1 (16) Slutrapport/Avstämningsrapport för år 2009 Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående medel från år 2008. Kommun Järfälla kommun Kontaktperson Anette Borg Telefon 08 58029264 E-mail adress anette.borg@jarfalla.se Diarienummer hos Länsstyrelsen 704-05-49099 för start 2006-01-02 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post/webbplats Länsstyrelsen Sociala enheten Box 22067 104 22 STOCKHOLM Hantverkargatan 29 08-785 40 00 (vxl) 08-652 70 34 (exp) 08-785 40 01 (vxl) ins@ab.lst.se (exp) www.ab.lst.se
2 (16) Beskrivning av arbetet: Start, slut, innehåll, ACTION ett IT-baserat stöd för vård och omsorg. ACTION startade i januari 2006 som ett treårigt projekt. I takt med att ytterligare stimulansmedel beviljades utökades och förlängdes projektet. Kommunen har för ACTION-och VINNVÅRD projekten erhållit statliga stimulansmedel från Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Kompetensstegen. År 2009 fattade Socialnämnden beslut om att permanenta ACTION-tjänsten och fr.o.m. 2010-01-01 ta ut en månadsavgift med 290 kr. Ansökan om ACTION-tjänsten sker idag via förenklad biståndsbedömning. ACTION olika delprojekt: ACTION I - år 2005 beviljades medel från Länsstyrelsen för 20 anhörigvårdare. ACTION II år 2006 beviljades medel från Länsstyrelsen för ytterligare 10 anhörigvårdare samt från Socialstyrelsen för 10 ensamboende multisjuka. En ACTION- dator installerades på mötesplatsen i Kallhäll. ACTION III- år 2007 beviljades medel från Socialstyrelsen för ytterligare 20 användare med diagnosen lätt demens. ACTION VI VINNVÅRD- projektet som är en vidareutveckling av ACTION. Det treåriga projektet finansierades via VINNVÅRD och Kompetensstegen. Syftet med projektet var att arbeta med lärande nätverk, ta fram en modell för kunskapsöverföring samt utveckla den tekniska plattformen för att i ACTION- tjänsten möjliggöra flerpartsamtal.
3 (16) Hur många anhöriga har tagit del i insatsen Målgrupp Fördelning av antal abonnemang och målgrupper under åren 2006-2009. Målgrupp 2006 2007 2008 2009 Samtalscentraler 4 st 4 st 4 st 6 st Anhörigvårdare 23 st 27 st 30 st 22 st Ensamboende 2 st 6 st 9 st 18 st multisjuka Lätt Demens 3 familjer Summa 29 st 37 st 46 st 50 st Könsfördelning kvinnor 17 st 21st 27 st 28 st män 8 st 12 st 15 st 16 st 4 familjer Användarnas ålder varierade mellan 64-90 år. Omsorgstagarna hade varierade diagnoser. Vanligast var demenssjukdom och stroke men även personer med diagnosen Parkinsons sjukdom, hjärt/kärlsjukdom, psykiskt funktionshinder och MS fanns representerade bland omsorgstagarna. Bortfall Under projekttiden miste fem anhörigvårdare sin make/maka och fyra blev ensamboende då make/maka flyttade tillsärskilt boende. ACTION har vid dessa tillfällen fungerat som ett bra efterlevandestöd. Två användare avslutade sitt deltagande p.gr. av bristande behov eller intresse. I samband med beslut om att avgiftsbelägga ACTIONtjänsten avslutade 12 användare sitt deltagande. Som skäl angavs införandet av avgift, förändrad livssituation eller att de inte längre ansåg sig ha behov av tjänsten. Resursutnyttjande ACTION-centralen ACTION-centralen har under projekttiden bemannats med två heltidstjänster 1,0 sjukgymnast och 1,0 arbetsterapeut. I samband med VINNVÅRD-projektet anställdes en samtalsledarare för det lärande nätverket motsvarande 0,5 tjänst.
