SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS

OKTOBER 2014 SWEDEGAS AB SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS GÄVLE, SANDVIKEN OCH HOFORS KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se OKTOBER 2014 SWEDEGAS AB SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS GÄVLE, SANDVIKEN OCH HOFORS KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN PROJEKTNR. A056734 DOKUMENTNR. A056734/Documents/4-Projektering/06-Beskrivningar/samråd november 2014/Samrådsunderlag/Samrådsunderlag Gasledning Gävle-Hofors_2014-10-21.docx VERSION 1.0 UTGIVNINGSDATUM 2014-10-21 UTARBETAD Elin Bylund och Anna Wilhelmsson GRANSKAD Anna E Wilhelmsson GODKÄND Anna E Wilhelmsson

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 5 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 7 2 Administrativa uppgifter 9 2.1 Sökanden 9 3 Inledning 10 3.1 Bakgrund 10 4 Tillstånd och samråd 11 5 Verksamhetsbeskrivning 12 5.1 Regelverk och standarder 12 5.2 Lokalisering 13 5.3 Tekniskt utförande 14 5.4 Anläggning och etablering 17 5.5 Drift och underhåll 24 5.6 Säkerhetssystem, utsläpp och risker 25 5.7 Avveckling 26 6 Alternativa stråk 27 6.1 Framtagna stråk 27 6.2 Utökade och justerade stråk efter första samråd 28 6.3 Jämförelse av studerade stråk 31 6.4 Förordat huvudalternativ 34 7 Övergripande konsekvenser av huvudalternativ 35 7.1 Emissioner till luft 35 7.2 Risk 35 7.3 Riksintressen och skyddsvärda områden 36 7.4 Buller 36

6 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 7.5 Utsläpp till vatten och mark 36 7.6 Naturmiljö 37 7.7 Kulturmiljö 38 7.8 Naturresurser 39 7.9 Omkringliggande verksamheter och boende 40 8 Miljökonsekvensbeskrivning 41 9 Referenser 43 10 Bilagor 45 10.1 Bilaga 1, Intressekartor med studerade stråk 45 10.2 Bilaga 2, Naturmiljökartor 45 10.3 Bilaga 3, Kulturmiljökartor 45

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 7 1 Sammanfattning Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, från bland annat energiförsörjningen, industrin och transporter, är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. En övergång från energislagen gasol och olja till naturgas och biogas inom industrin, och för transporter, kan leda till stora miljövinster. Naturgas är ett effektivt bränsle som vid förbränning i princip inte ger några utsläpp alls av svavel och partiklar. Även utsläppen av kväveoxider, tungmetaller och koldioxid minskar betydligt i jämförelse med vid förbränning av andra fossila bränslen. Naturgas orsakar vid förbränning 90 procent lägre utsläpp av kvävedioxid och 25 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med olja. Swedegas planerar därför att bygga ett lokalt gasnät mellan Gävle och Hofors, via Sandviken, som ska förse regionens industri och fordon med energi i form av naturgas och biogas. Gasledningen ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan och en substantiell minskning av förorenande utsläpp till luft i regionen om företag väljer att konvertera sitt nyttjande av andra fossila bränslen till naturgas. Genom distribution via ledning istället för med lastbil undviks dessutom utsläpp av koldioxid under transporten, och kapacitet frigörs på vägarna då andelen tankbilar kan minskas. Gasledningen planeras få en längd på ca 70 km. Därtill kommer grenledningar till de utpekade kundanläggningarna. Grenledningarna är inte koncessionspliktiga och redovisas endast som en följdverksamhet. Ledningen kommer i hela sin sträckning att förläggas under mark. För etablering av en gasledning krävs koncession (tillstånd) enligt naturgaslagen. Vidare kan tillstånd enligt miljöbalkens 7:e kapitel (områdesskydd) och miljöbalkens 11:e kapitel (vattenverksamhet), samt sannolikt även enligt kulturmiljölagen bli aktuellt. Detta samrådsunderlag är en del av koncessionsprövningen enligt naturgaslagen och prövningen enligt 7:e och 11:e kapitlet miljöbalken. Tre alternativa stråk har utretts för gasledningen. Två av stråken, Nord och Syd 2, följer till stor del väg E16 medan det tredje stråket, ÖP, följer det stråk för gasledning som finns/har funnits utpekat i de tre kommunernas översiktsplaner. Nord och Syd 2 kommer till stor del att innebära ingrepp i öppen jordbruks- och betesmark. Jordbruks- och betesmark påverkas främst under byggtiden då

8 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS produktionen helt uteblir inom det cirka 25 meter breda arbetsområdet. Efter att ledningen är nedlagd och ledningsgatan är återfylld går det att, med vissa försiktighetsmått, bruka marken ovan ledningen. Efter cirka fem år brukar produktionsförmågan vara återställd. Stråk ÖP går främst genom skogsmark. För skogsmark innebär gasledningen att skog tas ner i hela arbetsområdet under byggtiden. Efter att ledningen är nedlagd går det att bruka området kring ledningen. En ledningsgata om sju meter måste dock lämnas fri från träd för att möjliggöra inspektion av ledningen. Detta samrådsunderlag syftar till att få in synpunkter på de utredda stråken och det för närvarande förordade huvudalternativet Syd 2. Samrådsunderlaget har också till syfte att besvara frågor som framkommit i det första samrådet. Därefter upprättas en miljökonsekvensbeskrivning och koncessionsansökan, vilka tillsammans med många andra bilagor skickas in till Energimarknadsinspektionen. Regeringen tar sedan beslut om koncession.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 9 2 Administrativa uppgifter Sökande Kontaktperson sökanden Juridiskt ombud Swedegas AB Kilsgatan 4 411 04 Göteborg Organisationsnummer 556181-1034 Anders Hellström telefon 031-43 93 17 e-post: anders.hellstrom@swedegas.se Foyen Advokatfirma Pia Pehrson, advokat telefon 031-763 21 55 e-post: pia.pehrson@foyen.se Anna Berhardsson, jur. kand. telefon 031-763 21 59 e-post: anna.bernhardsson@foyen.se Berörda kommuner Berört län Gävle, Sandviken, Hofors Gävleborgs län 2.1 Sökanden Swedegas AB ( Swedegas ) är ett infrastrukturbolag som investerar i smarta energisystem. Swedegas äger och driver gasnätet i sydvästra Sverige, det vill säga det svenska stamnätet för gas som etablerades på 1980-talet och som sträcker sig från Dragör i söder till Stenungsund i norr. Varje år transporterar Swedegas energi motsvarande 15 TWh till distributörer och direktanslutna kunder. Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas. Swedegas satsar nu på att utveckla infrastruktur för både biogas och flytande naturgas (LNG). Swedegas har sitt huvudkontor i Göteborg.

