Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun
Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Catharina Rydberg-Lilja Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Ulf Johansson Andreas Johansson Uppdragsnr: 103 08 08 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\103\08\1030808\0- mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\mark\fibern 1 2013-09- 06.docx Ulf Johansson Norconsult AB
1.docx 3 (18) Sammanfattning Norconsult AB (Norconsult) har av Falkenbergs kommun fått i uppdrag att utföra en kompletterande miljöteknisk markundersökning på fastigheten Fibern 1, Falkenbergs kommun. Föreliggande undersökning är en del i den Due Diligence utredning som utförs inför ett eventuellt förvärv av fastigheten. Syftet är att undersökningen skall vara en del av beslutsunderlaget. Vid utvärderingen av områdets föroreningsstatus har Naturvårdsverkets framtagna generella riktvärden för Känslig Markanvändning (KM) använts. På fastigheten har man tidigare haft industri i form av en glasfiberfabrik. Vid tidigare undersökningar har mindre förekomst av föroreningar i marken konstaterats. I föreliggande undersökning har provtagning utförts i 21 punkter med hjälp av skruvborrning. Undersökningen har varit utformad för att komplettera tidigare undersökningar och den har i huvudsak varit riktad mot potentiella föroreningskällor. Prover har tagits ut och analyserats avseende polyaromatiska kolväten (PAH), petroleumkolväten, tungmetaller, tennorganiska föreningar (TBT), lättflyktiga organiska kolväten (VOC) och klorfenoler. Området är till stora delar utfyllt med en fyllning som till största delen består av naturliga massor från närområdet. I enstaka prov (4 av 34 analyserade prov) har föroreningar påvisats i halter över KM. Generellt är konstaterade halter låga och föroreningarna har endast påträffats sporadiskt, främst i skikt där jorden innehållit antropogena material. Utifrån dessa sporadiska punkter med föroreningar bedöms en sanering inte vara vare sig samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbar. Vid framtida schakt i området måste dock fyllnadsmassorna hanteras som potentiellt förorenade, d.v.s. provtas och eventuellt transporteras till deponi som förorenad jord. Inom det före detta industriområdet finns 2 järnvägsspår om totalt ca 1 km. Då den träsliper som rälen ligger på är impregnerad skall all sliper tas om hand som farligt avfall. Den ytliga jord som ligger under rälsen kan också misstänkas vara förorenad och bör provtas i samband med att den tas bort. I området finns också 2 skyddsvallar som delvis innehåller förorening. Dessa vallar bör schaktas bort vid en eventuell exploatering. Slutligen har ett mindre område med tjärasfalt identifierats vilket kommer behöva omhändertas vid markarbeten.
1.docx 4 (18) Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte... 5 2 Områdesbeskrivning... 5 3 Markanvändning och riktvärden... 6 3.1 Tidigare markanvändning... 6 3.2 Nuvarande markanvändning... 7 3.3 Planerad markanvändning... 7 3.4 Riktvärden... 7 4 Undersökning... 9 4.1 Tidigare undersökningar... 9 4.2 Utförd undersökning... 9 5 Resultat och utvärdering... 11 5.1 Fältresultat... 11 5.2 Laboratorieresultat... 13 5.3 Identifiering av förorenade områden... 14 6 Slutsats och rekommendationer... 15 7 Litteraturförteckning... 17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Situations- och provtagningsplan Fältprotokoll Sammanställning av analyssvar Karta med föroreningssituation Analysrapporter
1.docx 5 (18) 1 Uppdrag och syfte Norconsult AB (Norconsult) har av Falkenbergs kommun fått i uppdrag att utföra en kompletterande miljöteknisk markundersökning på fastigheten Fibern 1 i Falkenberg. På fastigheten har det tidigare legat en glasfiberfabrik och marken har vid tidigare undersökningar konstaterats vara förorenad i mindre utsträckning. Föreliggande undersökning är en del i den Due Diligence utredning som utförs inför ett eventuellt förvärv av fastigheten. Föreliggande undersökning syftar till att komplettera de undersökningar som tidigare utförts och att utgöra ett underlag för bedömning av eventuella saneringskostnader. Undersökningsresultaten skall även kunna användas vid en eventuell sanering. 2 Områdesbeskrivning Undersökningsområdet ligger i centrala Falkenberg, längsmed Ätrans södra strand, ca 2 000 meter från dess mynning i havet, se Figur 1. Området är 10 ha stort och kan generellt sägas bestå av två delar. I den östra delen finns ett industriområde med asfalterade ytor och byggnader som täcker cirka halva fastigheten. I den västra delen av området finns istället gräsytor och ett mindre skogsområde. Figur 1 Områdets lokalisering markerat med röd ring (kartunderlag Eniro).
