RAPPORT Undersökning av befolkningens postoch kassavanor 00 Kommunikationsmyndigheten PTS: Investigo: Ann-Christin Sundberg Andreas Köhn Datum: 00-0-1 Stockholm Investigo AB Junfugatan, tr 4 44 STOCKHOLM Tel: +4 4 0 www.investigo.se februari 00
Innehåll FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN... 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 1 MÅLGRUPP... 1 URVALSMETOD OCH URVALSSTORLEK... 1 DATAINSAMLING... 1 BORTFALLSREDOVISNING OCH SVARSFREKVENS... VIKTNING AV RESULTATEN... Resultatens tillförlitlighet... JÄMFÖRBARHET MELLAN 00 OCH 00... BEFOLKNINGENS VANOR AVSEENDE KONTANTUTTAG OCH BETALNINGAR... HUR OFTA GÅR MAN TILL POSTEN FÖR ATT BETALA RÄKNINGAR OCH TA UT PENGAR?... HUR OFTA GÅR MAN TILL POSTOMBUD?... PÅ VILKET SÄTT BETALAR MAN VANLIGEN SINA RÄKNINGAR?... PÅ VILKET SÄTT TAR MAN VANLIGEN UT KONTANTER?... SERVICE OCH TILLGÄNGLIGHET HOS SVENSK KASSASERVICE... BEDÖMNING AV TIDEN ATT TA SIG TILL SVENSK KASSASERVICE... SVENSK KASSASERVICE ÖPPETTIDER... KÖTIDERNA HOS SVENSK KASSASERVICE... BEDÖMNING AV PERSONALENS SERVICE... 1 SERVICE OCH TILLGÄNGLIGHET HOS POSTOMBUDEN... 1 TIDEN ATT TA SIG TILL POSTOMBUD... 1 POSTOMBUDENS ÖPPETTIDER... 14 KÖTIDER HOS POSTOMBUDEN... 1 BEDÖMNING AV PERSONALENS SERVICE... 1 UTBUDET AV BREV OCH PAKETTJÄNSTER HOS POSTOMBUD... 1 PRISVÄRDHET ATT SKICKA BREV ELLER PAKET... 1 POSTUTDELNINGEN... 1 HUR FÅR MAN SIN POST?... 1 AVSTÅNDET TILL SIN BREV-/ POSTLÅDA... 0 NÖJDHETEN MED POSTUTDELNINGEN DÄR MAN BOR... 1 BEROENDET AV POSTLEVERANS FEM DAGAR I VECKAN... Bilagor på CD Frågeformulär Viktmatris Diagramrapport i Power Point presentation (CD-skiva)
Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Posten AB tillhandahåller sedan 00 kassatjänsterna och brevtjänsterna i skilda servicenätverk. Kassatjänsterna erbjuds via Svensk Kassaservice och brevtjänsterna via så kallade företagscenter respektive genom brev- och paketombud, till exempel i mataffärer eller bensinstationer. Till detta kommer lantbrevbärarna som svarar för både post- och kassaservice till drygt 00 000 hushåll. Under andra halvåret 00 kommer Svensk Kassaservice att avvecklas enligt beslut av riksdagen. Inom ramen för sin tillsynsverksamhet genomför Kommunikationsmyndigheten PTS en årlig undersökning av befolkningens post- och kassavanor. Denna undersökning har genomförts årligen sedan 1. Under januari 00 har Investigo fått förtroendet att genomföra den årliga undersökningen vars syfte är att beskriva den svenska befolkningens inställning till kvaliteten i Postens service samt kartlägga befolkningens betalningsvanor och kontantförsörjning. Ansvarig på Investigo har varit Andreas Köhn. På PTS har Ann-Christin Sundberg varit huvudansvarig för projektgruppen. Målgrupp Undersökningens målgrupp är den svenska befolkningen som vid fältperioden start har fyllt 1 år. Urvalsmetod och urvalsstorlek Ett obundet slumpmässigt urval av hushåll med fast telefonabonnemang har dragits, där den person i hushållet som står på tur att fylla år och är fyllda 1 år har intervjuats. Antal personer som har intervjuats uppgår till 1 0. Datainsamling Telefonintervjuerna genomfördes av Norstat AB i Linköping under perioden 00-01-0 till 00-01-1 1
Bortfallsredovisning och svarsfrekvens Bortfallsredovisning antal Bruttourval: 14 Övertäckning (ej målgruppstillhörig, dubblett, mm) Nettourval: 4 Bortfall (vägran, sjukdom, språk mm): 1 140 Ej anträffbar: 4 Genomförda intervjuer (var av st ej kompletta): 1 1 Kompletta intervjuer 1 0 Svarsfrekvens: 4% Tabell 1: Bortfallsanalys och svarsfrekvens Svarsfrekvensen på 4 % är relativt hög för denna typ av undersökning och har åstadkommits genom att ett begränsat urval av personer har kontaktas vid ett stort antal tillfällen under den drygt tre veckor långa fältperioden. Viktning av resultaten Liksom tidigare års undersökningar har