4 (16) Arbetsuppgifter för personalen på ACTION-centralen: Medverka vid rekrytering. Introducera och utbilda nya användare Medverka till att skapa och underhålla de sociala supportnätverken mellan familjerna Kontinuerligt stödja äldre och anhöriga. Kontinuerligt följa upp användarnas behov samt resultat av insatta åtgärder. Sprida information om ACTION- tjänsten till vård- och omsorgspersonal, frivilligorganisationer och beslutsfattare. Introducera ACTION tjänsten och utbilda vård- och omsorgspersonal. Fortbildning ACTION-centralens personal har en 5 poängs högskoleutbildning i Anhörigstöd på Ersta Sköndals Högskola. Via Borås Högskola har personal fått fortbildning och kontinuerlig handledning. En av medarbetarna har blivit ACTION-certifierad. I samband med VINNVÅRD-projektet har personal haft fortlöpande grupphandledning via videolänk. Innehåll i tjänsten ACTION-tjänsten ACTION-tjänsten består av flera delar: Dator med bildtelefon gör det möjligt att se och tala med andra användare samt vård-och omsorgspersonal. Internet- ger en möjlighet att hålla kontakt med omvärlden. Familjerna kan söka information, e- posta, betala räkningar och sköta bankaffärer Samtalscentral utrustad med bildtelefon Lokala servicecenter för äldre. Äldre som bor hemma och inte har tillgång till egen dator kan med hjälp av personal introduceras i användandet av tjänsten. Mötesplatser och dagcentraler fungerar som drop in ställen. Utbildning i hur man använder datorn och ACTION-tjänsten. Utbildningen vänder sig till anhörigvårdaren och den äldre, vilket gör att de får ett gemensamt intresse samt kan hjälpa och stötta varandra. Sociala aktiviteter. Lunchträffar, Internetcafé, jul- och sommarlunch.
5 (16) Utveckling av tjänsten Mål Redovisning hur man uppfyllt målen Utveckling av ACTION-tjänstens sociala innehåll Personalen på ACTION-centralen har vidareutvecklat ACTION- konceptet i Järfälla. Användarna har efterfrågat mer utbildning vilket erbjudits på Internetcaféer 1 ggr/månad. De månatliga caféerna och lunchträffarna har vänt sig till både användare och deras anförvanter eller personliga assistenter. Vid varje aktivitet har 25-30 personer deltagit. Särskilt uppskattat har de gemensamma jul- och sommarluncherna varit. Ett sätt att skapa samhörighet mellan anhöriga, deras anförvanter, personal som använder tjänsten och andra samarbetspartners. Mål enligt ursprunglig projektplan: att öka möjligheten för anhöriga att vårda och bo kvar i det egna hemmet. att öka de positiva effekterna och tillfredsställelsen i anhörigprocessen och därmed bidra till livskvalitet. att öka möjligheterna till sociala kontakter. att öka beredskapen hos anhörigvårdare att vårda. att öka anhörigvårdarens självförtroende och självkänsla i relation till sin egen vårdsituation och förmåga. Uppföljning/utvärdering av ACTION-tjänsten Uppföljning av det individuella stödet med planeringsinstumentet COAT ( Carers Outcome Agreement Tool). Uppföljning av ACTION-tjänsten genom -Utvärderingsinstrumentet PREP (Peparedness, Enrichment, Predictability). -Intervjuer med användarna av ACTIONtjänsten. -Intervjuer med personal som arbetat med ACTION-tjänsten -Loggning och statistik avseende användning av ACTION-tjänsten.(samtal och användande av olika utbildningsprogram) -Bedömning av vad ACTION-tjänsten inneburit avseende ökad kvalitet i det dagliga livet och minskade vård och omsorgskostnader.
