra användare befinner sig, som till exempel på Facebook, YouTube och Twitter. Nu kan vi också presentera egen rörlig bild direkt på portalen. Vad är du särskild nöjd med? Strukturen och de visuella instrumenten är det avgörande. Vi har en bra koppling mellan myndighetsinformation och medborgarnas egna erfarenheter där de kan beskriva hur de själva upplever det. Forretningsudvalg/verkställande utskott 6. december kl. 14.00 16.00 Husk der er ansøgningsdeadline i Interreg IVA Öresund- Kattegat-Skagerak-programmet den 1. juni og 1. oktober. Læs mere på www.interreg-oks.eu