Jordens resurser: Jordens livsmedelssäkerhet. Thomas Rosswall, Professor em., SLU

Relevanta dokument
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

SLU och internationalisering. #slu40

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Höga livsmedelspriser

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Klimat och ekosystem i förändring

Genteknik som tar skruv

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

GMO på världsmarknaden

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Christl Kampa-Ohlsson

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vårt ansvar för jordens framtid

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Vad är ett hållbart jordbruk?

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Hur äter vi hållbart?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

NOT Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Nyfiken på ekologisk mat?

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Konsumenterna och GMO

Ekologisk hållbarhet och klimat

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Översikten i sammandrag

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Human Development Index Globala mål och svenska fotavtryck - Hur gör vi världen bättre? Regeringens samverkansprogram Smarta städer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Köttindustrin och hållbar utveckling

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Nya aktörer på världsmarknaden

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Världens framtida livsmedelsförsörjning problem och

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Policy Brief Nummer 2013:2

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011


SOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk

Vad innebär egentligen hållbar

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Vårt dagliga bröd och gifterna

Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning

Mat, miljö och myterna

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Morotsproduktionen i Sverige

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Transkript:

Jordens resurser: Jordens livsmedelssäkerhet Thomas Rosswall, Professor em., SLU

Palazzo Pubblico, Siena: Allegory of Bad Government and Its Effects on Town and Country (Ambrogio Lorenzetti, ca. 1330-1340.

Var kommer vi att bo?

Hur skall Sverige producera sin mat?

... och den svältande världen?

Disposition Hållbar utveckling Världens livsmedelssituation Klimat och jordbruk Det svenska jordbruket Vi måste välja väg

Från Stockholm till Rio + 20 UN Conference on the Environment (Stockholm 1972) UN Conference on Environment and Development (Rio de Janeiro 1992) UN Millennium Development Goals (FN 2000) UN Summit on Sustainable Development (Johannesburg 2002) UN Conference on Sustainable Development; Rio+20 (juni 2012) 16 maj 2013

Hållbar utveckling är inte ett ekologiskt problem eller ett ekonomiskt problem eller ett socialt problem. Hållbar utveckling kräver en kombination av alla tre. är en målsättning, inte ett mål. Vi bör sträva efter flexibla system med alternativ, eftersom vi inte kan förutsäga framtiden. är ett förhållningssätt, som bör genomsyra hela skolundervisningen. Det är nästa generation som får ta ansvaret för våra felsteg. 16 maj 2013

UN MDG Summit 20-22 September 2010 Det är tydligt att förbättringarna i förhållandena för världens fattiga varit oacceptabelt långsamma och en del svårvunna framgångar eroderas av klimat, mat och ekonomiska kriser" FNs Generalsekreterare Ban Ki-moon i företalet till rapporten om millenniemålen

FN söker nya hålbarhetsmål (SDGs) Griggs et al. Nature 495:305-307 (2013)

FNs millenniemål år 2000 Antalet undernärda ökar medan vi begränsas av: Planetens nio gränser Rockström et al., Nature, 461 472-475 (2009)

Världshungern ökar

Jordbruk och planetens gränser Bennett et al. (in prep.) based on Rockström et al., 2009.

Varför ökar svälten? Befolkningsökning och urbanisering Förändrade konsumtionsmönster Ökande olje- och energipriser Konkurrens om mark för energigrödor och andra ändamål Råvaruspekulationer och prisfluktuationer Förändrat klimat och mer extrema väderleksförhållanden

Global befolkningsökning till 2050 16 maj 2013

Förändrad livsmedelskonsumtion

FAOs livsmedelsprisindex

Fluktuerande livsmedelspriser 16 maj 2013

Global jordbruksmark Foley, J. et al. (2010)

Bidrag till ökning av avkastingen FAO (2006)

Skalproblemet... och geografiska skillnader diffrences Differences Sachs et al. Nature 2010 16 maj 2013 Brasilien Afrika

Modern bioteknik är här för att stanna

GMO bomull och soja i Brasilien Bomull Soja Source: CONAB/CÉLERES Source: CÉLERES August/2010 Assuming herbicide tolerant soybean varieties

Möjlig användning av GM teknologi Nu Tolerans mot bred-spektrum herbicider Resistens mot tuggande insekter 5-10 år Ökad produktivitet och skördar Förbättrat näringsinnehåll (bio-fortification) Resistens mot svamp och virusinfektioner Resistesns mot sugande insekter Bättre lagrings och processegenskaper 10-20 år Tork- och salinitetsresistens Effektivare användning av kväve 20 år Kvävefixering hos nya grödor Annueller blir perenner Effektivare fotosyntes Baserat på Godfray et al. Science 2010