resultaten i denna undersökning viktas med hänsyn till ålder, kön och H-region. Motivet för detta är i första hand att försöka bibehålla jämförbarhet med tidigare års undersökningar. I tabellen nedan framgår att stickprovet avviker något från målpopulationen avseende medelålder, könsfördelning och region. Anledningen är dels att vissa grupper är svårare att nå än andra och dels att en del människor är mindre benägna att delta i undersökningar än andra. T ex är det lättare att nå äldre människor med telefonintervjuer eftersom de är hemma oftare än yngre människor. Det är också ett känt fenomen att män är mindre benägna att delta i undersökningar än kvinnor. Stickprovet Befolkningen +1 år Medelålder 1, år 4, år Män/ Kvinnor 4% / % / Sthlm 1% 1% Gbg % 1 Malmö 4% % Större städer 4 % Tätbygd % % Mellanbygd 1% 1% Glesbygd % % Tabell : Stickprovets fördelning av ålder, kön och H-region i jämförelse med befolkningen Genom att väga stickprovet har vi kompenserat för snedfördelningen avseende ålder, kön och H-region. Den fullständiga viktmatrisen finns i bilaga. Underlaget för viktmatrisen har hämtats från SCB:s tabell över Folkmängden den 1 november efter kommun, ålder och kön år 00.
Resultatens tillförlitlighet Stickprovsundersökningar innebär alltid att resultatet är behäftat med större eller mindre felmarginaler. I den här undersökningen gäller nedanstående felmarginaler (B), baserat på 1 0 respondenter: P (andel svar) B då n = 1 0 % 1, % 1, 0 %,4 0 %, 40 %,0 0 %,0 Tabell : Undersökningens felmarginaler Förklaring: Vidstående värden innebär t.ex. om 0 % i urvalet har svarat att de besöker Posten 1 gång/mån så är den verkliga andelen I populationen 0 ±,4 (1,-,4%). Felmarginalernas storlek är intimt sammankopplade med antalet respondenter. Med 1 0 svar är felmarginalerna små och därmed är resultaten mycket säkra. Jämförbarhet mellan 00 och 00 Resultaten för 00 visar för flera frågor på skillnader och för en del frågor även trendbrott jämfört med tidigare års undersökningar. Trots att 00 års undersökning har genomförts under samma period och viktats på samma sätt som tidigare års undersökningar kvarstår en viktig metodskillnad: I denna undersökning har urvalet och datainsamlingen skett för enbart PTS medan tidigare års undersökningar har ingått i en sk buss. En buss innebär att respondenterna har fått besvara PTS frågor tillsammans med frågor från flera andra undersökningar. Likheter och skillnader i undersökningsmetoderna 00 och 00 framgår av tabellen nedan: Urval och datainsamling Tabell 4: Metod 00 jmf med 00 00 PTS egen undersökning Enbart för PTS 00 PTS ingår i en BUSS PTS är en av flera undersökningar i samma urval Period Januari Januari Intervjutid min? ( > min) Svarsfrekvens 4%? Vägningsmetod Ålder, kön och H-region Ålder, kön och H-region Vikter Se tabell? En viktig konsekvens av metodskillnaderna är att svarstiden för respondenten blir väsentligt längre i en buss än i en vanlig undersökning, vilket ger ett högre bortfall. Det kan i sin tur innebära att undersökningar som ingår i en buss får en
överrepresentation av respondenter som är mer positiva till att delta i undersökningar än befolkningen i allmänhet eller att respondenterna som av någon anledning har mer tid över att svara på undersökningar än andra, t ex pga sjukdom, arbetslöshet eller passiv livsstil, blir överrepresenterade. Det är därmed inte säkert att skillnaderna mellan befolkningen och de som ingår i undersökningen kan kompenseras genom enbart en enkel vägning efter ålder, kön och region. En jämförelse av svarsfrekvenserna och de vikter som har använts 00 respektive 00 skulle ge en bättre grund för bedömningen av i vilken grad resultaten är jämförbara. På grund av metodbytet 00 rekommenderar vi att jämförelser av resultaten från denna undersökning med tidigare år sker med försiktighet.
