KVALITETSREDOVISNING 2016

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2016 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning OMTANKE OM ALLA TRYGGARE FÖR ALLA

2 KORTA FAKTA 2016 Det bor invånare i kommunen, 1 november. Arbetsmarknads- och socialnämndens årsbudget på 556 miljoner kronor utgör 12,3 procent av kommunens totala budget. 1 november är antalet årsarbetare i förvaltningen 753, 75 procent kvinnor och 25 procent män. 122 Kvalitetsredovisning 2016

3 KVALITETSREDOVISNING 2016 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning

4 INNEHÅLL 1. KVALITETSREDOVISNING Inledning Kvalitetsredovisningens roll och innehåll RIKSDAGEN ANGER DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGARNA Nationell påverkan Kommunens ansvar, mål och värderingar Kontroll och tillsyn Inspektionen för vård och omsorg Rätt att överklaga beslut KRAV PÅ GOD KVALITET Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd Social barn- och ungdomsvård samt resultat utbildning Missbruks- och beroendevården Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Våld i nära relationer Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Krisberedskap inom socialtjänsten Kvalitetsarbete på arbetsmarknads- och socialförvaltningen Länsgemensamt arbete Revisorernas granskning Systematiskt kvalitetsarbete Verktyg i klientarbetet Brukarmedverkan Kompetensutveckling Kvalitetsredovisning 2016

5 4. KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅLOMRÅDEN Tillväxt Antal förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år Attraktiv stad Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka Utbildning och kunskap Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras En stad för alla Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHET Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Boutredning Budget- och skuldrådgivning Barn, ungdom och familjevård Stöd till brottsoffer Familjerätt Familjerådgivning Missbruks- och beroendevård Socialpsykiatri Flyktingmottagning Tolkservice Alkohol, öl och tobak tillstånd och tillsyn Ekonomiskt stöd till föreningar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE UTVÄRDERING FORTSATT KVALITETSARBETE Kvalitetsredovisning

6 4 Kvalitetsredovisning 20161

7 1. KVALITETSREDOVISNING 1.1 INLEDNING Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av verksamheten tar förvaltningen årligen fram en kvalitetsredovisning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 2016 är den tionde i ordningen. Den officiella statistiken publiceras ofta sent på året vilket är orsaken till att uppgifter i vissa fall inte redovisas för KVALITETSREDOVISNINGENS ROLL OCH INNEHÅLL Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild och vara en del av den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av nämndens verksamhet. Den kan också utgöra ett underlag vid analys av verksamheten och vara utgångspunkt för ytterligare och fördjupade frågeställningar och diskussioner. I redovisningens åtta kapitel lämnas inledningsvis en redogörelse för mål och värderingar som ligger till grund för verksamheten, samt den kontroll och tillsyn som genomförts under året. Därefter beskrivs det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. Arbetet med de mål och åtaganden som anges i kommunens strategiska plan följs upp och redovisas i ett kapitel. En översiktlig beskrivning av det arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde presenteras utifrån gällande lagstiftning och kommunens reglemente liksom utdrag från patientsäkerhetsberättelsen. Ett avsnitt om genomförda utvärderingar och några av ord om det framtida arbetet avslutar kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisning

8 6 Kvalitetsredovisning 20162

9 2. RIKSDAGEN ANGER DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGARNA Socialtjänsten är en viktig del av samhällets välfärdssystem. Socialtjänstlagen är en ramlag som kräver tolkning och bygger på att målen bryts ner lokalt. I portalparagrafen, som citeras nedan, anges de övergripande målen och de grundläggande värderingarna för verksamheten. 2 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Socialtjänstlagen I lagen markeras människornas egen förmåga att ta ansvar för sina liv och socialtjänstens uppgift att medverka i samhällsplaneringen. Verksamheten ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa samt begränsa den enskildes behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten ska inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas egna resurser. Den enskildes självbestämmande och integritet betonas. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Socialtjänstlagen Sverige har undertecknat FN:s barnkonvention och därmed har barnperspektivet i socialtjänstlagen tillkommit. När åtgärder rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. Barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten. Kvalitetsredovisning

10 2 En grundläggande utgångspunkt i socialtjänstlagen är frivillighet. Vård utan samtycke, tvångsvård, regleras i särskild lagstiftning som lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Socialstyrelsen Socialstyrelsen, som är en statlig myndighet under Socialdepartementet, har en verksamhet som omfattar socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer inriktningen på Socialstyrelsens arbete. Det sker genom ett årligt regleringsbrev. Socialstyrelsen arbetar för en god hälsa, vård och omsorg genom att bland annat styra med regler och statsbidrag, utarbeta föreskrifter, allmänna råd och nationella riktlinjer samt genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser. 2.1 NATIONELL PÅVERKAN Satsning på arbetet med mänskliga rättigheter Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomför en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Den syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. Arbetet genomförs i etapper under åren Strategi för funktionshinderspolitiken Syftet med regeringens strategi för funktionshinderspolitiken under åren är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp. I strategin aviserar regeringen ett antal nya initiativ inom transportpolitiken och socialpolitiken, bland annat för att ge fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till arbete och sysselsättning. PRIO - handlingsplan mot psykisk ohälsa Både regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram långsiktiga handlingsplaner mot psykisk ohälsa. Regeringen har presenterat arbetets inriktning i handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa I handlingsplanerna prioriteras dels barn och unga som ligger i farozonen för att drabbas av psykisk ohälsa, dels personer som redan har svåra psykiatriska problem. Utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna ska stärkas och inkluderar god tillgänglighet, bättre samordnade vård- och stödinsatser, jämförelser av resultat och innovativt utnyttjande av teknik. 8 Kvalitetsredovisning 2016

11 Kvalitetsredovisning

12 2 Strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Regeringen har tagit fram en nationell strategi för föräldrastöd för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Den är tänkt att dels inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och utvecklingsarbetet. Regeringens handlingsplaner för att motverka våld och förtryck Regeringen har antagit: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Länsstyrelserna har uppdrag att sprida kunskap runt de frågorna samt att upprätta nätverk för samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Arbete med att förebygga suicid Regeringens insatser för att förebygga suicid, innefattar bland annat utvecklad psykiatri med fokus på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri, genomförande av händelseanalys vid suicid i eller i anslutning till hälso- och sjukvård och ett stärkt samarbete med frivilligorganisationer. Insatserna innefattar också en sänkt alkoholkonsumtion och ett stärkt förebyggande arbete. Folkhälsomyndigheten har ansvar för den nationella samordningen av det förebyggande arbetet och uppdrag att stärka samverkan, öka kunskapsuppbyggnaden och att utveckla uppföljningen av suicidförebyggande insatser. Strategi för alkohol-, narkotika, dopning och tobakspolitiken Regeringen har beslutat om ny strategi för arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) för åren Målet med arbetet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska 10 Kvalitetsredovisning 2016

13 och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Arbetet ska genomsyras av ett tydligt jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv och utgångspunkten för hälsofrämjande och förebyggande arbete är insatser riktade till barn och unga. Mottagande av nyanlända Med syfte att skapa bättre förutsättningar för nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden samt en jämnare fördelning av mottagandet av nyanlända mellan kommunerna beslutade regeringen om en bosättningslag, lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Lagen gäller från första mars 2016 och innebär att kommunerna blir tilldelade att ta emot ett antal nyanlända, med beviljat uppehållstillstånd, utifrån en fördelningsmodell som länsstyrelserna beslutar om. Regeringen har också beslutat om en ny anvisningsmodell för mottagandet av ensamkommande. Syftet är att få en jämnare fördelning av mottagandet och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna. Modellen tillämpas sedan april Skuldsanering Regeringen har beslutat om två nya lagar gällande skuldsanering. Skuldsaneringslag (2016:675) har som syfte att ge fler svårt skuldsatta personer möjlighet till skuldsanering. Lagen gäller från november 2016 och innebär bland annat att ansökningsförfarandet förenklas, en ny betalningstjänst inrättas, den med beviljad skuldsanering får två betalningsfria månader, juni och december, per år och att en ökad hänsyn ska tas till den skuldsattas livssituation vid beslut om skuldsaneringens längd. Den andra lagstiftningen, lag (2016:676) om skuldsanering för företagare, har som syfte att möjliggöra skuldsanering för aktiva företagare. Det är företagaren som ska skuldsaneras och inte företaget. Krav ställs på att företagaren inte har näringsförbud och att verksamheten drivits på seriöst sätt. Målsättningen är att snabbt kunna hjälpa skuldsatta företagare att få ordning på sin ekonomi och möjlighet att kanske starta ett nytt företag. Kvalitetsredovisning

14 2 2.2 KOMMUNENS ANSVAR, MÅL OCH VÄRDERINGAR Mänskliga rättigheter Sverige har undertecknat FN:s konvention om människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har därigenom ett ansvar för att ge alla människor en grundläggande välfärd utan diskriminering. Det innebär bland annat att man erkänner följande punkter: Rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle. Rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor. Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I Sverige har kommuner och landsting uppdrag som arbetsgivare, som välfärdsfinansiär och som demokratisk arena. Samtliga tre uppdrag har på olika sätt koppling till mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är alla människors individuella och juridiska rättigheter oberoende av var man bor. De gäller för alla människor alltid och staten har ett ansvar att se till att medborgare får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det ställer bland annat krav på likabehandling och ickediskriminering. Ansvar Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen 12 Kvalitetsredovisning 2016

15 Grundprincipen är att det är den kommun där den enskilde individen befinner sig när hjälpbehovet uppstår, som har det yttersta ansvaret för att denne får den hjälp som behövs. Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver innebär inte att andra huvudmän som till exempel landstinget eller kriminalvården, kan avstå från att ta sitt ansvar. Om två huvudmän är oeniga om vem som har ansvaret får det inte drabba den enskilde sökanden. I ett sådant läge innebär det att kommunen mer eller mindre tillfälligt får ta ansvar för situationen. För att kommunens invånare ska få det stöd och den hjälp de behöver kan också andra åtgärder behöva vidtas. Exempel på det kan vara att ta reda på vilka hjälpbehov som finns genom uppsökande verksamhet, informera om vilken service kommunen kan erbjuda samt vid behov förmedla kontakter med andra myndigheter. Kommunens ansvar begränsas dock av den enskildes ansvar. I de fall en person som är berättigad till hjälp tackar nej till ett erbjudet bistånd ska ärendet avslutas. Ansvaret för att motivera den enskilde till att förändra sitt liv finns ändå kvar på socialtjänsten. I de fall en nödsituation uppstår och individen inte samtycker till vård, är kommunen skyldig att ingripa om det rör vuxna enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och om det rör barn enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Landstinget är ansvarigt för ingripanden när det gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. 2 Kvalitetsredovisning

16 2 Solklar vision och värdegrund i kommunen Visionen, Livskvalitet Karlstad , anger riktning och en framtidsbild för hur kommunen ska växa och utvecklas till både en bättre och större stad. En utgångspunkt för planering av våra verksamheter är vad människor behöver för att trivas och må bra. Målet är att Karlstads invånare ska ha en bred arbetsmarknad, bra boende och en stimulerande fritid. Tillväxten ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och ekologiskt hållbart. Värdegrunden, Vi är till för Karlstadsborna, är gemensam för kommunens alla verksamheter. Den handlar om hur vi ska agera mot Karlstadsborna och mot kollegor. Den bidrar också till att stärka koncernen Karlstads kommun. De fem huvudområdena är: Vi är till för Karlstadsborna. Vi når goda resultat. Vi genomför vårt uppdrag med engagemang. Vi är en kommun i gott skick. Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet. Arbetsmarknads- och socialnämndens vision är: Omtanke om alla tryggare för alla! Vår verksamhetsidé lyder: Här sker möten för livet. Vi vill att alla medborgare ges möjlighet att leva, växa och utvecklas. Vårt engagemang bygger vi på kunskap, arbetsglädje och stolthet. Tillsammans gör vi skillnad. Styrmodell med prioriterade målområden i koncernen Karlstads kommun Den strategiska planen styr arbetet mot visionen och sträcker sig över tid. Den ligger till grund för koncernens ekonomi- och verksamhetsstyrning och är en utgångspunkt för planering och styrning inom nämnder och bolag. Till den strategiska planen kopplas de tre hållbarhetsstrategierna: Tillväxtstrategin Folkhälsostrategin Miljö- och klimatstrategin. 14 Kvalitetsredovisning 2016

17 I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade delmål. Hösten 2015 beslutade arbetsmarknads- och socialnämnden om mål för nämnden för mandatperioden. De redovisas nedan under målområdena En stad för alla och Arbetsgivarperspektiv. Mål det externa perspektivet 2 Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Tillväxt Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent mellan år 2008 och år Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Attraktiv stad Karlstadsbornas förtroende för kommunen förbättras. Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad. Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka. Besöksnäringen ska utvecklas. Kvalitetsredovisning

18 2 Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Utbildning och kunskap Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad. Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara. Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden En stad för alla Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld. Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete. En stad för alla: Nämndmål Stärk samverkan med externa samverkanspartners. Öka andelen som efter avslutad etableringsfas når egen försörjning inom två år. Sprid kunskaper om förutsättningar för socialt företagande i syfte att fler sociala kooperativ ska starta. Öka andelen som går till egen försörjning till 25 procent. Stärk förebyggande och tidiga insatser till familjer i syfte att fler barn ska få goda uppväxtvillkor. 16 Kvalitetsredovisning 2016

19 Öka integrationen för grupper som riskerar att marginaliseras. Påverka attityder kring alkohol och droger i syfte att minska överkonsumtion och missbruk. Arbeta för att minska förekomsten av våld i nära relationer. 2 Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Den goda gröna staden Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn ska minska med 25 procent mellan 2008 och Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon samt luftföroreningar ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras. Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas. Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Mål det interna perspektivet Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka. Kvalitetsredovisning

20 2 Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Vårda tillgångar Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick. Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Kvalitet Karlstads kommun ska bedriva en verksamhet med god kvalitet som ständigt förbättras. Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Bra ledarskap och medarbetarskap. Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent. Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka. Arbetsgivarperspektiv: Nämndmål Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsplats. 18 Kvalitetsredovisning 2016

21 2.3 KONTROLL OCH TILLSYN Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn och unga kan ringa IVO:s Barn- och ungdomslinje för att fråga om sina rättigheter och berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. 2 Beslut som inte verkställts inom tre månader eller skälig tid Arbetsmarknads- och socialnämnden har skyldighet att rapportera till IVO om de gynnande beslut om bistånd som inte verkställs inom tre månader. Under helåret 2016 rapporterade nämnden 159 beslut. Av dessa avsåg 93 beslut kontaktperson eller kontaktfamilj och 63 beslut avsåg boende. Antal beslut som inte har verkställts inom tre månader Kontaktperson/kontaktfamilj Behandlingshem 1 Bostad med särskild service SoL 5, Bostad individ- och familjeomsorg Dagverksamhet Boendestöd Summa Källa: Arbetsmarknad- och socialförvaltningen För att stärka den enskildes rättssäkerhet har regeringen beslutat om sanktionsavgifter för kommuner som inte tillhandahåller bistånd inom skälig tid. Avgiften fastställs till lägst tiotusen kronor och högst en miljon kronor. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har under år 2016 betalat kronor i sanktionsavgifter som avsåg fyra beslut om kontaktfamilj och ett om kontaktperson. IVO:s beslut i samband med individ- och verksamhetstillsyn Inspektionen för vård och omsorg beslutar under året i tre tillsynsärenden efter enskilda klagomål. Samtliga ärenden avslutas utan åtgärd. Kvalitetsredovisning

22 2 IVO ska inspektera hem för vård eller boende, HVB, som tar emot unga en gång per år. Inspektionen kan antingen vara föranmäld eller ske oanmäld genomförde IVO en oanmäld granskning av enheten för ensamkommande barn och ungdomar, EBU Verksamheten består av fyra boenden Orion, Atlas, Sirius och Nova. Orion och Atlas är huvudsakligen boende för ungdomar med permanent uppehållstillstånd medan Sirius och Nova är boenden för asylsökande ungdomar. Granskningen var inriktad på rutiner för kontroll av Polismyndighetens misstankeregister och belastningsregister innan anställning av ny personal. Vid tillsynen granskas också verksamhetens arbete för att försäkra barn och ungdomar en trygg och säker vård utifrån förändringar i verksamheten avseende föreståndare, målgrupp (kön, ålder, antal) bemanning, hantering av allvarlig incident och rutiner för att ge relevant information till ungdomarna. IVO ansåg att det förekom brister gällande utdrag ur register men krävde inga åtgärder eftersom Polismyndigheten själva erbjudit arbetssättet under en tidsperiod för att underlätta i en extraordinär situation. I övrigt ansåg IVO att verksamheten var organiserad på sätt som uppfyller kraven på trygghet och säkerhet Rätt att överklaga beslut Den som är kommunmedlem och har fyllt 18 år har rätt att begära laglighetsprövning av nämndens beslut. Det regleras i kommunallagen. De beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär regleras i socialtjänstlagen. Om ett beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär helt eller delvis går emot den enskildes ansökan ska en skriftlig överklagandehänvisning alltid lämnas. Under 2016 togs 8596 beslut om avslag av ekonomiskt bistånd. Ej nödvändigt för skälig levnadsnivå och inkomst över norm var de vanligaste orsakerna till avslagen. 76 domar efter överklagning har meddelats kommunen. Karlstads kommuns beslut har ändrats av överklagningsinstansen i fyra fall. Inga domar har meddelats när det gäller missbruksvården och socialpsykiatrin. Barn-, ungdoms- och familjevård saknar statistiska uppgifter. 20 Kvalitetsredovisning 2016

23 HÄR SKER MÖTEN FÖR LIVET. VI VILL ATT ALLA MEDBORGARE GES MÖJLIGHET ATT LEVA, VÄXA OCH UTVECKLAS. VÅRT ENGAGEMANG BYGGER VI PÅ KUNSKAP, ARBETS- GLÄDJE OCH STOLTHET. TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. 2 - vår verksamhetsidé Kvalitetsredovisning

24 22 Kvalitetsredovisning 20163

25 3. KRAV PÅ GOD KVALITET Kapitlet sammanfattar kraven på god kvalitet i verksamheten samt i stora drag det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. 3.1 KVALITETSARBETE I DET NATIONELLA PERSPEKTIVET Vikten av att arbeta med kvalitetsutveckling inom både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg markeras i socialtjänstlagens tredje kapitel. 3 Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Utifrån gällande lagar och förordningar utfärdar Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är bindande regler för arbetsmarknads- och socialnämnden medan de allmänna råden innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. Begreppet kvalitet Begreppet kvalitet definieras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Kvalitetsredovisning

