Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden



Relevanta dokument
Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer

Norrbottens länsbibliotek, Detlef Barkanowitz

Arbetsplan Äppelbo förskola

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Framtidens barnbibliotek

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Framtidens barnbibliotek rum, struktur och fantasi - konferensanteckningar

Utvecklings-/arbetsgruppen får fortsatt uppdrag att arbeta med äganderätten och organisationen omkring Bibblo.se.

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning på Torsångs förskola Dnr :5698

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Arbetsplan Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Förskolan Trollstigen AB

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Mitt i City förskolor

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Jönköpings Stadsbibliotek

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Kulturrådsansökan för dyslexiprojektet Allt genast

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Västra Vrams strategi för

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström

Lokala arbetsplan

Dela läslust projektplan

Tyck till om förskolans kvalitet!

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Fenomen som undersöks

Vad betyder begreppet lek för oss?

Handlingsplan GEM förskola

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

Kultur- och biblioteksplan

Transkript:

Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden Bakgrund: Kulturens hus planeras för fullt i Luleå. Byggstart 1 april 2005. Planerad inflyttning i december 2006. Huset ska inrymma Stadsbiblioteket, konsthallar, konsertsalar och Norrbottensmusiken. För mer information se: http://www.lulea.se/kulturenshus Nuläge: Stadsbibliotekets barnavdelning är ganska traditionell, mycket liten och trång, rymmer inte ens hela det aktuella mediebeståndet. Det är omöjligt att genomföra aktiviteter där. Det är omöjligt att ta emot och samla grupper. Möjligheterna är med andra ord starkt begränsade. Innehållsmässigt och organisatoriskt pågår redan sedan ett par år tillbaka ett stort förändringsarbete inom biblioteket som vad det gäller barnbiblioteksverksamheten syftar till att bland annat få merparten av personalen delaktiga även i barnbiblioteksarbetet specificera vilka barnavdelningen ska vända sig till göra det lättare att hitta på barnavdelningen Barnens Polarbibliotek vill visa på möjligheterna för framtidens barnbibliotek, som utgår och utvecklas från ett regionalt definierat sammanhang och öppnar sig mot världen...i ett naturligt samspel och samarbete med det fysiska biblioteket. Målgruppen består idag av barn mellan 8 och 12 år. Fokus ligger på att synliggöra regionen och den regionala barnlitteraturen samt stimulera barnen till eget skrivande. Mål: Att i Kulturens hus bygga upp det ultimata barnbiblioteket, som är en del av Stadsbiblioteket och Kulturens hus är en inspirerande, stimulerande upplevelse i sig för barnen utgår från ett barnperspektiv spränger gränser, utmanar tanken och fantasin

kombinerar barnbiblioteksrummet och det virtuella biblioteket blir ett modellbibliotek Förutsättningar: Stadsbiblioteket är ett bibliotek för vuxna och barn. Det innehåller många olika typer av medier. Här ska dåtid-nutid-framtid länkas samman. Det är en del i en helhet som ska inspirera och stimulera till samverkan med andra kulturformer och uttryckssätt. Barnens delaktighet: Barnkonventionen ligger till grund för all barnbiblioteksverksamhet i Luleå. Barnens idéer, tankar och funderingar kommer att ligga till grund för utformningen av den nya barnavdelningen, såväl vad det gäller den fysiska utformningen av lokalen som utvecklingen av innehållet och verksamheten. Barnens idéer, tankar och funderingar har vi fått fram bland annat genom arbetet med uppbyggnaden och utvecklingen av det virtuella Barnens Polarbibliotek samt erfarenheterna från Barnens Polarbibliotek Mitt drömbibliotek, där barn i flera Norrbottenskommuner ritat sitt drömbibliotek. Se http://www.barnenspolarbibliotek.com/indexhem.htm Frågeformulär efter Sven Hessels metod med motsatsordpar Vi har också tagit del av erfarenheter och pågående utvecklingsarbeten i såväl övriga Sverige som internationellt samt läst in oss på litteratur. Barnbiblioteksrummet Det ultimata barnbiblioteket: Enligt barnen ska det vara fantasifullt. Det kan vara rymdbibliotek, hundbibliotek, riddarbibliotek, hjärtbibliotek, fantasybibliotek med utlåning i gapet på Frankenstein. Kanske en labyrint, som labyrintbiblioteket i Barnens Polarbibliotek. Vidare bör det vara varmt, tyst, lugnande, behagligt, överraskande, inspirerande, ha mysiga små hörnor, ljust, stora fria ytor, starka färger, gott om plats, vackert Soffor, fåtöljer, kuddar, bollhav, stereo, TV, video, spökgrotta, djungelrum, träd, lianer, böcker om djur och natur i en skog, höga hyllor med stegar som man får klättra på förslagen är oändliga. Toaletter är viktiga. Belysningen likaså.

