Underlag för dispensansökan, Skogsö naturreservat.

Transkript

1 Underlag för dispensansökan, Skogsö naturreservat. Bakgrund Nacka kommun skall förlägga en ny V200 PE mellan Torsvägen/Banbrinken och Saltsjöbanan i Igelboda, se figur 1 nedan. Figur 1 visar en Enirobild över området för den tänkta borrningen. Box 62, UPPSALA Sidan 1 av 10

2 Ledningens sträckning passerar igenom Skogsö naturreservat. Denna V200 PE kommer att ersätta befintlig vattenledning i Skogsö naturreservat, se figur 2 nedan. Den befintliga ledningen kommer att slopas vid idrifttagandet av den nya. Figur 2 visar utdrag ur situationsplan, se även bilaga 1 Målet är att borra ledningen i berg för att få ett så skonsamt utförande som möjligt och minimera störningar i området. I den tänkta ledningens sträckning är det till största delen berg i dagen, det finns dock delar där det är ett jordlager ovan berg. För att verifiera bergnivån på dessa delar skall en geoteknisk undersökning utföras innan entreprenaden påbörjas. Geoteknisk undersökning Syfte Den geotekniska undersökningen i detta projekt ska ta reda på bergets nivå för de platser där det är jordmaterial ovan berget. Detta utförs dels för att ta reda vilken eller vilka borrmetoder som skall användas vid utförandet av entreprenaden och dels för att kontrollera om bergschakt behöver utföras i vägkorsningen Torsvägen/Banbrinken för den planerade startgropen som är placerad där. Box 62, UPPSALA Sidan 2 av 10

3 För att ta reda på bergets nivå används en undersökningsmetod som kallas Jb-sondering, som står för jordbergsondering. Borrutrustning Den geotekniska borrvagnen är ca 3 meter lång och har en bredd på ca 1,7 meter, Borrvagnens vikt är ca 3 ton. Figuren på nästa sida visar en typisk borrvagn som kommer användas vid de geotekniska undersökningarna i detta projekt. Figur 3 visar en bild på en borrvagn som Cowi använder för geotekniska undersökningar Genomförande Vid den geotekniska undersökningen kommer 4 stycken vertikala borrhål borras, var och ett med diameter ca 6 cm. Borrhålens placering är enligt figur 4 nedan samt bilaga 5. Borrhålens längd (djup) beror på bergets nivå, för att säkerställa att det är berg och inte är sten eller större block borras det ca 3 meter ner i berg. Denna sonderingsmetod är klassad som en dynamisk sonderingsmetod, vilket betyder att sonderingen drivs ned dynamiskt med slag. Borresultaten från jord- och bergsonderingar samt borrkax hjälper en erfaren fältgeotekniker att bestämma var gränsen mellan jord och berg går, blockförekomst i jord, sprickor och eventuella krosszoner i berg. Borrkax. Det brukar normalt inte bli så mycket borrkax om det finns jordlager ovan berget. Borrkax och eventuell jord som kommer upp ur hålet trycks detta i första hand ner i borrhålet. I annat fall tas borrkaxet bort med spade. Återställning av borrhål. Vanligtvis brukar hålen rasa igen av sig själva, men om det skulle bli något/några borrhål kvar så återfylls dessa med sand. Box 62, UPPSALA Sidan 3 av 10

4 Figur 4 visar lägen för sonderingspunkter vid den geotekniska undersökningen VA-Entreprenad. Förläggningen av vattenledningen med Ø 200 mm mellan Torsvägen/Banbrinken och Saltsjöbanan kommer att utföras med bergborrning så långt som det är möjligt, och med jordborrning om så krävs för att nå friskt berg. Nedan beskrivs de berg- och jordborrningsmetoder som kommer att användas i detta projekt. Allmän teknisk beskrivning Hammarborrning i berg Metoden används i homogent berg, för att skapa ett berghål. Hålet kan därefter tätas eller inklädas med inklädnadsrör vid behov. Först utförs en pilotborrning där en luftkompressor förser slaghammaren med tryckluft via borrstängerna och berget krossas och pulvriseras av borrkronan till s.k. borrkax som blåses ut mellan borrstången och berget tillbaka till startgropen. När pilotborrningen är klar ryms berghålet i ett eller flera steg till önskad dimension. Rymmarkronan påminner om en borrkrona med styrtapp. Metoden liknar brunnsborrningstekniken men har betydligt större precision. Borrmetoden saknar dock styrning varför noggrann inriktning av borrhuvudet vid borrstart är en förutsättning för lyckad förläggning. Metoden kan användas till kanalisering för el, tele, gas, fjärrvärme, vatten, tryckspillvatten, även självfallsledningar för spill- och dagvatten Ø mm till ca 150 meters längd. Box 62, UPPSALA Sidan 4 av 10