Befolkningens vanor avseende kontantuttag och betalningar Hur ofta går man till Posten för att betala räkningar och ta ut pengar? De svarande i undersökningen fick uppge hur ofta de går till Posten för att betala räkningar eller ta ut pengar. Frågan avser fast kassaservice, alltså inte den som tillhandahålls av lantbrevbärare. Respondenterna gav spontana svar, dvs. svarsalternativen lästes inte upp för respondenten. 4 Går aldrig till Svensk Kassaservice för att betala och ta ut pengar % 1- gånger per år % 1 gång per kvartal Varannan månad Varje månad/1 gång i månaden % Någon gång var 14:e dag/varannan vecka Någon gång/vecka Flera gånger per vecka 00 Diagram 1: Hur ofta brukar Du gå till Posten för att betala räkningar och ta ut pengar? Frågan avser fast kassaservice, alltså inte den som tillhandahålls av lantbrevbärare. SPONTANT De allra flesta, % av svenska folket, går aldrig till Postombud för att betala räkningar och ta ut pengar i kassan. Endast 14 % går till Postombud minst en gång per år av denna anledning. Resultaten är inte jämförbara med föregående år pga att frågan var annorlunda formulerad. Föregående år avsåg frågan rätteligen Svensk Kassaservice medan den i år på grund av ett förbiseende avsåg Posten. Eftersom Svensk Kassaservice skall avveckla sin verksamhet under 00 är denna fråga emellertid mindre relevant.
Fler äldre personer uppger att de går till Posten för att betala räkningar och ta ut pengar. Av personer över år går 0 % till Posten av denna anledning minst en gång per år jämfört med 1 % av befolkningen som helhet. I de yngre åldersgrupperna uppger betydligt fler att de aldrig går till Posten för att betala räkningar och ta ut pengar. Aldrig 1- gånger per år 1 4 1 gång per kvartal Varannan månad 4 Varje månad/1 gång i månaden 1 1 1 1 0 1 1 1 4 år eller yngre - 4 år - 44 år 4-4 år - 4 år - 4 år år eller äldre Någon gång var 14:e dag/varannan vecka Någon gång/vecka Flera gånger per vecka Diagram 1B: Hur ofta brukar Du gå till Posten för att betala räkningar och ta ut pengar? Frågan avser fast kassaservice, alltså inte den som tillhandahålls av lantbrevbärare. SPONTANT 4
Hur ofta går man till Postombud? Postombuden besöks tämligen regelbundet av den svenska befolkningen. Varannan svensk () över 1 år menar att de besöker Postombud för att hämta/skicka brev/paket eller köpa frimärken minst någon gång varannan månad. 4 Går aldrig till Postombud för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken 1- gånger per år 1 gång per kvartal Varannan månad Varje månad/1 gång i månaden Någon gång var 14:e dag/varannan vecka Någon gång/vecka Flera gånger/vecka % 1 1% 1 14% % % % 14% 1% 1% 1% 1% 14% 1 1% 1 1% 4% % % % % % % % 4% % 4% % 4% % % 00 00 00 00 004 Diagram. Hur ofta brukar Du gå till Postombud för att hämta eller skicka brev och paket, eller köpa frimärken? Frågan avser inte service via lantbrevbärare. SPONTANT Drygt av svenskar (%) går till Postombud minst en gång per år för att hämta eller skicka brev och paket, eller köpa frimärken. De flesta ( %) besöker Postombud 1- gånger år i detta ärende, följt av en gång per månad, vilket 4 % uppger. Personer som är fyllda år och äldre uppger i lägre grad ( %) än befolkningen som helhet ( %) att de går till Postombud i detta ärende minst en gång per år. Jämfört med föregående år har andelen som aldrig besöker Postombud och andelen som besöker Postombud 1- gånger per år minskat till förmån för de som besöker Postombud oftare. Skillnaden är statistiskt säkerställd.