1.docx 6 (18) Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) jordartskarta består marken i området av postglaciala sediment och flygsand. Inget berg i dagen finns inom närområdet. De postglaciala sedimenten är underlagrade av morän (SGU, 2013a). Markytan i området är relativt plan och det vatten som inte avleds via dagvattennät bedöms rinna mot Ätran i norr. Med tanke på närheten till havet bedöms både grundvattenströmningen och grundvattennivån styras av havsvattennivån. Ätran håller höga naturvärden och vattendraget är utpekat både som Natura 2000- område enligt art- och habitatdirektivet men också som fiskevatten. Syftet är framförallt att skydda populationen lax (Salmo salar) i ån. Laxen vandrar genom Falkenberg på väg från havet till lekområden högre upp i vattensystemet. Vattendraget är dock belastat av potentiellt förorenade verksamheter uppströms i avrinningsområdet (VISS, 2013). Området försörjs med kommunalt vatten. Det finns inga vattenskyddsområden i direkt anslutning till området (VISS, 2013). Det finns ett antal energibrunnar i villaområdena 500 meter söder om fastigheten men inga dricksvattenbrunnar nära området (SGU, 2013b). 3 Markanvändning och riktvärden 3.1 Tidigare markanvändning I området har fabriksverksamhet bedrivits från det att byggnaden uppfördes 1962. Under större delen av perioden har glasullsisolering tillverkats, men under 90-talet avvecklades tillverkningen av isolering. För en full verksamhetsbeskrivning, se tidigare undersökning utförd av Sweco (2006). I delar av området har även andra potentiellt miljöstörande verksamheter bedrivits. Framförallt handlar det om båtuppställning, vilket har förekommit dels längs med utsidan av fastighetens staket mot Ätran (område 3 i Figur 2) och dels i skogsområdet i den södra delen av fastigheten (ungefär vid område 1 i Figur 2 och även söderut). Mindre områden har även använts som inofficiella deponier. Det finns också muntliga uppgifter om att fyllnadsmaterial med okänt ursprung förekommer i delar av området, exempelvis i de skyddsvallar som finns i den södra delen av fastigheten (område 2 i Figur 2).