Barnen ser rummet inte medierna. Barnen ser rummet som en upplevelse medan vi ser rummet som en plats för medierna. Det ultimata barnbiblioteket ska stimulera fantasin, men också vara en informationscentral. Det ska vara en plats för lek, lust och nöje men också för nytta och information. Det ska vara en plats för läslust och upplevelser men också för kunskapssökande. Det ska väcka nyfikenheten och läslusten såväl som informera och stimulera lärandet och sökandet. Det ska vara möjligt att fantisera och att snoka. Här ska man kunna möta det väntade och det oförutsedda. Det ultimata barnbiblioteket utgår från de lokala förutsättningarna men vänder blicken utåt och utformas som ett modellbibliotek där barnperspektivet har hög prioritet. Här blir det lätt att välja väg, det bli tydligt och lätt att hitta. Det blir en tydlig uppdelning av olika funktioner och delar för olika åldrar. Det ger uttryck för fantasi och experimentlust. Det blir en estetisk och logiskt balanserad miljö som hjälper till med att väcka läslust och nyfikenhet hos barnen. Det ultimata barnbiblioteket den tredje pedagogen kommunicerar till barnet vad det är i just detta rum, hur det ska vara och vad det ska göra. Barnbiblioteket i rymden - Barnens Polarbibliotek Barnens Polarbibliotek - och nya idéer Efter 7 år på webben är vi medvetna om att det krävs en ständig förnyelse av form och innehåll för att locka till sig besökare och hålla webbplatsen levande. Vi vill nu ta nästa steg i utvecklingen av Barnens Polarbibliotek. Vi känner att vi inte har utnyttjat webbens alla möjligheter i vårt arbete med BP. Det mesta materialet är taget direkt från böcker eller annat tryckt material och publicerats på webben. Vi vill nu producera mer eget material samt fördjupa och undersöka webbens specifika möjligheter till att förmedla och tillgängliggöra material för barn mellan 8 och 12 år. Tema vinter och polar och barnperspektivet I en serie multimedia reportage med utgångspunkt från begreppen vinter och polar vill vi skildra den regionala särprägeln för barn mellan 8 12 år. Reportagen ska belysa kulturen, språket, naturen och andra företeelser som är specifika för vårt område. Konkret kan det t ex handla om isbrytare, köldforskning, snowboardåkning, jojken mm. Idag finns inte mycket material som behandlar Norrbotten, vintern eller vår kultur och som riktar sig till barn vare sig på Internet, i faktaböcker eller i läroböcker. Dessa reportage skulle bli de första i sitt slag. I reportagen vill vi i större utsträckning än tidigare ta tillvara de tekniska möjligheterna med Internet. Reportagen ska vara ett samspel mellan ord och bild och multimediatekniken. För att garantera en god kvalitet i reportagens innehåll vill vi anlita en frilansjournalist som svarar för planering och genomförande av reportagen. Varför vinter och polar? Vinter är den årstiden som präglar vårt område, vår kultur och våra livsvanor mest.