På vilket sätt betalar man vanligen sina räkningar? Betalning av räkningar via dator, internet eller bankens hemsida har stadigt ökat i undersökningen och uppgår till % i årets mätning jämfört med % år 00. I årets undersökning kan vi inte avläsa motsvarande minskning för postala betalningsuppdrag (postgiro, bankgiro, personkonto eller motsvarande). Däremot visar resultatet att fler personer ( %) använder flera olika betalningssätt jämfört med föregående år (1 %). Andelen som inte har några räkningar eller där någon annan betalar räkningarna har minskat från % år 00 till % i årets undersökning. Av dessa är 0 % mellan 1-0 år. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda jämfört med föregående år. 4 Över disk hos Svensk Kassaservice Över disk hos bankkontor/på banken Genom lantbrevbärare Över postgiro, bankgiro, personkonto, sänder in räkningar till banken, balanskonto Via dator/internet/bankens hemsida Via telefon/telefonbank Annan betalar/har inga räkningar Annat sätt % % % % % % % % 4 4% % % 4% % 4% 00 00 00 00 004 Diagram : Hur betalar Du vanligen Dina räkningar? Spontant. Flera alternativ möjliga. Yngre personer betalar i högre grad räkningar via dator, internet eller bankens hemsida medan äldre personer hellre använder postgiro, bankgiro, personkonto eller motsvarande. Av personer år och äldre använder % postgiro, bankgiro, personkonto eller motsvarande jämfört med % av befolkningen som helhet. Att betala via dator, internet eller bankens hemsida är mest populärt i åldergrupperna 0-44 år där nästan 0 % föredrar detta betalningssätt jämfört med % av befolkningen som helhet. Betalning via dator, internet eller bankens hemsida är mindre populärt i glesbygd än i tätorter och större städer.
På vilket sätt tar man vanligen ut kontanter? De tre vanligaste sättet att ta ut kontanter är via bankomat ( %), uttag från konto vid köp i butik (1 %) och uttag över disk på bankkontor/ på banken ( %). Resultaten för dessa tre alternativ är oförändrat jämfört med föregående år. (Skillnaderna ligger inom felmarginalen.) Däremot har andelen som tar ut pengar via Svensk Kassaservice ökat från 1 % föregående år till drygt % för 00. Skillnaden är statistiskt säkerställd jämfört med föregående år. 4 Uttag över disk hos Svensk Kassaservice Uttag över disk på bankkontor/på banken Genom lantbrevbärare Uttag från konto t ex ICA-konto betalkort eller motsvarande/vid köp i butik Check (vid köp i butik) Uttag från bankautomat (Bankomat/Minuten) Får av annan i hushållet/månadspeng Eget företag/kunder Använder ej kontanter Annat sätt % % % % % % % 1% 1% 1% % % % 4% % % % 00 00 00 00 004 Diagram 4: På vilket sätt tar du vanligen ut kontanter? Spontant. Flera alternativ möjliga. Att ta ut pengar via bankomat är mindre vanligt bland äldre och bland dem som bor i glesbygd. Endast % av de som är år och äldre anger att de tar ut pengar via
bankomat jämfört med % av befolkningen som helhet. Av dem som bor i Glesbygd anger % att de tar ut pengar från bankomat. Uttag över disk hos Svensk Kassaservice görs i huvudsak enbart av personer som är år och äldre. Av dem som är år och äldre anger % att de tar ut pengar över disk medan ingen person under år har angett att de tar ut pengar över disk hos Svensk Kassaservice. Uttag via Svensk Kassaservice är även vanligare hos dem som bor i Glesbygd ( %) och i Stockholm ( %) och än i befolkningen som helhet ( %). Att at ut pengar från konto vid köp i butik är vanligast i Glesbygd (0 %) och bland dem som är -44 år (1 %) jämfört med befolkningen som helhet (1 %).