26 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, trädde i kraft 1 januari De ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade samt socialtjänstlagen. Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Riktlinjerna om vård och stöd vid missbruk och beroende innehåller rekommendationer om bedömningsinstrument, medicinska test, läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling, psykosociala stödinsatser, behandling vid samsjuklighet och behandling av ungdomar. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni innefattar rekommendationer inom områdena tidiga åtgärder, delaktighet, utbildning, psykologisk behandling, kognitiv/social träning, arbete, boende och samordning. Kvalitetsområden och indikatorer för uppföljning och utveckling av verksamhet Den som får stöd av socialtjänsten ska känna sig trygg med insatsen. Utgångspunkten är lagstiftning och nationella styrdokument men det behövs också indikatorer för att kunna följa upp, jämföra och utveckla verksamheter. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har fastställt sex kvalitetsområden inom socialtjänsten. De ska tillsammans ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete och ha ett antal indikatorer kopplade till sig. De sex kvalitetsområdena inom socialtjänsten är: 1. Självbestämmande och integritet, vilket innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 2. Helhetssyn och samordning, innebär att om den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och tjänsterna präglas av kontinuitet. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. 3. Trygghet och säkerhet, vilket innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. 24 Kvalitetsredovisning 2016

27 4. Kunskapsbaserad verksamhet, vilket innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. 5. Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 6. Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. 3 Nationell ehälsa en strategi Nationell ehälsa-strategin har bland annat som mål att genom nationella överenskommelser och krav skapa förutsättningar för tillgänglig och säker digital informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Ett annat mål är att förbättra hälsan för befolkningen med stöd av digital teknik. Socialstyrelsens arbete med Nationell informationsstruktur, NI, är en del av strategin. Syftet med NI är att lägga grunden till en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Snomed CT, Systemized Nomenclature of Medicine Clinical Terms, är ett internationellt medicinskt begreppssystem som är utvecklat för att användas i elektroniska informationssystem. Snomed CT ingår tillsammans med de hälsorelaterade klassifikationerna och Socialstyrelsens termbank i det nationella fackspråket för vård och omsorg. Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter, KSI, ska på ett enhetligt och jämförbart sätt benämna och beskriva de insatser och aktiviteter inom socialtjänsten som utförs enligt bland annat socialtjänstlagen. 3.2 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa upp och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen för öppna jämförelser är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten bygger på enkäter till kommunerna, granskning av kommunernas webbplatser och registerdata. Kvalitetsredovisning

28 3 Öppna jämförelser har publicerats för följande områden 2016: Ekonomiskt bistånd Social barn- och ungdomsvård Missbruks- och beroendevården Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd till brottsoffer Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och ge enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder med försörjningsproblem. Att befolkningens samlade behov av ekonomiskt bistånd varierar beror bland annat på den rådande situationen på arbetsmarknaden och på konjunkturen i samhället i stort. Indikatorerna utgår från målet med verksamheten, olika kvalitetsaspekter och barnperspektivet i socialtjänstlagen. Procentsatserna anger den andel av kommunerna som besvarat frågorna med ja. Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2016 Karlstad Värmland Riket Indikatorer (andel av befolkningen) Långvarigt ekonomiskt bistånd 32,1 29,3 35,8 Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd 19,4 15,9 22,4 Biståndsmottagande i befolkningen 4,4 4,8 4,3 Barn i familj med ekonomiskt bistånd 7,0 8,2 7,2 Barn i familj med långvarigt ekonomiskt bistånd 1,9 2,1 2,5 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd 6,5 9,5 7,5 Kostnad per invånare för utbetalt EB,kr Bemanning: Biståndshushåll (ärende) per handläggare 39,5 37,8 31,8 Bakgrundsmått (andel av befolkningen) Låg inkomst 21,0 24,0 20,6 Arbetslösa 11,6 12,2 11,0 Arbetslösa utan ersättning 3,7 3,6 3,9 Låg utbildningsnivå 6,2 9,1 9,0 26 Kvalitetsredovisning 2016

29 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2016 Karlstad Värmland Riket Utrikesfödda-vistelse 0-5år 3,2 4,5 5,7 Utrikesfödda-vistelse 6-10år 2,8 2,7 4,2 Unga vuxna år 18,0 15,5 14,8 Försörjningshinder Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet 45,4 47,2 48,2 Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a. ohälsa 11,8 12,2 14,6 Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a sociala skäl 19,4 11,7 10,7 Tillgänglighet Information på kommunens webbplats Tillgänglig på lättläst svenska Ja 40 % 27 % Tillgänglig som talad information Ja 53 % 65 % Tillgänglighet utanför kontorstid Kommunen har en socialjour med socionomutbildad personal Ja 73 % 78 % tillgänglig all tid utanför kontorstid året runt Väntetid för personligt besök Kommunen har en genomsnittlig väntetid för nybesök på maximalt 14 dagar Ja 83 % 89 % Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Kommunen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för samordning i enskilda ärenden med: Missbruk Nej 73 % 69 % Socialpsykiatri Nej 33 % 40 % Våld i nära relationer Ja 93 % 75 % Hemlöshet Ja 77 % 70 % Familjerätt Nej 64 % 39 % Barn- och unga Ja 67 % 57 % LSS Nej 40 % 32 % Kommunala arbetsmarknadsinsatser Ja 40 % 57 % Extern samverkan i enskilda ärenden Kommunen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för samverkan i enskilda ärenden med: Arbetsförmedlingen Ja 47 % 50 % 3 Kvalitetsredovisning

30 3 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2016 Karlstad Värmland Riket Försäkringskassan Nej 27 % 38 % Primärvården Nej 40 % 28 % Psykiatrin Nej 33 % 29 % Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetensutveckling Har kommunen en aktuell, samlad plan för personalens kompetensutveckling? Nej 60 % 47 % Personalens agerande vid indikation på våld Har kommunen en aktuell, på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom ekonomiskt bistånd? Nej 67 % 46 % Arbetsmarknadsinsatser Erbjuder kommunen minst en kommunal arbetsmarknadsinsats inom en månad till alla personer år? Ja 38 % 38 % Erbjuder kommunen minst en kommunal arbetsmarknadsinsats inom en månad till alla personer över 24 år? Delvis 31 % 30 % Rådgivning Kan kommunen inom ramen för ekonomiskt bistånd erbjuda enklare hushållsekonomisk rådgivning? Ja 69 % 75 % Strukturerad utredningsmall Används systematiskt en strukturerad utredningsmall i alla utredningar? Nej 62 % 55 % Standardiserade bedömningsmetoder Används minst en bedömningsmetod för att bedöma enskildas situation och behov av insatser? Nej 77 % 62 % Används de standardiserade bedömningsmetoderna AUDIT och DUDIT för att identifiera alkoholoch narkotikaproblem? Ja 62 % 33 % Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Kommunen har sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå och använt sammanställningen av resultaten för att utveckla verksamheten. Nej 8 % 21 % Genomfört systematisk uppföljning med könsperspektiv Ja 15 % 11 % Använt resultat med könsperspektiv till verksamhetsutveckling Nej 8 % 10 % Trygghet och säkerhet Personalens agerande för att förebygga vräkning Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin som anger att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och följas upp i samband med en hyresskuld för att förhindra att barnfamiljer vräks. Nej 13 % 23 % Juridisk kompetens Verksamheten har tillgång till juridiskt stöd Ja 38 % 64 % 28 Kvalitetsredovisning 2016

31 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2016 Karlstad Värmland Riket Alla handläggare får kontinuerlig information om nya rättsfall Ja 69 % 60 % Överklagade ärenden Andel beslut som efter överklagan ändrats av förvaltningsrätten 14 % 15 % 10 % Information till enskilda Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få en samordnad individuell plan SIP Nej 60 % 53 % Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få ut kopia på sin journal/akt. Nej 13 % 29 % Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid insatser för att inte skyddade personuppgifter ska röjas av misstag Ja 40 % 28 % Källa: Socialstyrelsen Social barn- och ungdomsvård samt resultat utbildning Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Jämförelserna omfattar kommunernas myndighetsutövning och tyngdpunkten i 2016 års öppna jämförelser är liksom tidigare socialtjänstens förutsättningar att möta utsatta barns behov. Procentsatsen anger den andel kommuner som besvarat frågorna med ja, om bortfallet överstiger 20 procent görs ingen redovisning. Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2016 Karlstad Värmland Riket Tillgänglighet Information på kommunens webbplats Tillgänglig på lättläst svenska Ja 47 % 30 % Tillgänglig som talad information Ja 53 % 64 % Tillgänglighet utanför kontorstid Kommunen har en socialjour med socionomutbildad personal tillgänglig all tid utanför kontorstid Ja 73 % 78 % året runt Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med verksamheten: Ekonomiskt bistånd Ja 67 % 57 % Missbruk Nej 60 % 56 % Kvalitetsredovisning

32 3 Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2016 Karlstad Värmland Riket Socialpsykiatrin Nej 33 % 34 % Våld i nära relationer Ja 80 % 67 % Hemlöshet Nej 50 % 49 % Familjerätt Ja 73 % 63 % LSS/barn Ja 47 % 39 % LSS/vuxna Ja 47 % 34 % Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse om samverkan med: Primärvård Ja 33 % 44 % Tandvård Ja 40 % 28 % Mödravård Ja 33 % 42 % Barnhälsovård Ja 33 % 46 % Barn- och ungdomspsykiatri Ja 47 % 52 % Barn- och ungdomsmedicin Ja 27 % 42 % Barn- och ungdomshabilitering Ja 40 % 45 % Förskola Ja 47 % 52 % Skola Ja 40 % 53 % Statens institutionsstyrelse, SIS Ja 13 % 19 % Polisen Ja 21 % 39 % Kriminalvården Nej 0 % 7 % Migrationsverket Ja 27 % 26 % Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetensutveckling Har kommunen en aktuell, samlad plan för personalens kompetensutveckling? Ja 53 % 24 % Personalens handläggning Nämnden har 1 februari 2016 ordinarie licens för Barns behov i centrum, BBIC Ja 94 % 96 % Personalens agerande vid indikation på våld Har kommunen en aktuell, på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare ska gå tillväga vid Ja 73 % 47 % indikation på att en vuxen utsatts för våld inom barn och unga? Familjehemmens kompetens Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling Ja 31 % 42 % 30 Kvalitetsredovisning 2016

33 Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2016 Karlstad Värmland Riket Erbjuder grundutbildningen Ett hem att växa i Ja 85 % 74 % Använder BRA-fam (standardiserad, strukturerad metod för bedömning för rekrytering av Ja 85 % 74 % familjehem) om familjer som vill bli familjehem Manualbaserade insatser öppenvård Kommunen erbjuder minst en: Manualbasera insats föräldrastöd i grupp Ja 46 % 62 % Manualbaserad insats - psykosocial behandling för barn och unga Nej 8 % 36 % Manualbaserad insats - stödgruppsverksamhet för barn och unga med psykosocial problematik Ja 62 % 76 % Standardiserade bedömningsmetoder Kommunen använder minst en bedömningsmetod: Utagerande beteende Ja 23 % 28 % Missbruk Ja 92 % 77 % Föräldraförmåga Nej 0 % 19 % Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat till verksamhetsutveckling inom: Öppenvård (EA=ej aktuellt) EA 10 % 18 % Dygnsvård EA 10 % 10 % Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv EA 0 % 12 % Använt resultat med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling inom: Öppenvård EA 0 % 7 % Dygnsvård EA 0 % 4 % Trygghet och säkerhet Information till placerade barn Lämnat information till alla barn om deras rättigheter och hur de kan nå ansvariga Ja 46 % 47 % Information till enskilda Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få en Ja 80 % 67 % samordnad individuell plan SIP Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få ut kopia Nej 20 % 28 % på sin journal/akt. Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid insatser för att inte skyddade personuppgifter ska röjas av misstag Ja 40 % 28 % Källa: Socialstyrelsen 3 Kvalitetsredovisning

34 Missbruks- och beroendevården Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för stöd, vård och behandling till personer med missbruk- och beroende. Tyngdpunkten i öppna jämförelser är socialtjänstens förutsättningar för god kvalitet inom missbruks- och beroendevården. Öppna jämförelser om missbruks- och beroendevård 2016 Karlstad Värmland Riket Tillgänglighet Information på kommunens webbplats Tillgänglig på lättläst svenska Ja 33 % 24 % Tillgänglig som talad information Ja 53 % 66 % Tillgänglighet utanför kontorstid Kommunen har en socialjour med socionomutbildad personal tillgänglig all tid utanför kontorstid Ja 73 % 78 % året runt Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med: Ekonomiskt bistånd Nej 73 % 69 % Socialpsykiatrin Ja 47 % 53 % Våld i nära relationer Nej 73 % 72 % Hemlöshet Nej 62 % 71 % Familjerätt Nej 57 % 39 % Barn och unga Nej 60 % 56 % LSS Nej 33 % 40 % Äldreomsorg Nej 27 % 31 % Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse om samverkan med landsting Nej 53 % 52 % Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetensutveckling Har kommunen en aktuell, samlad plan för personalens kompetensutveckling? Ja 53 % 37 % Personalens agerande vid indikation på våld Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom missbruk Ja 73 % 47 % Rekommenderas i Nationella riktlinjer - Multiprofessionella team Erbjuder Case Management-integrerade team Nej 13 % 35 % 32 Kvalitetsredovisning 2016

35 Öppna jämförelser om missbruks- och beroendevård 2016 Karlstad Värmland Riket Rekommenderas i nationella riktlinjer - Insatser Erbjuder Individual Case Management Strengths model Ja 15 % 23 % Erbjuder minst en av sex manualbaserade insatser Ja 100 % 96 % Rekommenderas i Nationella riktlinjer Stöd till anhöriga Erbjuder minst ett av tre stödprogram till närstående Nej 15 % 31 % Rekommenderas i nationella riktlinjer Boendeinsats Erbjuder Bostad först Ja 13 % 20 % Erbjuder vårdkedja Ja 20 % 38 % Standardiserade bedömningsmetoder Uppföljning utifrån standardiserad bedömningsmetod Delvis 15 % 15 % Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat till verksamhetsutveckling för: De som bor med barn Nej 0 % 7 % Unga vuxna Nej 10 % 9 % Äldre än 65 Nej 11 % 7 % De med kontakt med beroendevård/psykiatri Nej 0 % 5 % Genomfört systematisk uppföljning med könsperspektiv Nej 20 % 16 % Använt resultat med könsperspektiv till verksamhetsutveckling Nej 20 % 9 % Självbestämmande och integritet Brukarinflutande på individuell nivå Rutin att erbjuda enskilda att ha stödperson på möten Ja 15 % 11 % Rutin genomförandeplan upprättad med och undertecknad av enskild Ja 54 % 34 % Brukarinflytande på verksamhetsnivå Brukarstyrd brukarrevision Ja 27 % 14 % Använt brukarstyrd revision för verksamhetsutveckling Ja 20 % 10 % Brukarinflytande på övergripande nivå Brukarorganisation har påverkat överenskommelse med landsting Nej 20 % 39 % Trygghet och säkerhet Information till enskilda Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få en Ja 73 % 66 % samordnad individuell plan SIP Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få ut kopia på sin journal/akt. Ja 20 % 26 % 3 Kvalitetsredovisning

36 3 Öppna jämförelser om missbruks- och beroendevård 2016 Karlstad Värmland Riket Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med Ja 40 % 26 % skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid insatser för att inte skyddade personuppgifter ska röjas av misstag Bakgrundsuppgift Tid till första besök Inom 3 dagar Källa: Socialstyrelsen Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Jämförelserna omfattar kommunernas myndighetsutövning och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen. Procentsatserna anger den andel av kommunerna som besvarat frågorna med ja. Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016 Karlstad Värmland Riket Tillgänglighet Information på kommunens webbplats Tillgänglig på lättläst svenska Ja 33 % 23 % Tillgänglig som talad information Ja 47 % 63 % Tillgänglighet utanför kontorstid Kommunen har en socialjour med socionomutbildad personal tillgänglig all tid utanför kontorstid Ja 73 % 78 % året runt Uppsökande verksamhet Kommunen bedriver uppsökande verksamhet riktad till personer med psykisk funktionsnedsättning Ja 20 % 30 % Sysselsättning Kommunen erbjuder någon form av öppen verksamhet till personer med psykisk Ja 73 % 78 % funktionsnedsättning Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med: Ekonomiskt bistånd Nej 33 % 40 % Missbruk Ja 47 % 53 % Våld i nära relationer Ja 33 % 48 % Hemlöshet Nej 21 % 44 % 34 Kvalitetsredovisning 2016

37 Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016 Karlstad Värmland Riket Familjerätt Nej 21 % 24 % Barn och unga Nej 33 % 34 % LSS Ja 47 % 56 % Äldreomsorg Ja 40 % 42 % Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse om samverkan med: Arbetsförmedlingen Ja 33 % 25 % Försäkringskassan Ja 33 % 25 % Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetensutveckling Har kommunen en aktuell, samlad plan för personalens kompetensutveckling? Ja 20 % 28 % Personalens agerande vid indikation på våld Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom socialpsykiatrin Ja 67 % 40 % Rekommenderas i Nationella riktlinjer - Multiprofessionella team Erbjuder Case Management-integrerade team Nej 13 % 35 % Rekommenderas i Nationella riktlinjer Sysselsättning Strukturerad individuell sysselsättning Ja 80 % 89 % Rekommenderas i Nationella riktlinjer Arbetslivsrehabilitering Individual Placement and Support IPS Ja 13 % 41 % Rekommenderas i Nationella riktlinjer Boendeinsats Erbjuder Bostad först Ja 13 % 20 % Erbjuder vårdkedja Ja 20 % 38 % Rekommenderas i Nationella riktlinjer Stöd i vardagen Social färdighetsträning Ett självständigt liv, ELS Nej 33 % 50 % Stöd i föräldraskap Ja 67 % 65 % Standardiserade bedömningsmetoder Använder AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol och narkotikaproblem Ja 40 % 19 % Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå och använt dessa Nej 7 % 10 % till verksamhetsutveckling Sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå utifrån kön Nej 7 % 8 % Använt resultat med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling Nej 7 % 7 % 3 Kvalitetsredovisning