10 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 3 Inledning 3.1 Bakgrund Swedegas planerar att bygga ett lokalt ledningsnät för distribution av naturgas och biogas med utgångspunkt från ett tänkt LNG-lager i Gävle och västerut mot Hofors, via Sandviken i Gävleborgs län. Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, från bland annat energiförsörjningen, industrin och transporter, är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Målet till år 2020 är att de svenska utsläppen ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. En övergång från energislagen gasol och olja till naturgas och biogas inom industrin, och för transporter, kan leda till stora miljövinster. Swedegas planerar därför att bygga ett lokalt gasnät mellan Gävle och Hofors som ska förse regionens industri och fordon med energi i form av naturgas och biogas. Ett bränsle som är både billigare och mer miljöeffektivt än olja. Den planerade gasledningen kan därför bidra till en minskad klimatpåverkan och bättre luftkvalitet i regionen. En marknadsstudie har gjorts av Swedegas för att kartlägga intressenter avseende gasledningen såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter. Av studien framgår att tung industri i bland annat Sandviken och Hofors är de största intressenterna i regionen. Marknadsstudien ligger till grund för de målpunkter som gasledningen planeras ha. I alternativutredningen har sedan intressen, såsom miljö och infrastruktur legat till grund för framtagning av stråk. Gasledningen planeras genom Gävle till Sandviken och Hofors med en längd på cirka 70 km. Därtill kommer grenledningar till kundanläggningarna. Grenledningarna är dock inte koncessionspliktiga och redovisas endast som en följdverksamhet av ansökan. En översiktlig studie av genomförbarheten av en eventuell framtida förlängning av ledningen från Hofors till Borlänge har genomförts. Denna förlängning skulle även passera Falun för att möjliggöra anslutning av ytterligare gaskunder i området. Den största intressenten för detta stråk är tung industri i Borlänge. En förlängning av ledningen har inte utretts vidare. Sträckan mellan Gävle och Hofors projekteras dock så att en framtida förlängning är möjlig. Sträckan mellan Hofors och Borlänge kommer inte att ingå i aktuell koncessionsansökan. Anledningen till detta är att det är ett stort projekt både avseende kostnader och planering att bygga gasledning mellan Gävle och Hofors. Det är därför lämpligare att genomföra en eventuell förlängning mellan Hofors och Borlänge i en egen process.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 11 4 Tillstånd och samråd För etablering av en gasledning krävs koncession (tillstånd) enligt naturgaslagen. En ansökan om koncession omfattar samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens krav. Utöver koncessionsprövningen kan även andra parallella prövningar enligt miljöbalkens 7:e kapitel (områdesskydd) och miljöbalkens 11:e kapitel (vattenverksamhet), samt sannolikt även enligt kulturmiljölagen, aktualiseras för den planerade gasledningen. Detta samrådsunderlag är en del av koncessionsprövningen enligt naturgaslagen och prövningen enligt 7:e och 11:e kapitlet miljöbalken. I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda enskilda, som kan komma att beröras av planerad verksamhet samt med övriga intressenter. Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter angående planerad verksamhet. Dessa synpunkter och uppgifter kommer sedan att ligga till grund för ansökningshandlingar och MKB. Ett första samråd genomfördes i augusti-september 2014. Då hölls ett möte med länsstyrelsen och berörda kommuner. Ett skriftligt samrådsunderlag skickades ut till ett antal myndigheter och organisationer och en annons fördes in i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Samrådsunderlaget fanns också tillgängligt på Swedegas hemsida. Efter samrådet sammanställdes en samrådsredogörelse över inkomna synpunkter. Samrådsredogörelsen skickades till länsstyrelsen med begäran om beslut om projektets miljöpåverkan. Detta samrådsunderlag utgör grunden i det fortsatta samrådet. Samrådsunderlaget kommer att skickas till ett antal myndigheter och organisationer. Samtliga markägare berörda av det för närvarande förespråkade stråket, alternativ Syd 2 samt stråk Nord kommer att få brev med kort information om projektet samt information om var detta samrådsunderlag kan läsas. Samrådsunderlag kommer att finnas tillgängligt på Swedegas hemsida http://www.swedegas.se/smarta_energisystem/regionala_nat/ Gasnat_Gavleregionen/Samrad. För att nå allmänheten kommer annonser att föras in i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Swedegas vill genom detta samrådsunderlag informera en vidare krets om planerad verksamhet och inhämta synpunkter på den planerade verksamheten.

12 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 5 Verksamhetsbeskrivning Till ansökan om koncession kommer en teknisk beskrivning att redovisas. Följande kapitel är en sammanfattning av den kommande tekniska beskrivningen med syfte att ge övergripande förståelse för hur en gasledning anläggs och drivs. 5.1 Regelverk och standarder Vid planering och anläggande av en gasledning berörs flera olika lagstiftningar, de viktigaste redovisas nedan. Samtliga lagar kommer att efterföljas för aktuell gasledning. naturgaslagen (2005:403) miljöbalken (1998:808) plan- och bygglagen (2010:900) lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) arbetsmiljölagen (1977:1160) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är tillsynsmyndighet för de verksamheter som äger och driver gasledningar. För installation av gasledningen gäller i första hand MSBs föreskrift 2009:7 Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för naturgas. Föreskrifterna innehåller bland annat krav på material, förläggningssätt, skyddsavstånd, kontroll och driftsfrågor. Utöver dessa föreskrifter används också SIS (Swedish Standards Institut) Naturgassystemanvisningar, NGSA, som bygger på standarden EN 1594 - Gassystem samt EGN 2011 Energigasnormer, framtagna av Energigas Sverige. 5.1.1 Minsta tillåtna skyddsavstånd Minsta tillåtna skyddsavstånd är bestämt utifrån risken att gasledningen skall bli skadad av yttre påverkan från omgivningen genom exempelvis schaktarbeten. Detta för att minska risken för brand och explosion. Enligt MSB föreskrift 2009:7 gäller följande minsta tillåtna avstånd, se Tabell 1. Från Avstånd till ledning (m) (max 80 bar) Avstånd till station (m) (linjestation, mät- och reglerstation samt kompressor) Enstaka byggnad 25 25 Grupp av bostäder 25 50