Service och tillgänglighet hos Svensk Kassaservice Respondenterna fick ta ställning till fyra frågor om tillgänglighet och service gällande Svensk Kassaservice. Liksom tidigare år har en stor andel av respondenterna svårt att ta ställning i dessa frågor vilket är helt naturligt med tanke på den relativt låga besöksfrekvensen. Andelen som har svårt att ta ställning har dock ökat i årets mätning jämfört med föregående år. En översikt av åsikterna kring Svensk Kassaservice tillgänglighet och service syns i nedanstående diagram och respektive frågeställning redovisas därefter utförligare: 4 personalens service 4 1 kötider öppettider hos Svensk Kassaservice? 0 1 den tid det tar för dig att komma till S K 14 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Bedömning av tiden att ta sig till Svensk Kassaservice Hälften av dem som tar ställning i frågan anger att de är nöjda med tiden det tar att komma till Svensk Kassaservice. En fjärdedel av dem som tar ställning är missnöjda med tiden det tar. Både andelen nöjda respektive missnöjda har ökat signifikant jämfört med föregående år. De yngre respondenterna 1-4 år och de äldre över år är mer nöjda med den tid det tar att ta sig till Svensk Kassaservice än befolkningen som helhet. 1 4 Vet ej 00 14 00 1 1 % 00 1 1 % 00 4 4 1 4% 004 1 4 1 % Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram : Är Du nöjd eller missnöjd med tillgängligheten och servicen när det gäller den tid det tar för dig att komma till Svensk Kassaservice?
Svensk Kassaservice öppettider Nära hälften av befolkningen kan inte ta ställning till öppettiderna hos Svensk Kassaservice. Hälften av dem som tar ställning anger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda. En femtedel av dem som tar ställning anger att de är ganska missnöjda eller mycket missnöjda. Andelen nöjda har ökat och andelen missnöjda har minskat signifikant jämfört med föregående år. Äldre personer över år är mer nöjda med öppettiderna hos Svensk Kassaservice än befolkningen som helhet. 1 4 Vet ej 00 0 1 4% 00 0 1 1 4 00 4 1 1 4% 00 1 1 % 004 4 1 % Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram : Är Du nöjd eller missnöjd med tillgängligheten och servicen när det gäller öppettider hos Svensk Kassaservice?
Kötiderna hos Svensk Kassaservice Nära hälften av befolkningen (4 %) kan inte ta ställning till om de är nöjda eller missnöjda med kötiderna hos Svensk Kassaservice. Av dem som tar ställning anger % att de är mycket nöjda eller ganska nöjda medan en dryg tiondel är missnöjda. Andelen nöjda har ökat signifikant jämfört med föregående år. Äldre personer över år är mer nöjda med kötiderna hos Svensk Kassaservice än de som är under år och yngre. 1 4 Vet ej 00 4% 00 1 4 4% 00 14 % 00 1 % 004 1 14 % Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram : Är Du nöjd eller missnöjd med tillgängligheten och servicen när det gäller kötider hos Svensk Kassaservice?