38 3 Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016 Karlstad Värmland Riket Självbestämmande och integritet Brukarinflytande på verksamhetsnivå Kommunen erbjuder personligt ombud Ja 80 % 80 % Brukarstyrd revision Nej 7 % 20 % Använt brukarstyrd revision för verksamhetsutveckling Nej 7 % 15 % Brukarinflytande på övergripande nivå Kommunen har brukarinflytandesamordnare BISAM placerad på ledningsnivå för att ge brukare Nej 7 % 12 % inflytande i verksamheten Trygghet och säkerhet Information till enskilda Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få en Ja 87 % 68 % samordnad individuell plan SIP. Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få ut kopia Ja 27 % 25 % på sin journal/akt. Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med Ja 27 % 21 % skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid insatser för att inte skyddade personuppgifter ska röjas av misstag. Bakgrundsfaktorer Anknytning till arbetsmarknaden Minst en person har gått från sysselsättningsinsats till förvärvsarbete Ja 60 % 44 % Minst en person har gått från sysselsättningsinsats till skyddat arbete Nej 40 % 36 % Källa: Socialstyrelsen Våld i nära relationer Socialstyrelsens öppna jämförelser inom området våld i nära relationer (tidigare benämnt stöd till brottsoffer) omfattar kommunernas myndighetsutövning och stöd till personer som utsatts för våld av närstående. Procentsatserna i kolumnerna för Värmland och riket anger den procentuella andel kommuner som besvarat frågorna med ja. Andelen redovisas inte om bortfallet per län överstiger 20 procent. 36 Kvalitetsredovisning 2016

39 Öppna jämförelser våld i nära relationer 2016 Karlstad Värmland Riket Tillgänglighet Information på kommunens webbplats Lättläst svenska för barn Ja 40 % 22 % Lättläst svenska för vuxna Ja 33 % 22 % Talad information för barn Nej 47 % 62 % Talad information för vuxna Ja 53 % 65 % Aktuell information om stöd och hjälp till: Kvinnor som utsatts för våld Ja 92 % 90 % Män som utsatts för våld Ja 69 % 79 % Barn som bevittnat våld Ja 85 % 87 % Barn som utsatts för våld Ja 92 % 86 % Kvinnor som utövat våld Nej 46 % 62 % Män som utövat våld Ja 62 % 70 % Tillgänglighet utanför kontorstid Kommunen har en socialjour med socionomutbildad personal tillgänglig all tid utanför kontorstid Ja 73 % 78 % året runt Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Kommunen har en aktuell, skriftlig på ledningsnivå beslutad rutin för samordning i enskilda ärenden med: Ekonomiskt bistånd Ja 93 % 75 % Missbruk Nej 73 % 72 % Socialpsykiatri Ja 33 % 48 % Hemlöshet Nej 46 % 65 % Familjerätt Nej 60 % 56 % Barn och unga Ja 80 % 67 % LSS-barn Ja 60 % 45 % LSS-vuxna Ja 60 % 46 % Äldreomsorg Ja 47 % 40 % Extern samverkan i enskilda ärenden Kommunen har en aktuell, skriftlig på ledningsnivå beslutad rutin för samverkan i enskilda ärenden med: Primärvård Nej 20 % 20 % Socialpsykiatri Nej 13 % 21 % 3 Kvalitetsredovisning

40 3 Öppna jämförelser våld i nära relationer 2016 Karlstad Värmland Riket Akutmottagningar Nej 7 % 14 % Ungdomsmottagningar Nej 27 % 21 % Polisen Nej 7 % 22 % Kvinnojourer Nej 27 % 32 % Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Handläggare som utreder vuxna har under det senaste året fått: Fortbildning om våld i nära relationer Ja 100 % 84 % Vidareutbildning på högskolenivå om våld i nära relationer Nej 31 % 22 % Handläggare som utreder barn som utsatts för/bevittnat våld har under det senaste året fått: Fortbildning om våld i nära relationer Nej 69 % 79 % Vidareutbildning på högskolenivå om våld i nära relationer Nej 31 % 20 % Kommunen har en aktuell samlad plan för personalens kompetensutveckling: Barn Ja 33 % 31 % Vuxna Nej 27 % 31 % Personalens agerande vid indikation på våld Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin över hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom: Ekonomiskt bistånd Nej 67 % 46 % Missbruk Ja 73 % 47 % Socialpsykiatri Ja 67 % 40 % Våld i nära relationer Nej 64 % 49 % Barn och unga Ja 73 % 47 % Familjerätt Ja 73 % 43 % LSS-barn Ja 67 % 37 % LSS-vuxen Ja 67 % 39 % Äldreomsorg Ja 67 % 37 % Hemlöshet Nej 50 % 37 % Stödsamtal Erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut till: Kvinnor som utsatts för våld Ja 77 % 81 % Män som utsatts för våld Ja 69 % 77 % 38 Kvalitetsredovisning 2016

41 Öppna jämförelser våld i nära relationer 2016 Karlstad Värmland Riket Barn som bevittnat våld Ja 92 % 91 % Barn som utsatts för våld Ja 92 % 90 % Kvinnor som utövat våld Ja 46 % 59 % Män som utövat våld Ja 46 % 60 % Skyddat boende Erbjuder skyddat boende med biståndsbeslut till: Kvinnor som utsatts för våld Ja 100 % 96 % Män som utsatts för våld Ja 92 % 82 % Kvinnor med missbruk som utsatts för våld Ja 62 % 78 % Barn i skyddat boende Aktuell skriftlig på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare ska säkra skolgång Nej 15 % 16 % Standardiserade bedömningsmetoder Använder minst en standardiserad bedömningsmetod Ja 85 % 84 % Använder AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem Nej 42 % 29 % Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat till verksamhetsutveckling Nej 0 % 11 % Genomfört systematisk uppföljning med könsperspektiv Nej 0 % 8 % Använt resultat med könsperspektiv till verksamhetsutveckling Nej 0 % 6 % Kartläggning av våld i kommunen Kartlagt antalet våldsutsatta i kommunen Nej 7 % 45 % Trygghet och säkerhet Information till enskilda Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få en Nej 50 % 48 % samordnad individuell plan SIP. Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få ut kopia Nej 14 % 24 % på sin journal/akt. Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid insatser för att inte skyddade personuppgifter ska röjas av misstag. Ja 29 % 29 % Källa: Socialstyrelsen 3 Kvalitetsredovisning

42 3.2.6 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Jämförelser när det gäller hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden publiceras vartannat år. 3 Öppna jämförelser hemlöshet 2016 Karlstad Värmland Riket Tillgänglighet Information på kommunens webbplats Lättläst svenska Nej 15 % 8 % Talad information Ja 31 % 30 % Tillgänglighet utanför kontorstid Kommunen har en socialjour med socionomutbildad personal tillgänglig all tid utanför kontorstid Ja 73 % 78 % året runt Uppsökande verksamhet Akut hemlösa Ja 13 % 31 % De som riskerar att förlora sitt boende Nej 27 % 51 % Motverka hemlöshet Aktuell övergripande plan på kommunnivå Nej 7 % 17 % Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Aktuella rutiner för samordning med: Ekonomiskt bistånd Ja 77 % 70 % Missbruk Nej 62 % 71 % Socialpsykiatri Nej 21 % 44 % Våld i nära relationer Nej 46 % 65 % Barn och unga Nej 50 % 49 % LSS Nej 31 % 30 % Äldreomsorg Nej 38 % 28 % Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse om samverkan med: Frivilligorganisationer Nej 0 % 11 % Aktuell överenskommelse på övergripande nivå om samverkan med: Bostadsföretag/hyresvärdar Med vissa 33 % 36 % Aktuell överenskommelse i enskilda ärenden med: Bostadsföretag/hyresvärdar Med vissa 40 % 31 % 40 Kvalitetsredovisning 2016

43 Öppna jämförelser hemlöshet 2016 Karlstad Värmland Riket Kunskapsbaserad verksamhet Personalen kompetensutveckling Aktuell samlad plan Nej 21 % 21 % Personalens agerande vid indikation på våld Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom hemlöshet Nej 50 % 37 % Rekommenderat i Nationella riktlinjer Boendeinsats Erbjuder bostad först Ja 13 % 20 % Erbjuder Vårdkedja Ja 20 % 38 % Standardiserade bedömningsmetoder Använder AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem Nej 30 % 30 % Trygghet och säkerhet Personalens agerande för att förebygga vräkning Aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks Nej 13 % 23 % Information till enskilda Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få en Nej 50 % 44 % samordnad individuell plan SIP. Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få ut kopia Nej 17 % 21 % på sin journal/akt. Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med Ja 31 % 23 % skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid insatser för att inte skyddade personuppgifter ska röjas av misstag. Bakgrundsfaktorer Bostadssituationen i kommunen Bostadsmarknadsläget i kommunen 2016 Underskott 63 % 37 % Allmännytta Ja Vräkningar/avhysningar Antal registrerade ansökningar Antal verkställda avhysningar Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 3 Kvalitetsredovisning

44 Krisberedskap inom socialtjänsten Enligt regleringsbrevet för 2015 har Socialstyrelsen fått i uppdrag att inom ramen för arbetet med öppna jämförelser inkludera kvalitetsindikatorer som rör kommunernas krisberedskap inom socialtjänstens individoch familjeomsorg, äldreområde samt funktionshinderområdet. Det är första gången som öppna jämförelser inom krisberedskap publiceras. Procentsatserna anger den andel av kommunerna som besvarat frågorna med ja. Beteckningen EA betyder ej aktuellt det vill säga verksamheten finns inte i kommunen. Öppna jämförelser om krisberedskap 2016 Karlstad Värmland Riket Krisberedskap inom socialtjänsten för särskilt sårbara grupper Krav vid upphandling av tjänster Har rutiner om att krisberedskap ska ingå i kravspecifikationen vid upphandling av tjänster som utförs för: Hem för vård eller boende, HVB, för barn och unga Nej 18 % 38 % HVB för vuxna EA 0 % 32 % Boendestöd för vuxna EA 0 % 30 % Stödboende för barn och unga EA 14 % 21 % Bostad med särskild service för barn socialtjänstlagen, SoL EA 0 % 26 % Bostad med särskild service för barn lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS EA 0 % 30 % Bostad med särskild service för vuxna, SoL Ja 33 % 36 % Bostad med särskild service för vuxna, LSS Ja 40 % 41 % Permanent särskilt boende, SoL Ja 30 % 46 % Hemtjänst Ja 36 % 43 % Kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende EA 38 % 45 % 42 Kvalitetsredovisning 2016

45 Öppna jämförelser om krisberedskap 2016 Karlstad Värmland Riket Plan för evakuering av särskilt sårbara grupper inom socialtjänsten Evakueringsplan för särskilt sårbar grupper Kommunen har en skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan för evakuering av: Barn och unga i HVB Ja 38 % 42 % Vuxna i HVB EA 29 % 37 % Barn och unga i stödboende EA 40 % 29 % Barn och unga i Bostad med särskild service, SoL EA 20 % 38 % Barn och unga i Bostad med särskild service, LSS Nej 29 % 45 % Vuxna i Bostad med särskild service, SoL Ja 60 % 50 % Vuxna i Bostad med särskild service, LSS Ja 69 % 51 % Vuxna i permanent särskilt boende, SoL Nej 69 % 56 % Personer med kommunal hälso- och sjukvård Nej 54 % 43 % Beredskapsplan för höga temperaturer Kommunen har en på ledningsnivå beslutad plan för höga temperaturer, med rutin om att larma boenden vid sådan prognos i: HVB för barn och unga Nej 7 % 20 % HVB för vuxna EA 11 % 20 % Bostad med särskild service för barn och unga, SoL EA 25 % 33 % Bostad med särskild service för barn och unga, LSS Ja 40 % 38 % Bostad med särskild service för vuxna, SoL Nej 46 % 43 % Bostad med särskild service för vuxna, LSS Ja 53 % 46 % Permanent särskilt boende för vuxna, SoL Ja 64 % 54 % Hemtjänst Ja 60 % 50 % Kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende Ja 67 % 50 % 3 Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Kvalitetsredovisning

46 3 3.3 KVALITETSARBETE PÅ ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Länsgemensamt arbete Värmlandsstrategin Region Värmland har på uppdrag av staten tagit fram en regional utvecklingsstrategi - Värmlandsstrategin. Det är en plan för hur Värmland ska vara och uppfattas år Det handlar om att hitta vägar för en hållbar tillväxt och utveckling. Visionen är Värmland ett skönare liv. Den pekar ut vad som ska göras inte hur det ska göras. Fyra områden pekas ut som särskilt viktiga för Värmlands utveckling: Livskvalitet för alla. Fler och starkare företag. Höjd kompetens på alla nivåer. Bättre kommunikationer. Nya Perspektiv folkhälsoarbete i Värmland Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna och Landstinget i Värmland att mötas i en dialog utifrån ett medborgarperspektiv. Region Värmland samordnar och leder arbetet. De värmländska kommunerna och landstinget fokuserar på fyra områden som extra viktiga att arbeta med för att förbättra folkhälsan i Värmland. Den sårbara familjen. Riskbruk och riskbeteende. Psykisk hälsa. Äldres hälsa. Social barn- och ungdomsvård Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården i Värmland rör systematisk uppföljning, BBIC, placerade barns hälsa och skolgång, intern och extern samverkan, kompetens och stabilitet samt barns delaktighet och brukarmedverkan. En handlingsplan för har tagits fram för de tre utvecklingsområdena familjehemsvård, samverkan och kompetens och stabilitet. 44 Kvalitetsredovisning 2016

47 Omhändertagande av berusade Landstinget, länets kommuner och polisen samverkar för att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden i samband med omhändertagande enligt LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer. En handlingsplan för har tagits fram som omfattar dels att utreda inrättandet av tillnyktringsplatser, dels ökad medicinsk säkerhet vid polisens omhändertagande av berusade personer. ehälsa Målet med den regionala samordningen av arbetet med ehälsa är att kommunerna och landstinget på ett bättre sätt ska använda digital teknik för att utveckla vården och omsorgen utifrån patienters och brukares behov. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har en handlingsplan för ehälsa och har i enlighet med den infört e-tjänst för försörjningsstöd, ansökan om serveringstillstånd samt ansökan om bidrag till ideella föreningar med social inriktning. Möjlighet finns också att via e-tjänst anmäla om att bli stödfamilj, kontaktperson och jour- eller familjehem. Arbete med nationell patientöversikt, NPÖ, är också en del av ehälsa och innebär att behörig vårdpersonal med samtycke från patienten kan ta del av journalinformation som registrerats hos annan vårdgivare. Det möjliggör för förvaltningens sjuksköterskor att ta del av dokumentation som bland annat Landstinget registrerat om en brukare Revisorernas granskning Bisysslor Revisorerna har på uppdrag av kommunrevisionen granskat om nämnderna säkerställer en tillräcklig och intern kontroll avseende medarbetares bisysslor. Revisionernas bedömning är att nämnderna inte helt säkerställer det. Nämnderna saknar en systematisk och strukturerad uppföljning kring medarbetares bisysslor samt Kvalitetsredovisning

48 3 att nämnden saknar kännedom om samtliga medarbetares bisysslor. Revisorerna lämnar följande rekommendationer: Det kommungemensamma cirkuläret behöver kompletteras med information om bland annat hur beslut om bisyssla ska dokumenteras och sparas för att underlätta nämndernas uppföljning och interna kontroll. Samtliga nämnder måste också säkerställa att de har ändamålsenliga riktlinjer för bisysslor. Inkludera bisysslor som en punkt i rutinen för nyanställda och i förvaltningarnas introduktion till nyanställda. Inkludera bisysslor som en obligatorisk punkt att beröra i samband med löne- och utvecklingssamtal. Samtliga nämnder rekommenderas att göra en fullständig kartläggning och sammanställning av bisysslor per verksamhet, för att kunna bedöma faktiska risker kopplat till olika former av skadliga bisysslor. För att säkerställa god intern kontroll är det viktigt bisysslor och jäv noga beaktas i nämndernas arbete med riskanalyser. Nämnden har vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna. Alkohol- och tobakslagen Länsstyrelsen har granskat nämndens verksamhet gällande handläggning och tillsyn av serveringstillstånd och tillsyn av försäljningsställen av folköl och tobak. Länsstyrelsens samlade bedömning är att verksamheten fungerar väl när det gäller tillståndsgivning och dokumentation av serveringstillstånd. Samtidigt riktas kritik för att: För få tillsyner är genomförda på restauranger med serveringstillstånd och på försäljningsställen av folköl och tobak. Bristfällig dokumentation av genomförda tillsyner på försäljningsställen av folköl och tobak. Nämnden har vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna i framtiden. Projektet Värmlands framtid En granskning har genomförts av samtliga deltagande kommuners redovisning inom ESF-projektet Värmlands framtid. I Karlstad har uppgifterna till ett slumpmässigt utvalt beslut om utbetalning granskats utifrån syfte att bedöma om uppgifterna varit stödberättigade. Revisorerna hade inga iakttagelser att rapportera. 46 Kvalitetsredovisning 2016

49 Arbetsmiljöverkets inspektion Arbetsmiljöverket har granskat nämndens arbetsmiljöarbete för socialsekreterare med myndighetsutövning. Revisorerna har efter avslutad granskning funnit brister och ställt krav på åtgärder inom följande områden: Rutiner för att fånga upp och motverka ohälsosam arbetsbelastning Handlingsplan med åtgärder avseende arbetsbelastning Kunskap om ärenderutiner Kunskap om arbetsuppgifter Introduktion Säkerhetsrutiner vid hot och våld Tillbudsrapportering. Nämnden kommer att åtgärda påtalade brister innan arbetsmiljöverkets återbesök i mars Systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för arbetsmarknads- och socialförvaltningen Nämnden ansvarar enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, för följande: 1. Att det finns ett ledningssystem för verksamheten. 2. Att med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp och förbättra verksamheten. 3. Att ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Arbetsmarknads- och socialnämnden beslutade i april 2015 om reviderat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisning

50 3 Att beskriva processer För att garantera en systematisk och fortlöpande utveckling av verksamhetens kvalitet ska de viktigaste sociala och hälso- och sjukvårdstjänsterna samt tillhörande arbetsprocesser beskrivas. Nyckelpersoner har utbildats i kommunens processmodell samt IT-verktyget Barium. Riskanalys Enligt ledningssystemet ska nämnden fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Riskanalyser har genomförts i samband med omorganisation av administratörer på enheten för ekonomiskt bistånd. Jobbcenter genomförde en riskanalys inför uppstarten av aktivitetsgruppen med syfte är att snabbare ge individer, som ansöker om försörjningsstöd, rätt stöd utifrån sina behov och en ökad delaktighet i sin egen process. Inom missbruksvården har riskanalyser genomförts i samband med att två LSS- boenden flyttas över till vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet, när enheten Villagatan tagit över och ansvarar för all externt boendestöd och i samband med delning av arbetsterapeuternas arbetsgrupp. Inga riskanalyser har gjorts inom barnavården eller inom verksamheten med nyanlända under året. Egenkontroll Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Under året omfattar egenkontrollen granskning och förbättringsarbete utifrån Socialstyrelsens Öppna jämförelser och kundbrukarundersökningen samt granskning av journaler. Inom verksamheten med ekonomiskt bistånd har man regelbundet ärendegenomgångar för att följa upp att riktlinjer och rutiner följs när det gäller handläggning och dokumentation samt att det finns tydliga planeringar. Man genomför regelbundna granskningar av journaler och akter. Brister har uppdagats och i två fall föranlett lex Sarah-rapporter. Ärenden med lång utredningstid har följts upp och avslutats. En ny omfattande kartläggningsmall har börjat användas för att förtydliga en prioriteringsordning och att belysa vilka försörjningshinder som anges, som underlag för verksamhetsutveckling. När det gäller missbruks- och beroendevård samt socialpsykiatri genomför verksamheten regelbundna 48 Kvalitetsredovisning 2016

51 ärende- och uppdragsgranskningar. Brister i dokumentation återkopplas till enhetschefer, ärendehandledare och vid behov till internutbildare i utförarverksamheterna. Inom verksamheten för nyanlända har det påbörjats ett strukturerat arbete med egenkontroller. Tre kontroller är genomförda och åtgärdsområden har identifierats. Vid granskning av journaler inom barnavården noteras vissa brister i tydlighet samt att genomförandeplaner och samtal med barn saknats i några fall. Ett förbättringsarbete har genomförts och aktuella rutiner finns uppdaterade. 3 Utredning av avvikelser Om en verksamhet inte når upp till krav och mål i föreskrifter och beslut innebär det en avvikelse som verksamheten måste hantera. Utredning av avvikelser omfattar hantering av klagomål och synpunkter samt personalens rapporteringsskyldighet när det gäller missförhållanden och vårdskador. Klagomål och synpunkter: Medborgare i Karlstads kommun har möjlighet att lämna synpunkter på kommunens verksamhet. Genom att gå in på karlstad.se och fylla i ett webbformulär, som även kan skrivas ut och skickas med vanlig post, kan medborgarna i Karlstad enkelt lämna synpunkter eller förslag till kommunen. Den här möjligheten är ett komplement till övriga kommunikationsvägar. Enligt förvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska klagomål och synpunkter tas emot, sammanställas, analyseras och användas i förbättringsarbetet. En förvaltningsövergripande rutin har tagits fram. Sju klagomål/synpunkter har lämnats in på nämndens verksamhet. Inget har medfört några förändringar av rutiner eller processer. Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah är en bestämmelse som innebär att alla som arbetar inom socialtjänsten och vid Statens Institutionsstyrelse enligt lag är skyldiga att anmäla missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Allvarliga missförhållanden ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. 60 anmälningar om missförhållanden eller risk för missförhållanden inom socialtjänsten rapporteras under Av dem har fem stycken bedömts vara så allvarliga att de rapporterats till IVO. Av de ärenden som rapporterats har fyra stycken rört rättssäkerhet och ett har rört brister i utförandet. Från och med år 2015 lämnas mer utförlig redovisning om lex Sarah till arbetsmarknads- och socialnämnden. Rapporteringsskyldighet enligt lex Maria är en bestämmelse som innebär att personalen inom sjukvården i både landsting och kommuner är skyldiga enligt lag att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg Kvalitetsredovisning

52 när någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig sjukdom eller skada på grund av vård eller behandling. Under 2016 rapporteras 71 avvikelser om fel som begåtts i vården. Inga av avvikelserna har resulterat i anmälan enligt lex Maria Verktyg i klientarbetet I klientarbetet används ett antal verktyg för att kvalitetssäkra verksamheten. De förklaras kortfattat nedan. Bedömningsmetod inom barnavården Barnets grundläggande behov ska vara utgångspunkten för allt socialt arbete och barnets behov ska fångas upp och bedömas utifrån hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt förmåga att klara sig själv. Barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i den omgivande miljön. Det system för dokumentation och uppföljning av insatser som används inom barnavården är Barns Behov i Centrum, BBiC. Systemet följer hela ärendegången från anmälan eller ansökan till utredning, insatser och uppföljning och syftar till att stärka barns ställning i den sociala barnavården. Socialstyrelsen ansvarar för innehållet i BBiC och för dess nationella kvalitetssäkring. För att få använda BBiC krävs en licens vilket regleras i ett särskilt avtal med Socialstyrelsen. Förvaltningen har tecknat avtal om permanent BBiC-licens. Signs of safety är en utredningsmodell som utgår från ett säkerhetsorienterat, samarbetsstyrt och styrkebaserat arbetssätt. Fokus ligger på att göra barn, föräldrar och andra involverade, delaktiga i samtal och dialog runt oron för barnet eller ungdomen Bedömningsmetoder inom missbruksvården Inom den kommunala missbruksvården används idag en standardiserad bedömningsmetod, Addiction Severity Index, ASI, vid kartläggning av den enskildes situation, bedömning av hjälpbehov samt vid uppföljning av behandlingen. Alcohol Use Disorder Identification Test, AUDIT, och Drug Use Disorder Identification Test, DUDIT, är screeninginstrument för att upptäcka risk- eller missbruk av alkohol och droger. Inventory of Drinking Situations, Inventory of Drug Situations, IDS 100 och IDS 100D, är kartläggnings- och bedömningsinstrument som identifierar risksituationer för alkohol- eller drogkonsumtion. Sense of Coherence, SoC, används för att mäta känsla av sammanhang medan Symptoms Checklist, SCL-90 mäter psykiska och fysiska sjukdomstecken. 50 Kvalitetsredovisning 2016

53 Bedömningsmetoder för stöd inom socialpsykiatrin För att göra funktionsbedömningar så att rätt insats ges och rätt hjälpmedel provas ut inom verksamheten för socialpsykiatri används bedömningsinstrumenten ADL-taxonomi och Min mening. Arbetslivsinriktade bedömningsmetoder och modeller The Worker Role Interview, WRI, är en intervjuform som identifierar hur psykosociala och miljömässiga faktorer påverkar personers möjligheter att vara kvar i, återgå till eller skaffa ett arbete. Dialog om Aktivitet, DOA, syftar till rehabilitering av aktivitetsförmåga riktad mot arbete eller sysselsättning. Supported Employment, SE, är en modell för arbetslivsinriktad rehabilitering. Supported education, SEd, är en metod för att ge stöd för genomförande av studier och utbildning Brukarmedverkan Kund- brukarundersökningar i Karlstads kommun Kund och brukarundersökningarna ska förutom att vara underlag för utvecklingsarbete också ge Karlstadsborna information om kvaliteten i verksamheterna. Enligt nämndens kvalitetsmål ska verksamheten präglas av: gott bemötande god tillgänglighet hög delaktighet individuella tjänster av god kvalitet samordning. Av de totalt 694 svaren i 2016 års enkätundersökning uppger 83 procent att de är nöjda med verksamheten och 93 procent uppger att de får ett bra bemötande i verksamheten. Generellt är kvinnorna något mer positiva än männen. På frågorna om verksamheten samarbetar bra med andra kontakter i mitt nätverk och i min kontakt med verksamheten kan jag påverka det som rör mig svarar männen något mer positivt än kvinnorna. Undersökningen har en svarsfrekvens på 71 procent. Nedan presenteras resultatet av enkätundersökningen 2016 med utgångspunkt från nämndens kvalitetsmål. Kvalitetsredovisning

54 3 I tabellen redovidas andelen av de tillfrågade som uppger att de instämmer helt eller instämmer i hög grad med de olika påståendena i enkäten. Brukarundersökning 2016 Kvinnor Män Skillnad Gott bemötande 94 % 92 % 2 % God delaktighet 80 % 78 % 2 % God tillgänglighet 82 % 83 % 1 % Individuella tjänster av god kvalitet 73 % 71 % 2 % Samordning 59 % 62 % 3 % Nöjd med verksamheten 84 % 82 % 2 % Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Resultaten redovisas också på enhetsnivå och är utgångspunkt för fortsatt förbättringsarbete utifrån identifierade utvecklingsområden. Intervjuer och fokusgrupper Brukarundersökningar i form av djupintervjuer används främst inom barnavården. I intervjuer ställs frågor till brukarna om bemötande, delaktighet, information och tillgänglighet samt utvalda områden om exempelvis resultat av behandling. Hur ska vi bli bättre på att möta barnens och ungdomarnas behov i familjehemsvården? Det är huvudfrågan i den metod för uppföljning och kvalitetsutveckling som tagits fram inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Hittills har fler än 90 intervjuer genomförts med unga som varit placerade i fosterhem. En tid efter avslutad placering får de unga möjlighet att berätta om sina erfarenheter av kontakterna med socialtjänsten och ge synpunkter på vad som varit bra och dåligt. Resultatet används sedan som del i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten. Inflytandeforum Inflytandeforum består av representanter från brukare och klienter med stöd av vuxenavdelningen samt brukarorganisationer och personalrepresentanter. Forumet jobbar bland annat med att på olika sätt lyfta brukarperspektivet i verksamheternas arbete. Representanter från inflytandeforum deltog vid invigningen av det nybyggda socialpsykiatriboendet, sitter med vid anställningsintervjuer och medverkar på introduktion av semestervikarier. 52 Kvalitetsredovisning 2016

55 3.3.6 Kompetensutveckling Kompetensplan Den förvaltningsövergripande kompetensplan som gäller för åren omfattar utbildningar i motiverande samtal, MI, våld i nära relationer och normkritiskt förhållningssätt där hbtq-frågor ingår. Syftet med insatserna är att skapa en gemensam grund för förvaltningens medarbetare som ska öka kvaliteten i kontakten mellan medarbetarna och Karlstadsborna. 3 Reflektion på tjänstetid Möjlighet till reflektion på tjänstetid erbjuds alla anställda. Reflektionsprogrammet är ett led i kvalitetsarbetet och innehåller moment av utvärdering med brukarperspektiv samt möjlighet till reflektion. IT stöd samordnad individuell plan Samordnad individuell plan SIP är lagstadgad sedan Det är en plan som ska upprättas tillsammans med brukare om de har insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. Skyldigheten gäller också barn och unga. Utbildningar genomförs fortlöpande i Meddix Öppenvård som är ett webbaserat IT-stöd som används för att samordna individuell planering. Utbildningssatsningar inom barnavården Som en följd av de nya lagbestämmelserna om krav på behörighet för att utföra vissa arbetsuppgifter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård har utbildning av handläggare och chefer med ansvar för myndighetsutövning påbörjats. Utbildningarna genomförs i samarbete med Karlstads universitet och Region Värmland. Forskning och statliga utredningar har visat att samhället inte alltid lever upp till målet att alla barn och unga i familjehem ska få en god vård och bästa möjliga förutsättningar till ett gott vuxenliv. Sedan den 1 januari 2013 är kommunen skyldig att erbjuda familjehem den utbildning de behöver. Socialstyrelsen har tagit fram ett material för grundutbildning av jour- och familjehem. Region Värmland samordnar utbildningen i länet. Utbildningarna påbörjades våren Under 2016 har familjehemsenheten startat upp en ny samtals- Kvalitetsredovisning

56 3 grupp för familjehem som tagit emot ensamkommande barn eller ungdomar. Flertalet medarbetare på familjeavdelningen har fått fortsatt utbildning i utredningsmetoden Signs of Safety som är en lösningsorienterad, samarbetsstyrd och säkerhetsinriktad metod i barn- och ungdomsutredningar. Utbildningar genomförs för att förbättra och utveckla stödet till våldsutsatta barn och vuxna samt förövarna. Utbildningssatsningar inom missbruksvården Inom missbruksvården fortsätter arbetet med utbildning och metodstöd i användande av Addiction Severity Index, ASI, vid utredningar och vårdplanering. För att utveckla det psykosociala behandlingsarbetet ges utbildningar i Motiverande samtal, MI, återfallsprevention och Community Reinforcement Approach, CRA. Med utgångspunkt från det studiecirkelmaterial som tagits fram inom ramen för utvecklingsarbetet Kunskap till praktik genomförs regelbundet fördjupningskurser i föräldrastöd, missbrukspsykologi, riskbruk, missbruk och beroendelära, att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården samt kartläggning, bedömning och uppföljning. Lokal evidens LOKE modell för uppföljning Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har undertecknat en överenskommelse om plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt för ett ständigt och systematisk lärande, där brukaren och de professionella, utifrån bästa tillgängliga kunskap, tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser i den mån brukaren eller hans eller hennes närstående kan och vill vara delaktiga. Uppföljningssystemet Lokal evidens, LOKE, används i verksamheterna Nexus öppenvård för unga, Kompassens tolvstegsprogram, Enheten för arbetsrehabilitering och sysselsättning, behandlingskonsulenter, anhörigkonsulenter, ekonomiskt bistånd, Jobbcenter samt Solareturen och bo- och budgetenheten. 54 Kvalitetsredovisning 2016

57 Våld i nära relationer Förvaltningen genomför regelbundet utbildningsdagar som innehåller grundläggande kunskaper dels om våld och dels om hedersrelaterat problematik. I år har också en öppen föreläsning om sexuellt våld genomförts. Värdegrund och dag om brukarinflytande Värdegrunden, som är hållbar över tid, är den naturliga utgångspunkten för de tjänster och den service som vi erbjuder medborgarna. Värderingarna sammanfattas: Vi är till för Karlstadsborna, vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet, vi genomför vårt uppdrag med engagemang, vi är en kommun i gott skick och vi når goda resultat. Att hålla frågan om värdegrunden levande är en viktig del i förvaltningens utvecklingsarbete. Värdegrundsfrågor behandlas bland annat på den årliga erfarenhetsdagen som vänder sig till både personal och politiker. En stad för alla var rubriken i år där bland annat Malte Hallqvist föreläste och där några av förvaltningens verksamheter berättade om sina uppdrag. 3 Kvalitetsredovisning

58 Förvaltningens lag Orion/Vega som deltog i fotbollsturneringen för ensamkommande ungdomar. Några medarbetare berättar om sitt arbete med säkerhetsteam på förvaltningens erfarenhetsdag.

59 Årets vardagshjältar 2016 tillsammans med Niklas Wikström, ordförande i Samverkan barn och ungdom, och Magnus Wallgren, samordnare för kampanjen Vardagshjältar. Invigning av boendet på Stockfallet med Niina Koivumaa (M), nämndens 2:a vice ordförande, Jenny Sandegård, representant från inflytandeforum och Per-Inge Lidén (MP), nämndens ordförande.

60 58 Kvalitetsredovisning 20164

61 4. KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅLOMRÅDEN Kommunfullmäktige har beslutat om en strategisk plan som sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska i sin ekonomi- och verksamhetsplanering utgå från de mål och åtaganden som anges i den strategiska planen. I det här avsnittet presenteras arbetsmarknads- och socialförvaltningens arbete och aktiviteter för att uppnå kommunövergripande mål samt de åtaganden som kommunfullmäktige har beslutat om för TILLVÄXT Antal förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 Antalet förvärvsarbetande i Karlstad ökade med 1138 personer under 2015, vilket innebär att personer hade arbete sista december. Andelen invånare som förvärvsarbetade 2015 var totalt 76,8 procent, 76,9 procent för kvinnor och 76,7 procent för män. 4 Antal förvärvsarbetande med arbetsplats i Karlstads kommun (16-64 år) Mål 2020 Karlstad Män Kvinnor Förvärvsintensitet för befolkningen (20-64 år) i Karlstad Män 77,2 % 75,8 % 76,0 % 75,3 % 75,7 % 76,7% Kvinnor 74,4 % 74,5 % 75,1 % 75,5 % 75,7 % 76,9% Källa: Statistiska centralbyrån, SCB Verksamheten på Jobbcenter syftar till att hjälpa människor till arbete eller studier. Verksamheten riktar sig i första hand till personer som får ekonomiskt bistånd. Den enskilde erbjuds coachning och motiverande samtal samt hjälp med jobbsökaraktiviteter, praktikplats, studievägledning och arbetsprövning. Jobbcenter samarbetar bland annat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och näringslivet. Under rubriken arbetsmarknadsåtgärder i kapitel fem beskrivs arbetsmarknads- och socialförvaltningens samlade verksamhet för att fler ska komma ut på arbetsmarknaden eller komma i sysselsättning var 1599 personer aktiva i åtgärder på jobbcenter. Kvalitetsredovisning

62 Antal personer i åtgärder på Jobbcenter Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Jobbcenter har genomfört en dag där personer i etablering utbildade till pedagoger fått möjlighet att träffa personal från arbetsplatser inom barn- och ungdomsförvaltningen. Dagen är en del i ett fördjupat samarbete med Arbetsförmedlingen där fokus är på yrkesgrupper där det råder arbetsbrist inom kommunen. Kommunen, Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar i Samspelet - ett finansiellt samordningsförbund. I projekten Stegen och esf-finansierade Porten erbjuds personer med komplex problematik kring sin funktionsnedsättning samordnade insatser och coachning för att komma ut på arbetsmarknaden eller i studier. 62 personer har deltagit i Porten under 2016, 26 kvinnor och 36 män. Av de 20 deltagare som slutat har 12 fått arbete och en har gått till studier. Inom Porten erbjuds stöd till både arbetsgivare och deltagare för att stärka möjligheterna för ett inträde på arbetsmarknaden. Samspelet utgångspunkt är att människors olikheter är en möjlighet och framgångsfaktor för den enskilda individen och företaget. Med finansiering av samordningsförbundet deltar Solareturen i ett projekt som erbjuder förstärkt arbetsträning. Syftet är att ge individen stöd i sin utveckling och verktyg för stegförflyttning. Målgruppen är personer aktuella hos aktörer inom samordningsförbundet med behov av samordnat stöd för att komma vidare från ohälsa och eller inaktivitet till att närma sig arbetsmarknaden. Enheten för arbetsrehabilitering och sysselsättning på Sandbäcken arbetar enligt metoden Individual Place- 60 Kvalitetsredovisning 2016

