Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien
Långline odling 4 8 m Cirka 200 m
Photo; Pia & Karl Norling
En musselodling är en del av ekosystemet
Försök med långlineodling X X X X = test sites
Kalmarsund, 14 månader Biomassan efter drygt ett år var 4 kg m -1 odlingsband eller 16 kg m -1 långlina.
Kalmarsund
Musselodling vid Kumlinge i den östra Åländska skärgården Efter första året på Åland var biomassan av musslor 1 kg/m odlingsrep eller 8 kg/m långlina. Efter drygt två år var biomassan över 2 kg/m odlingsrep eller ca 20 kg/m långlina. Torbjörn Engman vid Seglinge Forell inspekterar sin musselodling, vars syfte är att kompensera för näringsutsläpp från fiskodlingen.
Skörd per hektar havsyta Biomass ton ha -1 14 month -1 400 300 200 100 0 Åland Kalmarsund West Coast
Agro-Aqua kretslopp Musselodling = kretsloppsmotor Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor
Agro-Aqua kretslopp Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor
Agro-Aqua kretslopp 1. Mat 2. Foder 3. Gödning Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor
Musslorna används som del i foder eller som gödning Agro-Aqua kretslopp i Östersjön x Miljöstöd, utsläppshandel Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor
Handel med utsläpp knyter samman ekonomierna Miljöekonomi Marknadsekonomi Musselodling Kustvattenkvalité Handel med utsläpp Ägare av utsläpp
Lysekil först i Sverige med handel med kväveutsläpp 39 ton N 70% kväverening vid Långeviksverket i Lysekil Kväverening (tar bort 28 ton N) 12 ton N Årlig kostnad: 2,1 milj kr
Lysekil först i Sverige med handel med kväveutsläpp Långevik 39 ton N Musselodling för 100% kväverening i Lysekil Musslor 39 ton N Musselodling 3 500 ton Årlig kostnad för Lysekil: 1,4 milj. kr Bonus: 2,7 ton fosfor.
Jordbrukets miljöstöd jämfört med musselodling + = + vårplöjning fånggröda musselodling och skörd Lantbrukare kompenseras med ett arealstöd på ca 1300 kr/ha för vårplöjning och fånggrödor. Kostnaden per kg kväve är ca 100 kr. 100 kr per kg kväve motsvarar att musselodlaren erhåller ca 85 öre/kg musslor. Samtidigt med kvävet avlägsnas ca 0,1 kg fosfor och 4 kg kol.
Våtmark jämfört med musselodling + = + musselodling och skörd Våtmark: kostnaden per kg kväve är 230 kr enligt Havsmiljökommissionen. 230 kr per kg kväve motsvarar att musselodlaren erhåller ca 2 kr/kg musslor. Samtidigt med kvävet avlägsnas ca 0,1 kg fosfor och 4 kg kol.
Fritt val av foder Kokt musselkött Vanligt foder
Kontroll, 10 % musselkött och fritt val
Hönsförsök på SLU
Försökskompostering av musslor
Kompost av musslor och bark Oharpad och harpad havskompost vid Siviks återvinningsstation i Lysekil, september 2007. Varje hög är ca 35 m 3.
Uppskattning av potentialen av musselodling kuststräckan Blekinge Stockholms skärgård Tillgänglig yta för musselodling Skörd musselbiomassa Beräknad odlingsvolym Skörd av kväve Skörd av fosfor 700 hektar 130 ton/hektar och år 90 000 ton/år 700 ton/år 53 ton/år
Beräknad marginalkostnad för skörd av N och P genom musselodling SEK / kg N SEK / kg P Kattegat 0-322 0-3220 Öresund 0-365 0-3650 Southern Baltic 64-336 640-3360 Northern Baltic 134-768 1340-7680 (From Gren et al., submitted manuscript)
Några miljögifter, gränsvärden och innehåll i blåmussla från Västkusten Substans Livsmedel mg/kg TS Foder mg/kg TS Gödsel mg/kg TS Miljöklass mg/kg TS Blåmussla mg/kg TS Bly 10 11,4 100 < 3 1,9 72 Kadmium 6,7 2,3 2 < 2 1,25 87 Nickel - - 50 < 5 1,4 73 PCB(7) - 0,23 0,4 < 0,33 0,016 38 Dioxin 27 x 10-6 1,4 x 10-6 - < 1,33 x 10-6 9,3 x 10-6 * 8 0,83 x 10-6 2 Sum DDT - 0,06 - < 0,013 0,004 8 * äldre data n Utdrag ur rapport till Ekhaga-stiftelsen: Sammanställning av miljögifter i blåmussla.
BALTIC 2020 1. Fortsatt teknisk utprovning och optimering av musselodling i Östersjön 2. Fortsatt beräkning av odlingspotentialen och närsaltseffekten av musselodling i Östersjön 3. Riskvärdering av musslor från Östersjön som foderråvara eller gödning 4. Tillverkning av musselmjöl från Östersjömusslor för försök vid SLU och hos ägg/kycklingproducenter 5. Utveckla och förfina SLU s modellering av det ekonomiska värdet av musselodling i Östersjön 6. Utöva påtryckningar för att handel med utsläpp och kompensationsåtgärder blir ett fungerande verktyg.
Gör Östersjön en tjänst - Ät mera musselägg!
Harvest per hectar sea surface The Baltic (Åland): First year 60 ton mussel biomass after one year. Estimated content: 2.4 ton C, 0.5 ton N and 36 kg P Second year 160 ton mussel biomass after two years. Estimated content: 6.4 ton C, 1.3 ton N and 100 kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 7.5 ha of sea area.
Harvest per hectar sea surface The Baltic (Kalmarsund): 130 ton mussels after one year. Estimated content: 5.1 ton C, 1 ton N and 76 kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 16 ha of sea area.
Harvest per hectar sea surface Swedish west coast: Up to 300 ton mussels in 12 to 18 months. Harvests: 12 ton C, 2.4 3.6 ton N and 180 240 kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 25 ha of sea area.