Bedömning av personalens service Drygt 4 av respondenter kan inte ta ställning till vad de tycker om personalens service hos Svensk Kassaservice. Detta är helt förklarligt eftersom besöksfrekvensen är relativt låg. Av dem som tar ställning anger nästan tre av fyra att de är mycket nöjda eller ganska nöjda. Knappt en av tio anger att är de ganska missnöjda eller mycket missnöjda. Andelen nöjda har ökat och andelen missnöjda har minskat jämfört med föregående år. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Äldre personer över år är mer nöjda med personalens service hos Svensk Kassaservice än de som är år och yngre 1 4 Vet ej 00 4 1 4% 00 0 % 00 4 1 4% 00 4 4 4 4% 004 4 4% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram : Är Du nöjd eller missnöjd med tillgängligheten och servicen när det gäller personalens service hos Svensk Kassaservice?. 1
Service och tillgänglighet hos Postombuden När det gäller tillgänglighet och service hos Postombuden har målgruppen besvarat fyra separata frågeställningar och de flesta respondenterna har tagit ställning i frågorna. 1 4 Öppettider 4 1 Personalens service 4 1 1 Tid det tar för dig att komma till Postombud 4 1 Kötider 1 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Inledningsvis kan vi konstatera att öppettiderna får bäst betyg och kötiderna sämst. Frågeställningarna redovisas utförligare nedan. Tiden att ta sig till Postombud Närmare av (%) anger att de är nöjda med tiden som det tar att komma till Postombud. Endast % är uttalat missnöjda. Både andelen nöjda och missnöjda har minskat något jämfört med föregående år. Skillnaden är statistiskt säkerställd. 1 4 00 4 1 00 40 41 00 41 1 00 4 1 004 1 4 1 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram : Är Du nöjd eller missnöjd med tillgängligheten och servicen när det gäller den tid det tar för dig att komma till Postombud? 1
Postombudens öppettider Uppenbarligen anses Postombuden ha mycket generösa öppettider. Befolkningen är precis som tidigare mycket nöjda med Postombudens öppettider. % anger att de är nöjda och mer än varannan person är mycket nöjd. Endast % är uttalat missnöjda. Antalet nöjda har ökat och andelen missnöjda har minskat signifikant jämfört med föregående år. Personer under år är mindre nöjda med öppettiderna hos postombud än äldre personer. 1 4 00 4 1 00 4 00 1 4 00 4 004 4 1 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram : Är Du nöjd eller missnöjd med tillgängligheten och servicen när det gäller öppettider hos Postombud? 14
Kötider hos Postombuden Nästan tre av fyra anger att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med kötiderna hos Postombud. En av är uttalat missnöjda. Antalet nöjda har minskat och andelen missnöjda har ökat jämfört med föregående år. Skillnaden är statistiskt säkerställd. 1 4 00 1 00 4 00 4 1 00 4 1 004 40 1 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram : Är Du nöjd eller missnöjd med tillgängligheten och servicen när det gäller kötider hos Postombud? De som är år och äldre, dvs pensionärer, är mer nöjda med kötiderna hos Postombud än yngre personer. 1
Bedömning av personalens service 1 4 00 4 1 1 00 4 4 1 00 40 4 1 4 1 00 4 1 1 004 4 1 4 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram 1: Är Du nöjd eller missnöjd med tillgängligheten och servicen när det gäller personalens service hos Postombud? Drygt åtta av tio svenskar är nöjda med personalens service hos Postombuden. De uttalat missnöjda utgör %. Antalet nöjda har minskat och andelen missnöjda har ökat jämfört med föregående år. Skillnaden är statistiskt säkerställd. De som är år och äldre, dvs pensionärer, är mer nöjda med personalens service hos Postombud än yngre personer. 1