63 ment and Support, IPS, som är specifikt utvecklad för arbetsrehabilitering av personer med psykisk ohälsa. Målsättningen är att klienten, bland annat med stöd och vägledning av en särskild handledare, ska få ett reguljärt deltids- eller heltidsarbete på den öppna arbetsmarknaden. Jobbcenter, samordningsförbundet Samspelet och Enheten för arbetsrehabilitering på Sandbäcken genomför kontinuerligt företagsbesök med målet att skapa platser för praktikanter och arbetssökande. Genom att bland annat medfinansiera esf-projektet På Väg bidrar arbetsmarknads- och socialförvaltningen till att ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden. Utbildningskontrakt är en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Grums, Hammarö och Karlstads kommun som möjliggör för ungdomar att läsa in gymnasieutbildning parallellt med betald praktik i kommunal verksamhet. Målsättningen är att minska ungdomsarbetslösheten var 6,9 procent av unga män och kvinnor, år, i Karlstad öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. 4 Andel öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i andel av befolkningen, år, under år 2012 till Mål 2020 Öppet arbetslösa kvinnor 3,6 3,1 2,5 2,4 2,0 Öppet arbetslösa män 4,2 4,3 4,0 3,5 3,2 Kvinnor i program med aktivitetsstöd 5,6 5,0 4,5 4,1 3,4 Män i program med aktivitetsstöd 6,7 6,9 6,6 6,2 5,4 Källa: Arbetsförmedlingen Åtaganden för ökad måluppfyllelse 2015 Upphandla delar av de insatser som kommunen gör för arbetslösa med försörjningsstöd. Ta initiativ till ett utökat samarbete för en myndighetsgemensam mottagning En väg in för nyanlända personer som har behov av ett samordnat stöd för bostad, egen försörjning och studier. Arbetet ska genomföras tillsammans med kommunstyrelsen. Kvalitetsredovisning

64 4 4.2 ATTRAKTIV STAD Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka För att öka tryggheten och minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar i samband med storhelger och större evenemang så som skolavslutning, Putte i Parken och The Island festival har gemensamma förstärkta fältarinsatser genomförts. Personal från kranskommunerna Forshaga, Hammarö, Grums och Kil har tillsammans med trygghetscenter i Karlstad, polismyndigheten, Svenska kyrkans Ungdomsbussen, HVB-hems personal och kommunens fältare åkt till de platser där ungdomar vistats. Insatserna har genomförts både utifrån på förhand känd orosbild och utifrån uppkomna lokala behov Åtaganden för ökad måluppfyllelse 2015 Arbetsmarknads- och socialnämnden har inga åtaganden under det här målet. 4.3 UTBILDNING OCH KUNSKAP Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara. Blivande kooperatörer ska ges enhetligt och bästa möjliga stöd i form av till exempel utbildning, ekonomi och handledning. Det pågår ett arbete med att ta fram en gemensam plattform för socialt företagande i kommunen för att skapa bättre möjligheter att arbeta strategiskt med dessa frågor. Som en del i kvalitetsarbetet går två handledare en ett-årig utbildning i socialtföretagande. Förvaltningen har samarbetsavtal och erbjuder handledarstöd till följande sociala arbetskooperativ: Brillianten cykelverkstad, café och secondhandbutik Solakoop Bed & Breakfast Solatassen hunddagis Grön Rehab Mediagruppen Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Verksamheten Horisont riktar sig till ungdomar år som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Fokus i verksamheten är hälsa, studier och arbete. Aktiviteterna som erbjuds är både individuella och/eller i grupp. 62 Kvalitetsredovisning 2016

65 Horisont är en väg för unga att komma vidare. Under 2016 har 170 ungdomar, 69 tjejer och 71 killar, varit inskrivna i verksamheten. 44 ungdomar har avslutat och av dessa har 15 gått vidare till studier, 10 arbete och 2 är arbetssökande. Det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, har bland annat som syfte att motivera unga tjejer och killar år som varken arbetar eller studerar att återuppta sina studier eller delta i insatser som stärker dem inför etablering på arbetsmarknaden. Verksamheten bedrivs i samarbete med gymnasieförvaltningen och med nära koppling till verksamheten Horisont. Under 2016 har totalt 773 deltagare varit inskrivna i KAA. Av dessa är 319 nya för året. 342 ungdomar har avslutats och av dessa har 65 börjat på nationellt program, 51 folkbokfört sig i annan kommun, en slutfört sin utbildning och 225 fyllt 20 år och därför avslutats från verksamheten. Projektet Värmlands unga, också med esf- finansiering, erbjuder förebyggande insatser för att motverka skolavhopp. Arbetet erbjuder individinriktade coachande insatser till ungdomar och organisatoriska insatser till deltagande verksamheter. Målsättningen är att fler ungdomar ska erhålla behörighet till gymnasiet, gymnasieexamen och därmed bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Verksamheten bedrivs på sex grundskolor och två gymnasieskolor i åtta Värmländska kommuner. I november 2016 var 31 tjejer och 22 killar inskrivna i projektet, varav sju tjejer och en kille i delprojektet på Nobelgymnasiet i Karlstad. Projektet pågår till och med år I sommar fick ungdomar i årskurs 9 som fyllt 16 år, åk ett och två på gymnasiet möjlighet till ferieanställning under några veckor på arbetsplatser inom koncernens verksamhet, företag och inom ideella organisationer. För många ungdomar är feriearbete första kontakten med arbetslivet. 4 Åtaganden för ökad måluppfyllelse 2017 Ta fram och inför en gemensam modell för mottagande av ensamkommande barn. Arbetet ska genomföras tillsammans med barn- och ungdomsnämnden och Karlstads-Hammarö gymnasienämnd. Undersök behovet av, och starta yrkesvuxutbildningar inom branscher med arbetskraftsbrist i nära samarbete med näringslivet. Arbetet ska ske tillsammans med Arbetsförmedlingen och/eller andra nämnder. Kvalitetsredovisning

66 4 4.4 EN STAD FÖR ALLA Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Egen försörjning Esf finansierade projektet Värmlands framtid vänder sig till ungdomar som varken arbetar eller studerar och som är mellan 15 och 24 år. Ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg är prioriterade. Syftet är att minska arbetslösheten och utanförskapet bland unga kvinnor och män i Värmland. Samtliga kommuner i länet medverkar tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget och samordningsförbunden. Exempel på aktiviteter som erbjuds är studie- och yrkesvägledning, praktik, arbetsmarknadsanställningar kombinerade med studier, individuellt stöd och friskvård. I Karlstad var 58 ungdomar, 27 tjejer och 31 killar, inskrivna i verksamheten i oktober Totalt under projekttiden har 43 ungdomar avslutat sitt deltagande. 10 har gått vidare till studier och 14 till arbete. Projektet pågår till och med år Sedan starten 1 mars 2015 har 572 ungdomar, 336 killar och 236 tjejer, deltagit i projektet i hela Värmland. Av de 269 ungdomarna som avslutat har 29 procent gått till studier och 25 procent till arbete. Jobbpaket innebär i huvudsak att, i stället för arbetslöshet och försörjningsstöd, erbjuda ett tidsbegränsat arbete inom koncernen Karlstads kommun som ett första steg tillbaka till arbetslivet efter en längre tid utanför arbetsmarknaden. Jobbpaketen har drivits sedan Totalt har 996 personer fått del av jobbpaket mellan åren 2009 till I november 2016 hade 180 personer av de totalt 912 som fått del av jobbpaket fram till och med år 2015 försörjningsstöd Antal personer anställda i jobbpaket Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Andra arbetsmarknadsåtgärder är arbetsträning och praktik i förvaltningens praktiska arbetsmarknadsverksamhet, Solareturen. och Solacykeln. 527 personer, 19 %, som fått försörjningsstöd under året har deltagit i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Verksamheterna på Sandbäcken och Killstad erbjuder arbetsrehabilitering till personer över 18 år med psykisk ohälsa, med eller utan beroendeproblematik. Utgångspunkten är att hjälpa människor vidare till egen försörjning. Det kan handla om arbete, studier eller om arbetsförmåga helt saknas, ersättning från Försäkringskassan. För att stödja arbetslösa med försörjningsstöd att nå egen försörjning gör handläggaren och den sökande tillsammans en planering. 64 Kvalitetsredovisning 2016

67 Vuxna i arbetsmarknadsåtgärd med ekonomiskt bistånd och vuxna med ekonomiskt bistånd Övre delen av stapeln visar personer i arbetsmarknadsåtgärd med ekonomiskt bistånd. Nedre delen av stapeln visar personer med ekonomiskt bistånd Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen För att kunna hjälpa och säkerställa att personer som saknar arbetsförmåga och med behov av försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd) får hjälp från rätt instans har handläggare inom ekonomiskt bistånd fått utbildning i försäkringsmedicin. Det har möjliggjort för fler karlstadsbor att få sin rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning prövad. Parterna i det finansiella samordningsförbundet Samspelet, har tillsammans utvecklat ett instrument, SAMSIP, för att tidigt initiera insatser för personer i behov av samordning av stöd och hjälp från deltagande parter. Syftet är att tidigt skapa en helhetsbild kring individens behov, en gemensam plan för fortsatta insatser och en ökad delaktighet och inflytande från individen. Ett annat syfte är att stärka samverkan mellan parterna och skapa en integrerad samverkan som ett hållbart arbetssätt i vardagen. Totalt avslutades 1403 personer, varav 675 kvinnor och 695 män, som fått försörjningsstöd under Av dessa har 454 personer, 222 kvinnor och 232 män, gått till egen försörjning. Utöver egen försörjning är de vanligaste anledningarna till att ärenden avslutas att personen utan att uppge orsak slutar att söka försörjningsstöd, flyttar till annan kommun eller ansökt om tillfälligt bistånd. Kvalitetsredovisning

68 Antal personer som har gått från bidrag till egen försörjning Egen anställning Studier Arbetsmarknadsåtgärd Lönebidrag av oss Sjukersättning/Pension Socialförsäkring Summa Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och tillförsäkra enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder av försörjningsproblem. Befolkningens behov av ekonomiskt bistånd påverkas av situationen på arbetsmarknaden, hur trygghetssystemen är utformade, av befolkningsförändringar samt av inkomst- och kostnadsutveckling. Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen beviljas i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt personer äldre än 18 år fick ekonomiskt bistånd någon gång under De flesta fick det på grund av arbetslöshet eller arbetshinder. De sökande som så önskar erbjuds hembesök i samband med ansökan om ekonomiskt bistånd. Antal Karlstadsbor med ekonomiskt bistånd Förändr 15/16 % förändr Antal hushåll % Antal personer ,1% Varav barn under 18 år ,3 % Källa: Arbetsmarknad- och socialförvaltningen Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd % prel Karlstad 4,5 4,6 4,7 4,5 4,3 Värmlands län 4,2 4,4 4,6 4,8 Riket 4,2 4,3 4,2 4,2 Källa: Socialstyrelsen 66 Kvalitetsredovisning 2016

69 Försörjningshinder för vuxna biståndsmottagare % 1 % 6 % 5 % 3 % 29 % 43 % Arbetslös 43 % Sjukskriven med läkarintyg 8 % Sjuk- eller aktivitetsersättning 6 % Arbetshinder 29 % Föräldraledig 3 % Arbetar 5 % Språkhinder 5 % Utan försörjningshinder 1 % Annat försörjningshinder 6 % 4 6 % Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 8 % Kvalitetsredovisning

70 Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. FN:s barnkonvention 4 Uppskattningar av hur många barn som är ekonomiskt utsatta varierar kraftigt beroende på vilken definition som används. Begreppet absolut fattigdom innefattar personer som antingen får ekonomiskt bistånd eller har låg inkomststandard. Begreppet låg inkomststandard är kopplat till en schablon som utgår från familjens sammansättning ingår barn, i de hushåll som får ekonomiskt bistånd. Barn och unga som ingår i hushåll med ekonomiskt bistånd i Karlstad, år 2012 till Barn och unga 0 18 år 1 nov Barn under 18 år med ekonomiskt bistånd % andel av barnen i Karlstad 7,3 % 7,3 % 6,9 % 6,8 % 6,7% Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Åtaganden för ökad måluppfyllelse 2015 Arbetsmarknads- och socialnämnden har inga åtaganden under det här målet Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Under sommaren erbjöds sommarlediga barn och unga att prova på och delta i olika aktiviteter. Allt från dagkolloveckor, simskola, fritidsgård på turné, dropp in- idrott, kreativa workshoppar med mera. Totalt erbjöds mer än 50 gratisaktiviteter. En summering av sommaren visar att många barn och unga deltagit i aktiviteterna och att deltagarna kommit från 55 av kommunens 66 postnummerområden. Kommunen fick 1,6 miljoner i statligt stöd för satsningen. Budget- och skuldrådgivning Människor som behöver hjälp att se över och förändra sin privatekonomiska situation har möjlighet till budgetrådgivning. Tjänsten är kostnadsfri. Skuldrådgivningen syftar till att reda ut vilka skulderna är och hitta en lösning på skuldproblematiken. Det kan handla om skuldsanering, frivilliga betalningsuppgörelser eller ackordsuppgörelser. Med skuldsanering menas att en svårt skuldsatt person under vissa förutsättningar kan befrias från skyldigheten att betala sina skulder helt eller delvis. Ärenden om skuldsanering prövas av Kronofogdemyndigheten. Det är färre som 68 Kvalitetsredovisning 2016

71 ansökt om skuldsanering i år vilket förklaras av att många har inväntat den nya lagstiftningen och dess tillämpningar. Skilsmässa, sjukskrivning arbetslöshet och missbruk är de vanligaste orsakerna till att söka hjälp. Väntetiden för ett första besök är nio till månader. Förebyggande arbete i form av informationsinsatser genomförs och vänder sig såväl till företag och organisationer som till förvaltningens egna verksamheter. Under året har budget- och skuldrådgivarna genomfört informationsinsatser på Kompassen, Folkuniversitetet, Stegen, Jobbcenter, Ekonomismart, Samspelet, Överförmyndarnämnden i Forshaga, Forshaga kommun, Grums kommun samt Hammarö kommun. 4 Antal avslutade ärenden avseende budget- och skuldrådgivning Män Kvinnor Totalt Antal inskickade skuldsaneringsärenden Män Kvinnor Totalt Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Statistiken inkluderar Hammarö, Grums och Forshaga. Förebyggande arbete och insatser för att begränsa tillgången på alkohol och droger Det gjordes 1659 anmälningar om barn som far illa till arbetsmarknads- och socialförvaltningen under När det gäller vårdnadshavaren utgör alkohol- eller drogmissbruk, vanvård och våld i familjen de vanligaste orsakerna till anmälan. Hos den unge är annan brottslighet och beteendeproblem de vanligaste anmälningsorsakerna. De flesta anmälningarna gjordes av polis och skola. Orosanmälan till socialtjänsten Antal anmälningar till arbetsmarknads- och socialförvaltningen om barn 0 17 år som far illa Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Kvalitetsredovisning

72 4 Efter statligt beslut om generellt föräldrastöd har kommunen skapat en plats på karlstad.se där föräldrar kan söka råd och stöd kring sitt föräldraskap. Där finns också information, råd och tips om attitydpåverkan när det gäller alkohol och droger. Mottagningen Första Linjen är en gemensam ingång till kommunens och landstingets verksamheter för barn och unga som har lindrig till måttlig psykisk ohälsa. I verksamheten där Landstinget i Värmland och kommunerna i Karlstad, Grums, Forshaga, Kil och Hammarö samverkar, ingår psykologer, socionomer, sjuksköterska och specialpedagog. Under första halvåret år 2016 har verksamheten fått in 390 ärenden. Ledsen/ nedstämd/deprimerad och oro/ångest/ängslan är de vanligaste kontaktorsakerna. Nationella cannabisnätverket är ett rikstäckande nätverk för behandlare som arbetar med personer med cannabismissbruk med utgångspunkt från haschavvänjningsprogram (HAP-metoden) och cannabisprogram för unga (CPU). Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad har ansvar för att samordna nätverket. Via hemsidan cannabishjälpen.se arbetar nätverket och Karolinska institutet med att utveckla internetbaserad hjälp vid cannabismissbruk. Arbetet bedrivs som ett nationellt projekt med stöd av Folkhälsomyndigheten under åren Målet är att ge unga med en cannabisrelaterad ohälsa eller som är i riskzon redskap att upphöra med sitt cannabisbruk. Under 2015 genomfördes en webbundersökning, tänktill.nu, för att mäta ungdomars attityder till cannabis. Undersökningen genomfördes i Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn och Säffle. Resultatet visar att ungdomar har en alltmer tillåtande attityd till cannabis, att killar är mer tillåtande än tjejer och att den tillåtande attityden är vanligare bland äldre ungdomar. Som en del i det fortsatta arbetet har förvaltningen tillsammans med Länsstyrelsen varit med och utbildat fritidsledare, fältare, ungdomar för trygghet i Karlstad och i övriga i Värmland om bland annat Cannabis och MI (motiverande intervju). Syftet med utbildningen är att rusta och stärka fritidsledarna i sin yrkesroll och att stärka det gemsamma förebyggande arbetet. För att förebygga användningen av anabola androgena steroider och andra dopningspreparat har Karlstads kommun deltagit i det nationella samverkansprojektet Prevention av dopning i Sverige, PRODIS. Under året har ägare av träningsanläggningar, träningsansvariga och instruktörer utbildats i syfte att öka kunskapen om effekter av dopningspreparat. I Karlstad arbetar kommunen, polismyndigheten och tre gym med att stärka samarbetet för att minska tillgången på anabola androgena steroider och andra dopningspreparat på aktuella gym. 70 Kvalitetsredovisning 2016