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 13 Från Avstånd till ledning (m) (max 80 bar) Avstånd till station (m) (linjestation, mät- och reglerstation samt kompressor) Utomhusområde där det normalt vistas mer än 20 personer 25 eller 100 m beroende på zonklass 50 eller 100 m beroende på zonklass Särskilt explosionsfarlig verksamhet 50 50 Järnväg 15 25 Väg med stark trafik 12 25 Tabell 1. Minsta tillåtna avstånd enligt MSBs föreskrift 2009:7. Zon-klassning Gasledningens godstjocklek och avstånd till avstängning av ledningen (linjeventilstationer) baseras enligt MSBs föreskrift 2009:7 på planerad och befintlig bebyggelse i ledningens restriktionsområde. Restriktionsområdet är 400 meter brett med ledningen i centrum. Enligt MSBs föreskrift 2009:7 finns det fyra zonklasser, A, B, C, D. Zon A är zonen med lägst skyddsklass och zon D har högst skyddsklass. För dessa skyddsklasser gäller minsta tillåtna avstånd enligt Tabell 1. Ju högre skyddsklassen är desto tjockare måste godset på röret vara och avstängningsmöjligheterna ska vara tätare längs med ledningen. Bedömningen av skyddskravet är en bedömning av ledningens behov av skydd från verksamheter i omgivningen, primärt grävningsaktiviteter. Syftet är att skydda ledningen från yttre påverkan. Inom tätbebyggt område kan enligt NGSA2011 ett minsta avstånd mellan ledning av stål och byggnad få vara ner till tre meter efter godkännande av MSB, så kallad zon T. 5.2 Lokalisering Det planerade gasledningssystemet kommer att bli cirka 70 km långt med föreslagen sträckning enligt Figur 1. Ledningen kommer att förläggas i mark utmed hela sträckan. Tre alternativa ledningsstråk har utretts där alla utgår från ett tänkt LNG-lager i Gävle hamns område, se avsnitt 6. Stråken har utvecklats och anpassats utgående från tekniska förutsättningar och för att ge minsta möjliga intrång på natur, kultur och friluftsliv samt kommunala planer och infrastruktur. Det stråk som för närvarande förespråkas, benämns Syd 2 och utgår från en tänkt terminal vid Karskär på södra sidan av den Inre fjärden i Gävle. Stråket går vidare genom Gävle och följer längs merparten av sträckan E16 fram till Hofors.

14 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Figur 1. Ledningsstråk för närvarande förordat stråk Syd 2. 5.3 Tekniskt utförande 5.3.1 Inmatning av gas på ledningsnätet Försörjning av gas till den planerade gasledningen skall komma från ett tänkt LNGlager i området kring Gävle hamn, samt från lokala biogasnät som finns, eller planeras, i närheten av gasledningen. Naturgas och LNG Vid utvinning är naturgas en färglös, luktfri och icke giftig gas som huvudsakligen består av metan (90-95%). Naturgas är ett av de renaste bränslen som finns, och vid förbränning bildas huvudsakligen koldioxid, vatten samt små mängder kväveoxid. På grund av metanets höga innehåll av väte jämfört med andra kolväten, kan metan med fördel användas som råvara i kemiska produktionsanläggningar och raffinaderier. LNG, Liquefied Natural Gas, är naturgas som kyls ner till cirka -160 C, då gasen övergår i flytande form. LNG kommer att fraktas med fartyg från produktionsanläggningar till ett tänkt lager i anslutning till Gävle hamn. Där kommer

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 15 LNG förångas och matas in på den planerade gasledningen. Tekniskt utförande av LNG-lagret kommer att bestämmas i ett senare skede och ingår inte i aktuell koncessionsansökan. Biogas Biogas och naturgas är i grunden samma gas. Naturgas är dock ett fossilt bränsle emedan biogas är ett förnybart bränsle. Då biogas inte är fossil är den bättre ur koldioxidhänseende än naturgas eftersom biogasen inte tillför något nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. Både naturgas och biogas består av metan och kan därför transporteras samtidigt i samma infrastruktur och användas för samma ändamål. Om biogasmarknaden ska kunna växa är den beroende av en utvecklad infrastruktur för gas. Tillgång till ledningsnät för gas innebär tillförlitlig avsättning för biogasen, tillgång till en större marknad samt miljövänlig och energieffektiv transport av gas. Detta möjliggör en mer flexibel och lönsam biogasproduktion. Biogas produceras lokalt från olika typer av avfall. I nuläget finns en befintlig och en planerad biogasanläggning i anslutning till den planerade gasledningen. Befintlig anläggning finns vid Duvbackens avloppsreningsverk där biogas huvudsakligen produceras från avloppsslam. Planerad biogasanläggning kommer att finnas vid Forsbacka industriområde. Här skall biogasen produceras från hushållsavfall. För att möjliggöra inmatning på den planerade gasledningen behöver biogasen renas. Efter rening uppnår biogasen samma kvalitét som naturgas. 5.3.2 Gasledning Gasledningen kommer att dimensioneras för ett tryck på 16 bar i huvudledningen. Anslutande grenledningar kommer genom trycksänkningar mellan huvudledning och grenledning att ha ett tryck på 4 bar för att anpassa leveransen av gas till kundernas förutsättningar. Anslutande grenledningar till Sandvik och Ovako Forsbacka kommer att ha ett tryck på 10 bar. Den planerade gasledningen kommer att utformas och dimensioneras för att kunna förlängas till Borlänge på sikt. I det totala systemet Gävle Hofors, inklusive grenledningar, blir den totala längden ledningar ca 90 km. Största dimension för ledning som kan komma att bli aktuell är 450 mm i diameter. Både stål- och plastledningar kommer att nyttjas. Grenledningarna är inte koncessionspliktiga utan redovisas endast som en följdverksamhet. En möjlig placering av grenledningar framgår av Figur 2.

16 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Figur 2. Karta över stråk Syd 2 med möjlig placering av grenledningar och mät- och reglerstationer. Grenledningarna placeras efter en mät- och reglerstation och de är inte koncessionspliktiga. Gasledningen skall vara försedd med linjeventilstationer för att ledningen skall kunna sektioneras, vilket innebär att möjliggöra avstängning av delar av ledningen. Avståndet mellan linjeventilerna bestäms av de zoner som ledningen dras igenom. Antalet linjestationer är alltså beroende av vilka zoner som blir aktuella. Om den planerade gasledningen går genom zon A och C beräknas fyra linjeventilstationer att behövas. Om zon T blir aktuellt i tätortsnära lägen får avståndet mellan linjeventilstationer inte överstiga 4 km. Detta skulle medföra att det totala antalet linjeventilstationer skulle bli fler än fyra stycken. 5.3.3 Mät- och reglerstationer (MR-stationer) Mät- och reglerstationer (MR-stationer) kommer att byggas i anslutning till gasledningen för att mäta och reglera ned trycket på gasen som sedan transporteras vidare i grenledningarna. MR-stationerna placeras alltså mellan huvudledning och grenledning. Mätning av gasen kan också göras för att få information om hur mycket gas som levereras ut i grenledningarna.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 17 Grenledningar och MR-stationer placeras där det finns ett behov av gasen hos kund. Det är i dagsläget inte bestämt vilka kunder som kommer att ansluta sig till ledningen. Bedömning av behovet av MR-stationer och grenledningar är därmed preliminär. Totalt bedöms 7-8 MR-stationer behövas för gasledningen mellan Gävle och Hofors. I Gävletrakten kommer sannolikt 4 MR-stationer att anläggas för anslutning av grenledningar till kunder och biogas producenter. Mellan Gävle och Sandviken samt i Sandviken planeras för 2-3 MR-stationer. Slutligen behövs en MR-station för anslutning i Hofors. En möjlig placering av MR-stationer kan ses i Figur 2. MR-stationerna innehåller utrustning för tryckreglering och mätning. Utrustningen kommer att placeras i en byggnad, se Figur 3. Utanför byggnaden, men inom stationsområdets inhägnader finns annan utrustning såsom ventiler och anordning för kontroll av ledningen. Stationerna kommer att utformas så att Naturvårdsverkets vägledning 1 beträffande externt industribuller innehålls. MRstationernas yta uppgår till cirka 50 m 2. Minsta skyddsavstånd till MR-stationerna är 25 m. Figur 3. Exempel på utformning av MR-station. 5.4 Anläggning och etablering Anläggande av en naturgasledning kan variera beroende på hur ledningen förläggs, men består i huvudsak av de moment som beskrivs nedan. Förläggningsarbetet pågår normalt under sommarhalvåret men kan ske året runt. En sträcka av cirka 500 till 1000 meter förläggs per dag. Totalt sett uppskattas anläggningsfasen att pågå i cirka 9 månader. 1 Vägledningen bygger på de upphävda Allmänna råden RR1978:5