1.docx 7 (18) Figur 2 De större delområdena inom fastigheten: 1: Järnvägsspår innanför staket, 2: Skyddsvallar, 3: Järnvägsspår utanför staketet, 4: Parkering i Nordväst 5: Parkering mot Peter Åbergsväg. 3.2 Nuvarande markanvändning I dagsläget används befintliga industrilokaler i första hand som lager och postordercentral. Det tillverkas dock även formgjutna plastdetaljer för fordonsindustrin, denna har process bedömts ha en relativt låg föroreningspåverkan (Sweco, 2006). I den friliggande kontorsbyggnaden för industrikomplexet bedrivs kontors- och lagerverksamhet. Båtuppställning fortgår i områdena mellan Ätran och staketet samt på banvallen söder om det inhägnade området. Även om användningen av giftiga båtbottenfärger reglerats kan viss föroreningstillförsel förväntas. 3.3 Planerad markanvändning Vad området kommer användas till i framtiden vid ett eventuellt köp är ännu inte fastställt. 3.4 Riktvärden Jord Naturvårdsverkets generella riktvärden (2009) anger föroreningshalter i mark där risken för negativa effekter på människor, miljö- och naturresurser normalt är acceptabel. Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för två olika markanvändningar:
1.docx 8 (18) Känslig Markanvändning (KM), där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. För KM kan människor leva permanent i området utan att markföroreningar medför en risk. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. KM gäller generellt för bostadsmark. Mindre Känslig Markanvändning (MKM), där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid MKM. Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas. Tennorganiska föroreningar Tennorganiska föroreningar omfattar en hel grupp av ämnen, men generellt avser man i första hand tributyltenn (TBT). TBT är en mycket giftig förorening som tagits fram i syfta att bekämpa vattenlevande organismer. Den har i stor uträckning använts i båtbottenfärger som sk antifoulingmedel men även som tillsats i plaster m.m. TBT är extremt giftigt för vattenlevande organismer och orsakar omfattande skador även i mycket låga halter. På grund av den utbredda användingen (dock förbjudet sedan 2003) av TBT i båtbottenfärger innehåller stora delar av den svenska kusten halter i farliga nivåer. På land och för människor är dock ämnet inte alls lika farligt. TBT har en relativt lång nedbrytningstid och dess nedbrytningsprodukter är nästintill lika giftiga som TBT. TBT förekommer inte naturligt. En av de föroreningar som påträffats vid tidigare undersökningar och som även undersökts i föreliggande utredning är tennorganiska föreningar (TBT), se faktaruta till höger. TBT är en förorening som är extremt toxisk i vatten men inte lika farlig i jord. Det finns inga svenska riktvärden för vare sig mark eller sediment. Istället har utländska riktvärden applicerats. Vid den undersökning som utfördes av WSP (2009) användes holländska riktvärden. För dessa riktvärden finns ett target value och ett intervention value. Lite förenklat kan man säga att target value anses motsvara opåverkad jord och intervention value är den nivå där åtgärder anses vara nödvändiga. Detta är inte riktigt jämförbart med det svenska systemet med generella riktvärden. I föreliggande undersökning har i jämförande syfte halterna utvärderats mot finska riktvärden (Stadsrådet, 2007). Dels är dessa riktvärden framtagna för liknande förutsättningar (skandinaviska förhållande) och dels har man en motsvarande beräkningsmodell med KM och MKM. Då framtida markanvändning inte är klarlagd jämförs analyserade halter i jord med Naturvårdsverkets generella riktvärden för både KM och MKM. Vatten För grundvatten finns inga applicerbara jämförvärden. Istället jämförs uppmätta halter med olika riktvärden beroende på förorening. För metaller används SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Det finns fem klasser, där klass 1 innebär ingen påverkan och klass 5 mycket stark påverkan (SGU, 2013c).
1.docx 9 (18) 4 Undersökning 4.1 Tidigare undersökningar Undersökningar har tidigare utförts av Sweco (2006) och WSP (2009). Sweco utförde framförallt provtagning på asfaltsytan söder om fabriksbyggnaden och i området mellan byggnaden och Ätran. Sweco utförde även en omfattande sammanställning av den verksamhet som tidigare bedrivits. Sweco påträffade inga föroreningar vid sin undersökning av fastigheten. Även WSP utförde i första hand sin undersökning i områden söder och väster om fabriksbyggnaden. Deras provpunkter var dock fördelade över en större yta och täckte även in skogs- och parkområdena i söder. Till skillnad från Sweco påträffade WSP även föroreningar i tre av sina provpunkter. I en provpunkt påvisades halter över MKM och i två provpunkter halter över KM. WSP påträffade även förhöjda halter av tennorganiska föreningar i ett antal provpunkter. Resultaten från de två undersökningarna redovisas i Bilaga 4. Både Sweco och WSP utförde även undersökningar på angränsande fastigheter i väst och norr. På flera av dessa fastigheter påträffades betydligt högre halter än vad som konstaterats på Fibern 1. 4.2 Utförd undersökning Fältundersökningen utfördes av Norconsult med Norconsult Fältgeoteknik AB som borrentreprenör 2013-04-18 och 2013-04-23. Undersökningen omfattade: Störd jordprovtagning med skruvborr i 21 provpunkter ned till mellan 1 och 4 meters djup. Provpunkter och analyser redovisas i Tabell 1, provtagningsplan i Bilaga 1. I 6 provpunkter har asfaltsprovtagning utförts. Samlingsprov togs ut från varje jordlager alternativt varje halvmeter vid lager med minst 1 m mäktighet. I vissa provpunkter har även tunnare skikt tagits ut för att kunna ge en mer detaljerad avgränsning. Bedömning av jordart, lukt och eventuella avvikelser protokollfördes, se Bilaga 2. Jordproverna förpackades i lufttäta plastpåsar samt glasburkar avsedda för analysändamål. Halten flyktiga organiska föreningar (VOC) i jordens porluft analyserades med PID-instrument (fotojonisationsdetektor).