73 Krogar mot knark, ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar och myndigheter i 65 kommuner, arbetar för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. I samband med signering av nya avtal mellan krögare, polismyndigheten och Karlstads kommun genomfördes en kampanj för att belysa arbetet och lyfta fram de sju krogar som deltar i arbetet. Dessa är Harrys, Koriander, Nöjesfabriken, O Learys, Pitchers, Tempel och Welo. Vård och stöd vid missbruk och beroende Det pågår ett utvecklingsarbete för att ta ett helhetsperspektiv kring familjer där det förekommer problematiskt bruk av alkohol och/eller droger. Arbetet bygger på en modell där familjen är det centrala och att handläggare från både familje- och vuxenavdelningen gör gemensamma bedömningar och erbjuder ett samordnat stöd. Modellen ger bättre möjligheter att erbjuda insatser såsom anhörigstöd och gruppverksamhet för barn. För vuxna erbjuder arbetsmarknads- och socialförvaltningen olika behandlingsmetoder i öppenvårdsform efter ansökan och beslut hos socialsekreterare. Kortare rådgivning, information och konsultation erbjuds utan ansökan och beslut. Det pågår ett arbete för att se på möjligheterna att kunna erbjuda fler insatser i öppna former. Personer under 25 år med missbruks- eller beroendeproblematik och deras anhöriga kan vända sig till Nexus för stöd och hjälp. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen arbetar enligt rekommendationerna i de nationella riktlinjerna om vård och stöd vid missbruk och beroende. Bedömningsinstrumenten ASI, AUDIT och DUDIT används för att underlätta beslut om behandling. Mottagningen för drogtestning och analyser utgör komplement till bedömningsinstrumenten. Under 2016 kan vi se en ökning av tungt narkotikamissbruk, både bland kvinnor och bland män. i Karlstad. Vi kan också se ökning av suicidtankar och tidigare gjorda suicidförsök bland personer i verksamheten med missbruk och beroende erhöll totalt 132 personer, 31 kvinnor och 101 män, bistånd i form av frivillig institutionsvård. Diskussioner pågår med landstinget om gemensamt stöd till personer med psykisk sjukdom och missbruk. Ett utvecklingsarbete pågår kring boende och behandling för kvinnor i missbruk. 4 Kvalitetsredovisning

74 4 Stöd till personer med psykisk ohälsa I enlighet med nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni införs nya arbetsmetoder såsom Individual Placement and Support (IPS), Bostad först och vård- och stödsamordning. Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen syftar till att hjälpa personer att skaffa sig ett avlönat arbete baserat på individens egna val och preferenser. För att lyckas på arbetsplatsen får personerna sedan det stöd som krävs. Bostad först är en modell där skräddarsydda resurser och stöd ställs till förfogande i samband med att personen som lever i hemlöshet får ett eget lägenhetskontrakt. I kommunen finns särskilda boendeformer och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. För att kunna leva ett liv som alla andra, erbjuder kommunen stöd i att klara praktiska vardagssysslor, hjälp i kontakter med myndigheter eller möjlighet att bryta en isolering. Antal 140 personer i frivillig institutionsvård, uppdelat på kön Män Kvinnor 2011 Källa: Socialstyrelsen Kvalitetsredovisning 2016

75 Vardagshjältar Med kampanjen Vardagshjältar uppmärksammar Karlstads kommun verksamheter som gör skillnad och skapar livskvalitet för barn och unga i Karlstad. Priset delas ut i fyra kategorier och årets pristagare är: Jonas Kristiansson (årets medarbetare), Edsvalla IF (årets förening), Fogdemyrens förskola (årets verksamhet) och BUFFF, barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse (årets samverkan). 4 Åtaganden för ökad måluppfyllelse 2015 Arbetsmarknads- och socialnämnden har inga åtaganden under det här målet Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Arbetsmarknads- och socialförvaltningen hjälper till att förmedla bostäder efter ansökan och beviljat beslut. Lägenheter kan förmedlas genom olika typer av avtal så som bostadssociala avtal, sociala kontrakt eller med kommunal hyresgaranti. Bostadssociala kontrakt innebär att kontraktet omvandlas till ett förstahandskontrakt efter närmare två år under förutsättning att inget inträffat under tiden. Vid sociala kontrakt hyr eller äger kommunen lägenheten och hyresgästen hyr i sin tur av kommunen. Den här typen av kontrakt omvandlas inte till ett förstahandskontrakt för hyresgästen. De vanligaste orsakerna till att personen inte själv kan ordna en bostad är låg inkomst, hyresskulder, missbruk eller psykisk ohälsa. Prioriterade grupper i arbetet är barnfamiljer, våldsutsatta och personer med psykisk funktionsnedsättning. Alla med bostadssociala och sociala kontrakt har inledningsvis en bohandledare som stöd. Arbetsmarknads- och socialnämnden har avtal med Karlstads Bostads AB om att försörjningsstöd kan räknas som inkomst när man söker lägenhet. I enlighet med förordningen om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier kan kommunen gå in och garantera betalning av hyra för bostadslägenhet och söka bidrag för det från staten. Kvalitetsredovisning

76 Antal lägenheter som förmedlats på bo- och budgetenheten Bostadssociala lägenheter Lägenheter med sociala kontrakt Lägenheter med kommunal hyresgaranti Lägenheter enligt avtal där försörjningsstöd räknas som inkomst Lägenheter enligt Bostad först Lägenheter till nyanlända flyktingar Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Summa Samarbete för att skapa hållbara boenden För att minska risken för uppsägningar och avhysningar samarbetar förvaltningen med bland annat kommunens bostadsaktiebolag, KBAB, och erbjuder flerpartssamtal när klienter ådragit sig två hyresskulder inom sex månader. Vid anmälan om uppsägning kontaktar alltid förvaltningens hyresrådgivare hyresvärd och hyresgäst för att informera om vilken hjälp vi kan erbjuda. Målsättningen är att skapa långsiktiga och hållbara boenden. Många avhysningar beror på obetalda hyror. För att motverka det kan arbetsmarknads- och socialförvaltningen efter beviljad ansökan förvalta den enskildes ekonomi via förmedlingsmedel. En integrationsbovärd på Kronoparken har till uppgift att hjälpa människor med boende- och vardagsfrågor. Boendestöd och uppsökande verksamhet Boendestöd är en insats som arbetsmarknads- och socialförvaltningen erbjuder för att stötta personen i sitt boende och för att minska risken för avhysningar. Det finns boenden som erbjuder boendestöd dygnet runt såsom Ungdomsboendet Viken. Vi har också lägenheter ämnade för olika målgrupper med boendestöd efter behov. Bohandledare besöker husen/lägenheterna dagligen eller flera gånger under en vecka för att stötta de boende i sina lägenheter. Lägenheterna är ett steg på vägen mot en lägenhet med eget kontrakt. Ett utslussningsteam erbjuder ensamkommande ungdomar som bor i provboende eller egen lägenhet stöd i skolarbetet och i olika myndighetskontakter. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen bedriver också fält- och uppsökande verksamhet för att öka möjligheten till att bo kvar. Här samverkar förvaltningen med de större bostadsbolagen. 74 Kvalitetsredovisning 2016

77 Hem- och bostadslösa Årligen genomför vi en kartläggning av antalet hem- och bostadslösa i Karlstad. De som omfattas av kartläggningen är de som under aktuell mätvecka är registrerade i arbetsmarknads- och socialförvaltningens verksamhetssystem. Vid kartläggningen används Socialstyrelsens definition, som omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i en kortare eller längre tid. De beskrivs kortfattat nedan. Situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt eller behandlingsenhet. Situation 3 En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning, till exempel träningslägenhet eller med socialt kontrakt på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. 4 Antal hem- och bostadslösa i kommunen vid förvaltningens årliga mätning Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt Situation Situation Situation Situation Osäkert Summa Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Modellen Bostad Först är framtagen för att åstadkomma boendelösningar för människor som lever i hemlöshet. Grundtanken är att en egen bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för att kunna hantera svårigheter i livet. Bostaden är inte villkorad av exempelvis drogfrihet utan istället erbjuds frivilligt stöd i den egna bostaden. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen arbetar enligt modellen sedan För att lösa frågan om tillfälligt boende i akuta situationer finns olika övernattningsmöjligheter. Bland annat disponerar Socialjouren en lägenhet och har tillgång till en plats för kvinnor på Strandgården. Förvaltningen disponerar också lägenheter i Molkom och Vålberg. För personer med missbruksproblem finns platser på Trossen. Vandrarhem, hotell och bed & breakfast utgör andra alternativ. Kvalitetsredovisning

78 4 Flyktingar och ensamkommande barn och unga Som effekt av nationella åtgärder minskade flyktingströmmarna och migrationsverkets behov av ankomstboenden. Därför stängdes kommunens två boenden i Stadshuset och i Edsvallaskolan under våren. Genom den nya bosättningslagen har Karlstad ansvar för att ta emot 215 nyanlända med beviljat uppehållstillstånd. Utöver tilldelningen har också omkring 100 egenbosättare kommit till Karlstad. Kommunen har ansvar att bistå med hjälp till familjer med barn. Mottagandet medför ett fortsatt stort behov av boendeplatser Vi har tagit emot 22 asylsökande ensamkommande barn och totalt under året har vi ansvar för närmare 270 ensamkommande barn och ungdomar. Under året har två nya boenden med sammantaget 42 platser öppnat. När våra boendeplatser inte räckt till har förvaltningen också köpt platser av andra utförare. Förvaltningens samlade boendeverksamhet med boendeplatser, boendestöd samt antal lägenheter med bostadssociala och sociala kontrakt Boende- och behandlingsplatser missbruksvård Personer med missbruk med boendestöd Särskilda boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning Boenden för personer med samsjuklighet Personer med psykisk funktionsnedsättning med boendestöd Antal lägenheter med bostadssociala kontrakt Antal lägenheter med sociala kontrakt Antal lägenheter med provboende för ungdomar Boende för unga vuxna Skyddat boende för våldsutsatta Antal platser för ensamkommande barn och ungdomar Antal lägenheter med provboende för ensamkommande 7 4 Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Åtaganden för ökad måluppfyllelse 2015 Ta fram en långsiktig plan för att tillfredsställa arbetsmarknads- och socialförvaltningens behov av boendeplatser och lägenheter. Arbetet ska genomföras tillsammans med stadsbyggnadsnämnden och teknikoch fastighetsnämnden. 76 Kvalitetsredovisning 2016

79 4.4.4 Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld Våld i nära relationer är ett samlingsnamn för bland annat mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning, våld i samkönade relationer, våld och sexuella övergrepp mot barn. Här ingår också barn som bevittnat våld i hemmet. Gemensamt är att den våldsutsatta är bekant med, lever i en relation med, eller på annat sätt står i ett beroendeförhållande till förövaren. Även prostitution och människohandel för sexuella ändamål ingår i begreppet våld i nära relationer. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens arbete med våldsutsatta och förövare beskrivs i kapitel fem under rubriken stöd till brottsoffer. Antal inkomna ärenden utifrån typen av våld Våld i nära relation Hedersrelaterat våld Hot från kriminella gäng Övrigt Totalt Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 4 Våga tänka nytt är ett nytt projekt med syfte att utveckla och stärka hemmaplanslösningar för vuxna utsatta för hedersrelaterat våld. En kontaktperson stöttar, vägleder och finns till hands för den våldsutsatta. Här ingår också arbete för att stärka individen, utöka de privata och professionella nätverk och att tillsammans hitta strategier för att skapa trygghet. Målet är att kunna erbjuda säkra hemmaplanslösningar och att minska kostnaderna för externa placeringar. Projektet har medfinansiering från Länsstyrelsen och Socialstyrelsen. Åtaganden för ökad måluppfyllelse 2017 Genomför insatser för att personer, och personer i deras närhet, som utsatts för våld i nära relationer, barn som bevittnat eller blivit utsatta för psykiskt och/eller fysiskt våld, i högre grad ska göra anmälningar. Arbetet ska genomföras tillsammans med barn- och ungdomsnämnden, Karlstads- Hammarö gymnasienämnd samt vård- och omsorgsnämnden. Genomför gender budget-analys inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Gender budget innebär en genomlysning av offentliga resurser, i syfte att se fördelningen mellan könen, hur det möter kvinnors och mäns behov samt vilka effekter fördelningen får. Eftersom en budget fördelar resurser påverkas grupper på olika sätt, och gender budget hjälper till att sätta fokus på resursfördelningen. Kvalitetsredovisning

80 4 78 Kvalitetsredovisning 2016

81 5Kvalitetsredovisning

82 SOCIALNÄMNDEN SKALL VERKA FÖR ATT BARN OCH UNGDOM VÄXER UPP UNDER TRYGGA OCH GODA FÖRHÅLLANDEN. 4 - Socialtjänstlagen 80 Kvalitetsredovisning 2016

83 5. ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHET I det här avsnittet redovisas arbetsmarknads- och socialförvaltningens verksamhet med utgångspunkt från kommunens reglemente för arbetsmarknads- och socialnämnden samt gällande lagstiftning med tyngdpunkt på socialtjänstlagen. Intentionen är att ge en helhetsbild av verksamheten. Nämndens ansvar Arbetsmarknads- och socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter när det gäller den lokala arbetsmarknadspolitiken. Nämnden ska bidra till att motverka arbetslöshet i kommunen. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg och stöd till människor med psykisk funktionsnedsättning enligt bland annat socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nämnden ansvarar dessutom för flyktingmottagande, tolkverksamhet samt budget- och skuldrådgivning, boutredningar och frågor angående tillstånd och tillsyn avseende alkohol och tobak samt kommunens uppgifter enligt hemvärnsförordningen. 5 Till socialnämndens uppgifter hör att: göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen informera om socialtjänsten i kommunen genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialtjänstlagen Kvalitetsredovisning

84 Medicinskt ansvar Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer eller har hemsjukvård. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för kvaliteten och säkerheten. Ansvaret avser den vård och behandling som patienterna ges samt de krav som ställs på bland annat läkemedelshantering, dokumentation och anmälan av skador och brister i hälso- och sjukvårdsverksamheten. 5 Tystnadsplikt och sekretess För personal, förtroendevalda och uppdragstagare inom socialtjänsten gäller sekretesslagen. I lagen regleras både tystnadsplikten och sekretessen avseende allmänna handlingar. Organisation Arbetsmarknads- och socialförvaltningen är en funktionsindelad organisation som består av en stab under socialdirektören samt fyra avdelningar: Familjeavdelningen Vuxenavdelningen Avdelningen för integration, försörjning och arbete Avdelningen för nyanlända, en ny avdelning som startade i januari 2016 Servicegarantier En servicegaranti är en beskrivning av en viss tjänst som ska tydliggöra vad kommunen garanterar. Syftet med servicegarantier är att kommunen vill ge Karlstadsborna och näringslivet en bra och snabb service, ett gott bemötande och hög tillgänglighet. Arbetsmarknads- och socialnämnden har beslutat om följande tre servicegarantier: Beslut om ekonomiskt bistånd inom sju arbetsdagar Beslut om serveringstillstånd inom sex veckor Arbetslösa ungdomar får erbjudande om aktivering inom en månad När det gäller ekonomiskt bistånd garanterar vi att behandla ansökan och fatta beslut inom sju arbetsdagar när en komplett ansökan om ekonomiskt bistånd lämnats in. Detta betyder att klienten får beslutet senast på den åttonde arbetsdagen efter att ansökan lämnats in. Om vi inte håller det vi lovar kontaktar vi klienten snarast för att ge en förklaring till dröjsmålet. 82 Kvalitetsredovisning 2016

85

86 5 Beträffande serveringstillstånd garanterar vi att, när en komplett ansökan om serveringstillstånd lämnats in, behandla den och fatta beslut inom sex veckor. Om vi inte håller det vi lovar reduceras avgiften för serveringstillstånd med tio procent. Den tredje servicegaranti erbjuder unga arbetslösa som kommer i kontakt med förvaltningen aktivering inom en månad. Med aktivering menar vi jobbsökaraktiviteter, rehabilitering och eller behandlingsinsatser. Om vi inte håller det vi lovar kontaktar vi klienten snarast för att ge en förklaring till varför det dröjt och ger besked om när och hur aktivering kan erbjudas. Internationellt arbete Det internationella arbetet ska integreras i kommunens verksamheter och antalet internationella kontaktytor öka. Språklig och kulturell mångfald hos kommuninvånare, föreningar och företag ska tas tillvara för att öka kvaliteten i kommunens verksamheter. I arbetsmarknads- och socialnämndens policy för det internationella arbetet framgår att det ska vara ett strategiskt verktyg för verksamhetsutvecklingen och vara till nytta för medborgarnas och brukarnas välfärd. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen deltar som representant för kommunen i Union of the Baltic Cities, UBC, arbete i kommissionen Inclusive and Healthy Cities. Mötesplatser har varit temat för arbetet och kommissionen har besökt verksamheter i Gdynia i Polen, Trelleborg och i Espoo i Finland. Arbetsmarknadsoch socialförvaltningen stod också som värd för kommissionens besök i Karlstad. 5.1 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER Arbetsmarknads- och socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter kring den lokala arbetsmarknadspolitiken. Nämnden ska bidra till att motverka arbetslösheten i kommunen. Nystartsjobb, Instegsjobb, Lönebidrag, LBI, Offentligt skyddat arbete, OSA, Trygghets- och utvecklingsanställningar, Särskilt anställningsstöd, SAS, samt Förstärkt särskilt anställningsstöd är olika anställningsstöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid och till personer med funktionsnedsättning. Jobb- och utvecklingsgaranti, JOB, och Jobbgaranti för ungdomar, UGA är statliga arbetsmarknadsåtgärder för att ge medborgare extra stöd för att komma in på arbetsmarknaden. På Jobbcenter coachar och motiverar personalen de arbetssökande genom både individuella insatser och gruppaktiviteter. Sammantaget ska de olika alternativen som erbjuds bidra till möjligheten att bryta utanförskap och förflytta sig mot egen försörjning i form av arbete eller studier. Verksamheten arbetar med match- 84 Kvalitetsredovisning 2016

87 ning och rekrytering av praktikplatser inom privata företag och kommunen En medarbetare har i huvuduppdrag att rekrytera och erbjuda feriearbete åt ungdomar i årskurs nio till årskurs två på gymnasiet. Solareturen är en verksamhet med syftet att stödja och möjliggöra för deltagarna att kunna gå vidare till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller till studier. Arbetet på Solareturen är inriktat på att renovera och sälja möbler och inventarier som är för bra för att kastas. Verksamheten är en del av kommunens praktiska miljöarbete. Personalen på Solareturen utför också trädgårdsskötsel och enklare fastighetsunderhåll på kommunens fastigheter. Solacykeln lånar ut cyklar. Verksamheten syftar till att ge arbetspraktik till ungdomar och öka deras möjlighet att få arbete. 5.2 EKONOMISKT BISTÅND Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövning av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Socialtjänstlagen 5 Biståndsparagrafen i socialtjänstlagen som citeras ovan är en så kallad rättighetsparagraf för den enskilde vilket innebär att kommunen har skyldighet att leva upp till lagens krav. Den enskilde har dock alltid i första hand ett eget ansvar för att klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Försörjningsstödet består av två delar. Dels riksnormen, som årligen fastställs av regeringen och som är lika för alla kommuner i landet, dels de utgiftsposter som varierar individuellt. Till dem räknas boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skälig levnadsnivå är ett centralt begrepp som beskriver den nivå på kvalitet och levnadsstandard som lagen garanterar. Kommunen får enligt socialtjänstlagen ge bistånd utöver skälig levnadsnivå. Sådant bistånd kan återkrävas från den enskilde. Exempel på sådana ärenden kan vara situationer där barnperspektivet utgör en viktig del i en helhetsbedömning av biståndsbeslutet. Kvalitetsredovisning