6 (16) Uppföljning av anhörigas upplevelser. Hösten 2007 gjordes en utvärdering av ACTIONtjänsten. De första 20 användarna intervjuades via webbkamera om sina upplevelser. Resultatet presenterades i rapporten ACTION- IT-baserat stöd till anhöriga i hemmet. Resultatet visade att ACTION-tjänsten bidragit till: Ett utökat socialt kontaktnät vilket minskat ensamhet och isolering. Att möta andra i samma situation bidrog till en känsla av samhörighet. Många användare inkluderade även ACTIONcentralens personal i sitt nätverk och såg dem som sina vänner. Ökad livskvalitet. Både anhörigvårdare och omsorgstagare sa att livet blivit roligare och mer omväxlande. Anhöriga kände sig sedda och uppskattade och kontakten med andra anhörigvårdare i samma situation bidrog till känslan av ökad livskvalitet. Flera användare menade att de kände sig piggare och gladare. Genom ACTION kunde man göra saker tillsammans vilket stärkte relationen mellan makarna. Ökad kunskap och nya insikt. Information, olika kunskapsprogram, råd, tips och stöd av personal och andra anhöriga bidrog till att anhöriga fick kunskaper och ökade insikter om sin situation. Detta ledde till större trygghet och ökat självförtroende. Ökat självförtroende och större möjlighet att hantera vardagssituationer och att planera framåt. Att genom kunskapsprogrammen ta reda på fakta och att diskutera problem och möjliga lösningar med andra bidrog till ökat självförtroende samt att användarna lärde sig att lita till sin egen förmåga. Ökad trygghet. Möjlighet till kontakt med personal och andra användare ökade känslan av trygghet. Dessutom fanns utbildningsprogrammen tillgängliga dygnets alla timmar. Datorn blev för några användare livlinan i en svår situation. Ökad delaktighet. Flera användare uttryckte
7 (16) tillfredsställelse av att känna delaktighet i ITsamhället. Att de klarat av att hantera datorn stärkte självkänslan. Att hantera e-post ökade kontakterna med barn och barnbarn och via Internet öppnade sig en ny värld. Användandet av webbkamera och videlänk vid t.ex. samtal, föreläsningar, spel som ACTION-pet bidrog till både ökad kontakt, ökad delaktighet och högre livskvalitet. Individuell uppföljning via stödplaner Alla anhörigvårdare erbjöds samtal enligt COATmodellen. Samtalen ledde fram till en stödplan som sedan regelbundet följdes upp. COAT fungerar både som planerings- och uppföljningsinstrument. Genom COAT-samtalen fick ACTION-personalen en god bild av den anhöriges situation och kunde erbjuda individuellt stöd. Dessutom skapade samtalen en god grund för en tillitsfull relation som ingav trygghet inför fortsatta kontakter. För de anhöriga som deltagit har personalen på ACTION-centralen har varit viktiga personer. De har fungerat som lotsar och spindlar i nätet. Personkontinuitet, lättillgänglighet, engagemang och förmåga att bjuda på sig själv är viktiga faktorer för att en ACTION-central ska fungera bra. Utvärdering av livskvalitet och kostnader. 2009 genomförde Högskolan i Borås en bedömning om och hur ACTION-tjänsten påverkat dels användarnas livskvalitet i det dagliga livet dels kommunens vård - och omsorgskostnader. Rapporten beräknas vara klar våren 2010. Vilka problem/ hinder har man haft i arbetet Rekrytering av deltagare Ett problem var svårigheten att få tag i användare. Trots intensiv informationskampanj var det i början trögt att få tag på anhörigvårdare och ensamma multisjuka. Biståndsbedömarna anmälde ett fåtal användare men från vårdcentralerna rekryterades inga användare. I delprojektet Att leva med demens. var det svårt att finna personer som uppfyllde kriterierna sammanboende med en demensdiagnos och MMT-test på 25 poäng. Teknik
