Verksamhetsberättelse 2004
Innehåll Verksamhetsåret 2004 Ordföranden har ordet...4 Total uppslutning hos medlemmar och förtroendevalda...4 Samlad kamp mot tjänstedirektivet...4 Turbulent inom kriminalvården och försvaret...5 Reglera avregleringen...6 Rättvis lön...7 Hängavtal...7 Direktavtal...7 Arbetstid...7 Utbildning för lokala löneförhandlare...7 Min arbetsplats Arbetsmiljö...8 Män och kvinnor...9 Lika rätt Ett Sverige för alla...10 2005 SEKO Facket för Service och Kommunikation Projektledning: Åsa Jansson Omslagsfoto: Anna Ledin Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Print AB, Stockholm 2005 05.06 1 000
En stark och effektiv organisation...11 Rättshjälp...11 Arbetsrätt...11 Försäkringar...11 Medlemsutveckling...11 Internationellt arbete och bistånds verksamheten...12 Medlemsrekrytering...14 Ungdomsverksamheten...14 Facklig-politisk verksamhet...14 Kultur...14 Fackliga studier...15 Information, press och media...17 Könsfördelning kvinnor och män SEKO centralt...17 Sekomagasinet...19 Förteckning över under året avlämnade remissyttranden...19 SEKOs styrelse och organisation...20 Förbundskontoret...20 SEKO regionalt och lokalt...20 Personal...20 Data...20 SEKOs övriga verksamheter...21 Fritid och semester...21 SEKO Kurs och Konferens...21 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse...21 Ekonomi...22 Inledning...22 Intäkter...22 Kostnader...22 Årets resultat i den fackliga verksamheten...22 Fastighetsförvaltningen...22 Den finansiella verksamheten...22 Årets resultat...23 Förbundets samlade tillgångar...23 Placeringsreglementet...23 Medlemsregistret...23 Anställda och löner...23 Årsredovisning för SEKO 2004...24 Förvaltningsberättelse...24 Revisionsberättelse...38 Bilagor...39
Verksamhetsåret 2004 Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelsen beskriver hur SEKOs uppdrag har förvaltats och hur medlemmarnas avgifter har använts. Utifrån verksamhetsberättelsen ska medlemmarna bland annat kunna se hur vi använt resurserna. Dessutom ska förbundets årsmöte kunna bedöma huruvida förbundsstyrelsen fullgjort sitt uppdrag eller inte. På förbundsmötet 2003 antogs en treårig verksamhetsplan, som i sin tur bygger på de fem program som förbundsmötet antog: Reglera avregleringen Program om avregleringens konsekvenser Rättvis lön Lönepolitiskt program Min arbetsplats Arbetsmiljöprogram Män och kvinnor Jämställdhetsprogram Lika rätt Ett Sverige för alla Integrationsprogram Det är också utifrån dessa fem program som verksamhetsberättelsen är uppbyggd. Samtliga beslut som förbundsmötet 2003 fattade finns samlade i ett särskilt dokument, som återfinns som en bilaga till denna verksamhetsberättelse. Av dokumentet framgår kortfattat vad som gjorts med anledning av besluten och vad som återstår under resten av treårsperioden. 2004 blev ett händelserikt år. Under en tämligen stormig avtalsrörelse, lade SEKO inte mindre än tre varsel. På väg & banområdet gick det så långt som till konflikt innan vi slutligen kunde teckna ett avtal. Konflikten mellan SEKO och Sveriges Byggindustrier samt Maskinentreprenörerna handlade om rätten att bestämma vem som ska företräda den fackliga organisationen i förhandlingar och vem som ska vara lokal facklig företrädare. Arbetsgivarna, Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna, ville inte acceptera att SEKO själva bestämmer vilka som ska företräda medlemmarna i lokala förhandlingar. Många små arbetsplatser med få anställda måste få stöd och hjälp i förhandlingarna från klubb och avdelning. Detta tyckte inte arbetsgivarna. Men nu är alltså frågan löst och SEKO kommer framöver att förfoga över rättten att utse företrädare i lokala förhandlingar. Mer om de övriga avtalsområdena finns att läsa under avsnittet Rättvis lön. Total uppslutning hos medlemmar och förtroendevalda Jag tycker