INNEHÅLL KVALITETSREDOVISNING 2013

INNEHÅLL KVALITETSREDOVISNING 2013 1. Kvalitetsredovisning... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Kvalitetsredovisningens roll och innehåll... 3 2. Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna... 4 2.1 Nationell påverkan... 4 2.2 Kommunens ansvar, mål och värderingar... 6 2.3 Kontroll och tillsyn... 8 3. Krav på god kvalitet... 11 3.1 Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet... 11 3.2 Öppna jämförelser... 12 3.2.1 Ekonomiskt bistånd... 13 3.2.2 Social barn och ungdomsvård... 16 3.2.3 Missbruks och beroendevården... 19 3.2.4 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning... 20 3.2.5 Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS... 22 3.2.6 Enkätsvar om bostäder med särskild service för vuxna... 23 3.2.7 Stöd till brottsoffer... 24 3.3 Kvalitetsarbete på arbetsmarknads och socialförvaltningen... 26 4. Kommunövergripande målområden... 33 4.1 Tillväxt... 33 4.1.1 Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020... 33 4.2 Attraktiv stad... 35 4.2.1 Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka.... 35 4.3 Utbildning och kunskap... 35 4.3.1 Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara.... 35 4.4 En stad för alla... 35 4.4.1 Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras.... 35 4.4.2 Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre... 38 4.4.3 Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka.... 41 4.4.4 Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld... 43 4.4.5 Karlstads kommun ska bedriva ett synligt/aktivt hbtqarbete... 45 5. Arbetsmarknads och socialförvaltningens verksamhet... 46 5.1 Arbetsmarknadsåtgärder... 47 5.2 Ekonomiskt bistånd... 47 5.3 Boutredning... 48 5.4 Budget och skuldrådgivning... 48 5.5 Barn, ungdom och familjevård... 48 5.6 Stöd till brottsoffer... 52 5.7 Familjerätt... 52 5.8 Familjerådgivning... 53 5.9 Missbruks och beroendevård... 53 5.10 Socialpsykiatri... 55 5.11 Flyktingmottagning... 57 5.12 Tolkservice... 58 5.13 Alkohol, öl och tobak tillstånd och tillsyn... 58 6. Patientsäkerhetsberättelse... 59 7. Utvärdering... 60 8. Fortsatt kvalitetsarbete... 62

2 Korta fakta 2013 Det bor x invånare i kommunen. Arbetsmarknads och socialnämndens årsbudget på 486 mkr utgör 12 procent av kommunens totala budget. 1 november är antalet årsarbetare i förvaltningen 583 (28 procent är män). Kostnad för försörjningsstöd uppgår till 108 mkr.

3 1. Kvalitetsredovisning 1.1 Inledning Arbetsmarknads och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av verksamheten utarbetar förvaltningen årligen en kvalitetsredovisning. Arbetsmarknads och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 2013 är den sjunde i ordningen. Den officiella statistiken publiceras ofta sent på året vilket är orsaken till att uppgifter i vissa fall inte redovisas för 2013. 1.2 Kvalitetsredovisningens roll och innehåll Kvalitetsredovisningen ska, förutom att ge en samlad bild av nämndens verksamhet, ses som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av densamma. Den kan också utgöra ett underlag vid analys av verksamheten samt vara utgångspunkt för ytterligare och fördjupade frågeställningar och diskussioner. Inledningsvis lämnas en redogörelse för mål och värderingar som ligger till grund för verksamheten, samt kontroll och tillsyn som genomförts under året. Därefter beskrivs det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. Arbetet med de mål och åtaganden som anges i den strategiska planen följs upp och redovisas i ett kapitel. En översiktlig beskrivning av det arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde utifrån gällande lagstiftning och kommunens reglemente presenteras liksom utdrag från patientsäkerhetsberättelsen. Ett avsnitt om genomförda utvärderingar samt några av planerna för det framtida arbetet avslutar kvalitetsredovisningen.

4 2. Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna Socialtjänsten är en viktig del av samhällets välfärdssystem. Socialtjänstlagen är en ramlag som kräver tolkning och bygger på att målen bryts ner lokalt. I portalparagrafen, som citeras nedan, anges de övergripande målen och de grundläggande värderingarna för verksamheten. Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Socialtjänstlagen I lagen markeras människornas egen förmåga att ta ansvar för sina liv samt socialtjänstens uppgift att medverka i samhällsplaneringen. Verksamheten ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa samt begränsa den enskildes behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten ska inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas egna resurser. Den enskildes självbestämmande och integritet betonas. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Socialtjänstlagen Som en följd av att Sverige har undertecknat FN:s barnkonvention har barnperspektivet i socialtjänstlagen tillkommit. När åtgärder rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. Barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten. En grundläggande utgångspunkt i socialtjänstlagen är frivillighet. Vård utan samtycke (tvångsvård) regleras i särskild lagstiftning som lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Socialstyrelsen Socialstyrelsen som är en statlig myndighet under Socialdepartementet, har en verksamhet som omfattar socialtjänst, hälso och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer inriktningen på Socialstyrelsens arbete. Det sker genom ett årligt regleringsbrev. Socialstyrelsen arbetar för en god hälsa, vård och omsorg genom att bland annat styra med regler och statsbidrag, utarbeta föreskrifter, allmänna råd och nationella riktlinjer samt genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser. 2.1 Nationell påverkan Myndigheten för vårdanalys ska stärka patienternas och medborgarnas ställning Från och med 2011 har Sverige en ny myndighet som ska granska såväl offentligt som privat finansierad hälso och sjukvård, inklusive tandvård samt vissa områden inom socialtjänsten. Det gäller områden som ligger i gränssnittet mellan vård och omsorg, till exempel missbruksområdet eller kommunens vård och omsorg av äldre. Ett mål för Myndigheten för vårdanalys är att stärka patienternas och medborgarnas ställning och inflytande. Under de senaste två åren har myndigheten bland annat publicerat rapporter om statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning, satsningen på Nationella kvalitetsregister och utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa.