8 (16) Ett av hindren när det gällde rekrytering var enligt ACTION-personalen den misstänksamhet mot ITbaserat stöd som de upplevde från vård- och omsorgspersonal. Det fanns en rädsla över att tekniken skulle ta över, att det mänskliga i omsorgen försvinner samt att personal skulle förlora jobb. Personal som lär sig använda ACTION-tjänsten har emellertid varit mycket positiva. De har genom kunskapsprogrammen, spelen och Internet fått ett nytt redskap att använda i sitt arbete. Om den äldre personen inte längre kan ta sig ut i samhället så kan personal via Internet hjälpa till att ta in omvärlden i hemmet eller på boendet. Samverkan Samverkan med landsting, andra kommuner och frivilligorganisationer Samverkan med landstinget Trots personlig information på samtliga vårdcentraler visade de svalt intresse och inga användare rekryterades den vägen. Ett försök till samverkan gjordes med vårdcentralen i Kallhäll. En ACTION-dator installerades och två sjuksköterskor utbildades. Arbetet i samverkansgruppen präglades av nyfikenhet och entusiasm. Tanken var att skapa ett lokalt nätverk mellan vårdcentral, mötesplatsen i Kallhäll, äldreenheten samt användare boende i Kallhäll. Detta hade inneburit ett nytt sätt att arbeta och samverka. Tyvärr fick den planerade samverkan avbrytas i samband med upphandling av vårdcentralen och därmed byte av verksamhetschef. I delprojektet Att leva med demens har däremot kommun och landsting samverkat på ett positivt och givande sätt. Kommunens demenssjuksköterska har i samband med rekrytering, testning och uppföljning samverkat med personal på Minnesmottagningen. Idag kan läkare i samband med demensdiagnos hänvisa äldre och deras anhöriga till ACTION-centralen, vilket gör att de får kontakt och stöd i ett tidigt skede. Enhetschefen för minnesmottagningen ingick i projektets styrgrupp vilket förbättrade möjligheterna till att samverka. En utvärdering av detta delprojekt förväntas bli klar i januari 2010. Samverkan med andra kommuner
9 (16) En annan positiv bieffekt var samverkan med andra kommuner. De kommuner som deltagit i ACTION-och VINNVÅRD-projekten bildade ett nationellt nätverk som träffat två gånger per år. Järfälla, Huddinge kommun och Västerås stad bildade ett eget mellansvenskt nätverk för utveckling och erfarenhetsutbyte. Nätverken har bidragit till givande samverkan över kommungränserna. Järfälla kommun har haft nära samverkan med Västerås, Borås, Huddinge, Varberg, Härnösand och Linköping. Dessa kommuner fortsätter samverkan i olika nätverk kring handledning, mötesplatser, gemensamma föreläsningar m.m. Fortsatt samverkan planeras mellan Järfälla och Västerås för att ut vecka ett behovsstyrt IKT-stöd. Samverkan med frivilligorganisationer Kommunen har samverkat med olika frivilligorganisationer när det gällt information och rekrytering. Personalen har skapat intresse för och motiverat till användandet av IKT teknik samt informerat om kommunens övriga anhörigstöd. Intresset för ACTIONtjänsten har varit stort främst från anhörigföreningen och pensionärsorganisationerna. Teknik Teknik och IKT(informations- och kommunikationsteknologi) för äldre Generellt kan sägas att äldre är öppna att lära sig ny teknik om de ser nyttan med den. Genom att ACTIONtjänsten har utvecklats i samarbete med äldre och deras anhöriga är tekniken användarvänlig. ACTION-datorn är lätt att använda. Den har tydlig struktur och är anpassad till äldre personer. Då äldre är känsliga för tekniska störningar är det även viktigt med snabb och lättillgänglig support. Äldre personer behöver och efterfrågar IKT stöd. Genom ACTION-projektet har äldre fått tillgång till datorer och lärt sig använda Internet, e-post och bildkamera. Många av användarna har uttryckt en tillfredställelse över att få känna sig delaktiga i det moderna IT-samhället. Även personal som lärt sig använda ACTION-tjänsten är positiva och upplever större tillfredsställelse i arbetet. En fungerande teknik ä viktig både för att äldre och
10 (16) personal ska vilja använda dator och bildkamera. Under projekttiden har det varit en del tekniska problem särskilt när det gällt ljud och bild. Dessutom har fler användare efterfrågat möjligheter att installera program som Word och Exell, att använda mobilt bredband samt att kunna installera tjänsten på egen dator. Ett starkt önskemål från personal och användare har varit att få fram en lösning för kommunikation med barn som bor på annan ort. ACTION har på många sätt varit banbrytande och det pågår ett ständigt utvecklingsarbete med tjänsten, men kanske inte i den takt som vore önskvärt och inför år 2010 har leverantören Telia framfört förslag på förändringar gällande teknisk utrustning, support, avtal och priser. Positiva bieffekter Utveckling av ACTION-tjänsten på mötesplatser Då ACTION-tjänsten installerades på Kallhälls mötesplats ökade tillgängligheten för