att vi ska vara stolta över våra insatser i avtalsrörelsen. På de områden där vi antingen konfliktade eller varslade var uppslutningen hos medlemmar och förtroendevalda total. Den gamla sanningen att vi tillsammans är starka håller än idag. Ytterligare bevis för det såg vi när det gäller frågan om kollektivavtalets betydelse. Den 1 maj fick EU tio nya medlemmar. Utvidgningen föregicks av en stundtals ganska het diskussion om huruvida Sverige skulle införa övergångsregler. Flera förbund, däribland SEKO, befarade att oseriösa arbetsgivare skulle utnyttja de öppna gränserna till att dumpa sig in på den svenska arbetsmarknaden. Tillsammans med de andra LO-förbunden i projektet Ordning och reda lyckades vi lyfta kollektivavtalets betydelse högt upp på den politiska dagordningen. Våra farhågor besannades. Under året har, likt svampar ur jorden, ett antal nya internetsidor dykt upp. Sidorna har en sak gemensam; Att erbjuda förmedling av arbetskraft till en billig penning. Den som beställer behöver inte bekymra sig om kollektivavtal eller andra rättigheter. Konflikten i Vaxholm är ytterligare ett tydligt exempel på angreppen på kollektivavtalen. Den blev också ett tydligt exempel på att varken fackföreningsrörelsen eller Sveriges regering accepterar dessa angrepp. En SIFO-undersökning som SEKO beställde i december visade dessutom att nästan 80 procent av svenska folket tycker att det ska vara otillåtet att arbetstagare från andra EU-länder arbetar med sämre villkor än svenska arbetstagare. Jag är inte förvånad över resultatet. Jag är övertygad om att alla är klara över att ett åsidosättande av kollektivavtalen skulle öppna upp för låglönekonkurrens. Samlad kamp mot tjänstedirektivet En annan fråga som har direkt koppling till kollektivavtalet är EU-kommissionens förslag till nytt tjänstedirektiv. I förslaget riktas hårda angrepp mot löntagarnas trygghet. Man vill att arbetande människor ska betraktas som vilken vara som helst. Arbetskraft ska säljas efter samma principer som kläder, livsmedel eller verktyg. Att sälja tjänster handlar om att sälja arbetskraft, och det är den marknaden som nu ska avregleras och konkurrensutsättas på europeisk nivå. Även i denna fråga samlade sig hela den svenska fackföreningsrörelsen till kamp. Tillsammans med våra kamrater i de fackliga internationalerna och våra politiska kamrater inleddes ett intensivt opinionsarbete. Resultatet av kampen tillhör nästa års verksamhetsberättelse men jag kan försäkra att vi är kvar på barrikaderna tills vi vunnit omröstningen i Europaparlamentet eller att Kommissionen har dragit tillbaka förslaget för att omarbeta det. En annan fråga som kom i fokus un- 4
der hela året var avregleringarna. Våra krav på en utredning gav äntligen resultat och utredningen pågick under hela 2004. Jag har också märkt tydligt under året att vinden har vänt. Där vi för några år sedan bara mötte en övertro på effekterna av liberaliseringar och avregleringar, möter vi hos allt fler nu en något mer försiktig hållning. Det innebär inte att liberaliseringsivrarna har tystnat, tvärtom. Under året dök det upp ett antal olika rapporter, utredningar och artiklar som glatt förespråkade totala avregleringar. Anmärkningsvärt ofta kom de från statliga myndigheter. Mer om vårt arbete med frågan finns att läsa under avsnittet Reglera avregleringen. Turbulent inom kriminalvården och försvaret Dessvärre fick vi också några tydliga exempel på att man inte behöver vara avreglerad för att utsättas för effektiviseringar och besparingar. Jag tänker då på sommarens uppmärksammade rymningar från Hall- och Norrtäljeanstalterna. SEKO har under lång tid varnat för en sådan här utveckling inom kriminalvården. Dessvärre fick vi rätt. De senaste tio åren har kriminalvården drabbats av besparingar med undantag för något enstaka