5 Samlad strategi för alkohol, narkotika, dopnings och tobakspolitiken Den samlade strategin för alkohol narkotika, dopnings och tobakspolitiken (ANDT) för perioden 20112015 syftar till att underlätta statens styrning av stödet på området. Till den kopplas årliga åtgärdsprogram. Exempelvis initieras en utökad satsning för att minska nyrekryteringen till cannabismissbruk och en särskild satsning inom missbruks och beroendevården för ett mer familjeinriktat arbetssätt. I det ligger bland annat att föräldraskap och barns behov behöver uppmärksammas mer systematiskt i missbruksvården Strategi för funktionshinderspolitiken Syftet med regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011 2016 är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ansvarar för uppföljningen av strategins mål och insatser. I denna strategi aviserar regeringen ett antal nya initiativ inom transportpolitiken och socialpolitiken, bland annat för att ge fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till arbete och sysselsättning. Handlingsplaner mot psykisk ohälsa Både regeringen och SKL har tagit fram långsiktiga handlingsplaner mot psykisk ohälsa. Regeringen har presenterat arbetets inriktning i handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 20122016. I handlingsplanerna prioriteras dels barn och unga som ligger i farozonen för att drabbas av psykisk ohälsa, dels personer som redan har svåra psykiatriska problem. Utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna ska stärkas och inkluderar god tillgänglighet, bättre samordnade vård och stödinsatser, jämförelser av resultat och innovativt utnyttjande av teknik. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Regeringen tog 2009 fram en nationell strategi för föräldrastöd för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Den är tänkt att dels inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings och utvecklingsarbetet. Arbete med att stärka barnets rättigheter Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting träffade 2010 en överenskommelse om att stärka arbetet med barnets rättigheter i verksamheter inom kommuner landsting och regioner. Utgångspunkt för insatserna är FN:s konvention om barnets rättigheter. En handlingsplan presenteras 2011 och genomförandet av handlingsplanen avslutas 30 november 2013. Stärkt skydd för barn och unga från 1 januari 2013 Genom ändringar i främst socialtjänstlagen stärks skyddet för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom bland annat: o tydligare anmälningsskyldighet, o regelbundna besök efter behov och barnets önskemål av en särskilt utsedd socialsekreterare, o klargörande av socialnämndens ansvar för uppsökande verksamhet och förebyggande arbete, o o utbildning och stöd till familjehemmen, barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård eller behandlingsinsatser. Ökad jobbstimulans och höjd gräns för ungdomars arbetsinkomster i familjer med ekonomiskt bistånd från 1 juli 2013 Ökad jobbstimulans innebär att den som fått försörjningsstöd under 6 månader och har arbetsinkomster endast behöver räkna in 75 % av inkomsten när man ansöker om försörjningsstöd. Det särskilda beräkningssättet ska därefter gälla i 2 år. För att stimulera skolungdomars arbete vid sidan av studierna höjs inkomstgränsen från 22 000 kronor efter skatt till 44 000 kronor (ett prisbasbelopp) i familjer med ekonomiskt bistånd.

6 Regeringens handlingsplaner för att motverka våld och förtryck Regeringen har antagit: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har fokus på den utsatta individens behov av skydd och stöd och att detta ska genomsyra myndigheternas arbete. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Länsstyrelserna har uppdrag att sprida kunskap runt dessa frågor samt att upprätta nätverk för samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Arbete med att förebygga självmord Regeringens insatser för färre självmord, innefattar bland annat utvecklad psykiatri med fokus på tillgänglighet till barn och ungdomspsykiatri, händelseanalys vid självmord i eller i anslutning till hälso och sjukvård, samarbete med frivilligorganisationer och sänkt alkoholkonsumtion. 2.2 Kommunens ansvar, mål och värderingar Mänskliga rättigheter Sverige har ratificerat FN:s konvention om människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har därigenom ett ansvar för att ge alla människor en grundläggande välfärd utan diskriminering. Detta innebär bland annat att man erkänner: Rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle Rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I Sverige har kommuner och landsting uppdrag som arbetsgivare, som välfärdsfinansiär och som demokratisk arena. Samtliga tre uppdrag har på olika sätt koppling till mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är alla människors individuella och juridiska rättigheter oberoende av var man bor. De gäller för alla människor alltid och staten har ett ansvar att se till att medborgare får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det ställer bland annat krav på likabehandling och ickediskriminering. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen Grundprincipen är att det är den kommun där den enskilde individen befinner sig när hjälpbehovet uppstår, som har det yttersta ansvaret för att denne får den hjälp som behövs. Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver innebär inte att andra huvudmän t ex landstinget eller kriminalvården kan avstå från att ta sitt ansvar. Om två huvudmän är oeniga om vem som har ansvaret får det inte drabba den enskilde sökanden. I ett sådant läge innebär det yttersta ansvaret att kommunen mer eller mindre tillfälligt får ta ansvar för situationen. För att tillförsäkra kommunens invånare det stöd och den hjälp de behöver kan också andra åtgärder behöva vidtas som att genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka hjälpbehov som finns, informera om vilken service kommunen har att erbjuda samt vid behov förmedla kontakter med andra myndigheter.