allmänheten. ACTION-datorn har använts på ett flexibelt sätt. På mötesplatsen finns ett särskilt ACTION-rum som äldre, anhöriga och personal kan använda, men datorn kan också rullas ut till gemensamhetsutrymmen så att fler kan ta del av utbildningsprogram och spel. ACTIONdatorn kan kopplas till storbildsskärm för gemensamma aktiviteter som frågesport, information och videoföreläsningar som ordnats av Högskolan i Kalmar. Att spela ACTION-pet och tävla mot andra mötesplatser har varit ett uppskattat nöje. Den dagverksamhet som finns på mötesplatsen har utnyttjat spel och utbildningsprogram. Även hemtjänstens personal har utnyttjat olika kunskapsprogram för att t.ex. läsa mer om olika diagnoser m.m. Under året har tre mötesplatser ( Kallhäll, Barkarby och Tallbohov) fått tillgång till ACTION-tjänsten. Under januari 2010 installeras datorer på Träffpunkt Järfälla en mötesplats för personer med stroke och afasi samt på mötesplatsen på Kastanjen, Ett nybyggt korttidsboendet med tydlig anhörigstödsprofil. Personal på mötesplatserna ingår i det kommunövergripande virtuella nätverket som är del av VINNVÅRD-
11 (16) projektet. Att arbeta med ACTION-tjänsten och internet har bidragit till att utveckla både personalens arbetssätt och verksamhetens innehåll. Strategier för att nå anhöriga/ Information Information finns skriftligt via informationsfoldrar. Muntlig information har skett i samband med träffar på vårdcentraler, minnesmottagning, stroketeam, geriatriken, mötesplatser, hemtjänstgrupper, hos pensionärsföreningar, anhörigförening och i olika anhöriggrupper. Projektet har synliggjorts i media genom artiklar i lokal- och fackpress. Information har även spridits via mun till mun metoden då anhöriga berättat för andra och därmed rekryterat nya användare. Anhöriga har även medverkat i radioprogram. Projektledare och ACTION-centralens personal har deltagit i regionala mötesdagar som anordnats av Nationellt Kompetenscentrum för anhöriga. Beskriv hur varaktighet uppnås Varaktighet och framtid Äldreomsorgen har i mål och budget för år 2010 2011 uttryckt följande målsättning: Inriktningsmål - att tillgången till och användningen av IKT ska öka för enskilda personer och deras närstående inom äldreomsorgens samtliga verksamhetsformer, Effektmål - att antalet hushåll som använder ACTION-tjänsten eller likvärdig tjänst ska öka med 10 % jämfört med 2009. I budget finns utrymme motsvarande 50 ACTIONabonnemang. 2009 fattade Socialnämnden beslut om att permanenta ACTION-tjänsten och i samband med detta även avgiftsbelägga tjänsten. Ansökan sker genom förenklad biståndsbedömning. ACTION-tjänsten ingår idag i beställningen av anhörigstöd till Järfälla Hemstöd och avser två heltidstjänster för bemanning av ACTION-centralen. Dessutom arbetar demenssjuksköterskan delar av sin tjänst som projektledare för Att leva med demens
12 (16) Inför 2010 planeras ett seminarium för fortsatt användning av ACTION tjänsten och annat IKT stöd. Ett seminarium i samverkan med Västerås stad kring temat Behovsstyrt IKT-stöd. Studiebesök Kommunen har under åren tagit emot ett stort antal studiebesök, allt ifrån enskilda personer, frivilligorganisationer, andra kommuner till besök av politiker i kommun och landsting bl.a. Torbjörn Larsson vd Vårdalsstiftelsen samt Maria Larsson äldreomsorgsminister. Intresset från andra länder har avspeglats genom ett antal besök från bl.a. Holland, England men främst från Japan och Korea. VINNVÅRD-arbete i partnerskap för att förbättra vård-och omsorgstjänster till äldre och deras anhörigvårdare via informations-och kommunikationsteknologi Mål Mål Att skapa en modell för kunskapsinhämtning genom att bilda lärande nätverk som arbetar med metoden Community of Practice Utforma en teknisk plattform för att stödja lärande nätverk inom och mellan kommuner Genom webbaserat nätverksarbete ge äldre, anhöriga och personal möjlighet till information, utbildning och handledning. Lärandet har skett via diskussionsforum på Internet, e-post och via bildtelefoni. Via lokala nätverk ge möjlighet till utbildning kring partnerskap och informationsteknik. Redovisning hur man uppfyllt målen Varje deltagande kommun har bildat Ett lokalt lärande nätverk bestående av äldre, anhöriga, frivilliga, personal och politiker.