år. För de kommande åren räknar Kriminalvårdsstyrelsen med en överbeläggning på i princip samtliga anstalter och häkten. Kriminalvården har alltmer kommit att handla om förvaring istället för rehabilitering. I spåren av besparingarna har också säkerheten inom kriminalvården försämrats på ett anmärkningsvärt sätt. Så gott som varje vecka inträffar en händelse på någon svensk anstalt eller något häkte som kan betraktas som allvarlig. Rymningarna ledde till att frågorna lyftes upp. Obegripligt nog fortsatte besparingsarbetet inom kriminalvården under resten av 2004. En annan medlemsgrupp fick en orolig höst av helt andra anledningar. Jag tänker då på våra medlemmar inom försvaret. I september lade regeringen sin omtalade försvarsproposition, som efter en intensiv debatt så småningom antogs av riksdagen i december. Från SEKOs sida kunde vi konstatera att omställningen av försvaret blir brutal och vi krävde tidigt åtgärdspaket till de anställda som förlorar sina arbeten och regionalstöd till de orter som drabbas, bland annat genom ett enigt uttalande från SEKOs årsmöte. Detta var några exempel på att 2004 var ett händelserikt år. Några fler exempel hittar ni under rubrikerna i verksamhetsberättelsen. Jag vill passa på att tacka alla medlemmar, förtroendevalda och anställda för ett gott arbete! Du är välkommen att lämna dina synpunkter på verksamhetsberättelsen. Kontakta mig gärna via brev eller e-post; jan.ruden@seko.se. Janne Rudén SEKOs förbundsordförande 5
Reglera avregleringen Att ta pengar från många människor och ge till direktörerna som belöning för skickligt roffande bygger på ideologi och ingenting annat. Det nyckelord, eller den trollformel, som den här högerideologin bygger på är avreglering. Det låter fint. Ungefär som att avskaffa krångel och statlig byråkrati. Denna avreglering, det vill säga att man gav avkall på statens ansvar att leverera skattebetalarnas egen el till dem själva, motiverades bland annat med att elen skulle bli billigare. Det var lögn. Många nya bolag innebär nya stora flockar av direktörer som skall ha bonusar om de drar in på underhåll och höjer taxorna. Jan Guillou, Aftonbladet 05-04-12 Mycket av arbetet med avregleringsfrågan har handlat om att skapa opinion. Förbundet har också under året på olika sätt profilerat sig i frågan, genom media och medverkan i en rad aktiviteter. På LO-kongressen bifölls samtliga motioner som rörde avregleringar och upphandlingar. De SEKO-medlemmar som var ombud på socialdemokraternas Tillväxtkongress såg också till att våra frågor lyftes. Under året pågick ett antal utredningar som berörde våra avreglerade branscher. Vi har nedan valt att belysa två av dem, som rent konkret lade förslag om ytterligare avregleringar. Vi har också försökt att analysera olika rapporter om avregleringarnas effekter som kommit under året. Som exempel kan nämnas rapporter från Konkurrens- och Konsumentverken. Regeringen tillsatte i slutet av 2003 efter krav från bland annat SEKO den så kallade Regelutredningen som fick i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de omfattande avregleringarna på områdena, trafik, post, el, tele, flyg och taxi. Som utredare tillsattes LOs chefsekonom Dan Andersson och utredningen var i sitt slutskede i slutet av året. I en delrapport från utredningen konstaterades bland annat att avregleringarna med få undantag lett till högre priser för konsumenterna, en slutsats som även andra utredningar under året kommit fram till. Förbundet hade vid ett flertal tillfällen kontakter med utredningen, såväl för att diskutera sakfrågorna som för att bistå med underlag. Parallellt med Regelutredningen arbetade Post- och Kassaserviceutredningen. I maj lade utredningen sitt delbetänkande om kassaservicen, som i korthet innebär att en begränsad kassaservice jämfört med idag