7 Kommunens ansvar begränsas dock av den enskildes ansvar. I de fall en person som är berättigad till hjälp tackar nej till ett erbjudet bistånd skall ärendet avslutas. Ansvaret för att motivera den enskilde till att förändra sitt liv finns ändå kvar på socialtjänsten. I de fall en nödsituation uppstår och individen inte samtycker till vård, är kommunen skyldig att ingripa om det rör vuxna enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och om det rör barn enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Landstinget är ansvarigt för ingripanden när det gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Solklar vision och värdegrund i kommunen Visionen, Livskvalitet Karlstad 100 000, ligger till grund för kommunens planering och handlar om att bygga både en bättre och större stad. Målet är att Karlstads invånare ska ha en bred arbetsmarknad, bra boende och en stimulerande fritid. Tillväxten ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor som visar vägen i vårt utvecklingsarbete. Karlstad ska vara: en attraktiv stad som växer, en stad för alla, den goda gröna staden samt en kommun i gott skick. Värdegrunden är gemensam i kommunens alla verksamheter och bidrar till att stärka koncernen Karlstad kommun. Värderingarna sammanfattas: Vi är till för karlstadsborna, vi når goda resultat, vi genomför vårt uppdrag med engagemang, vi är en kommun i gott skick och vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet. Arbetsmarknads och socialnämndens vision är: Omtanke om alla tryggare för alla! Verksamhetsidén lyder: Här sker möten för livet. Vi vill att alla medborgare ges möjlighet att leva, växa och utvecklas. Vårt engagemang bygger vi på kunskap, arbetsglädje och stolthet. Tillsammans gör vi skillnad. Styrmodell med prioriterade målområden i koncernen Karlstads kommun Kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan som styr arbetet mot visionen och sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Till den strategiska planen kopplas de tre hållbarhetsstrategierna Tillväxtstrategin, Folkhälsostrategin samt Miljö och klimatstrategin. I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade mål och delmål. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 om strategisk plan och följande prioriterade målområden och mål. Efter en justering i juni 2012 gäller följande mål för mandatperioden 2011 2014. Mål det externa perspektivet Tillväxt o Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. o Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020. o Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. o Karlstads ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. o Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. Attraktiv stad o Karlstadsbornas förtroende för kommunen förbättras. o Karlstadborna trivs och är stolta över sin stad. o Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka. o Besöksnäringen ska utvecklas. Utbildning och kunskap o Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. o Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. o Karlstad ska utvecklas som universitets och studentstad.

8 o o Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara. En stad för alla o Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras. o Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. o Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. o Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld. o Karlstads kommun ska bedriva ett synligt/aktivt hbtqarbete. Den goda gröna staden o Klimatpåverkan från energi och transportsektorn ska minska med 25 % mellan 2008 och 2020. o Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. o Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon samt luftföroreningar ska vara så låga att varken karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. o Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras. o Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas. o Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Mål det interna perspektivet Finansiellt perspektiv o Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. o Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka. Vårda tillgångar o Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick. Styrsystem/kvalitetsarbete o Karlstad ska bli nominerad (som en av fem) till Sveriges kvalitetskommun senast 2015. o Den strategiska planen är det samlade styrdokumentet i kommunen. o Servicegarantier och kundenkäter ska utvecklas. o Etjänster införs för merparten av kommunens verksamheter. Arbetsgivarperspektiv o Bra ledarskap och medarbetarskap. o Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent. o Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. o Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. o Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka. 2.3 Kontroll och tillsyn Ny tillsynsmyndighet 1 juni 2013 Inspektionen för vård och omsorg IVO övertar tillsyns och tillståndsverksamheten från Socialstyrelsen för hälso och sjukvård, hälso och sjukvårdspersonal, socialtjänst samt verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. Syftet är enligt regeringens direktiv att tillsynsarbetet ska stå självständigt från normering, kunskapsutveckling och bidragsgivning som i sin tur kommer finnas kvar hos Socialstyrelsen.