13 (16) Kommunövergripande nätverk för -projektledare -stöd till personer med demens och deras anhöriga -användning av IT på mötesplatser för äldre -Gemensam handledning för personal på ACTION-centraler Arbetet med lärande nätverk har genererat material som kan användas både som utbildningsmaterial och som diskusssionsunderlag i kommunerna med teman som Äldre och IT, Att arbeta i partnerskap och Äldre med kroniska sjukdomar och erfarna anhörigvårdare som experter på sin egen situation. Diskussionsforum på Internet Föreläsningar och seminarium via videolänk ( Demens, Läkemedel, Vårdhund) Flerpartssamtal via videolänk för äldre, anhöriga och personal. Att arbeta med lärande nätverk har varit ett sätt att involvera brukarna i utvecklingsarbetet. Det framtagna utbildningsmaterialet utgår från brukarnas specifika kunskaper och erfarenheter. Materialet har bearbetats och finns tillgängligt på Internet. Vidare har deltagarna fått tillgång till ett diskussionsforum på Internet. Positiv bieffekt Arbetet med lärande nätverk, ett arbete i partnerskap, har resulterat till både ökade kunskaper och stärkt självkänsla hos deltagarna. Personal har varit mycket positiva till metoden då de fått tillfälle att diskutera med anhörigvårdaren om deras situation och deras upplevelser. Personal har berättat att de lärt sig otroligt mycket samtidigt som de genom samtalen fått egna tankar om vårdandet och bemötande bekräftade. Personal uppger att de fått större förståelse för hur viktigt mötet med anhöriga är och att de fått inblick i hur anhörigvårdare ser på sin vårdsituation. Anhörigvårdarna i sin tur uppgav att de genom nätverket fått insikter om arbetet i det egna hemmet och sin egen situation. De har känt sig stärkta i sitt dagliga vårdande. De har även fått ökad förståelse för personalens situation och regelsystem som personalen
14 (16) har att förhålla sig till i sitt yrke. Genom att använda metoden Community of practice har nya arbetsmetoder och former för samverkan utvecklats som kommunen i framtiden kan ha stor nytta av i sitt utvecklingsarbete. Deltagare har framfört att det är en stor fördela att arbeta i lärande nätverk med äldre, anhöriga, tjänstemän och politiker. Genom att deltagarna har olika roller framkommer fler synsätt och en blandad grupp är viktig för ömsesidigt lärande. Flera deltagare ansåg att det var viktigt att ha med en politiker i gruppen för att kunskapen om anhörigas situation skulle få mer utrymme i politiska sammanhang. En annan lärdom har varit att möten via videkonferens är mer personliga än möten via vanlig telefon och mer effektiva, då mötet ställer krav på disciplin och struktur. Problem i arbetet Inledningsvis uppstod flera tekniska problem. Det tog tid att få videokonferenssystemet Marratech att fungera. Vissa kommuner kunde inte tillåta videokonferens i sina nät varför man fick delta via telefon. Under projektets gång var inte målsättningarna och innehållet i tema helt tydliga. Då projektet för kommunernas del finansierades via Kompetensstegen kom tyngdpunkten på arbete att ligga på de lärande nätverken och framtagande av utbildningsmaterial. Kommunerna hade olika inställning till implementering av det framtagna utbildningsmaterialet. För Järfällas del hade all personal i samband med Kompetensstegen gått en fyrdagarskurs i Relationskompetens utifrån perspektivet omsorgstagare, anhörigvårdare och personal. Kursen Kvalificerad avlösning riktade sig till personal och anhörigvårdare. Där arbetade man med frågor kring olika roller och partnerskap. Implementering av materialet var därför inte aktuellt vid denna tidpunkt. Varaktighet Däremot kommer metoden att arbeta i lärande nätverk tillvaratas tillvara i kommunens utvecklingsarbete och utbildningsmaterialet att erbjudas kommunens utförare
15 (16) av äldreomsorg. Utvecklingen av den tekniska plattformen tog tid och kom i ett sent skede av projektet. När väl de tekniska lösningarna prövades finns stor utvecklingspotential i detta. Användandet av videolänk för konferens, föreläsningar, handledning, diskussions-forum och kommunövergripande nätverk att fortsätta utvecklas som del av ACTION-tjänsten och ingå i ACTIONpersonalens arbetsuppgifter. Uppföljning/Utvärdering Uppföljning/utvärdering av VINNVÅRD-projektet Högskolan i Borås har utvärderat projektet genom fokusgruppsintervjuer med deltagarna i de lokala nätverken samt intervjuer med samtalsledarare och projektledare. Rapporten Blandade lärande nätverk arbete i partnerskap för att förbättra vård och omsorgstjänster till äldre och deras anhörigvårdare via informations och kommunikationsteknologi beräknas vara klar i början av 2010. Bifoga ekonomisk redovisning av hur medlen används bilaga 1 Blanketten skickas till Länsstyrelsen Stockholms län Sofia Urby Box 22067 104 22 Stockholm
16 (16)