fortsättningsvis ska upphandlas. I vårt remissyttrande tillbakavisade vi naturligtvis upphandlingsmodellen. SEKO har åtskilliga gånger redovisat vår uppfattning att den grundläggande kassaservicen ska bedrivas i Posten ABs regi men tvingats konstatera att det inte är någon framkomlig väg. Vårt förslag innebär i stället att staten ska ta mer direkt ansvar för utförandet av betalservice i framtiden och att bankerna ska vara med och finansiera den verksamheten. Förbundet hade under året ett flertal kontakter även med denna utredning. I början av året lämnade vi också vårt yttrande över Järnvägsutredningen, som föreslog en total avreglering av persontrafiken. Utredningen mötte stark kritik, inte bara från SEKO. Delar av utredningen fick också snabbutredas på nytt i och med att regeringen inledde ett arbete med att ta fram en transportpolitisk proposition i slutet av året. Glädjande nog har vi vid ett flertal tillfällen fått muntliga besked från ministrar och statssekreterare om att Sverige inte längre har för avsikt att vara bäst i klassen i EU-arbetet när det gäller avregleringar av SEKOs olika branscher. En annan för SEKO viktig fråga i sammanhanget är upphandlingar. Under året tillsattes en utredning med uppgiften att anpassa den svenska lagstiftningen till de nya EU-direktiven. Tillsammans med övriga förbund i LOs upphandlingsgrupp drev vi bland annat frågan om krav på kollektivavtal. Med lite hjälp av konflikten i Vaxholm fick vi till slut ett löfte från regeringen om att utreda frågan om en ratificering av ILO-konvention 94, som behandlar sociala villkor vid upphandlingar. 6
Rättvis lön Bakom varje lågt pris finns en låg lön Okänd Förbundets samtliga centrala löneavtal löpte ut under 2004, vilket innebar att verksamhetsåret var en intensiv period för förbundet att teckna nya löneavtal. Under verksamhetsåret tecknades sammanlagt 27 centrala branschavtal. ememte distribution AB har under verksamhetsåret försvunnit som eget avtalsområde och ingår numera i bransch Kommunikation. Inom Sveriges Byggindustrier Väg & banavtalet kunde nytt löneavtal tecknas först efter det att varslade konfliktåtgärder utlösts. Konfliktfrågan handlade om vem som skulle ha rätten att peka ut de fackliga förhandlarna lokalt. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier menade att de skulle avgöra vem de skulle förhandla med, medan SEKO hade en motsatt uppfattning. Efter en cirka två dagar lång konflikt gick arbetsgivarna med på SEKOs krav. Inom Sjöfartens Arbetsgivarförbund SARF Sjöavtalen och inom ALMEGA Kommunikation kunde nya löneavtal tecknas först efter varsel och medling. Inom ALMEGA Spårtrafik kunde ett nytt löneavtal träffas först efter mycket långdragna förhandlingar. På sjöfartens område var det främst två stridsfrågor. Den ena handlade om hyttstädning, den andra om en låglönesatsning. Ordningen var att befälen hade rätt att få sina hytter städade av SEKOs medlemmar, medan övrig personal fick städa sina egna hytter. Förbundet tyckte att detta var en gammal hierarkisk struktur och ville få till stånd en ändring. Det första varslet sköts upp och bara några timmar före strejken skulle bryta ut kom parterna överens om ett nytt avtal. På postområdet var knäckfrågan en ny lönetrappa som förbundet hade som krav. SEKO tvingades även på detta område lägga ett omfattande varsel för att nå fram till en lösning. Bara några timmar före strejken skulle bryta ut träffades en uppgörelse med arbetsgivarna Almega. Resultatet av de träffade löneavtalen har inneburit låglönesatsningar och förutsättningar under avtalsperioden för minskade löneskillnader mellan kvinnooch mansdominerande yrken. Nivån på avtalens totala löneökningar kommer att stödja reallöneförbättringar. Andra viktiga frågor som reglerats i flera avtal är arbetsmiljöfrågor, såsom företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning. Kompetensutveckling har också varit föremål för reglering. Övervägande delen av löneavtalen har en giltighetstid på tre år. Den kortaste avtalsperioden är ett år och sju månader, och den längsta är tre år och två månader. Hängavtal Den 31 december 2004 var det totala antalet hängavtal 1 665 stycken. Det största antalet hängavtal finns inom bransch Väg & ban. Antalet hängavtal har sammantaget ökat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 136 nya hängavtal. Se bilaga. Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Antalet direktavtal har sammantaget ökat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 28 nya direktavtal. Direktavtalen i december 2004 var sammanlagt 164 stycken. Se bilaga. Arbetstid Inom nio avtalsområden har regleringar om arbetstidsförkortningar införts. Exempel på avtalsreglerade arbetstidsförkortningar är förkortningar som i avtalet uttrycks i timmar eller utrymme som avsatts för vidare lokala förhandlingar. Andra lösningar där avsättningar gjorts till pensionspremie finns också. Utbildning för lokala löneförhandlare Under verksamhetsåret har förhandlingsavdelningen genomfört fem tredagarskurser för lokala löneförhandlare. Det har deltagit 97 lokala fackliga företrädare, 62 män och 35 kvinnor. Kursinnehållet har bland annat varit avtalsrörelsens process, hur löneutrymme uppstår, arbetsplatsutveckling, lokal lönebildning, regelverk, tips och råd för lokala förhandlare. Deltagarna på löneförhandlarkurserna har kallats från teleområdet, spårtrafikområdet och postområdet (två kurser). Till en kurs kallades deltagare från övriga branscher. 7
Min arbetsplats Arbetsmiljö När man för tio år sedan behövde tio personers arbetsinsats så anställde man tolv, för att klara sjukdomar och annat bortfall. Idag anställer man i samma situation nio personer. Läkare på Folksam, 2000 2004 präglades av fortsatt kostnadsjakt på sjukskrivna och arbetslösa. Otaliga är de förslag till lösningar som lagts för att nå målet om halverade sjuktal till 2008. Nu verkar man ha ordnat den rätta medicinen genom att förklara att de sjuka inte är sjuka, utan kastas ut i arbetslöshet och möts av en arbetsförmedling som varken kan eller vill ta hand om dom för att de är för sjuka för att klara av ett arbete. Vi har ett näringsliv som klagar över de höga kostnaderna men som inte själva accepterar att människor har olika förutsättningar för att klara av arbetsuppgifterna. Samhället flyttar över kostnaderna på kommunerna i form av ökat antal socialbidragstagare istället för att anpassa arbetsplatser, arbetsmetoder och arbetstider till den enskildes behov. Hot och våld fortsätter att vara en alltför stor del av många medlemmars vardag. Under året inleddes ett samarbete med Kommunal om hot och våld i kollektivtrafiken, som bland annat innehåller en enkätundersökning till de berörda medlemmarna. Inom kriminalvården ledde årets omfattande rymningar bland annat till att förbundet tog fram en rapport som visade på stora brister i beredskapsutbildningar. SEKO har under året uttalat sig i arbetsmiljöfrågor i form av remisser från Arbetsmiljöverket och regeringen genom LO där förbunden har enats om skrivningarna. En fortsatt anpassning av arbetsmiljölagens föreskrifter till EU och nya direktiv och en del uppdateringar utifrån nya rön har också varit föremål för förbundets intresse. Förbundet hade ett tjugotal motioner till LO-kongressen om arbetsmiljö. Samtliga utom en bifölls eller besvarades positivt. Arbetet med att jämföra ISA-statistiken med vårt medlemsregister fortsätter. Syftet med detta är att vi ska kunna se eventuella tendenser i arbetsskadehänseende bland våra medlemsgrupper. Vår arbetsmiljöportal, skydds.net, utvecklas fortlöpande. En ny layout som ska bli mer SEKO-anpassad och användarvänlig