88 Riktlinjer och anvisningar Arbetsmarknads- och socialnämnden har beslutat om Riktlinjer och regler för socialbidrag i kommunen. För att få en enhetlig bedömning i de enskilda fallen har arbetsmarknads- och socialförvaltningen tagit fram rutiner och anvisningar för handläggning av det ekonomiska biståndet. Riktlinjer finns också för hur man ska arbeta för att förebygga felaktiga utbetalningar. 5 Väntetider Målet är att en person som söker ekonomiskt bistånd första gången, eller inte varit aktuell de senaste sex månaderna, ska få en besökstid inom två veckor. Målet uppnås tack vare att kommunens kontaktcenter kan ge den sökande en besökstid direkt vid första kontakt. Felaktiga utbetalningar Enligt lagen om underrättelseskyldighet måste en myndighet som har skäl att anta att en annan myndighet felaktigt beslutat om eller betalat ut förmåner till en person informera den andra myndigheten om detta. De myndigheter som omfattas av lagen är Försäkringskassan, Migrationsverket, Centrala Studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, kommunernas socialnämnder och arbetslöshetskassorna. Den som medvetet försöker få ut mer ersättning eller bidrag från välfärdssystemen än vad man har rätt till kan dömas för bidragsbrott. Även den som av grov oaktsamhet eller slarv lämnar felaktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden kan dömas för bidragsbrott. Särskilda utredare på förvaltningen granskar misstänkt fusk med socialbidrag och samarbetar med polis och åklagare i dessa ärenden. Förmedlingsmedel Arbetsmarknads- och socialförvaltningen kan, efter att den enskilde lämnat fullmakt, förvalta den enskildes ekonomi genom att ta in inkomster, till exempel pension eller barnbidrag och betala räkningar. Förmedlingsmedel är en frivillig, tidsbegränsad insats som idag nyttjas av cirka 130 personer. Avsikten är att personen ifråga på sikt själv ska klara planeringen av sin ekonomi eller att den ska skötas av annan, exempelvis god man. 86 Kvalitetsredovisning 2016

89 5.3 BOUTREDNING I de fall där det saknas tillgångar i ett dödsbo kan en dödsboanmälan ersätta en bouppteckning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen handlägger dödsboanmälningar per år. Handläggningen regleras förutom i socialtjänstlagen bland annat i ärvdabalken, begravningslagen och försäkringslagen. 5.4 BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVNING Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budgetoch skuldfrågor till skuldsatta personer. Skuldsaneringslagen Människor som behöver hjälp att hitta lösningar på ekonomiska problem erbjuds budget- och skuldrådgivning av kommunen. Tjänsterna är kostnadsfria och den enskilde erbjuds bland annat hjälp med att gå igenom privatekonomi och göra en hushållsbudget, hjälp att upprätta betalningsplaner inför ackordsförslag och frivilliga uppgörelser och förhandla med fordringsägare samt hjälp med att förbereda och ansöka om skuldsanering. Den enskilde erbjuds även hjälp med eventuella överklagningar och omprövningar som kan bli aktuella under en skuldsaneringsperiod. Med skuldsanering menas att en svårt skuldsatt person under vissa förutsättningar kan befrias från skyldigheten att betala sina skulder helt eller delvis. Ärenden om skuldsanering prövas av Kronofogdemyndigheten. Förebyggande arbete bedrivs i form av informations- och utbildningsinsatser som riktar sig såväl till företag och organisationer som till förvaltningens egen verksamhet. 5 Kvalitetsredovisning

90 5.5 BARN, UNGDOM OCH FAMILJEVÅRD Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialtjänstlagen 5 Insatser för att förebygga och upptäcka att barn far illa är av central betydelse i arbetet med att stärka skyddet för barn i utsatta situationer. Flera olika samhällsorgan är involverade i barns utveckling: förskolan, skolan samt hälso- och sjukvården via barnmedicin, barnpsykiatri, barnhabilitering och elevhälsan. Även andra verksamheter såsom primärvård, vuxenpsykiatri och missbruksvård kan ha anledning att vara särskilt uppmärksam på barns förhållanden. Socialnämnden har ett primärt ansvar för att de olika samhällsorganen samverkar kring barnen. Anmälan Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Socialtjänstlagen Lagen uppmanar allmänheten, som ser att ett barn far illa, att anmäla det till socialnämnden. Dessutom har alla som arbetar med barn och ungdomar inom till exempel hälso- och sjukvård, skola och polis skyldighet enligt lag att anmäla om de får kännedom om något som kan innebära att nämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd. 88 Kvalitetsredovisning 2016

91 Utredning inom fyra månader Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Utredning skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds. Socialtjänstlagen Familjebehandling, kontaktperson eller vård i familjehem exempel på insatser Socialnämnden skall i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, Socialtjänstlagen 5 Socialtjänsten har en stor uppgift när det gäller att stödja, hjälpa och skydda barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Socialtjänstlagen kräver ett aktivt handlande från socialtjänstens sida beträffande att ge stöd och skydd till barn och ungdom. Insatserna kan till exempel bestå av kontaktperson eller vård i familjehem. Vad som är bäst för barnet ska arbetas fram i nära samarbete med barnet och föräldrarna. Om det inte går att komma tillrätta med de allvarliga missförhållandena i samarbete med föräldrarna och ungdomen, återstår att utreda om vården måste genomföras med stöd av lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens inriktning är dels att arbeta med insatser i ett tidigt skede, dels att utveckla öppenvårdsinsatserna och begränsa placeringarna på institution. Arbetet med förstärkta familjehem är också ett led i det. Förvaltningen arbetar metodiskt och strategiskt med ungdomens nätverk, familj, vänner och skola vid utslussning från institution samtidigt som placeringstiden begränsas. Kvalitetsredovisning

92 5 90 Kvalitetsredovisning 2016

93 Insatser för barn och unga 0 17 år Antal insatser för barn och unga Förändr 15/16 Familjebehandling i öppenvård Förskoleteam Tummen Kontaktperson Kontaktfamilj Öppenvård för unga missbrukare Nexus Stödgruppsverksamhet med barn Kontaktperson vid umgänge Umgängesstöd Miks samarbetssamtal Ungdomstjänst Föräldrastödsprogram Social- och skolverksamhet Fenix Provboende Personlig assistent/elevassistent Stödkontakt med socialsekreterare Totalt antal öppenvårdsinsatser Familjehem Institutionsvård Summa Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Observera att antal insatser inte motsvaras av antal barn och unga, ett barn kan ha flera insatser. Kvalitetsredovisning

94 5 Säkerhetsteam Ett team har bildats för att tillsammans med familjer och deras nätverk jobba ingående och på ett strukturerat arbetssätt för att upprätta säkerhetsplaner för barn och ungdomar som riskerar att placeras utanför hemmet eller är på väg att flytta hem från institution/familjehem. En förutsättning för arbetet är att: Oron är så hög att bedömning görs att barnet bör placeras utanför hemmet alternativt att barnet redan är placerat. Familjemedlemmarna är villiga att samarbeta med socialtjänsten och bjuda in sitt nätverk för att intensivt jobba med att ta fram en plan. Det måste finnas ett nätverk att bjuda in till att hjälpa familjen. Resultat av teamets arbete är att flera barn och ungdomar kunnat bo kvar hemma, några har kunnat flytta hem och att relationerna inom familjer och i deras nätverk har stärkts. Vilket är värdefullt också i ett långsiktigt perspektiv. Dag- och skolverksamheten Fenix Ungdomar som riskerar att placeras på institution får hjälp och stöd i dag- och skolverksamheten Fenix där barnpsykiatri, skola, fritid och socialtjänst samverkar. Områdesbaserat arbete På Våxnäs och Kronoparken pågår ett områdesbaserat arbete i samverkan mellan skola, kultur och fritid samt polis och socialtjänst. Från arbetsmarknads- och socialförvaltningen arbetar fältassistenter på individ- och gruppnivå gentemot ungdomar som riskerar att utveckla sociala problem. Bland annat arbetar fritidsgårdarna med tjej- och killgrupper. Tillsammans med elevhälsan på Frödingeskolan arbetar en fältsekreterare sedan hösten för att förebygga utanförskap och bidra till att öka andelen elever med behörighet till gymnasiet. En modell för arbete med barn och unga som visar oroväckande skolfrånvaro har tagits fram. Skola och socialtjänst har gemensamma handlingsplaner och arbetsgrupper för Kronoparkens, Gruvlyckans och Våxnäs samt Herrhagens och Norrstrands skolområden. 92 Kvalitetsredovisning 2016

95 Samtalsakuten Människor i akut livskris orsakade av sorg, separation, arbetslöshet eller andra dramatiska händelser har möjlighet att vända sig till Samtalsakuten som drivs gemensamt av Svenska kyrkan, Landstinget i Värmland samt kommunerna Forshaga, Hammarö, Karlstad och Kil. Familjehuset Familjebehandlare och familjepedagoger erbjuder stöd och behandling utifrån varje familjs behov. De arbetar med metodutveckling inom psykosocialt förändringsarbete för att på bästa sätt kunna erbjuda familjer bra insatser. Familjehuset samverkar med Klaraborgs specialpedagogiska område/intresseskolan och erbjuder regelbundet föräldrakursen Active Parenting för föräldrar med barn i någon av de särskilda undervisningsgrupperna. 5 Stödgruppsverksamhet för barn och unga Skilda världar, Bäcken och Hopptornet är exempel på stödgruppsverksamheter som förvaltningen bedriver för barn och unga som har separerade föräldrar, föräldrar med psykiska, alkohol- eller andra drogproblem. Barnen får förutom att träffa andra i samma situation, genom samtal och lek, hjälp att sätta ord på sina känslor. Förskoleteam på Kronoparken och Rud För barn i åldrarna 1 6 år som riskerar att fara illa erbjuder förskoleteamet Tummen inom Kronoparkens och Rud/Färjestads skolområden särskilt stöd. Teamet består av förskolelärare/specialpedagog, socionom och psykolog och verksamheten är ett samarbete mellan kommunen och landstinget. Ett av målen är att insatserna ska sättas in i så god tid att anmälningar till socialtjänsten kan undvikas. Koloni och lägerverksamhet på ön Sållaren Mellan maj och oktober erbjuder arbetsmarknads- och socialförvaltningen skolor, fritidsgårdar och föreningar möjlighet att hyra lokaler och bedriva koloni- och lägerverksamhet på ön Sållaren. Kvalitetsredovisning

96 Socialjouren Socialjouren som är inrymd i polishuset och nås via polisens växel är tillgänglig på kvällar, nätter och helger då övrig socialtjänst är stängd. Exempel på akuta situationer när socialjourens insatser kan bli aktuella är hot och våld i familjer samt barn och unga som riskerar att fara illa av olika anledningar. Jouren samarbetar bland annat med polisen, Kvinnojouren Alla Kvinnors Hus och Brottsofferjouren. Socialjouren servar kommunerna Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Kristinehamn och Storfors. 5 När insatser genomförs med tvång Som ett komplement till socialtjänstlagen finns lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, som reglerar sådana situationer då frivilliga insatser av olika skäl inte kan komma till stånd eller inte bedöms som tillräckliga. Syftet med lagen är att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att tillgodose barns och ungdomars behov av skydd, vård och behandling. För att lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska vara tillämplig måste tre förutsättningar vara uppfyllda. Ett missförhållande ska finnas med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. Missförhållandet ska medföra att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Behövlig vård kan inte ges på frivillig väg. Ungdomstjänst Den som är mellan 15 och 21 år och har begått ett brott kan dömas till ungdomstjänst av tingsrätten. Påföljdens längd kan variera från 20 till 150 timmar. Ungdomstjänst består av oavlönat arbete och annan särskilt anordnad verksamhet till exempel samtal. Arbetsmarknads- och socialnämnden utser en handläggare för ungdomen, ordnar praktikplats och tar, i samverkan med den unge, fram en arbetsplan. Flickor och pojkar med ungdomstjänst Flickor Pojkar Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 94 Kvalitetsredovisning 2016

97 5.6 STÖD TILL BROTTSOFFER Socialnämnden skall verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialtjänstlagen Socialtjänsten har ansvar för att stödja och hjälpa alla dem som utsatts för brott. Lagen betonar särskilt behovet av stöd till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet. Lagen framhåller även att barn som upplevt våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna vid behov ska erbjudas stöd och hjälp. Vid första kontakten med förvaltningen i barn- och familjeärenden lämnas en skriftlig information om hur man kan få hjälp vid hot- och våldssituationer. Frågor runt våld tas också upp vid första kontakten med familjerådgivningen och familjerätt. Av de 1659 anmälningar som gjordes till socialtjänsten under 2016 om barn som riskerar att fara illa hade anmälningsorsaken en koppling till våld i 380 fall. Om barn och ungdomar misstänks ha varit utsatta för eller bevittnat våld i nära relationer kontaktas Barnahus i Värmland för samråd. Vid samråden deltar socialtjänsten, åklagare, polis, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomsmedicin samt samordnare från Barnahus. Genom den här samverkan behöver inte barn och ungdomar som utsatts för brott samt unga förövare slussas runt mellan olika instanser. Barn som bevittnat våld får hjälp via Familjehuset som genomför krisbearbetande samtal enligt Trappan en modell för samtal med barn som upplevt våld i familjen. Kids Club är en gruppverksamhet för barn som upplevt våld i hemmet. 5 Krismottagning för män Krismottagningen för män tar emot män, i vissa fall även partnern, som behöver hjälp att hantera aggressivitet, problem i nära relationer eller andra livskriser. Krismottagningen för män drivs gemensamt av Svenska kyrkan, Landstinget i Värmland samt kommunerna Forshaga, Hammarö, Karlstad och Kil. Resurscentrum och tillfälligt boende Resurscentrum för våld i nära relationer ansvarar för utredning och beslut om insatser för personer över 18 år som utsatts för hot och våld. För äldre våldsutsatta med omvårdnadsbehov finns särskilda rutiner. Verksamheten vänder sig till både kvinnor och män och omfattar även hedersrelaterat hot och våld. De erbjuder stödsamtal och stöd i kontakter med andra myndigheter och förmedlar hjälp till barn som bevittnat våld i Kvalitetsredovisning

98 familjen och stöd- och motivationssamtal till förövaren. Till Resurscentrum finns ett tillfälligt boende kopplat. Vid bedömning av skyddsbehov samverkar de med polisens personsäkerhetsenhet. Förvaltningen samverkar också med andra kommuner för att hjälpa personer som utsatts för hot och våld till boende på hemlig ort. 5 Medling Medling är en möjlighet att under bestämda former låta ett brottsoffer och dennes gärningsman mötas för att tala om brottet. Den möjligheten erbjuds i dag genom Brottsförebyggande centrum Karlstad. Kommunen måste erbjuda medling när brottet begåtts av någon som är under 21 år. 5.7 FAMILJERÄTT Kommunernas ansvar inom familjerättens område regleras i föräldrabalken och socialtjänstlagen. Till det ansvaret hör att utreda och fastställa faderskap, verkställa utredningar om vårdnad, boende och umgänge, lämna yttranden i ärenden om nationella adoptioner, genomföra utredningar om medgivande till internationella adoptioner, erbjuda samarbetssamtal samt lämna så kallade snabbupplysningar. Faderskap Om föräldrarna inte är gifta vid barnets födelse är socialnämnden enligt föräldrabalken skyldig att utreda och fastställa faderskapet. Kommunen utreder årligen cirka 600 ärenden om faderskap. Samarbetssamtal om vårdnad, boende och umgänge Kommunen skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge Socialtjänstlagen Föräldrar som separerat och behöver hjälp att komma överens om vårdnaden, vem barnet ska bo hos och hur umgänget med den andra föräldern ska utformas erbjuds samarbetssamtal samt hjälp att träffa avtal i dessa frågor. Samtalen syftar till att hjälpa föräldrarna att komma överens om barnets förhållanden och kan vara ett 96 Kvalitetsredovisning 2016

99 alternativ till en process i domstol. Efter en ändring i socialtjänstlagen 1 juli 2014 ska samarbetssamtalen även omfatta frågor om barns försörjning. Beslut om avtal kan bara fattas i den kommun där barnet är folkbokfört Antal barn vars föräldrar har deltagit i samarbetssamtal Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Medling i konflikt mellan separerade föräldrar, MIKS, är en insats som kan beviljas när konflikten mellan separerade föräldrar medför en oro för att barnen kan fara illa. Samtalen leds av familjerättssocionom och följer en given struktur med informationsmöte med båda föräldrarna, två enskilda samtal per förälder samt två gemensamma samtal. Antalet beviljade MIKS har ökat under året från 10 stycken 2015 till Förvaltningen erbjuder föräldrautbildning med fokus på hur barn påverkas när föräldrar har svårt att samarbeta och hur man som förälder kan stötta sitt barn. När konflikterna är så komplicerade att inte föräldrarna kan enas om ett gemensamt förhållningssätt, och frågan måste avgöras i domstol, utreds förhållandena av socialtjänsten på uppdrag av domstolen. I dessa ärenden ska alltid barnen höras om det inte bedöms som uppenbart olämpligt. 5 Adoptioner Ett barn med hemvist utomlands får inte utan socialnämndens medgivande tas emot i syfte att adopteras av någon som inte är barnets förälder eller har vårdnaden om barnet Socialtjänstlagen När det gäller att ta emot ett utländskt barn i syfte att adoptera det, ska socialnämnden ge sitt medgivande innan barnet lämnar sitt hemland. Socialtjänsten utreder den sökandes lämplighet. När de adopterande, efter ett medgivande, fått förslag på ett visst barn ska de anmäla det till socialnämnden som inom 14 dagar prövar om adoptionsförfarandet får fortsätta. Det slutliga beslutet om adoptionen fattas av tingsrätten. För de som adopterar för första gången krävs att de deltagit i en föräldrautbildning som anvisats av kommunen. Förvaltningen utreder adoptionsärenden per år. Sverige har anslutit sig till Haag-konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Kvalitetsredovisning