(Från och med 00 utökades undersökningen med ett antal nya frågor som nu följer.) Utbudet av brev och pakettjänster hos Postombud Drygt av respondenter instämmer i att utbudet av brev- och pakettjänster motsvarar deras behov helt och hållet eller i hög grad. Av befolkningen anser en tiondel att utbudet endast motsvarar deras behov i låg grad eller inte alls. Andelen som är nöjda med utbudet har dock ökat jämfört med föregående år. Skillnaden är statistiskt säkerställd. 1 4 00 44 0 00 0 4 00 40 4 Helt och hållet I hög grad I viss grad I låg grad Inte alls Diagram 1: Hur väl motsvarar det utbud av brev- och pakettjänster som finns hos Postombud ditt totala behov av posttjänster? Motsvarar det ditt behov Nedan illustreras skillnaden attityden hos män och kvinnor samt olika åldrar: 1 4 Man 44 0 Kvinna 44 1 4 år eller yngre 0-4 år 40 1-44 år 4 0 4-4 år 4 1-4 år 4-4 år 4 0 1 år eller äldre 0 Helt och hållet I hög grad I viss grad I låg grad Inte alls Diagram 1B: Hur väl motsvarar det utbud av brev- och pakettjänster som finns hos Postombud ditt totala behov av posttjänster? Motsvarar det ditt behov 1
Prisvärdhet att skicka brev eller paket Drygt en tredjedel ( %) av befolkningen tycker att det är ganska eller mycket prisvärt att skicka brev eller paket. Nästan tre av tio personer tycker däremot att det inte är särskilt prisvärt eller inte alls prisvärt. Jämfört med föregående år har både andelen som tycker det är prisvärt respektive inte prisvärt att skicka brev och paket minskat signifikant. 1 4 Vet ej 00 4 1 1 00 4 1 1 % 00 4 4 4 1 % Mycket prisvärt Ganska prisvärt Varken/ eller Inte särskilt prisvärt Inte alls prisvärt Diagram 14: Hur prisvärt anser du att det är att skicka brev eller paket? Är det... De som är år och äldre, dvs pensionärer, anger i högre grad att det inte är prisvärt att skicka brev eller paket jämfört med de som är yngre. Män tycker i högre grad än kvinnor att det är prisvärt att skicka brev eller paket. 1 4 Man 14 Kvinna 1 4 år eller yngre 14 0 1-4 år 44 1-44 år 40 1 4-4 år 1-4 år 1 1-4 år 0 1 1 år eller äldre 1 1 Mycket prisvärt Ganska prisvärt Varken/ eller Inte särskilt prisvärt Inte alls prisvärt Diagram 14B: Hur prisvärt anser du att det är att skicka brev eller paket? Är det... 1
Postutdelningen Hur får man sin post? Två tredjedelar av befolkningen får sin post utdelad i postlåda/ brevlåda. Andelen som får sin post i dörren uppgår till % medan de som får den i en box i fastigheten uppgår till %. Resultaten är oförändrade jämfört med föregående år. (Skillnaderna ligger inom felmarginalen.) En högre andel av dem mellan -4 år får posten i postlåda/ brevlåda ( %) jämfört med befolkningen som helhet ( %). Detsamma gäller för dem som bor i glesbygd och mindre städer. En större andel av dem under år och över 4 år får sin post direkt i dörren jämfört befolkningen som helhet. Detsamma gäller för dem som bor i större städer. Att få sin post i en box i fastigheten är vanligare bland dem mellan -4 år( %) och dem som är -4 år ( %) samt de som bor i Stockholm ( %) jämfört med befolkningen som helhet ( %). 1 4 I postlåda/brevlåda I dörren/ I box i fastigheten/ Annat sätt* I dörren % % % % % % I box i fastigheten, t.ex i entrén Annat sätt % % Diagram 1: Hur delas posten ut till dig? Får du den... 00 00 00 *I 00 års undersökning var svarsalternativen i dörren och box i fastigheten sammanslagna i ett svarsalternativ. Från och med förra året har alternativen delats upp. De andelar i resultaten som går att jämföra med 00 har inte förändrats. 1