är på gång. Ett antal nya ämnesansvariga har tillkommit och antalet besökare har ökat. Skydds.net är känd inom arbetsmiljökretsar och aktiviteten på sidan är hög. Alla frågor har besvarats inom 24 timmar med något undantag. Utöver de egna huvudskyddsombudsoch skyddsombudsutbildningarna på Runö har vi deltagit i ett antal mässor, seminarier, arbetsmiljökonferenser och utbildningar. Förbundet har deltagit i ett antal av LOs arbetsgrupper såsom: Kemigruppen där alla kemifrågor behandlas från nya EU-direktiv, nya AFS-föreskrifter samt övrig EU-anpassning. Rehabiliteringsgruppen där en uppdatering av boken Åter i arbete pågår samt ett framtagande av kursmaterial fullföljs. Miljö- och arbetslivsgruppen där LO och förbunden tar upp mer generella frågor inom arbetsmiljöområdet. Workers Memorial Day(28/4), där årets TEMA var belastningsergonomi. Droggruppen som har lagt grunden till ett LO-program om droger. Företagshälsovårdsutredningen, liksom revideringen av Arbetsmiljölagen har dryftats med respektive utredare vid olika möten på LO. 8
Män och kvinnor Om det är sant att män är bättre än kvinnor för att de är starkare, varför sitter då inte sumobrottarna i regeringen? Kishida Toshiko Jämställdhetsarbetet under året har koncentrerats till arbetet med att genomföra programmet Män och Kvinnor. Förbundsstyrelsen beslutade tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram analysmetod/metoder som på ett tydligt och enkelt sätt ska visa om och hur vi har ökat jämställdheten i SEKO. Analysgruppens arbete har resulterat i att vi beslutat analysera avgiftsutredningen, utredningsarbetet, våra kurser samt avtalsrörelsen ur ett jämställdhetsperspektiv. När det gäller analysen av avtalsrörelsen har vi avgränsat projektet till att enbart gälla Posten AB. Kartläggningen ska lägga grunden för en bred debatt i organisationen. Projektet kommer att pågå fram till våren 2006. Vi har påbörjat arbetet med att analysera våra utbildningar ur ett jämställdhetsperspektiv, vi har prioriterat GFU, arbetsrättsutbildning och förhandlarutbildningarna. Vi har också arbetat fram checklistor för seminarier och utbildningar, för medlemsstöd i avdelningarna, inför beslut i styrelsen samt för utvärdering av seminarier och utbildningar. En åtgärdsgrupp tillsattes för att arbeta fram en plan över hur vi ska förbättra kvinnorepresentationen både på kort och lång sikt framför allt inom förhandlingsområdet på lokal, regional och central nivå. Detta har resulterat i Diana, vårt nya mentorskapsprogram. Diana vänder sig till både kvinnor och män med förhandlingsuppdrag men projektet ska ha minst 60 procent kvinnor. Vi behöver fler kvinnor med mer kvalificerade förhandlingsuppdrag så att vi i framtiden har en kvinnorepresentation på alla nivåer i förbundet som motsvarar andelen kvinnor i medlemskåren. Försöket med så kallade halvdagsseminarier om jämställdhet har slagit väl ut och flera avdelningar har i samband med klubbkonferenser och representantskapsmöten utnyttjat den möjligheten. Jämställdhetsansvariga i avdelningarna har kallats till två jämställdhetskonferenser där vi haft både utbildningsinslag samt diskussioner om hur vi ska genomföra Män och Kvinnor både på förbunds-, avdelnings- och klubbnivå. Statistik över kvinnors och mäns representation i SEKO under 2004 har tagits fram. Statistiken ska ses som ett instrument för att synliggöra hur väl vi uppfyller vårt egna program och påminna oss om vårt gemensamma ansvar för genomförandet av detsamma. 9