9 Beslut som inte verkställts inom tre månader Arbetsmarknads och socialnämnden har skyldighet att rapportera alla gynnande nämndbeslut om bistånd som inte har verkställts inom tre månader till Socialstyrelsen. 2013 rapporterade nämnden 99 beslut som inte verkställts inom tre månader. 47 av ärendena avser boende. Beslut som inte har verkställts inom 2009 2010 2011 2012 2013 tre månader Kontaktperson/kontaktfamilj 8 8 23 20 51 Behandlingshem 5 4 1 Bostad m särskild service SoL 5, 7 16 16 18 24 34 Bostad individ och familjeomsorg 33 45 35 20 13 Dagverksamhet 2 1 Boendestöd 2 1 Summa 64 70 80 67 99 För att stärka den enskildes rättssäkerhet har regeringen beslutat om sanktionsavgifter för kommuner som inte tillhandahåller bistånd inom skälig tid. Avgiften fastställs till lägst tiotusen och högst en miljon kronor. Förvaltningen betalade 25 000 kronor i sanktionsavgifter 2013 avseende ett beslut om bistånd i form av kontaktperson som inte verkställts inom skälig tid. Socialstyrelsens/IVOs beslut i samband med individ och verksamhetstillsyn Socialstyrelsen/IVO beslutar under året i åtta tillsynsärenden efter enskilda klagomål. Sju ärenden avslutas utan åtgärd medan Socialstyrelsen/IVO i ett av ärendena påtalar brister och beslutar att nämnden ska vidta åtgärder för att förbättra handläggningen. Tillsynen i det aktuella ärendet avslutas efter att nämnden återrapporterat vidtagna åtgärder. Socialstyrelsen ska minst två gånger per år inspektera hem för vård eller boende HVB som tar emot unga. 2013 genomförs följande tillsyn vid förvaltningens boenden för ensamkommande unga: Vid Atlas boende med 17 platser för ungdomar 16 21 år med permanent uppehållstillstånd inriktas tillsynen vid första tillfället på hur verksamheten hanterar klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden för att säkra kvaliteten i verksamheten. Vid tillsynen kontrolleras dessutom om verksamheten förändrats med avseende på målgrupp (ålder, kön och antal), föreståndare och lokaler, Frågor ställs också om läkemedelshantering och tillgänglighet vid hälso och sjukvård. Vid samtalen med barnen ställs frågor om delaktighet och trygghet. Socialstyrelsen har vid tillsynen utgått från Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten och konstaterar att man, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar tillsynen avser. Det andra tillsynstillfället (oanmält) inriktas på att granska personaltätheten vid inspektionstillfället och samtala med de barn som samtycker till det. Därtill har även in och utskrivningsbeslut granskats. IVO ställer krav på att socialnämnden ska vidta åtgärder för att säkerställa att inskrivningsbeslut fattas för samtliga ungdomar som placeras i verksamheten. Mot bakgrund av inhämtad information har IVO i övrigt inte funnit några brister i de delar som tillsynen avser. Vid Västby/Orion hem för vård eller boende med 8 platser för ungdomar med permanent uppehållstillstånd inriktas tillsynen vid första tillfället (oanmält) på personaltäthet samt om det skett några förändringar sedan föregående inspektion med avseende på målgrupp (ålder, kön och antal), föreståndare och lokaler. Vid inspektionstillfället ställdes även frågor avseende läkemedelshantering och tillgänglighet vid hälso och sjukvård. Socialstyrelsen bedömer, mot bakgrund av inhämtad information, att verksamheten inte brister i de delar tillsynen avser. Det andra tillsynstillfället inriktas på hur verksamheten hanterar klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden för att säkra kvaliteten i verksamheten. Socialstyrelsen har vid tillsynen utgått från Nationella

10 bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten och konstaterar att man, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar tillsynen avser. Vid Sirius boende med tre platser för asylsökande ungdomar 1518 år inriktas tillsynen vid första tillfället på hur verksamheten hanterar klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden för att säkra kvaliteten i verksamheten. Vid samtalen med barnen ställs frågor om delaktighet och trygghet. Socialstyrelsen har vid tillsynen utgått från Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten och konstaterar att man, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar tillsynen avser. Det andra tillsynstillfället (oanmält) inriktas på att granska personaltätheten vid inspektionstillfället och samtala med de barn som samtycker till det. Vid inspektionstillfället framgår att in och utskrivningsbeslut inte journalförs enligt gällande förordning vilket IVO kommer att följa upp vid kommande tillsyn. IVO har i övrigt inte funnit några brister i de delar som tillsynen avser. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under åren 2011 2013 genomföra en fortsatt samlad nationell tillsyn av socialtjänstens arbete med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. 60 slumpmässigt utvalda kommuner ingår. Karlstads kommun har tidigare inspekterats i nationell tillsyn 2008 2009. Kommunens arbete med våldsutsatta har 2013 granskats utifrån följande sex områden: uppsökande och förebyggande arbete, kvalitet, samverkan, utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor, förhandsbedömningar och utredningar av ärenden som gäller barn som bevittnat våld samt insatser och barns behov. I beslutet ställer Socialstyrelsen krav på åtgärder när det gäller förhandsbedömningar och utredningar av ärenden som gäller barn som bevittnat våld. I övrigt är Socialstyrelsens bedömning att nämnden har ett långt framskridet arbete inom området våld i nära relationer och att verksamheten, mot bakgrund av inhämtad information, uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Nämnden har redovisat en åtgärdsplan utifrån Socialstyrelsens krav. Inspektionen för vård och omsorg bedömer åtgärderna som relevanta för att komma tillrätta med de påtalade bristerna.

11 3. Krav på god kvalitet Denna del sammanfattar kraven på god kvalitet i verksamheten samt i stora drag det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. 3.1 Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet Vikten av att arbeta med kvalitetsutveckling inom både vård och omsorg och individ och familjeomsorg markeras i socialtjänstlagens tredje kapitel. Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagen Begreppet kvalitet Begreppet kvalitet definieras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 trädde i kraft 1 januari 2012 och ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhet som omfattas av hälso och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS samt socialtjänstlagen. Personalens kompetens Socialstyrelsen har preciserat kompetenskraven när det gäller handläggning av ärenden som rör barn och unga. I Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 framgår att personalen bör ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Den personal som saknar erfarenhet av arbete med handläggning och uppföljning av ärenden som avser barn och unga bör under en period av minst ett år få planerad introduktion, få planerat stöd samt successivt få ta ansvar för ärenden. Nationella riktlinjer För närvarande pågår ett arbete på Socialstyrelsen med att revidera 2007 års Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevården. Socialstyrelsen har också utarbetat Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Kvalitetsområden och indikatorer för uppföljning och utveckling av verksamhet Den som får stöd av socialtjänsten ska känna sig trygg med insatsen som han eller hon får. Utgångspunkten är lagstiftning och nationella styrdokument men det behövs också indikatorer för att kunna följa upp, jämföra och utveckla verksamheter. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har fastställt sex kvalitetsområden inom socialtjänsten. De ska tillsammans ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete och ha ett antal indikatorer kopplade till sig. De sex kvalitetsområdena inom socialtjänsten är: 1. Självbestämmande och integritet, vilket innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 2. Helhetssyn och samordning, helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade, det finns en tydlig ansvarsfördelning och tjänsterna präglas av kontinuitet.