Miljömässiga säkerhetsfrågor Överföring av genetiska modifikationer till andra arter Ökad spridning genom invasionsbenägenhet och resistens mot bekämpningsmedel Effekter på mikroorganismer och andra nontargeted organismer Icke förväntade egenskaper genom genetisk variabilitet Blandad virusinfektion Nya skadegörare och sjukdomar

Konsumentpreferenser

Den nya frågan Frågan handlar inte om allmänhetens förståelse av forskning utan forskarnas förståelse av allmänheten! Peter Sylwan

Many interlinked drivers and risks Många kopplade processer a wicked problem avsilosera problemen! WEF (2011)

Vi är i den antropocena eran

Thornton et al. (2010) ILRI/CCAFS En +4 graders klimatförändring är en möjlighet To 2090, ensemble mean of 14 climate models Length of growing period (%) >20% loss 5-20% loss No change 5-20% gain >20% gain

Nederbördstrender; Sahel WMO (2006)

Minskad nederbörd kommer att påverka jordbrukssektorn i många länder Precipitation change (mm, 2000-2050),CSIRO, A2, AR4

Adaptation mot torka i Ningxia, Kina Regionen anpassar genom: bättre fördelning av vattnet bättre kommunikation av väderleksutsikter utbildning i bevattningsteknologi, Bönderna använder: plastfilmer för att minska avdunstning val av andra grödor bättre terrassering droppbevattning, Efter Gordon Conway, 2010

Växthusgaser från jordbruket

Livsmedel och växthusgaser

Klimat och jordbruk Jordbruk är en del av klimatproblemet men måste också vara en del av lösningen. De fattigaste bönderna kommer att drabbas hårdast Det finns inte en modell som passar alla; småskaligt och storskaligt jordbruk behöver olika lösningar Klimatsmart jordbruk är en central del av global livsmedelssäkerhet och svenskt jordbruk?

Vilken är framtiden för svenskt jordbruk? Gård i Övertorneå

Jordbruk under förändring 8% av arealen klassificeras som odlingsmark: en minskning med nästa 10% sedan 1990 2007 fanns det ca. 72,000 gårdar 24,000 färre än 1990 Under de senaste 10 åren har antalet mjölkbesättningar minskat med nästan 50% och mjölkkor med 25% Mindre än 2% av arbetskraften får sin inkomst från jordbruk, vilket är en minskning från 20% 1950 Livsmedelsindustrin ökar i betydelse och 2007 var ca. 664,000 personer anställda; den fjärde största arbetsgivaren Sverige - det nya matlandet

Svenska jordbruksmarkens fördelning 2010

Åkerareal efter jordbrukens arealstorlek Ej skalenlig x-axel

Antal förvärvsarbetande inom jordbruket 2010

Framtidens utmaningar SLU 2010

Utmaningar med konsumenten i fokus Hållbar utveckling av jordbruksproduktion och livsmedelskedjan Ekonomiska realiteter för jordbruk, livsmedelssektorn och konsumenterna Näringsrik och hälsosam mat Upplevelse av mat; smak, syn, konsistens, etc. Konsumentkrav på livsmedel (ekologisk odling?, GMO?, öppna landskap?, etc.) Klimatsmart mat

Var bor vi? Vad äter vi? Tchad, $1.23 per vecka, Favoritmat är soppa med färskt lammkött; Peter Menzel Hungry Planet. What the World Eat s.

Var bor vi? Vad äter vi? Egypten $60. Favoritmat okra och fårkött.

Var bor vi? Vad äter vi? North Carolina, USA $342. Favoritmat Spagetti, potatis, sesam kyckling.

Var bor vi? Vad äter vi? Tyskland $500. Favoritmat stekt potatis med lök, bacon, sill, stekta nudlar.

Konsumtionsförändringar Bryngelsson et al. 2013

Matförluster i producent- och konsumentled

Varför kasta mat? 17% 5% 17% 61%

Vi har alternativ Bryngelsson et al. (2013)

16 maj 2013 Alice: Kan du berätta vilken väg jag skall ta? Katten: Det beror på vart du vill gå. Alice: Jag vet inte vart jag vill gå. Katten: Då gör det detsamma vilken väg du tar. Lewis Carroll 1865

Vilken väg skall vi välja? Per Olsson, SRC, 2009