18 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 5.4.1 Förberedelser Mätning och utsättning av ledningssträckan Den planerade sträckan mäts in och stakas ut med hjälp av markeringspinnar som sätts i den planerade ledningens centrumlinje. Arbetsområdets gränser i terrängen markeras också ut. Iordningsställande av arbetsområden För att anlägga en gasledning behövs ett arbetsområde som är cirka 25 meter brett, se Figur 4 och Figur 5. Cirka 10 meter utnyttjas för att lägga upp schaktmassor, och den resterande ytan används för rörhantering, transporter och till upplag av annat material. Själva ledningsgatan är 7 meter bred. Vid korsningar av vattendrag, större vägar och järnvägar kan ett bredare arbetsområde behövas. Innan arbetet kan påbörjas röjs skog, buskar och sly bort. Inom vissa områden kan provisoriska staket sättas upp om det anses nödvändigt. Sedan ställs provisoriska körvägar och uppställningsplatser iordning. Åtgärder så som stängsling vidtas om det finns särskilda skyddsobjekt i området. Transporter till och från arbetsområdet sker i så stor utsträckning som möjligt via befintligt vägnät. Om ledningen läggs i känsliga områden med högt bevarandevärde minskas arbetsområdet om så är möjligt. Figur 4 Arbetsområde vid förläggning av gasledning i skogsmark (Gasföreningen 2007-04-10).

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 19 Figur 5 Arbetsområde vid förläggning av gasledning i öppen mark (Gasföreningen 2007-04-10). Utläggning, bockning och sammansvetsning av rör Gasrören, som är cirka 12-18 meter långa, transporteras ut till arbetsområdet. Där kan rören bockas, det vill säga böjas, om det behövs, för att anpassas till den befintliga markprofilen, ledningens sträckning eller eventuella hinder i sträckningen. Därefter svetsas rören samman av specialutbildad personal. Tillverkningskontroll av ledningen görs som egenkontroll och övervakas av ett ackrediterat kontrollorgan (tredjepart). Kontrollen utförs enligt NGSA 2011 och omfattar bland annat granskning av tillverkningsunderlag med avseende på material, konstruktion och utförande. Alla svetsskarvar kontrolleras med hjälp av röntgen eller motsvarande provning. Även ledningens korrosionsskydd kontrolleras. 5.4.2 Förläggning av rör Förläggning genom schaktning Rören kommer att förläggas genom schaktning för större delen av sträckningen. Vanligtvis används en grävmaskin som avlägsnar jorden, se Figur 6. Om det finns berg eller större stenblock kan sprängning förekomma. Schaktmassorna läggs upp inom arbetsområdet. Schaktdjupet bestäms av att täckningen över ledningen minst ska vara 0.9 m, enligt MSBs föreskrift 2009:7. Vid bergschakt får minsta täckdjup vara 0,6 m.

20 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Figur 6 Förläggning av gasrör genom schaktning. Styrd borrning Metoden styrd borrning ger normalt sett en mindre påverkan på omgivande miljö än schaktning, men kräver speciella geotekniska förutsättningar. I första hand används tekniken på marker som består av lerjordar och blockfri friktionsjord. Styrd borrning innebär att ett hål (startgrop) borras för ledningen och att ledningen sedan dras in i det borrade hålet, se Figur 7 och Figur 8. Arbetet från markytan sker med en borrigg. I ändra ändan anläggs en draggrop vars storlek beror av rörledningens dimension och materialval. Slurryn från borrningen, bestående av bentonitlera samt bortschaktat material, samlas in och omhändertas. Längst fram i borrhuvudet sitter en radiosändare som kontinuerligt visar djup, lutning mm. Något öppet schakt längs ledningen förekommer alltså inte vid styrd borrning. Där jordarterna möjliggör styrd borrning kan schaktning alltså undvikas. Styrd borrning kan bli aktuell längs delar av sträckningen för gasledningen, exempelvis för att minimera påverkan i känsliga områden. Normalt kan styrda borrningar utföras upp till en längd på ca 600 meter.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 21 Figur 7. Förläggning av rör genom styrd borrning. Figur 8 Principskiss styrd borrning. För bergborrningar används så kallad hammarborrning eller Raise-borrning. Då borras hela hålet genom berget innan ledningen dras. Förläggning vid andra ledningar, vattendrag och infrastruktur Den planerade gasledningen mellan Gävle och Hofors kommer att korsa ett antal vattendrag, större vägar och järnvägar. Dessutom kommer ledningen att korsa andra befintliga ledningar och kablar. Då gäller speciella förhållanden som beskrivs nedan.