12 3. Trygghet och säkerhet, trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. 4. Kunskapsbaserad verksamhet, vilket innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. 5. Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 6. Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Nationell ehälsa en strategi Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, med målet att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare, handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av etjänster. Socialstyrelsen ska enligt sitt uppdrag inom strategin för nationell ehälsa samordna den nationella utvecklingen av ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg. Det innebär bland annat ansvar för att förvalta och vidareutveckla den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket för vård och omsorg. Målet med Socialstyrelsens arbete är att relevant och korrekt information om en individ ska kunna tillgängliggöras för behörig personal i olika delar av verksamheter, över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser. Detta ska göra det möjligt för personal inom hälso och sjukvård och socialtjänst att utföra insatser av hög kvalitet. Det ska också bidra till att öka patientsäkerheten och förbättra möjligheten för individen eller anhöriga att vara delaktiga i processen. Nationellt fackspråk för vård och omsorg Socialstyrelsen har lagt grunden till ett nationellt fackspråk för vård och omsorg. Det består av termbanken, klassifikationer och kodverk samt det internationella begreppssystemet Snomed CT. Målet är att det nationella fackspråket ska komma i bred användning och därmed bidra till att den information som skapas i vård och omsorg är enhetlig, entydig och jämförbar. Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Tema Första linjen syftar till att utveckla modeller för att barn och ungdomar med någon form av indikerat problem snabbt ska få bra hjälp. På många platser är det oklart vilken funktion eller verksamhet som ska ge första linjens insatser till de barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. Projektet pågår 2012 2014 och leds av Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsens årliga tillsynsrapport I sin årliga tillsynsrapport som sammanfattar resultaten av den tillsyn som genomfördes under 2012 konstaterar Socialstyrelsen bland annat att ansvariga för hälso och sjukvården och socialtjänsten måste bli bättre på att utreda händelser och arbeta hårdare med systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga skador och missförhållanden. Många av anmälningarna enligt Lex Maria och Lex Sarah håller inte måttet. Utredningarna saknar en redogörelse för de bakomliggande orsakerna till en viss händelse samt en bedömning av risken för att något liknande ska kunna ske igen. Det konstateras också att hälften av personalen på HVBhem inte når upp till kraven på lämplig kunskap och erfarenhet. På Socialstyrelsen ser man ett stort behov av att förtydliga utbildnings och kompetenskravet och man arbetar med en uppdatering av föreskrifter och allmänna råd. 3.2 Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och

13 omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten bygger på enkäter till kommunerna, granskning av kommunens webbplatser och registerdata. Sammanställningar har publicerats för följande områden 2013: o ekonomiskt bistånd o social barn och ungdomsvård o missbruks och beroendevården o stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning o stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS o enkätsvar om bostäder med särskild service för vuxna o stöd till brottsoffer 3.2.1 Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och tillförsäkra enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder av försörjningsproblem. Att befolkningens samlade behov av ekonomiskt bistånd varierar beror bland annat på den rådande situationen på arbetsmarknaden och på konjunkturen i samhället i stort. För de indikatorer som mäter långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd är det önskvärt att andelstalet är så lågt som möjligt. De övriga indikatorerna som belyser omfattningen av biståndsmottagandet, såsom andelen biståndsmottagare i befolkningen, andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd, andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd och kostnaden per invånare måste däremot tillåtas variera över tid. Bakgrundsmåtten har tagits fram för att möjliggöra meningsfulla och mer rättvisande jämförelser mellan kommuner. Omfattningen av biståndsmottagandet styrs till stor del av faktorer som är svåra att påverka inom ramen för verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Bakgrundsmåtten belyser de olika socioekonomiska förutsättningarna i kommunerna, exempelvis invånarnas åldersfördelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst och utbildningsnivå, vilket delvis kan förklara utfallet. Kostnadsmåtten belyser kostnader för ekonomiskt bistånd i kommunerna. Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket Indikatorer Kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd (eb) 1 150 kr 963 kr 1 123 kr Andel av befolkningen 18 24 år med eb 7,5 % 9,4 % 8,0 % Andel barn under 18 år som ingår i familjer med eb 7,3 % 7,0 % 7,0 % Andel av befolkningen med eb 4,5 % 4,3 % 4,3 % Andel vuxna som fått eb 10 12 månader (=långvarigt) under året 35,1 % 30,9 % 37,1 % Andel vuxna som fått eb minst 27 månader under en period av tre år med 19,9 % uppehåll högst två månader i rad (=mycket långvarigt) Bakgrundsmått eller faktorer som ökar risken för behov av ekonomiskt bistånd Andel invånare 18 64 år med låg inkomst 20,8 % 22,8 % 20,3 % Andel arbetslösa invånare 18 64 år 12,0 % 12,4 % 11,2 % Andel arbetslösa invånare 18 64 år utan ersättning 4,3 % 3,9 % 4,2 % Andel svenskfödda invånare 20 40 år med låg utbildningsnivå 5,6 % 8,1 % 8,5 % Andel utrikes födda invånare som vistats 0 5 år i landet efter att 3,1 % 3,4 % 5,0 % uppehållstillstånd beviljades Andel utrikes födda invånare som vistats 6 10 år i landet efter att 2,4 % 2,3 % 3,2 % uppehållstillstånd beviljades Andel unga vuxna 18 24 år av invånare 18 64 år 18,9 % 16,3 % 15,8 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. arbetslöshet 50,5 % 50,9 % 46,9 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. ohälsa 9,7 % 10,0 % 13,8 %