1.docx 10 (18) I provpunkt NC20 installerades ett grundvattenrör av typen PEH-rör, 63 mm diameter totalt 4 meter med 1 meters filter. Vattnet i grundvattenrör omsattes före provtagning till laboratorieanalys. Provpunkternas lägen mättes in i plan (koordinatsystem Sweref 99 12.00) och höjd (höjdsystem RH2000). Samtliga laboratorieanalyser utfördes av ackrediterat laboratorium, Eurofins Environment Sweden AB, analysrapporterna redovisas i Bilaga 5. Tabell 1 Tabell över utförda provpunkter och analyser. Provp Område Djup Analys NC1 Skyddsvallar 4 Metaller (2), PAH (2), Petroleum, TBT (2) NC2 Skyddsvallar 4 Metaller (2), PAH (3), Petroleum, TBT (3) NC3 Skyddsvallar 4 Metaller, TBT NC4 Skyddsvallar 4 Metaller, PAH, Petroleum, TBT NC5 Fyllnadsområde 1 Metaller, PAH NC6 Järnvägsspår i området 2 Metaller (2), PAH (2), Petroleum, TBT NC7 Järnvägsspår i området 2 Metaller, PAH, TBT NC8 Järnvägsspår N om staket 1 Metaller, PAH, TBT NC9 Järnvägsspår N om staket 1 Metaller, PAH, TBT NC10 Järnvägsspår N om staket 1 Metaller, PAH, TBT NC11 Vid källare med f.d. transformatorer 1 NC12 Vid källare med f.d. transformatorer 1 Metaller, PAH, Petroleum NC13 Vid f.d. kemikaliebassäng 3 PAH, TBT, Klorfenol (2), VOC (2) NC14 Mot Peter Åbergsv. 2 Metaller, PAH, Petroleum NC15 Mot Peter Åbergsv. 2 Metaller, PAH, Petroleum NC16 Nordväst om fabrik 2 Metaller, PAH, Petroleum NC17 Under byggnad 3 Metaller (3), PAH (3), Petroleum (3), TBT (2) NC18 Under byggnad 3 Metaller, PAH, Petroleum NC19 Under byggnad 3 Metaller, PAH, Petroleum, Klorfenol (2), VOC (2) NC20 Nordväst om fabrik 4 Metaller, PAH, Petroleum NC21 Båtuppställningsplats 1 Metaller, TBT
1.docx 11 (18) 5 Resultat och utvärdering 5.1 Fältresultat Jordartsföljden i området var enhetlig inom hela undersökningsområdet. Generellt fanns det från markytan ett lager med fyllnadsjord. Utfyllnadsjorden bestod i första hand av vad som bedömdes vara naturligt, omgrävt material i form av sand och grus, se Figur 3. Tjockleken på fyllnadslagret varierade från några decimeter i de låglänta områdena till som mest 2-3 meter under fastigheten. Här har jord troligen grävts ut för att bygga källare under delar av fabriksbyggnaden. Endast i enstaka punkter innehöll fyllningen antropogena material. Kring järnvägsspåren var fyllningen generellt sett något grövre än inom resterande delar av fastigheten. Figur 3 Exempel på för området typiska utfyllnadsmassor. Fyllnadsmaterialen var underlagrade av jordar med motsvarande kornstorlekar men vilka bedömdes vara naturliga på grund av varvig karaktär och avsaknad av tecken på omgrävning, se exempel i Figur 4. I vissa provpunkter noterades även vad som bedömdes vara en gammal sjöbotten vilket är ett säkert tecken på att de underlagrande massorna är naturliga.