100 5.8 FAMILJERÅDGIVNING Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Socialtjänstlagen 5 Par, familjer och enskilda som behöver hjälp för att komma tillrätta med olika samlevnadsproblem erbjuds familjerådgivning. Blivande och nyblivna föräldrar kan göra studiebesök på familjerådgivningen som ett led i föräldrautbildningen. Alla nyblivna föräldrar erbjuds ett gratis samtal som ett led i familjerådgivningens förebyggande arbete. Syftet är att ge stöd i den nya familjerelationen och att i tid få fler att bryta negativa samspelsmönster. Familjerådgivningen bedriver också samtalsgrupp för nyseparerade. Verksamheten vänder sig till boende i Karlstad, Grums, Hammarö, Filipstad, Forshaga och Kil. 5.9 MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD Förebyggande arbete Socialnämnden skall verka för att förebygga och motverka missbruk och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden skall genom information till myndigheter, grupper och enskilda genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns. Socialtjänstlagen För att minska alkohol- och droganvändandet och minska nyrekryteringen av narkotikamissbrukare bedriver kommunen ett alkohol- och drogförebyggande arbete, Karlstads Ansvar. Arbetet riktas bland annat mot grund- och gymnasieskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och krögare i Karlstad. Arbete för att förändra attityder och beteende kring illegal alkohol bedrivs bland annat genom opinionsbildning och förstärkt fältverksamhet i anslutning till valborg, skolavslutning, inspark, Putte i parken och halloween. Fältarbetare inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt polisens ungdomsgrupp arbetar tillsammans. Handlare och kassapersonal utbildas i enlighet med kommunens 0-vision som innebär att ingen under 18 år ska kunna köpa öl eller tobak. Krogpersonal och ordningsvakter utbildas för att minska tillgången på knark via utbildningssatsningen Krogar mot knark. 98 Kvalitetsredovisning 2016

101 Ansvar för missbruksvård Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket Socialtjänstlagen Socialnämnden har ansvar för att missbrukaren får den hjälp och vård som behövs för att komma ifrån missbruket. Vården ska planeras i samförstånd med missbrukaren. Vård utan samtycke, tvångsvård, regleras enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Fält- och uppsökande arbete För personer med missbruk och/ eller psykisk funktionsnedsättning som kan vara i behov av stöd men inte själva söker det informerar, motiverar samt förmedlar förvaltningen kontakter om de möjligheter till stöd som finns genom det fält- och uppsökande arbetet. 5 Rådgivning och behandling Arbetsmarknads- och socialförvaltningen erbjuder rådgivning och behandling både enskilt och i grupp till människor med missbruks- eller beroendeproblematik och deras anhöriga. Unga upp till 25 år kan vända sig till Nexus medan vuxna över 25 år kan vända sig till Behandlingsenheten. Behandlingsinsatser i öppenvård som erbjuds är: Motiverande samtal, MI, en metod för att öka en persons inre motivation till förändring. Beteende Samtal Förändring, BSF, är en samtalsserie som baseras på motiverande samtal och vänder sig till klienter som är tveksamma och funderar på förändring. Gruppbehandling enligt Anonyma Alkoholisters tolvstegsprogram, Kompassen. Haschavvänjningsprogram, HAP. Cannabissamtal för unga. Återfallspreventionskurs i grupp och ibland individuellt som stöd för att motverka återfall. Parsamtal, familjesamtal och nätverksarbete. På arbetsmarknads- och socialförvaltningen finns en gemensam mottagning för drogtester och analyser. Kvalitetsredovisning

102 Stöd till anhöriga Kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst ska dels erbjuda ett individuellt anpassat stöd till anhöriga, dels arbeta för att samarbeta med anhöriga. Förvaltningens anhörigkonsulenter erbjuder stöd till anhöriga eller närstående till personer med missbruks- och beroendeproblematik och/eller psykisk funktionsnedsättning genom enskilda samtal, par- och familjesamtal samt gruppverksamheten Anhörigskolan. 5 Heldygnsverksamhet boende och behandling samt boendestöd Arbetsmarknads- och socialförvaltningen erbjuder olika typer av boende för personer med missbruks- och beroendeproblematik, korttidsboende, halvvägsboende, boende med behandling, lågtröskelboende och boendestöd. I vissa fall ges möjlighet till externa institutionsplaceringar. Boende, behandling och boendestöd för personer med missbruk och beroende Gökhöjden boende Ullebergsgården boende- och rehabilitering BoRe halvvägshus Karlagatan Villagatan 5 4 Hjorten boende för äldre missbrukare Karlagatan Trossen lågtröskelboende Nordby lågtröskelboende Killstad halvvägsboende för kvinnor 2 2 Summa boendeplatser Institutionsplacering årsplaceringar Antal personer med boendestöd Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 100 Kvalitetsredovisning 2016

103 Vård med tvång Vård inom socialtjänsten ska ges i samförstånd med den enskilde. För att tvångsvård ska kunna komma i fråga krävs att missbrukaren är i behov av vård och att vårdbehovet inte kan tillgodoses på frivillig väg samt att personen i fråga till följd av sitt missbruk utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM är endast tillämplig för vuxna missbrukare beviljade förvaltningen totalt 2350 vårddygn, 1271 för kvinnor och 1079 vårddygn för män. Antal vårddygn i institutionsvård, uppdelar på kön 5 Kvinnor Män 2015 Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Kvalitetsredovisning

104 102 Kvalitetsredovisning 2016

105 5.10 SOCIALPSYKIATRI Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. Socialtjänstlagen I socialtjänstlagen betonas socialtjänstens ansvar för personer med psykisk funktionsnedsättning beträffande service, boende och meningsfull sysselsättning. Verksamheten regleras förutom i socialtjänstlagen, också i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om rättspsykiatrisk vård. 5 Möjligheter till sysselsättning Förvaltningen arbetar med arbetsrehabilitering och sysselsättning för personer över 18 år med psykisk ohälsa med eller utan beroendeproblematik som behöver stöd att nå den öppna arbetsmarknaden. Rehabiliteringsinsatserna samordnas och utvecklas utifrån deltagarnas behov med målet att leva utan droger och minimera den psykiska ohälsan för att kunna återgå till studier eller arbete. Möjligheter till arbetsträning ges bland annat på Killstad Stadsbondgård och i caféet i den före detta överstebostaden på Sandbäcken samt på kooperativen Solakoop och Solatassen. Ett led i att skapa förutsättningar för social rehabilitering är utvecklandet av socialt företagande och social ekonomi. Med stöd av kommunens handledare driver kooperativet Brillianten cykelverkstad, café och secondhandbutik samt utför legoarbeten, väver och bakar. Kooperativet Solakoop driver bed and breakfast och viss konferens- och cateringverksamhet. Solatassen driver kooperativt hunddagis. Kooperativen Grön Rehab och Mediagruppen är inriktade på rehabilitering respektive olika medieprodukter. Mötesplats Tingvalla är en träffpunkt och dagverksamhet. Aktivitetscenter som är beläget vid busstationen har bland annat hälsa, friskvård och datorkunskap på programmet. Kvalitetsredovisning

106 Fält- och uppsökande arbete För personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller missbruk som kan vara i behov av stöd men inte själva söker detta informerar, motiverar samt förmedlar förvaltningen kontakter om de möjligheter till stöd som finns genom det fält- och uppsökande arbetet. 5 Stöd till anhöriga Kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst ska dels erbjuda ett individuellt anpassat stöd till anhöriga, dels arbeta för att samarbeta med anhöriga. Förvaltningens anhörigkonsulenter erbjuder stöd till anhöriga eller närstående till personer med missbruks- och beroendeproblematik och/eller psykisk funktionsnedsättning. Brukarinflytande Inflytandearbetet inom verksamheterna socialpsykiatrin och missbruks- och beroendevården baseras på en övergripande inflytandeplan beslutad för året. Planen tydliggör bland annat ansvar och roller för inflytandearbetet. Att samordna och skapa mötesplatser och forum, där brukare och klienter ges möjlighet till delaktighet, kunna lämna synpunkter, förslag och idéer med syfte att utveckla och förbättra verksamheten, är en utgångspunkt i arbetet med brukarinflytande. Brukare och klienters engagemang bidrar också till att påverka den enskildes livssituation och personliga utveckling. Exempel på brukarinflytande är husmöten som bedrivs på boenden, studiecirklar för brukare och klienter, brukarrevision och inflytandeforums arbete. I en genomförandeplan formuleras den enskildes behov av stöd för att utveckla ett gott liv.. Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård innebär att tvångsvården får bedrivas utanför sjukvårdsinrättningen. Vården är tänkt som en form av utslussning. Det ställer krav på kommunen att erbjuda flexibla och individanpassade lösningar. Olika boendeformer och boendestöd I kommunen finns särskilda boendeformer för personer med psykisk funktionsnedsättning. Totalt finns det 85 boendeplatser. Det finns gruppboende enligt socialtjänstlagen, gruppboende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt ett korttidsboende. I vissa fall kan man bo på institution utanför kommunen. 104 Kvalitetsredovisning 2016

107 Sju gruppboenden i olika delar av kommunen har tillsyn dygnet runt. Av dessa är ett särskilt avsett för män och ett för kvinnor med samsjuklighet, det vill säga både psykisk funktionsnedsättning och missbruk. I kommunens trapphusboende bor man i egen lägenhet i samma trapphus. Korttidsboendet är en tillfällig lösning i avvaktan på plats i till exempel ett gruppboende. Både brukare och personal medverkar vid husmöten för att skapa delaktighet i det som sker vid boendet. För att kunna leva ett liv som alla andra, erbjuder kommunen boendestöd i form av till exempel stöd i att klara praktiska vardagssysslor, hjälp i kontakter med myndigheter eller bryta isolering. Ingen avgift för boendestöd till personer med psykisk funktionsnedsättning tas ut. Förvaltningens boendeplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning samt antal personer med boendestöd Gruppboende Frödingshöjd SoL Frödingshöjd LSS personkrets Rönngården för män med samsjuklighet Strandgården för kvinnor med samsjuklighet Karla för kvinnor med samsjuklighet 8 8 Fagottgatan 7 Nordby Malmtorgsgatan Stockfallet hus 1, nytt år Trapphusboende Kronhöjden (har avvecklats) Hemvägen Korttidsboende Eriksdalsgatan Summa boendeplatser Köpta boendeplatser på institution Institutionsplacering för personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk Personer med psykisk funktionsnedsättning med boendestöd Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Kvalitetsredovisning

108 5.11 FLYKTINGMOTTAGNING Kommunernas ansvar vid mottagande av flyktingar regleras i en rad lagstiftningar. Till ansvaret hör myndighetsutövning, stöd och boende för nyanlända kommunplacerade flyktingar och till ensamkommande barn och ungdomar. Kommunen har också ansvar för att ordna med skola, barnomsorg och samhällsutbildning. Arbetsförmedlingen har sedan 1 december 2010 det samordnande ansvaret för etableringsinsatserna när det gäller nyanlända. Antal mottagna flyktingar Karlstad Värmlands län Riket Källa: Migrationsverket. Statistiken visar nyanlända kommunmottagna som omfattas av förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, som en kommun har börjat få ersättning för av Migrationsverket. Under året har nationella åtgärder vidtagits vilket har medfört en minskad flyktingström till Sverige. Lagstiftning och fördelningsmodeller för mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar har haft direkt påverkan på antalet som kommit till Karlstads kommun. Det är fortsatt till största delen familjer som flytt från Syrien som kommer men också människor från Eritrea, Somalia och Afghanistan. Karlstads kommun har avtal med migrationsverket och ansvar att ta emot 215 nyanlända och anordna boende för 268 ensamkommande barn och ungdomar. Under hösten öppnade Vägvisaren, en samlingspunkt för nyanlända med samordnad information om bostad, egen försörjning och studier. Här finns möjlighet till stöd och vägledning genom socialsekreterare som finns på plats. Även tolk på arabiska har funnits tillgänglig. Samverkan med olika organisationer Arbetsmarknads- och socialförvaltningen arbetar tillsammans med många ideella föreningar i en rad insatser med syfte att stärka integrationen av nyanlända och deras förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Exempel på insatser är projektet Språkvän/fadder, arbetsmarknadsprojekt för ensamkommande ungdomar, informationskvällar och stöd till föreningar som vill utveckla deras integrationsarbete. Det har också genomförts en fotbollsturnering för nyanlända med lag från hela Värmland. 106 Kvalitetsredovisning 2016

109 Platser på särskilda boenden för ensamkommande ungdomar Sirius, boende för asylsökande Vega, boende för asylsökande Nova, boende för asylsökande 26 Stella, boende för asylsökande 22 Luna, boende för asylsökande 22 Hjortnäs, boende för asylsökande 18 Orion, boende för dem som fått permanent uppehållstillstånd Atlas Västra Torggatan, boende för dem som fått permanent uppehållstillstånd Köpta platser av andra utförare än Karlstads kommun Summa Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 5 Karlstads kommun har avtal med Migrationsverket om att ta emot asylsökande ensamkommande unga i åldern år. I förvaltningens verksamhet ingår att stödja ungdomarna med rutiner i vardagen för att stärka deras förmåga att klara sig på egen hand även om de inte får uppehållstillstånd. Är ungdomen under 18 år blir de tilldelade en god man via överförmyndarnämnden TOLKSERVICE Karlstads tolkcentral förmedlar utbildade och testade tolkar till både offentlig och privat verksamhet i Värmlands län. Företrädare för myndigheter har ett ansvar att anlita tolk vid kontakt med personer som inte behärskar svenska språket tillräckligt bra, enligt förvaltningslagens 8 om rätten till tolk. Alla tolkar har tystnadsplikt. Idag finns cirka 220 tolkar registrerade som behärskar sammanlagt 135 språk. Tolkcentralen tillhör Tolkservicerådet TSR som är en branschorganisation för tolkförmedlingar i Sverige och verksamheten är miljö- och kvalitetscertifierad enligt FR2000. Antal förmedlade tolkuppdrag har ökat från omkring 160 uppdrag per dag våren 2015 till omkring 200 uppdrag per dag under hösten Kvalitetsredovisning

110 ALKOHOL, ÖL OCH TOBAK TILLSTÅND OCH TILLSYN Alkohollagen är en skyddslag vilket innebär att den värnar om människors hälsa. Arbetsmarknads- och socialnämnden är tillsynsmyndighet som beslutar om serveringstillstånd för starköl, vin, sprit och andra jästa drycker. Varje år utfärdas cirka 30 stadigvarande serveringstillstånd. Folkhälsomyndigheten är nationell tillsynsmyndighet och har till uppgift att utöva tillsyn på nationell nivå för att garantera att all försäljning av alkohol sker ansvarsfullt och att lagar och bestämmelser på alkoholområdet följs. Kommunerna har, tillsammans med polismyndigheten, den omedelbara tillsynen över att bestämmelserna om servering av alkoholdrycker följs. Länsstyrelserna har ett direkt ansvar som regional tillsynsmyndighet med uppgift att ge råd och stöd och övervaka kommunernas verksamhet. Från och med maj 2014 kan kommunen göra kontrollköp av folköl och tobak. Ett kontrollköp innebär att en person över 18 år med ett ungdomligt utseende testar om det går att handla folköl eller tobak utan legitimation. Krogar mot knark i Karlstad är en arbetsmodell med krögare, Polisen och kommunen med syfte att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Nya avtal är skrivna för åren och en nyhet är att slumpvisa drogtester kommer att genomföras bland krogpersonalen. Förvaltningen ansvarar för en Krogar mot knark utbildning där Polisen utbildar krogpersonal i att upptäcka narkotikapåverkade besökare och teatergruppen Solvere i konflikthantering. Kommunen ansvarar också för utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Förvaltningen har under året gjort tillsyn på samtliga försäljningsställen för öl och tobak samt genomfört tillsynsbesök på restauranger med alkoholtillstånd. Varje helg genomför anlitade Karlstadsbor en form av granskning, utökade besök, av restauranger med alkoholtillstånd som genomförs. Besöken sker anonymt och utan myndighetsutövning. Upplevelsen av restaurangbesöket med eventuella avvikelser från alkohollagen skrivs samman och återrapporteras till krögaren. Förvaltningen deltar dessutom i ett gemensamt projekt Ett vitare Vänern mellan samtliga kommuner runt Vänern där inspektörerna en gång per år gör tillsyn i varandras kommuner, i syfte att förbättra kvaliteten på arbetet. Det finns cirka 120 restauranger med serveringstillstånd och cirka 160 försäljningsställen för öl och/eller tobak i kommunen. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen utövar tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen. Förvaltningen samverkar med miljöförvaltningen, räddningstjänsten, skatteverket och polisen kring de här frågorna. Om gällande bestämmelser inte följs kan serveringstillståndet återkallas eller ölförsäljningen förbjudas av kommunen alternativt kan en varning utdelas. 108 Kvalitetsredovisning 2016

111 5.14 EKONOMISKT STÖD TILL FÖRENINGAR Arbetsmarknads- och socialnämnden har antagna riktlinjer för ekonomiskt stöd till föreningar med särskild social inriktning som utgör ett komplement till nämndens verksamhet. Föreningarna ska årliga redovisa en verksamhetsberättelse samt en beskrivning av minst två aktiviteter som genomförts i verksamheten för att motverkar diskriminering och kränkningar under året. Under 2016 utarbetades föreningsavtal med följande föreningar: Missbruks- och beroendevård Fria sällskapet länkarna, Futurumlänkarna, Verdandi avd. 359 och IOGT-NTO Vårdkedjan. Socialpsykiatri Föreningen för psykiatriskt samarbete FPS, Föreningen EBL-skolan och RSMH Karlstasola. Barn-, ungdoms- och familjevård Föräldrastödet i Värmland, Karlstads Mansjour och Verdandi avd Integrations- och flyktingfrågor Selmagruppen, Tingvallakyrkans församling och Kronoparkens Missionsförsamling. Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP Utöver riktlinjer för föreningsstöd har nämnden också antagit riktlinjer för Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP), som är ett avtal mellan den idéburna organisationen, det vill säga den sociala ekonomin och den offentliga sektorn. Samarbetsformatet tillämpas från januari 2016 och kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är en lämplig form. Avtalen är tvååriga med möjlighet till ett års förlängning tecknades IOP-tjänsteavtal med följande organisationer: Alla Kvinnors Hus BUFFF Hela Människan Ria Internationella Qvinnoföreningen IOGT-NTO Trossen Kvalitetsredovisning

112 110 Kvalitetsredovisning 2016