5 Figur 5 visar principskiss för Hammarborrning i berg Teknisk beskrivning Hammarborrning med skyddsrör Metoden används vid förläggning av ett skyddsrör (foderrör) i de flesta jordarter inklusive block och berg, dock är metoden mindre lämplig i lös lera. En tryckluftsdriven slaghammare med borrkrona är monterad inuti ett skyddsrör av stål som trycks in i marken av borrmaskinen via borrstänger. En luftkompressor förser slaghammaren med tryckluft via borrstängerna och jord/sten krossas av borrkronan till s.k. borrkax som blåses ut mellan borrstången och skyddsröret tillbaka till startgropen. Skyddsröret förlängs efterhand med svetsning och lämnas efter avslutad borrning i marken för att inrymma ledningar eller kablar. Borrmetoden saknar aktiv styrning varför noggrann inriktning av borrhuvudet vid borrstart är en förutsättning för lyckad skyddsrörsförläggning. Metoden används vanligen vid förläggning av skyddsledningar Ø mm till ca 50 meter längd. Figur 6 visar principskiss för hammarborrning med foderrör Box 62, UPPSALA Sidan 5 av 10

6 Figur 7 visar exempel på hammarborrningsriggar Hammarborrning specifikt för detta projekt Vattenledningen V200 PE kommer att förläggas i ett berghål med Ø mm mellan Banbrinken/Torsvägen och Saltsjöbanan. För denna borrning krävs en startgrop för borrutrustningen samt en mottagningsgrop. Den geotekniska undersökningen skall visa bergets nivå i ledningssträckningen. I nuläget går det därför inte att säga om det är berg i hela ledningsträckningen eller om det är jordmaterial på någon delsträcka. Därav finns två möjliga scenarier (Bilaga 3 och 4) för entreprenadborrningen. Det ena scenariot innebär att det går det att utföra en bergborrning på hela sträckan, se Bilaga 3. Detta kräver att det är berg från startgrop och fram till mottagningsgropen. Eller så krävs det först en kortare borrning med foderrör fram till att berget påträffas, se bilaga 4. Därefter utförs borrningen i berg utan foderrör. Detta utförs om det inte är berg på hela sträckningen När vi har resultatet från den geotekniska undersökningen, kan vi säga vilket av dessa alternativ som kommer att genomföras. Maskin-/startgrop För båda dessa alternativ krävs en startgrop som har en bottenstorlek på 8x3 meter, gropens djup är ca 2 meter, se skiss nedan och bilaga 2. Släntlutningen på schaktgropen antas vara 2:1. Schaktgropen kommer att utföras i korsningen Torsvägen Banbrinken. Största delen av gropen kommer att vara i själva vägen, dock kommer en del av gropen att vara i kanten av naturreservatet, se figur 8. Box 62, UPPSALA Sidan 6 av 10

7 Figur 8 visar skiss av Startgrop, se även bilaga 2 Box 62, UPPSALA Sidan 7 av 10

8 Uppsala Figur 9 visar ungefärlig plats för maskin-/startgrop. Mottagningsgrop Mottagningsgropen för borrningen kommer att utföras vid Saltsjöbanan, gropens storlek anpassas efter bergets utformning. Figur 10 visar ungefärlig plats för mottagningsgropen. Box 62, UPPSALA Sidan 8 av 10

9 Uppsala Omhändertagande av borrkax Allt borrkax som borrningen genererar tas om hand i start- eller mottagningsgropen och därefter schaktas och transporteras bort från arbetsplatsen, inget borrkax blir kvar i naturreservatet. Träd inom naturreservat För att kunna utföra maskin-/startgropen kommer det krävas att 8 stycken träd (nr 1-8 i figur 8 samt figur 11 och 12) inom Skogsö naturreservatet tas bort. Ytterligare 2 stycken (träd nr 9 och 10 i figur 8 samt figur12) träds rotsystem inom reservatet kan påverkas av schaktgropen. De träd som behöver tas bort är lövträd och har stamdiameter från Ø 10 cm till 40 cm, varav ett av de större träden är dött. Av de träd vars rotsystem kan påverkas är ett av dessa en tall (nr 10 i figur 8 samt figur 12). Figur 11 visar träd nr 1-5 enligt bilaga 2. Figur 12 visar träd nr 6-10 (ej 8) enligt bilaga 2 Box 62, UPPSALA Sidan 9 av 10

10 Arbetsgång för utförandet av entreprenaden 1. Uppsättning av skydd mot skada på träd inom naturreservatet. 2. Nedtagning och bortforsling av 8 stycken lövträd inom naturreservatet Uppsala Startgropens schaktas, eventuellt kan även bergschakt behövas utföras för att kunna komma ner till erforderligt djup på gropen. 4. Etablering av borrigg. 5. Om bergnivån är lägre i någon punkt än den framtida ledningssträckningen på den inledande delen av sträckan som skall borras, utförs i detta skede en Hammarborrning med skyddsrör, fram tills att homogent berg erhålls. 6. Hammarborrning i berg utförs från maskin-/startgropen. Först utförs en pilotborrning, därefter sker upprymning av hålet till att erforderlig diameter erhålls. Allt borrkax som borrningen genererar tas om hand i start- eller mottagningsgropen och därefter transporteras bort från arbetsplatsen 7. Eventuell inklädning av berghålet i den mån detta krävs. 8. Svetsning, lansering, provning och inkoppling av vattenledning. 9. Befintlig vattenledning tas ur bruk. 10. Återställning av arbetsytor. Bilagor: 1. Situationsplan 2. Detaljritning för startgrop 3. Profilritning med berg på ledningssträckningen 4. Profilritning med jord och berg på ledningssträckningen 5. Lägen för geotekniska borrpunkter 6. Detaljritning Träd typ och storlek Box 62, UPPSALA Sidan 10 av 10