1.docx 12 (18) Figur 4 Exempel på naturlig jord med tydlig skiktning mellan sand och silt. En tydlig avvikelse från den generella jordartsföljden sågs i princip bara vid provpunkterna i skyddsvallarna. Två stycken skyddsvallar finns inom området, en större och en lite mindre vall. Den större vallen (provpunkt NC1 och NC2) är drygt 3 meter hög och cirka 40 meter lång, se Figur 5. Den mindre vallen (provpunkt NC3 och NC4) är någon meter lägre och cirka hälften så lång. Fyllningen i vallarna skiljde sig från resten av området på så sätt att materialet var varierat och hade ett högre innehåll av finmaterial som lera och silt. Detta var särskilt tydligt i den större vallen. Figur 5 Borrning på den högre av de två vallarna.
1.docx 13 (18) Provpunkternas lägen mättes in i samband med provtagningen. Markytan låg i allmänhet cirka 2 meter över havet, frånsett vid skyddsvallarna. Grundvattenytan kunde bara observeras i två provpunkter. Vid båda provpunkterna låg grundvattenytan i ungefärlig nivå med havsytan. 5.2 Laboratorieresultat Laboratorieresultaten från utförd undersökning visar på en sporadisk förekomst av föroreningar inom området. I de flesta analyserade prov är halterna under riktvärdet för KM. Totalt har förorening över riktvärden för KM påvisats i fyra provpunkter. I två av dessa överstiger halterna även riktvärden för MKM. Analysresultaten har sammanstälts och redovisas tillsammans med aktuella riktvärden i Bilaga 3. I punkten NC6, vid järnvägsspåret inne i fastigheten har oljeföroreningar och PAH:er påträffats i halter över MKM. Föroreningarna fanns en halvmeter under markytan i ett 1 dm tjockt, svart skikt som bedömdes vara uteslutande antropogena material. Högre upp i profilen understeg halterna riktvärdet för KM. I provpunkt NC2, i den större skyddsvallen, har mycket höga halter av bly påvisats (cirka 15 gånger riktvärdet). I övriga prov från skyddsvallen är halterna under riktvärdet för KM. Halter över KM har även påträffats i provpunkt NC12, som ligger vid läge för Hall 1:s källare och tidigare transformatorer. I denna punkt överstiger halterna av zink och koppar riktvärdet, zink med mindre än 2 gånger och halten koppar är precis över riktvärdet. I provpunkten NC17, under byggnadens sydvästra del, har halter av PAH cirka 3 gånger KM påträffats 2 meter under fabriksgolvet. Föroreningen fanns i ett fyllnadsskikt med svarta inslag. I material ovan och under detta skikt har halten av PAH varit under riktvärden för KM. Halter av TBT över det finska riktvärdet för KM har inte påträffats i någon punkt men det kan konstateras att förhöjda halter av TBT har påträffats i ett antal punkter. Halterna är låga, knappt en 50-del av riktvärdet, men de visar på att TBT har spritts i området. För tennorganiska föreningar går det att få en uppfattning om åldern på föroreningen utifrån förhållandet mellan huvudprodukten TBT och dess nedbrytningsprodukter monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT). Om kvoten av TBT/ (DBT+MBT) är större än 1,5 indikerar det en låg nedbrytning och alltså en relativt ny föroreningspåverkan medan värden under 1,0 indikerar en långt gången nedbrytning och en äldre förorening (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2011).