De senaste åren har vintern och dess möjligheter visat sig vara mycket gångbart som ett marknadsförings- och utvecklingsargument för vår region. Detta återspeglas i projekt som Vinterbiennalen i Luleå, Ishotellet i Jukkasjärvi m fl.. Ordet polar ingår i Barnens Polarbibliotek och det känns naturligt att utveckla just den biten av webbplatsen. Vad är multimedia? Multimedia är sammansatt av orden "multi", som betyder många, och "media", som betyder kanaler för informationsspridning. Multimedia är presentationer som baserar sig på flera olika medier, exempelvis video, text, musik, ljud. Varför multimedia? Barnen får större möjlighet att själv välja vad de vill läsa. Stimulerande när barns alla sinnen aktiveras. Ett effektivt sätt att sprida och ta till sig information. Ett relativt billigt sätt att tillverka och använda information. Det är möjligt att göra sådant man inte förmår med de traditionella teknikerna. Det finns få begränsningar. Bidrag Vi söker bidrag för att anlita en frilansjournalist och en webbdesigner för att kunna genomföra ett antal multimediareportage som skildrar företeelser i vår specifika miljö. Barnbiblioteksrummet kontra det virtuella barnbiblioteket Traditionellt fungerar det fysiska barnbiblioteket idag i första hand som en förvaringsplats för medier för barn. För att barnen själva ska kunna orientera sig och hitta i rummet måste de ha någon kunskap om klassifikationssystemet samt vara läskunniga. Den ständiga utvecklingen, såväl tekniskt som innehållsmässigt, av det virtuella barnbiblioteket och dess möjligheter innebär en utmaning för barnavdelningarna. Ett tydligt samspel mellan det virtuella och det fysiska barnbiblioteket skulle kunna innebära att man känner igen sig i miljön och strukturerna i de olika biblioteken. Stora pekskärmar i det fysiska barnbiblioteket skulle uppmuntra till att utforska teman via datorn, via det virtuella barnbiblioteket. Aktiviteter skulle kunna försigå såväl i det fysiska biblioteket som i det virtuella samtidigt. Hur når vi dit? En planritning finns, Tirsen & Aili arkitektfirma och Inredare AB är redan involverade i planeringen av Kulturhuset. Samarbete finns redan sedan tidigare mellan Marianne Öqvist, konstnär och biblioteket.

Gruppen utgår från det förslag som finns och diskuterar sig fram till hur man kan göra förändringar som innebär att man frångår det traditionella synsättet och utgår från barnperspektivet. Ett antal frågeställningar tas fram att utgå från. Processen med att komma fram till en lösning är en viktig del i arbetet där också olika infallsvinklar och kompetenser tas till vara. Parallellt med att det konkreta barnbiblioteksrummet växer fram arbetar vi med planeringen av barnbiblioteksverksamheten som en naturlig bas i barnverksamheten i Kulturens hus. Exempel på frågeställningar Vad kan det fysiska barnbiblioteket lära av det virtuella barnbiblioteket vad det gäller barns medverkan, interaktivitet, påverkan och delaktighet? Vad kan det virtuella barnbiblioteket lära av det fysiska barnbiblioteket? Hur kan det fysiska barnbiblioteket och det virtuella barnbiblioteket korsbefrukta varandra? Hur kan det specifika och unika i våra årstider avspegla sig i barnbiblioteksrummet? Hur kan lokalsamhället och det regionala speglas i barnbiblioteksrummet? Hur kan barnbiblioteksrummet utgå från det regionala och öppna sig mot världen? Hur speglas olika uttryck och olika medier? Hur uppmuntras interaktivitet? Målgrupper: Barn 0-12 år på fritiden & i förskola/skola Pedagoger Föräldrar Styrgrupp: Britt-Inger Rönnqvist bibliotekschef Stadsbiblioteket Ann-Catrine Westerberg chef för Detlef Barkanowitz bibliotekskonsulent, Norrbottens länsbibliotek Projektgrupp: Barnbibliotekarie Konstnär