14 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. sociala skäl 13,6 % 9,5 % 11,5 % Kostnadsmått 2012 Det ekonomiska biståndets andel av kommunens totala kostnader 2,9 % 2,2 % 2,6 % Kostnad per biståndsmånad för handläggning av eb, 2 262 kr 1 886 kr 2 092 kr Andel personalkostnad av handläggningskostnad 76,5 % 73,6 % 73,0 % Personalkostnad per biståndsmånad för ekonomiskt bistånd, 1 731 kr 1 388 kr 1 532 kr Kostnad för arbetsbefrämjande insatser per vuxen biståndsmottagare, 40 864 kr 41 575 kr 30 049 kr Procentsatserna i kolumnerna för Värmland och Riket anger den procentuella andelen kommuner som besvarat frågan med ja. Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket Helhetssyn och samordning Intern samverkan Hade kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd den 1 april 2013 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med: Barn och ungdomsvården? 57,1 % 46,0 % Vuxenvården? 64,3 % 56,5 % Arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare? 35,7 % 62,6 % Extern samverkan Hade kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd den 1 april 2013 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för samverkan i enskilda ärenden med följande aktörer: Arbetsförmedlingen? 35,7 % 33,9 % Försäkringskassan? 28,6 % 19,5 % Landstingsfinansierad primärvård? 42,9 % 26,8 % Landstingsfinansierad öppenpsykiatri? 57,1 % 31,6 % Kronofogdemyndigheten? 0 1,6 % Använder ni alltid någon form av strukturerad utredningsmall som stöd vid utredningen av den enskildes problem, resurser och behov av insatser? 50,0 % 68,7 % Kunskapsbaserad verksamhet Hur stor andel socialsekreterare som den 1 april 2013 är anställda för arbete med ekonomiskt bistånd har: socionomexamen? arbetat mer än 2 år i yrket? Har alla handläggare som nyanställts under perioden 1 april 2012 1 april 2013 fått en strukturerad inskolningsperiod? Har ni en samlad plan för personalens kompetensutveckling utifrån socialtjänstens uppdrag kring ekonomiskt bistånd? Har alla handläggare som anställdes före den 1 april 2012 en aktuell individuell kompetensutvecklingsplan? Hur många timmar per vecka har handläggarna tillgång till direkt handläggarstöd? 64,5 % 25,8 % 2,6 73,6 % 59,8 % 92,9 % 35,7 % 35,7 % 2,0 85,4 % 68,6 % 87,9 % 39,9 % 51,1 % 2,0

15 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket Har ni under perioden 15 april 2012 15 april 2013 använt en eller flera standardiserade bedömningsmetoder? Systematisk uppföljning Har ni under perioden 15 april 2012 15 april 2013: Följt upp individdata dvs resultatet för den enskilde av de insatser som erbjudits denna? Sammanställt och analyserat individdata i syfte att utveckla verksamheten? Har ni ett ITsystem som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som kan tas ut som statistik och användas för verksamhetsutveckling? 42,9 % 64,3 % 50,0 % 100 % 23,6 % 62,9 % 42,2 % 82,7 % Självbestämmande och integritet Har ni som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet under de senaste 24 månaderna genomfört en undersökning av klienternas uppfattning om verksamheten för ekonomiskt bistånd och sedan använt resultatet för att utveckla verksamheten? 21,4 % 44,1 % Upprättar ni alltid en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom 3 månader från första kontakt? 35,7 % 47,6 % Undertecknas genomförandeplanen alltid av den enskilde? 42,9 % 39,9 % Följer ni alltid upp genomförandeplanen tillsammans med den enskilde minst var tredje månad och dokumenterar detta? 21,4 % 34,2 % Tillgänglig Genomsnittlig väntetid under perioden 20130115 för ett första personligt besök (nybesök) efter att en person tagit kontakt med socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd som inte är av akut karaktär (nödprövning)? Procentsatserna anger andelen kommuner som tar emot nybesök inom 14 dagar 15 dagar 78,6 % 88,2 % Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till samtliga unga vuxna (1824 år) som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till personer äldre än 24 år som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Kan kommunen inom ramen för verksamheten med ekonomiskt bistånd erbjuda biståndshushåll enklare hushållsekonomisk rådgivning när ett hushåll behöver det? 64,3 % 92,9 % 92,9 % 65,8 % 89,1 % 81,5 % Trygg och säker Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har under perioden 1 april 2012 april 2013 använt sammanställningar av synpunkter och klagomål från enskilda för att analysera och utveckla verksamheten? Säkerställer skydd till utsatta grupper Hade kommunen den 1 april 2013 en skriftlig rutin (som följts upp och vid behov reviderats de senaste 12 50 % 41,9 %