22 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Korsning eller parallellförläggning med vattendrag Den planerade gasledningen korsar ett antal vattendrag, bland annat Gavleån, Vallbyån, Jädraån, Borrsjöån och Spikåsbäcken. Val av arbetsmetod för att korsa dessa vattendrag beror på vilka förhållanden som råder på varje enskild plats. Faktorer som påverkar förläggningssätt är geotekniska förhållanden, känslighet hos vattendragets flora och fauna samt hur brett vattendraget är. Där de geotekniska förhållandena är gynnsamma för styrd borrning under vattendragen kommer denna metod att nyttjas. När styrd borrning används måste gasledningen borras tillräckligt djupt för att borrvätska eller lera inte skall läcka upp till vattendraget. Förläggningsdjup i ett vattendrag är minst 1 meter mellan vattendragets lägsta rensningsnivå och gasrörets ovankant. För de fall då förhållandena för styrd borrning inte är gynnsamma kommer schaktning att användas som förläggningsmetod över vattendragen. Detta kan ske genom att schakta en rörgrav genom vattendraget, utan att torrläggning sker, där gaseldningen sedan sänks ner. Området återfylls med schaktmassor eller annat material. Alternativa metoder är att antingen gräva en ny fåra temporärt för vattendraget eller pumpa vattnet förbi ledningsschaktet. I båda dessa fall kan ledningen förläggas i torrhet. Slutligt tillvägagångssätt bestäms under detaljprojekteringen, då detaljerade geotekniska undersökningar genomförs. Då gasledningen läggs parallellt med ett vattendrag skall sträckan anpassas så att vattendraget inte hamnar inom arbetsområdet där det är möjligt. Minsta avstånd styrs av de förutsättningar som finns för varje enskilt vattendrag, dvs naturmiljön kring, och i, vattendraget, storlek, nivå och flöde på vattendraget, geologiska förhållanden m.m. Dessa förutsättningar klarställs under detaljprojekteringen och då anpassas minsta avstånd så att påverkan på vattendraget vid förläggning av gasledningen kan minimeras. Vid förläggning av ledning i en våtmark kan ett område behöva schaktas ur ner till fast material/berggrund. Sen grundas schakten med fast material (exempelvis mackadam) vartefter ledningen läggs ner och stabiliseras innan schakten kan återfyllas. Korsning eller parallellförläggning med väg eller järnväg För att få korsa en allmän väg krävs tillstånd enligt väglagen. Vid korsning av starkt trafikerade allmänna vägar kan väghållaren kräva att korsning måste ske med borrning under vägbanan. Swedegas kommer träffa överenskommelse med väghållaren om förläggningssätt vid korsningar av allmänna vägar i ett avtal. Väghållare för en allmän väg är Trafikverket eller kommun. Vid parallellförläggning med allmän väg gäller ett minsta avstånd på 12 meter från asfaltskant eller annan slitlageryta. Vid korsning av järnväg gäller Trafikverkets regler och ett godkännande av Trafikverket krävs. Korsning skall ske vinkelrätt mot spåret. Vid parallellförläggning med järnväg gäller ett minsta avstånd på 15 m från närmaste spårmitt.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 23 Korsning eller parallellförläggning med kraftledningar När en gasledning förläggs måste den läggas på betryggande avstånd från kraftledningen så att risk för skador på personer eller gasledning med tillhörande utrustning inte uppstår. Minsta avstånd mellan en gasledning och stolpe för en högspänningskabel är 10 meter. Avståndet varierar dock beroende på kraftledningens spänning och jordningssystem. Gasledningen får inte heller ligga inom högspänningsstolpens fallområde. Korsning eller parallellförläggning med kablar och andra ledningar När gasledningen korsar eller parallellförläggs med andra ledningar eller kablar skall den förläggas så att inga ledningar eller kablar skadas eller tappar i funktionalitet. Avstånden varierar mellan 0,3 m för en parallellförlagd vattenledning och 1 m till en parallellförlagd avloppsledning. Själva anläggandet skall ske i samråd med aktuell ledningsägare. Nedläggning av rör och återfyllning Efter nedläggning av rören återfylls schakten med schaktmassorna. Vid bergschakt kan andra fyllnadsmaterial behövas, till exempel sand eller annat finkornigt material för att inte skada gasledningen. Överbliven sten efter sprängning transporteras då bort från arbetsområdet. Återställning av arbetsområdet När ledningsschaktet är återfyllt skall arbetsområdet återställas. Överskottsmassor planas ut eller körs bort och matjorden läggs tillbaka. Om det finns behov plockas sten och alven, det vill säga jordlagret under matjorden, luckras upp. Återställning av dräneringar eller avvattningssystem görs i samråd med sakkunniga och berörda markägare. Besiktning av arbetsområde, upplagsplatser och transportvägar görs i närvaro av beställare, entreprenör och markägare och eventuella brister åtgärdas. 5.4.3 Utmärkning av ledning Den lagda gasledningens sträckning märks ut med markeringsstolpar enligt MSBs föreskrift 2009:7, se Figur 9. Dessa stolpar placeras i ledningens sträckning, där så är möjligt sker detta vid vägkanter och gränser m.m., för att till exempel påverka odlingsmarker så lite som möjligt. Det ska vara möjligt att se från en stolpe till nästa.

24 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Figur 9 Markeringsstolpe. 5.5 Drift och underhåll 5.5.1 Kontroll och driftsättning Efter nedläggning och återfyllning sker provtryckning av gasledningen för att kontrollera täthet och hållfasthet. Detta görs genom att gasledningen vattenfylls och trycksätts under en viss tid, vanligtvis 150 procent av beräkningstrycket som ledningen är dimensionerad för under 24 timmar. Därefter leds vattnet bort och gasledningen torkas med till exempel torr luft. När ledningen fyllts med vatten körs sedan rensdon (pig train) genom ledningen för att dels rensa ur metallrester ur ledningen från svetsningen, dels kontrollmäta diametern på ledningen. För att få driftsätta gasledningen med gas måste tillstånd erhållas från Energimarknadsinspektionen. Detta medges när samtliga kontroller och besiktningar av anläggningsarbetet är godkända. 5.5.2 Katodiskt skydd Gasledning av stål skall vara skyddad mot korrosion, det vill säga rost. Skyddet består dels av utvändig beläggning som är ett polymerskikt på cirka 5 mm som ligger utanpå röret. Ledningen skyddas också med ett katodiskt skydd. Det katodiska skyddet består av en likströmsanläggning med tillhörande anodbäddar. Dessa anodbäddar installeras normalt i intervaller av 20-30 km. På så sätt hindras korrosion. Det katodiska skyddet kan påverkas av magnetfält från högströmskablar, elektrifierade