Andel (%) Avståndet till sin brev-/ postlåda Andelen som har sin brev-/ postlåda vid tomgränsen i villaområde uppgår till %. Andelen av dem som har brev-/postlåda inom 00 meter utgör 1 %. Endast % har den längre än 00 meter bort. Resultaten är oförändrade jämfört med föregående år. (Skillnaderna ligger inom felmarginalen.) 1 4...vid tomtgräns i villaområde % % %...inom 00 meter 1% 1%...mellan 00-1.000 meter...mer än 1.000 meter bort 4% 4% % 00 00 00 Diagram 1: Hur långt har du till din post-/brevlåda? SPONTANT Bas: 0 ip av dem som angett att de får sin post i post- brevlåda. Skillnaderna är stora beroende på var i Sverige man bor. I Stockholm, Göteborg och större städer har befolkningen generellt sett närmare till sin brevlåda än vad man har i framför allt Mellanbygd och tätbygd. 0 0 0 0 0 4 4 0 40 0 0 0 1 1 14 1 1 0 Stockholm Större Mellanbygd Tätbygd Glesbygd Göteborg Malmö städer Vid tomtgräns i villaområde Har min post-/brevlåda inom 00 meter Mellan 00-1.000 meter Diagram 1B: Hur långt har du till din post-/brevlåda? SPONTANT 0
Nöjdheten med postutdelningen där man bor Av befolkningen uppger 1 % att man är mycket nöjd eller ganska nöjd med hur postutdelningen är ordnad där man bor (dvs med var någonstans man får sin egen post). En majoritet, %, är mycket nöjd med postutdelningen av den egna posten. Endast % uppger att det är ganska missnöjda eller mycket missnöjda med hur postutdelningen är ordnad där man bor. 1 4 00 4 00 1 00 1 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram 1: Är du nöjd eller missnöjd med hur postutdelningen är ordnad där du bor, dvs. med var någonstans du får din egen post? Är du De som är år och äldre, dvs pensionärer, är i högre grad nöjda med hur postutdelningen är ordnad där de bor jämfört med de som är yngre. Kvinnor är mer nöjda än män med hur de får sin egen post. Framförallt är dock personer som inte behöver gå särskilt långt för att hämta sin post betydligt nöjdare än dem som har brevlådan längre bort. 1 4 i postlåda/brevlåda i dörren 0 0 1 i box i fastigheten, t.ex i entrén 1 1 0 Har min post-/brevlåda vid tomtgräns i villaområde 4 0 Har min post-/brevlåda inom 00 meter 4 Har min post-/brevlåda mellan 00-1.000 meter 40 1 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken/ eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Diagram 1B: Är du nöjd eller missnöjd med hur postutdelningen är ordnad där du bor, dvs. med var någonstans du får din egen post? Är du 1
Beroendet av postleverans fem dagar i veckan De som anser sig beroende av postutdelning fem dagar i veckan, dvs de som har angett 4 eller på en gradig skala, uppgår till % medan de som inte anser sig beroende av postleveranser fem dagar i veckan, dvs de som har svarat 1 eller, uppgår till 1 %. Befolkningens beroende av postleveranser fem dagar i veckan har ökat signifikant jämfört med föregående år. 1 4 00 4 0 00 00 4 1 Mycket beroende 4 1 Inte alls beroende Diagram 1 Hur beroende skulle du säga att du är av att få post till dig utdelad fem dagar i veckan? Bortse från leveranser av en eventuell morgontidning. Ange på en skala.1-... Kvinnor och personer mellan 4-4 år uppger i högre utsträckning att de är beroende av postleveranser fem dagar i veckan än befolkningen som helhet. 1 4 Man 1 Kvinna 0 1 Stockholm 4 1 1 Större städer 4 1 Mellanbygd 1 1 1 Tätbygd 4 4 0 Glesbygd 4 1 4 Göteborg 4 1 1 1 Malmö 41 1 Mycket beroende 4 1 Inte alls beroende Diagram 1B: Hur beroende skulle du säga att du är av att få post till dig utdelad fem dagar i veckan? Bortse från leveranser av en eventuell morgontidning. Ange på en skala.1-...