16 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket månaderna) för hur handläggare inom ekonomiskt bistånd ska gå tillväga för att initiera en särskild utredning s.k. barnavårdsutredning vid barn och ungdomsvården om det uppstår misstanke om att enskilda barn far illa? Hade verksamheten den 1 april 2013 en skriftlig rutin (som följts upp och vid behov reviderats de senaste 12 månaderna) för hur ärenden som rör våld i nära relationer ska hanteras och som anger ansvarsfördelningen om flera enheter är berörda? Hade verksamheten den 1 april 2013 en skriftlig rutin (som följts upp och vid behov reviderats de senaste 12 månaderna) för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser? Hade kommunen den 1 april 2013 en skriftlig rutin (som följts upp och vid behov reviderats de senaste 12 månaderna) som anger att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och även följas upp i samband med en hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte? Följsamhet till lagstiftningen Verksamheten med ekonomiskt bistånd har tillgång till en rättsdatabas som följer juridiken (lagändringar, rättsfall, JObeslut etc.) inom socialtjänstens område? Inom verksamheten sker löpande genomgångar av nya rättsfall och JObeslut med samtliga handläggare? Verksamheten med ekonomiskt bistånd har tillgång till juridisk kompetens inom kommunen som i den dagliga verksamheten kan bistå i frågor som rör regeltillämpningen kring ekonomiskt bistånd? 64,3 % 28,6 % 28,6 % 21,4 % 100 % 64,3 % 21,4 % 46 % 44,4 % 24,0 % 31,6 % 98,7 % 63,9 % 44,1 % Andel domar som ändrats av förvaltningsrätt 7 % 6,4 % 8,9 % Webbgranskning Finns information på kommunens webbplats om: Hur man kan överklaga ett beslut? Hur man kan framföra synpunkter/klagomål? Att man alltid har rätt att få ett skriftligt beslut om man får avslag på något i sin ansökan? Att försörjningsstödet påverkas av hela hushållets tillgångar och inkomster? Bistånd till livsföringen i övrigt som t ex kostnader för tandvård, glasögon, medicinkostnad? Finns länk till: Arbetsförmedlingen? Försäkringskassan? Pensionsmyndigheten? 81,3 % 87,5 % 25 % 31,3 % 50 % 12,5 % 18,8 % 6,3 % 81,4 % 75,5 % 30,3 % 40,3 % 57,6 % 24,5 % 28,3 % 15,2 % 3.2.2 Social barn och ungdomsvård Tyngdpunkten på årets öppna jämförelser för den sociala barn och ungdomsvården är densamma som för tidigare mätningar, det vill säga socialtjänstens förutsättningar för att möta utsatta barns behov. I år presenteras två nya frågeområden, verksamhetsuppföljning och insatser i öppenvård. Procentsatsen

17 anger den andel kommuner som besvarat frågorna med ja, om bortfallet överstiger 20 % görs ingen redovisning. Öppna jämförelser om den sociala barn och Karlstad Värmland Riket ungdomsvården 2013 Bakgrundsuppgifter Andel barn och unga med individuellt behovsprövad öppenvård av insatser för barn och unga 62 % 57 % 61 % Andel barn och unga med familjehemsvård av heldygnsomsorg för barn och unga 71 % 66 % 67 % Barn och ungdomsvårdens andel av kommunens totala kostnader 3,0 % 3,0 % 3,0 % Andel 0 20 år i befolkningen 31 dec 2012 18 % 18 % 19 % Andel barn 0 19 år i befolkningen som lever i ekonomisk utsatthet år 2010 20 % 22 % 19 % Självbestämmande och integritet Har ni under perioden 1 nov 2010 1 nov 2012 genomfört minst en undersökning av barnens och föräldrarnas uppfattning om verksamheten och använt resultatet för att utveckla verksamheten? 43 % Helhetssyn och samordning Hälsa Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med barnhälsovård? 60 % Har ni följt upp dessa överenskommelser under 1 nov 2011 1 nov 2012? 62 % Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med barn och ungdomspsykiatrin? 69 % Har ni följt upp dessa överenskommelser under 1 nov 2011 1 nov 2012? 66 % Utbildning Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med förskola/skola? 77 % Har ni följt upp dessa överenskommelser under 1 nov 2011 1 nov 2012? 69 % Kriminalitet Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med polis? 66 % Har ni följt upp dessa överenskommelser under 1 nov 2011 1 nov 2012? 64 % Kunskapsbaserad verksamhet Kompetens Har ni den 1 nov 2012 en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling som har upprättats eller reviderats under perioden 1 nov 2010 1 nov 2012? Har handläggarna som varit anställda minst 1 år en Delvis 19 %

18 Öppna jämförelser om den sociala barn och ungdomsvården 2013 individuell kompetensutvecklingsplan (nov 2012)? Har ni 1 nov 2012 en samlad plan för de anlitade familjehemmens kompetensutveckling? Systematisk bedömning Har ni 1 nov 2012 skriftliga rutiner som stöder användning av standardiserade bedömningsmetoder inom den sociala barn och ungdomsvården? Använder ni (nov 2012) någon av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av: Barn och unga med utagerande beteende och/eller annat normbrytande beteende: CBCL, Earl, ECBI, Ester, SAVRY, SDQ? Barn och unga med missbruk och/eller andra problem: ADAD, ADDIS, AUDIT/DUDIT? Föräldraförmåga och/eller familjeklimat: FCS, Home? Biståndsbeslutade insatser i öppenvård Tillhandahåller ni (nov 2012) något av följande manualbaserade typer av: Föräldrastöd i grupp för barn med bråkigt/normbrytande beteende: Connect, COPE, De otroliga åren, Föräldrastegen, Komet, Triple P? Psykosociala behandlingar för ungdomar med antisocialt/normbrytande beteende: FFT, MST? Stödgruppsverksamhet för barn och unga i familjer med psykosocial problematik: Children are people too, Ersta vändpunkt, Rädda Barnens barngrupp? Systematisk uppföljning Har ni någon gång under perioden 1 nov 2011 1 nov 2012 analyserat era framtida behov: av standardiserade bedömningsmetoder inom den sociala barn och ungdomsvården? av biståndsbeslutade insatser i öppenvård inom den sociala barn och ungdomsvården? Har ni följt upp resultat av era insatser: i öppenvård för barn och unga på gruppnivå under ovanstående tidsperiod? i dygnsvård för barn och unga på gruppnivå? Karlstad Värmland Riket 47 % 28 % 36 % 30 % 78 % 7 % 57 % 32 % 42 % 17 % 24 % 39 % 23 % Trygghet och säkerhet Handläggning Lämnar ni i nuläget skriftlig information till alla placerade barn om barnets rättigheter, kontaktuppgifter till socialsekreterare och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden? Nämnden har 1 nov 2012 ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC). 56 % 64 % 72 % Tillgänglighet Utanför kontorstid Har nämnden socialjourverksamhet? 66 %