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 25 järnvägar och liknande, hänsyn till detta skall tas vid projekteringen av ledningen genom att fastställa ett minsta avstånd mellan ledning och högströmskablar samt järnvägar. 5.6 Säkerhetssystem, utsläpp och risker 5.6.1 Säkerhetssystem För drift och underhåll av ledningen upprättas ett kontrollprogram av ledningsägaren som sedan godkänns av MSB, som är tillsynsmyndighet. Den planerade gasledningen kommer att övervakas via Swedegas kontrollrum som är bemannat dygnet runt med sakkunnig personal. Till kontrollrummet går även eventuella larm från anläggningen. Övervakningens syfte är att se till att anläggningen drivs inom specificerade driftparametrar. Vid en incident skall driftpersonal också kunna verka som sambandscentral för alarmering och samarbetsfunktioner. En dokumenterad beredskapsplan skall finnas för att anläggningen så snabbt som möjligt skall kunna försättas i säker drift. Förändringar kring ledningen skall inspekteras regelbundet med hjälp av helikopter eller satellit. Dessa förändringar rör förändringar i landskapet, såsom marksättningar och erosion, tredje mans aktivitet samt påverkan på ledningsmarkeringar. För ledning förlagd inom zon D eller T skall inspektion från marken ske minst en gång per år. Inspektion av korrosionsskyddet (katodiskt skydd) sker vid mätposter utplacerade längs med ledningen. Mätposterna (skåp) är kopplade till ledningen för att möjliggöra inspektion utan att behöva frilägga själva ledningen. Vid ett strömavbrott finns en batteri back-up som räcker fram till dess att annan reservkraft är på plats. Vid el-bortfall larmas kontrollrummet så att åtgärd kan sättas in. 5.6.2 Utsläpp Vid normal drift sker inga utsläpp av naturgas från systemet. Följer man föreskrifter, normer och standarder vid projektering och installation av gasledningen så förväntas inga skador på gasledningen annat än från yttre påverkan, exempelvis genom pågrävning. Skulle detta ske stängs den skadade ledningssektionen av med hjälp av linjeventilstationerna för att minimera läckaget. Avstängning kan ske både automatiskt och manuellt. Vid en skada med hål på en ledning kommer återstående gas i röret att nå omgivningen eftersom gasen håller ett mycket högre tryck än omgivande atmosfär.

26 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Gasen blandar sig med luften samtidigt som den stiger uppåt på grund av dess lägre densitet. För att antändning ska ske måste en tändkälla finnas och andelen metan måste ligga inom gasens brännbarhetsområde som är 5-15 % metan. För att förenkla detektion vid ett eventuellt läckage tillsätts ett odöriseringsmedel till naturgasen som annars är både färg- och luktlös. Ett mark- eller vattenområde kommer inte att bli förorenat, mer än tillfälligt, av ett utsläpp. 5.6.3 Risker En gasledning i sig medför inte några risker för sin omgivning. De risker som föreligger, och som normer och standarder har för uppgift att minimera, härrör sig till de yttre faktorer som kan påverka ledningen i form av aktiviteter av tredje person och förändringar i omgivande miljö. Beroende på markförhållanden och aktiviteter som förväntas i området för gasledningen bedöms täckningsdjup, fyllnadsmaterial och behov av eventuell förstärkning. Ledningsgraven skall ge ledningen tillräckligt med stöd i horisontell och vertikal riktning. Ojämnheter som exempelvis block och sten får inte förekomma. Om markens bärighet är för låg och fordon förväntas passera över kan ledningen skyddas genom exempelvis ökad rörgodstjocklek eller avlastningsplattor av betong. Alla arbeten som ska utföras under etableringsfasen kommer att riskbedömas under detaljprojekteringen och i byggskedet för att identifiera risker och införa säkerhetsåtgärder. 5.7 Avveckling Om gasledningssystemet skall tas ur drift ska detta ske enligt SS-EN 12327. En ledning som tas ur drift för längre tid än ett år skall avskiljas fysiskt från det gasförande systemet samt tömmas på gas.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 27 6 Alternativa stråk 6.1 Framtagna stråk Utredningsområdet för gasledningen utgår från ett tänkt LNG-lager i Gävle och sträcker sig ca 70 km västerut mot Hofors. Längs sträckan har flera intressenter såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter identifierats. Av dessa är industrikunder i Sandviken och Hofors de största intressenterna i området. Oavsett val av slutligt stråk kommer ledningen att beröra de tre kommunerna Gävle, Sandviken och Hofors. Inom utredningsområdet har tre alternativa stråk identifieras, se Figur 10. Figur 10. Karta redovisande de tre alternativa stråk som utretts samt alternativ för stråk Syd 2 som framkom efter det första samrådet. Stråk Nord: LNG-terminal på norra sidan av Inre fjärden (Gävle hamn), nordligt stråk förbi Gävle. Stråket följer sedan i stora delar E16. Stråk ÖP: LNG-terminal på norra sidan av Inre fjärden (Gävle hamn), sydligt stråk över Inre fjärden och sedan fortsatt söderut där stråket ansluter till gaskorridoren enligt översiktsplan (ÖP) för Gävle kommun från 1990 (Gävle kommun 1990-11-