Inredningsarkitekt Arkitekt Bibliotekskonsulent Journalist Webbdesigner Andra tänkbara samarbetspartners är exempelvis Teknikens hus, Norrbottens museum, Luleå tekniska universitet, Kulturskolan, Konstens hus, Norrbottensmusiken, Ájtte och Esrange. Tidplan 4 april 2005 Spadtaget tas för bygget av Kulturens hus. Våren 2005 Arbetsgruppen bildas formellt och börjar sitt arbete genom att träffas och påbörja diskussionerna. Hösten 2005 Ett konkret förslag föreligger Våren 2006 Förslaget förverkligas Hösten 2006 Förslaget byggs upp på plats i biblioteket i Kulturens hus Parallellt med detta pågår arbetet med planeringen av verksamheten inom biblioteksorganisationen såväl som verksamheterna som inryms i Kulturens hus, på olika nivåer. Här läggs fokus på barnbiblioteksverksamheten samt barnverksamheten i Kulturens hus. December 2006 Kulturens hus invigs Kontaktpersoner: Stadsbiblioteket Ann-Catrine Westerberg ann-catrine.westerberg@kulturen.lulea.se Områdeschef Tel: 0920-29 35 80 Britt-Inger Rönnqvist britt-inger.ronnqvist@kulturen.lulea.se

Bibliotekschef Tel: 0920-29 36 72 Norrbottens länsbibliotek Detlef Barkanowitz detlef.barkanowitz@kulturen.lulea.se Tf Länsbibliotekschef Tel: 0920-29 35 61 Biblioteket skulle vara typ ett hi-tech bibliotek. Om man till exempel behöver fakta om katter så går man fram till en faktadator och knappar in katter och så ploppar det ut en faktabok om katter. Det skulle även vara mycket fönster och fin inredning så det blir ljust och hemtrevligt, så alla känner sig välkomna. Daniel 12 år Britt-Inger Rönnqvist Ann-Catrine Westerberg Bibliotekschef Områdeschef Luleå 2005-02-25

Beräknade kostnader: Budgetkalkyl Sökta bidrag: 620 000:- Kostnad: 1 240 000:- Egen insats: 620 000:- Sökta bidrag från Statens Kulturråd 200 000:- Framtidens kultur 200 000:- Norrbottens läns landsting 90 000:- Sparbanksstiftelsen Norrbotten 50 000:- Kommunförbundet Norrbotten 50 000:- Polarbröd 10 000:- Norrmejerier 10 000:- Länstrafiken 10 000:- Sökta bidragen uppdelat på 2005 310 000:- 2006 310 000:- Utgifter som ska täckas av bidrag: Fysiska barnbiblioteket = barnbiblioteksrummet Arvode konstnär 100 000:- Arvode webbdesigner 10 000:- Mötesarvoden för arbetsgrupperna 20 000:- Material för specialinredningar 120 000:-

Teknisk utrustning 80 000:- Dokumentation & rapportering i ord & bild, frilansjournalist 40 000:- Trycksak 100 000:- 470 000:- Utgifter som ska täckas av bidrag: Virtuella barnbiblioteket = Barnens Polarbibliotek Webbhotell 4 000:- Webbutveckling 50 000:- Reportage (8 reportage á 11 000:-) 88 000:- Resor 8 000:- 150 000:- Egen insats Norrbottens länsbibliotek 150 000:- Luleå kommun/luleå kommuns folkbibliotek 470 000:- Den ekonomiska basen finns i budgeten för Kulturens hus samt den löpande budgeten för Stadsbiblioteket. Hur stor del av budgeten för Kulturens hus som kommer att gå till barnavdelningen är dock lite svår att avskilja. Vad det gäller Stadsbiblioteket är det framför allt kostnader för personal, samordning och administration som ingår. Luleå 2005-02-25