Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt ett mått på hjärnans tillväxt 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 2
Myeliniseringen kräver bra fetter 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 3
Neurologisk funktionsnedsättning Följd av en skada på hjärnan eller andra delar av det centrala nervsystemet, CNS Bristande funktion i CNS Förlust av funktioner 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 4
Hjärnskada etiologi CP Prenatal - före födelsen Missbildningar Infektioner Cirkulationsstörning Perinatal - från födelsen till 7 dagars ålder Blödning Ischemi Infektioner Postnatal - från 7 dagars till 2 års ålder Infektion Trauma Drunkning 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 5
Cerebral Pares - CP Vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar 2 av 1000 födda i Sverige Rörelsehindret är en del i ett KOMPLEXT tillstånd www.cpup.se www.rbu.se 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 6
CP - motorik Spasticitet Ökad muskelspänning Hastighetsberoende ökat motstånd vid passiva rörelser Livliga senreflexer, klonus Babinskis tecken positivt Dyskinesi (ofrivilliga rörelser) Dystoni (tonusväxlare) Atetos (långt ut, långsamma) Chorea (nära kroppen, snabba) Ataxi (koordination) 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 7
Följd av tidig hjärnskada. Svårt med motoriken Grovmotorik, finmotorik, munmotorik, koordination och balans. Svårt att uppfatta information Perception från syn, hörsel, känsel, proprioception, lukt, smak. Svårt att bearbeta och lagra (minnas) information och intryck även från syn och hörsel Svårt att lära och dra konsekvenser av erfarenheter 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 8
Specifika kognitiva svårigheter Svårt med kommunikation koncentration uppmärksamhet uthållighet överblick /detaljer att planera 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 9
Övriga svårigheter Utvecklingsstörning hos ungefär 30 % 50 % språk-/tal- störning, 25 % epilepsi Ät- och sväljsvårigheter Perceptionssvårigheter CVI - hjärnsynskada Skelning Autism ADHD.. 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 10
Klassificering av funktion vid CP Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Grovmotorik Communication Function Classification System (CFCS) Manual Ability Classification System (MACS) Handfunktion 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 11
Spastisk Cerebral Pares Spastisk CP utgör cirka 80 % av CP-panoramat och karakteriseras av: - ökad muskeltonus - livliga reflexer - ibland klonus - Babinskis tecken positivt Spasticitet beror på skador i nervbanorna någonstans från cortex (storhjärnsbarken) ner till spinal (ryggmärgs) nivå 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 12 BILD 12
Behandlingsalternativ Intratekal Baklofenpump Injektion Botox Tablett Baklofen Fysioterapi Ortoser Stretching mm Selektiv dorsal rhizotomi 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 13 BILD 13
http://www.blf.net/neuropediatrik/vardprogram/cp.pdf Programmet reviderat 2013 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 14
Nationellt kvalitetsregister och uppföljningsprogram vid CP 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 15
Andra problemområden Ät- och sväljproblem Förstoppning Sura uppstötningar Smärta Sömn Epilepsi mm Ätproblemet är ibland ett allt överskuggande problem i familjens vardag och bör tas på största allvar 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 16
Riskbarn för ätproblem Barn med Flerfunktionsnedsättning/svår CP Störd munmotorik Spasticitet Syndrom Hjärtfel Andningsproblem Kräkningar Förstoppning Svåra allergier 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 17
The competent throat* (H Kashima) Under tidig barndom går vi från Slumpmässig till ordnad koordination andning - sväljning Flytande till fast föda Lapande/sugande till tuggande munmotorik * En enhet flera funktioner: andning, sväljning, röst 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 18
Suga andas - svälja Matvägen och andningsvägen korsar i svalget i kampen vinner andningen RISK för aspiration / felsväljning Andningsfrekvensen Aspiration ökar risken för skador på lungorna 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 19
Aspiration sätta i halsen Förekommer hos ca 70% av de som har svårare funktionsnedsättningar Varningstecken: Många pneumonier och slemmighet. Hosta el. tyst aspiration! Slemmobilisera innan måltid och innan sänggående UTRED! Filma. Sväljröntgen mm 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 20
Konsistenstrappan (Efter Gunnel Tunell, logoped) Figuren finns i Handbok i omvårdnad vid svåra flerfunktionsnedsättnin gar, Ölund, Gothia förlag 2012 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 21
Gastroesofagal reflux - GER Figuren finns i Handbok i omvårdnad vid svåra flerfunktionsnedsättnin gar, Ölund, Gothia förlag 2012 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 22
Den onda cirkeln Figuren finns i Handbok i omvårdnad vid svåra flerfunktionsned sättningar, Ölund, Gothia förlag 2012 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 23
OBS på oralmotoriska problem neonatalt! Behandla förstoppning! Behandla gastroesofagal reflux! 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 24
Ät- och näringsteam, habilitering Kompetens som behövs för kartläggning, bedömning och insats Psykologisk, medicinsk, social, pedagogisk kompetens och erfarenhet 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 25
2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 26
Hälsan är hotad hos personer med utvecklingsstörning Vid 30 års ålder har många med utvecklingsstörning riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som hos allmänbefolkningen vid 50 år! Vad kan kommuner och landsting göra för att det ska bli bra? 2014-11-10 ann-kristin.olund@nll.se 27
mat mun - mage