28 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 26) och översiktsplan för Sandvikens kommun från 1990 (Sandvikens kommun 1991-01) och översiktsplan för centrala Sandviken från 2003 (Sandvikens kommun 2003-12-01). Stråk Syd 2: LNG-terminal på södra sidan av Inre fjärden, sydligt stråk förbi Gävle. Väster om Gävle har ledningen samma stråk som i stråk Nord. I förstudien (Pöyry 2014-06-17) utreddes även ett fjärde stråk, Syd 1. Detta stråk utgick från en tänkt LNG-terminal på norra sidan av Inre fjärden (Gävle hamn). Stråket korsade Inre fjärden innan det antog samma stråk som Syd 2 på resterande sträcka till Hofors. Detta alternativ har inte utretts vidare då stråk Syd 2 visade sig vara mer fördelaktigt än alternativ Syd 1. De främsta anledningarna till detta är att Syd 2 möjliggör anslutning av ytterligare en kund vid Korsnäs samt att korsning av havet vid Inre fjärden och passage genom naturreservatet T-udden minskas med alternativ Syd 2, jämfört med alternativ Syd 1. Stråk Nord och Syd 2 har tagits fram med hänsyn till flertalet faktorer: Lagar, föreskrifter, standarder och anvisningar bl. a. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas MSBFS 2009:7 och SIS naturgassystemanvisningar NGSA 2011 Tekniska förutsättningar Geologi och topografi Markanvändning Infrastruktur och bebyggelse Motstående intressen Översiktsplaner Kortast möjliga sträcka Ledningsstråk Nord och Syd 2 har alltså optimerats och anpassats för att undvika konflikt med motstående intressen. Detta har inte skett för stråk ÖP som istället följer den korridor som sedan 1990 funnits utpekad i två av kommunernas översiktsplaner. 6.2 Utökade och justerade stråk efter första samråd Efter att ett första samråd genomförts i augusti-september 2014 har stråken Syd 2 och Nord utökats och/eller justerats utifrån i samrådet inkomna synpunkter. Följande avsnitt redogör för genomförda utökningar och justeringar. Utökningarna/justeringarna kan även ses på kartor i bilaga 1.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 29 6.2.1 Utökningar och justeringar stråk Nord Vid Trafikplats Sätra i Gävle har stråk Nord utökats till att även omfatta ett område norr om Trafikplatsen, se område U1 i karta 1 i bilaga 1. Denna utökning gjordes på grund av Gävle kommuns, Trafikverkets och Kollektivtrafikmyndighetens planer på att anlägga en ny hållplats för regionaltåg på Bergslagsbanan, Gävle Västra, söder om Trafikplats Sätra (Trafikverket besökt 2014-10-09). 6.2.2 Utökningar och justeringar stråk Syd 2 Sydväst om Trafikplats Johanneslöt har stråk Syd 2 justerats åt söder för att inte inkräkta på detaljplanelagd mark vid Mackmyra Whiskyby (Gävle kommun 2010-04-21) se område U2 i karta 2 i bilaga 1. Direkt väster om detaljplanen har stråk Syd 2 utökats något åt söder för att eventuellt kunna ta hänsyn till kommunens program för översiktsplan för Västra Kungsbäck (Gävle kommun 2004-11-29) se område U3 i karta 2 i bilaga 1. 6.2.3 Utökningar och justeringar av gemensamt stråk för Nord och Syd 2 Gävle kommun Förbi Backa och Alborga har stråk Syd 2 utökats åt nordväst mot E16 för att möjliggöra en tätare samlokalisering mellan E16 och gasledningen, se område U4 i karta 2 i bilaga 1. Vid Persborg har ett alternativ till nytt delstråk för Syd 2 tagits fram som inte passerar mellan gårdarna samt undviker bevakningsobjektet Valbo 161:1, se område U5 i karta 2 i bilaga 1. Ett bevakningsobjekt är en lämning där informationen om objektet inte är tillräcklig för att bedöma ifall objektet är en fornlämning och i så fall vilken typ av fornlämning det är. Vid Åby gård har ett alternativ till nytt delstråk för Syd 2 tagits fram som följer E16 i större utsträckning samt undviker korsningar av Valsjöbäcken och den övriga kulturhistoriska lämningen Valbo 22:2. Detta alternativ passerar även på längre avstånd från den fasta fornlämningen Valbo 22:1, se område U6 i karta 2 i bilaga 1. Söder om Trafikplats Mackmyra har stråk Syd 2 justerats åt sydost för att inte inkräkta på mark som kommunen föreslagit för detaljplaneläggning för Valbo Köpstad (Gävle kommun 2013-08-14) se område U7 i karta 3 i bilaga 1. Sandvikens kommun Vid Jädraån, nordost om Sandviken, har stråk Syd 2 justerats samt utökats något för att möjliggöra större avstånd mellan gasledningen och ån, se område U8 i karta 4 i bilaga 1. Längs Högbovägen/väg 272 i höjd med Västanbyn har stråk Syd 2 utökats till att även omfatta ett område väster om väg 272, se område U9 i karta 4 i bilaga 1.

30 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Detta gjordes för att Sandvikens kommun har planer på ny exploatering öster om vägen. Mellan Fiskängstjärn och E16 har stråk Syd 2 justerats åt väster för inte inkräkta på mark detaljplanelagd för småindustri (Sandvikens kommun 1974-05-06) se område U10 i karta 4 i bilaga 1. Genom Sandviken längs med den norra sidan av E16 har ett alternativt stråk för Syd 2 tagits fram då kommunen önskade detta i sitt yttrande, se område U11 i karta 4 i bilaga 1. Vid Kungsgården, norr om Åsen har stråket för Syd 2 utökats något åt söder och mot norr för att kunna passera en planerad brunnsvattentäkt, se område U12 i karta 5 i bilaga 1. Förbi Storvik har ett alternativt stråk för Syd 2 tagits fram som följer E16 sydost om Storvik, se område U13 i karta 6 i bilaga 1. Detta alternativ önskade Sandvikens kommun få utrett. Hofors kommun Längs med E16 har stråket för Syd 2 breddats åt norr där stråket ligger norr om vägen och åt söder där stråket ligger söder om vägen, se område U14 i karta 7 i bilaga 1. Detta har gjorts för att kunna ta hänsyn till Trafikverkets eventuella planer på att bygga ut E16 till mittseparerad väg på sträckan mellan Storvik och Hofors.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 31 6.3 Jämförelse av studerade stråk Nedan ges en översiktlig beskrivning av påverkan av en gasledning inom stråken för att möjliggöra val av huvudalternativ. 6.3.1 Jämförelse av stråk Nord, Syd 2 och ÖP i Gävle I bilaga 1 ses kartor där utpekade intressen och stråken är markerade. Siffror i tabellen nedan, exempelvis N1, T1 och K1 utgör hänvisningar till på kartorna markerade objekt i bilaga 1. Kartorna ska läsas tillsammans med nedanstående tabell för bästa förståelse av underlaget. Stråk/ämnesområde Nord Syd 2 ÖP Skyddade naturområden Korsar Testeboån (se N2 i karta 1)) där denna omfattas av Natura 2000- områdena Testeboån nedre samt Testeboåns delta. Testeboåns delta utgör även naturreservat. Testeboån utgör även riksintresse för naturvård. Passerar Gavleån (se N4 i karta 1). Passerar inom strandskyddsområde för Inre fjärden och Gavleån (se N1 och N4 i karta 1). Passerar i utkanten av T- uddens naturreservat (se N6 i karta 1). Passerar inom strandskyddsområde för Yttre och Inre fjärden (se N7 och N8 i karta 1). Passerar genom T- uddens naturreservat (se N6 i karta 1). Passerar inom strandskyddsområde för Inre fjärden (se N5 i karta 1). Övrig naturmiljö Inga kända objekt berörs. Passerar ängsoch hagmarksområde vid Kungsbäcken (se N9 i karta 2). Passerar Inre fjärden (se N4 i karta 1). Kulturmiljö Tangerar ett tiotal lämningar. Tangerar cirka fem lämningar. Tangerar en lämning.