1.docx 14 (18) Inom aktuellt område är kvoten mellan 1,0 och 1,5 vid spåret utanför området men under 1,0 i skyddsvallarna. Slutsatsen är att de tennorganiska föreningarna i skyddsvallen är äldre samt att föroreningstillförseln vid spåren verkar ha avtagit. Halterna av alla analyserade ämnen i grundvattnet var låga till mycket låga. Fem stycken asfaltsprover har analyserats med avseende på PAH-innehåll. I ett av dessa prov har halter av PAH i nivåer motsvarande tjärasfalt påvisats. Detta prov togs ut i provpunkt As5 vid innergården mellan fabriksdelarna. 5.3 Identifiering av förorenade områden Det finns inom industriområdet 2 st. skyddsvallar. Baserat på iakttagelser under fältarbete och laboratorieresultat är fyllnadsmassorna i de två skyddsvallarna av en helt annan karaktär än den generella fyllningen i området. Även om höga halter bara uppmätts i ett av de uttagna proven har massorna en sådan förekomst av antropogena material (isolering m.m.) och omblandade jordarter att denna fyllning inte bedöms ha samma ursprung som den övriga fyllningen i området. De två vallarna bör kontrolleras med avseende på föroreningsstatus och avlägsnas i samband med en exploatering, särskilt om området skall användas för bostäder. Utifrån undersökningsresultaten från både föreliggande och tidigare utförda undersökningar bedöms det förutom ovan nämnda installationer inte finnas några tydliga sammanhängande, förorenade områden. Fyllnadsmaterialen inom området består i allmänhet av massor som bedöms vara naturliga massor från närområdet vilka blandats om vid schaktarbeten. Generellt sett är föroreningshalterna i detta material låga. I vissa punkter finns massor med avvikande karaktär och här har halter över riktvärdena påvisats i enstaka prov. Det rör sig dock om mycket begränsade skikt där rena prov i allmänhet tagits ut på andra nivåer i samma provpunkt. En sådan föroreningsbild är inte särskilt förvånande för ett område av denna karaktär. Det är en äldre industrifastighet i en normalstor svensk stad där det blivande industriområdet jämnades av och fylldes ut innan miljölagstiftning fanns. Att det i enstaka punkter påträffas föroreningar är därmed helt normalt. Däremot bedöms det vara ekonomiskt orimligt att försöka identifiera och avlägsna alla mindre föroreningar på fastigheten.
1.docx 15 (18) Detta förhållande exemplifieras av att det kring provpunkt NC13 har borrats 3 provpunkter inom en 20 m radie, där en har en nivå med halter över MKM men de övriga är under KM. För att åtgärda föroreningarna skulle all jord behöva grävas upp, ett arbete som skulle innebära mycket stora kostnader och en stor miljöpåverkan i form av transporter och utsläpp för något som bedöms vara en mycket liten föroreningsförekomst. Inom det före detta industriområdet finns också 2 st. järnvägsspår om totalt ca 1 km längd. Även om undersökningarna som är utförda inte visat på en föroreningspåverkan från spåren så kan detta förväntas. De träsliprar som rälen vilar på är impregnerade, antingen med kreosot (PAH) eller koppar, krom, arsenik (CCAmedel). Detta medför att all sliper skall betraktas som farligt avfall och hanteras därefter. Slipers skall tas upp och skickas till godkänd förbränningsanläggning. Rälen omhändertas och bedöms ha ett betydande skrotvärde. Vid banvallar är normalt ytjorden delvis är förorenad av t.ex. spill från tågtrafik och avrinning av impregneringsvätska m.m. Ytjorden kontrolleras i samband med rivning av spår och förorenad jord grävs upp och transporteras till lämplig deponi. 6 Slutsats och rekommendationer Norconsult rekommenderar att saneringsåtgärder vidtas för de potentiellt förorenade och förorenade objekt som identifierats på fastigheten, befintliga järnvägsspår samt skyddsvallar. Vidare rekommenderas att ett mindre identifierat område med tjärasfalt saneras från asfalt. Norconsult har genomfört en kostnads- och osäkerhetsanalys för dessa saneringsåtgärder vilket presenteras i ett separat PM (Norconsult, 2013). Utförd undersökning är huvudsakligen utförd som en stickprovtagning. Detta innebär att det finns en viss risk för att förorening förekommer som av någon anledning missats i utförda undersökningar. Baserat på resultaten från denna och tidigare undersökningar bedöms dock erhållna resultat, frånsett ovan nämnda saneringsområden, vara representativa för det huvudsakliga utfyllnadsområdet på Fibern 1.