19 Öppna jämförelser om den sociala barn och Karlstad Värmland Riket ungdomsvården 2013 Finns information på webbplats om: Hur man överklagar beslut? 44 % 38 % Hur man kan framföra synpunkter/klagomål? 81 % 73 % Vart man vänder sig efter kontorstid om man behöver akut hjälp? Hur man anmäler om man misstänker att barn far illa? Vad det innebär att vara t ex kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem? Hur man lämnar intresseanmälan om att vara t ex kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem? Finns möjlighet att lämna intresseanmälan om att vara t ex kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem direkt på webbsidan? 56 % 69 % 44 % 31 % 13 % 71 % 86 % 76 % 74 % 17 % 3.2.3 Missbruks och beroendevården De indikatorer som presenteras i 2013 års jämförelser utgår från Socialstyrelsens kvalitetsområden och mäter förutsättningar för god kvalitet i verksamheter med missbruks och beroendevård. Procentsatserna anger den andel av kommunerna som besvarat frågorna med ja. Öppna jämförelser om missbruks och beroendevård 2013 Karlstad Värmland Riket Helhetssyn och samordning Intern samordning Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med följande områden: Ekonomiskt bistånd? Barn och unga? Personer med funktionsnedsättning? Hemlöshet? Socialpsykiatri? Våld i nära relationer? Äldreomsorg? Har ni följt upp dessa rutiner för samordning med följande verksamhetsområden: Ekonomiskt bistånd? Barn och unga? Personer med funktionsnedsättning? Hemlöshet? Socialpsykiatri? Våld i nära relationer? Äldreomsorg? Extern samverkan Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskild ärenden ska ske med primärvården? Integrerat 67 % 60 % 27 % 67 % 53 % 93 % 20 % 50 % 50 % 100 % 100 % 50 % 100 % 50 % 67 % 73 % 70 % 47 % 68 % 59 % 82 % 36 % 76 % 72 % 75 % 76 % 78 % 73 % 69 % Självbestämmande och integritet Har ni använt enskildas uppfattning för verksamhetsutveckling? 47 % 42 % 34 %

20 Öppna jämförelser om missbruks och beroendevård 2013 Karlstad Värmland Riket Kunskapsbaserad verksamhet Har ni en aktuell plan för personalens kompetensutveckling? Har ni genomfört särskilda satsningar för att utveckla kompetensen när det gäller hur föräldrarollen i familjer med missbruksproblematik ska stärkas? Har ni kartlagt socialtjänstens aktuella klienter med missbruk och beroende? Framgår det av kartläggningen hur många av klienterna som helt eller delvis bor med barn under 18 år? Framgår det av kartläggningen hur många av klienterna som har kontakt med landstingets beroendevård/psykiatri och har en upprättad individuell plan? Har ni gjort en samlad bedömning av hur missbruks och beroendevårdens insatser svarar mot klientgruppernas behov? 47 % 27 % 27 % 50 % 75 % 53 % 42 % 45 % 78 % 57 % 20 % 38 % Har ni samarbetat med universitet/högskola/fouverksamhet? 27 % 52 % Tillgänglighet Kontakt vid behov Har kommunen kunnat erbjuda strukturerad öppenvård, d.v.s. program som pågår 45 dagar (eller del av dag) per vecka? 67 % 72 % När sker vanligtvis ett första personligt besök efter att den enskilde fått kontakt med missbruks och beroendevården? Erbjuder ni regelmässigt stödinsatser till närstående? Granskning av webbplatser Finns information på kommunens webbplats om: Akut hjälp efter kontorstid? Överklaga ett beslut? Synpunkter eller klagomål? Anhörigstöd? Rådgivning? Landstingets beroendevård? Frivilligeller brukarorganisation? Inom 3dgr 60 % 50 % 44 % 75 % 63 % 56 % 25 % 50 % 74 % 66 % 34 % 72 % 69 % 73 % 24 % 40 % Trygghet och säkerhet Har ni något uppföljningssystem där det framgår hur många enskilda som vänder sig till de verksamheter som inte kräver biståndsbeslut? 40 % 59 % 3.2.4 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning De indikatorer som presenteras i detta avsnitt speglar kommunernas arbete med stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. I huvudsak sker detta utifrån ett myndighetsperspektiv och tar fasta på kommunens centrala förutsättningar för att ge stöd och service av god kvalitet. Procentsatserna anger den andel av kommunerna som besvarat frågorna med ja. Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk Karlstad Värmland Riket funktionsnedsättning 2013 Helhetssyn och samordning Intern samordning Har kommunen en skriftlig, på ledningsnivå beslutad samt uppföljd rutin för samordning i enskilda ärenden med nedanstående områden inom socialtjänsten: Barn och unga? 54 % 54 %