32 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Stråk/ämnesområde Nord Syd 2 ÖP Naturresurser Passerar genom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde i två omgångar (se N3 och N4 i karta 1). Berör inga vattenskyddsområden. Berör inga vattenskyddsområden. Infrastruktur Korsar bl. a. Ostkustbanan, Hamnleden (T1), Bergslagsbanan, E4 (T2), och E16 (se T3 i karta 1). Korsar bl. a. Ostkustbanan (T4) och E4 (se T5 i karta 2). Korsar bl. a. Ostkustbanan (T4) och E4 (se T5 i karta 2). Skyddsavstånd Möjligt att upprätthålla generella skyddsavstånd enligt avsnitt 5.1.1. Sannolikt möjligt att upprätthålla generella skyddsavstånd enligt avsnitt 5.1.1. Kan kräva att MSB godkänner zon T i vissa delar genom Gävle. Sannolikt möjligt att upprätthålla generella skyddsavstån d enligt avsnitt 5.1.1. Kan kräva att MSB godkänner zon T i vissa delar genom Gävle.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 33 6.3.2 Jämförelse av stråk Nord, Syd 2 och ÖP längs resterande del av sträckan Stråk/ämnesområde Nord och Syd 2 ÖP Skyddade naturområden Berör strandskyddsområde vid samtliga korsningar av åar (N14, karta 4, N15/N17 karta 4, N19, karta 5, N28, karta 6). Sydvästligt stråk vid Åby gård (N10, karta 2) passerar strandskyddsområde. Sydostligt stråk vid Storvik berör strandskydd vid Näsbysjön (N27, karta 6). Berör strandskyddsområde vid samtliga korsningar av åar (N14, karta 4, N18, karta 4, N23, karta 5, N28, karta 6) samt vid Prästtjärn (N22, karta 5) och Igeltjärnen (N29, karta 7). Övrig naturmiljö och friluftsliv Korsar Spikåsbäcken vid naturvärde (N11, karta 3). Korsar Gavleån (N14, karta 4). Korsar Jädraån (N15/N17 karta 4). Stråket norr om Sandviken passerar våtmark/sumpskogar (N16, karta 4). Korsar Borrsjöån (N19, karta 5). Korsar Vallbyån (N28, karta 6). Nordvästligt stråk vid Storvik passerar nyckelbiotop (N26, karta 6). Nordöstligt stråk vid Storvik passerar genom välbesökt friluftsområde (N25, karta 6). Korsar Spikåsbäcken (N13, karta 3). Passerar flertalet sumpskogar/våtmarker (N12, karta 3, N30, karta 7). Korsar Gavleån (N14, karta 4). Korsar Jädraån tre gånger (N18, karta 4). Korsar Borrsjöån vid nyckelbiotop (N23, karta 5). Korsar Vallbyån (N28, karta 6). Korsar Värnabackarnas ängsoch betesmark (N32, karta 7). Passerar genom Hoforsbacken (N31 karta 7). Kulturmiljö Passerar genom riksintresse för kulturmiljövård, Södra Valbobygden (se K2 i karta 2). Tangerar flertalet lämningar (se K1, K3, N10, karta 2, K4, karta 3). Tangerar flertalet lämningar (K5, karta 4).

34 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS Stråk/ämnesområde Nord och Syd 2 ÖP Naturresurser Passerar till stor del genom jordbruksmark, vilket leder till ett tillfälligt produktionsbortfall längs ledningsgatan. Passerar genom vattenskyddsområde för Gävle-Valboåsen (N11, karta 3) och Åsen 10:28 (N20, karta 5). Passerar till stor del genom skogsmark, vilket leder till ett permanent produktionsbortfall i ledningsgatan. Passerar genom vattenskyddsområde för Gävle-Valboåsen (N13, karta 3) och Åsen 10:28 (N24, karta 5). Infrastruktur Korsar bl. a. väg 56 (T6, karta 3) E16 (T7, karta 3, T16 karta 7), Bergslagsbanan (T10, karta 4, T12, T14, karta 6) och Norra stambanan (T13 karta 6). Till stor del parallellförlagd med E16. Korsar bl. a. väg 56 (T8, karta 3) E16 (T9, karta 4), Bergslagsbanan (T10, karta 4, T14, karta 6, T15, karta 7)) och Norra stambanan (T11, karta 5). Skyddsavstånd Möjligt att upprätthålla generella skyddsavstånd enligt avsnitt 5.1.1 i ursprungligt stråk. Utökat stråk genom Sandviken längs E16 kräver att MSB godkänner zon T (B1, karta 4). Möjligt att upprätthålla generella skyddsavstånd enligt avsnitt 5.1.1. 6.4 Förordat huvudalternativ Utifrån stråkens påverkan på utpekade intressen och synpunkter inkomna i det första samrådet förordar Swedegas för närvarande Syd 2 med justeringar som huvudalternativ, se Figur 1. Swedegas önskar i detta samråd få synpunkter på de justerade/alternativa stråken för Syd 2. Därefter kan slutligt huvudalternativ väljas. Eftersom Syd 2 för närvarande är det förordade huvudalternativet har följande avsnitt om konsekvenser fokuserats på Syd 2.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 35 7 Övergripande konsekvenser av huvudalternativ I den kommande tillståndsprocessen kommer en MKB att tas fram för att identifiera, bedöma och beskriva miljöpåverkan och konsekvenser som den planerade gasledningen har på människors hälsa och miljö. Nedan beskrivs projektets konsekvenser översiktligt. Generellt kan sägas att de flesta negativa miljökonsekvenser som ledningen förväntas ge upphov till uppkommer under anläggningsfasen. Av dessa är merparten temporära och/eller övergående och kvarstår inte under driftsfasen. Ovan mark kommer ledningen efter nedläggning endast att synas genom markeringsstolpar, se Figur 9, och där mät- och reglerstationerna placeras, se Figur 3. 7.1 Emissioner till luft Naturgas är ett effektivt bränsle som vid förbränning i princip inte ger några utsläpp alls av svavel och partiklar. Även utsläppen av kväveoxider, tungmetaller och koldioxid minskar betydligt. Naturgas orsakar vid förbränning 90 procent lägre utsläpp av kvävedioxid och 25 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med olja. Detta innebär att gasledningen ger förutsättningar för en substantiell minskning av förorenande utsläpp till luft i regionen om företag väljer att konvertera sitt nyttjande av andra fossila bränslen till naturgas. Genom distribution via ledningen istället för med lastbil undviks dessutom utsläpp av koldioxid under transporten, och kapacitet frigörs på vägarna då andelen tankbilar kan minskas. I ledningen kommer även biogas från lokala producenter att kunna distribueras. Eftersom biogas är en förnybar energikälla så sker inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären när den förbränns. Detta gör biogasen till ett av de mest miljövänliga bränslealternativen idag. Om biogas distribueras i ledningen blir alltså miljövinsterna än större. Under etableringsfasen och i samband med anläggningsarbetena kommer mindre utsläpp till luft att ske, främst från transport- och arbetsfordon. Beroende på väderlek kan även viss damning uppstå. Under driftsfasen uppstår inga utsläpp till luft från gasledningen, med undantag för vissa mindre utsläpp i samband med tillsyn och underhållsarbeten. I relation till redan förekommande emissioner i området bedöms tillskottet från projektet vara försumbart. Totalt sett förväntas luftsituationen i området bli bättre av hänsyn till de minskade utsläpp som förbränning av gas i förhållande till oljebaserade bränslen ger upphov till. 7.2 Risk En ledning för naturgas är med den utformning och kontroll som vi har i Sverige idag ett mycket säkert sätt att distribuera gas, se avsnitt 5.6. Under de 25 år som naturgasen funnits i Sverige har inga olyckor skett. Distributionen av gas via den planerade ledningen till tänkta intressenter innebär fördelar i jämförelse med