1.docx 16 (18) Sammanfattningsvis finns det i området en utfyllnad som till största del består av naturliga schaktmassor med mindre inslag av antropogena, delvis förorenade material. Om jordprov hade tagit ut som samlingsprov (med sammanslagning av delprov) över en större volym är det högst sannolikt att föroreningshalterna understigit Naturvårdsverkets riktvärden. Därför anser Norconsult att det inte finns ett generellt saneringsbehov för Fibern 1. Den fyllning som påträffats bedöms till största delen bestå av naturliga massor från närområdet. Generellt är halterna låga och förorening har endast påträffats sporadiskt. Denna föroreningsbild kan förväntas vid undersökningar i stora delar av våra städer och att utifrån dessa enstaka mindre föroreningar rekommendera en sanering är inte vare sig miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart. Situationen förändras dock något vid eventuell schakt i massorna. När massor schaktats upp blir de ett avfall, oavsett föroreningsgrad, och måste hanteras i enlighet med den avfallskod som de motsvarar. Vid framtida schakt måste alltså massorna hanteras som potentiellt förorenade och provtas samt eventuellt transporteras till deponi som förorenad jord. Detta gäller även om massorna inte bedöms utgöra någon väsentlig risk när de ligger kvar i marken. För att ytterligare säkerställa att de föroreningar som påträffats inte utgör en hälsoeller miljörisk kan en fördjupad riskbedömning med framtagande av platsspecifika riktvärden utföras i samband med en exploatering för t.ex. bostäder. Norconsult AB Miljö och säkerhet Andreas Johansson Andreas.Johansson3@norconsult.com Ulf Johansson Ulf.Johansson@norconsult.com
1.docx 17 (18) 7 Litteraturförteckning Länsstyrelsen Västra Götaland. (2011). TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010 - En studie i belastning och trender (rapport 2011:30). Vänersborg: Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark (Rapport 5976). Stockholm: Naturvårdsveket. Norconsult. (2013). Fibern 1, Falkenberg - Due Diligence undersökning PM - Kostnadsbedömning med osäkerhetsanalys (Uppdragsnr 102 08 08). Falkenberg: Fastighetskontoret. SGU. (2013a). Jordartskartan (1:50 000, Falkenberg). Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning. SGU. (2013b). Brunnsarkivet. Uppsala: Sveriges geologiska undersökning. SGU. (2013c). Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU-rapport 2013:01). Uppsala: Sveriges geologiska undersökning. Stadsrådet. (2007). Statsrådets förordning om bedömning av markens föroreningsgrad och saneringsbehovet. Helsingfors: Finska stadsrådet. Sweco. (2006). Fagerdala Industri AB - Översiktlig Miljöteknisk markundersökning (Uppdrag 1310963). Falkenberg: Fagerdala industri AB. VISS. (den 4 Oktober 2013). Ätran. Göteborg: Vattenmyndigheten. WSP. (2009). Miljöteknisk markundersökning Staden vid ån - Fastigheterna Fibern 1, Tegeltaket 1 M.FL., Falkenberg. Falkenberg: Stadsbyggnadskontoret.
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se