Lika rätt Ett Sverige för alla I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting, för jag var inte kommunist. Sedan kom de och tog judarna, men jag sa ingenting, för jag var inte jude. Sedan kom de och tog fackföreningsmännen, men jag sa ingenting, för jag var inte fackföreningsman. Sedan kom de och tog katolikerna, men jag sa ingenting, för jag var protestant. Sedan kom de och tog mig. Vid det laget fanns det ingen kvar som kunde säga något. Martin Niemuller 1945 tysk präst LOs förbundsgemensamma projekt lika värde lika rätt har under året avslutats och det är nu upp till förbunden att fortsätta arbetet med att främja arbetet med integration i dess olika dimensioner. Arbetet med att förverkliga målsättningar i SEKOs integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla löper i fast takt vidare. Under året har som vanligt en integrationsansvarigutbildning anordnats. I början av september samlades återigen det nätverk av integrationsansvariga, som nu består av omkring 60 personer, för att bland annat lägga grunden för det program mot rasism, nazism och främlingsfientlighet som senare under året antogs av förbundsstyrelsen. Nätverkskonferensen gästades även av Stellan Lindskog från brottsförebyggande centrum i Värmland som inspirerande talade på temat mot rasism och främlingsfientlighet och gav deltagarna en djupare inblick i hur dessa odemokratiska organisationer arbetar för att vinna framgångar i politiken, inte minst i kommande val. Arbetsgruppen har vidare arbetat med utbildnings och informationsinsatser på avdelningar, klubbar och i andra sammanhang. Den nu mera prisbelönta filmen Scener ur ett arbetsliv har distribuerats till alla avdelningar. Filmen tar upp frågor om fördomar, diskriminering och trakasserier i vardagliga situationer och ger där igenom ett starkt underlag för diskussioner ute på våra arbetsplatser. Utöver detta har SEKO deltagit i olika aktiviteter på temat integration anordnade av främst LO men även andra aktörer. Exempel på dessa är Nytt liv i Sverige genom LO, Medlemmar från när och fjärran bokprojekt genom LO och seminariet att motarbeta nazism och rasism i skolorna anordnat av lärarförbundet. 10
En stark och effektiv organisation Rättshjälp Under 2004 har SEKO fått in ett stort antal ansökningar om rättshjälp. Medlemmarna har erhållit omkring 17 miljoner kronor och motsvarande kostnad för förbundet har varit cirka 3,6 miljoner kronor. Utöver detta har det i likhet med tidigare år tillförts åtskilliga miljoner via förhandlingar av olika slag. Den sammanlagda summan eller de sammanlagda förhandlingsresultaten är inte möjliga att precisera då det inte förs någon statistik över dessa uppgifter. Det har inkommit 157 ansökningar om rättshjälp, den övervägande delen av dessa har tillhört det försäkringsrättsliga området. Arbetsrätt De arbetsrättsliga ansökningarna är till antalet färre än försäkringsärendena eftersom de till största del löses inom förhandlingssystemet. Den övervägande delen av våra arbetsrättsliga ärenden vid tingsrätterna och Arbetsdomstolen (AD) har genom LO-TCO Rättsskydd AB förlikats under resans gång. SEKO har därutöver även biträtt ett antal medlemmar vid brottmål och ärenden gällande beslut av Arbetslöshetskassan. Försäkringar Under 2004 har vi genomfört utbildningen Kompetensutveckling för försäkrings- och pensionsansvariga. Kurs innehållet var en fördjupad genomgång av utredningsmetodik i försäkringsärende. Nätverken, det vill säga de försäkrings- och pensionsansvariga inom de geografiska avdelningarna och branschavdelningarna, får kontinuerligt information inom arbetsområdet. Inom arbetsskadeavtalet, TFA, har man reglerat rätten att pröva olycksfall för sjukskriven anställd som råkar ut för olycksfall på arbetsplatsen vid tillfälligt besök. Inom PSA har man förtydligat skrivningen vad avser skada som har föranletts av våld eller misshandel av fysisk eller psykisk art. Dessutom är självrisken borttagen för de skador som godkänns enligt denna regel. Avtal om omställningsförsäkring har träffats för privata arbetare, att gälla ifrån 2004-09-01 i form av omställningsstöd för uppsägning på grund av arbetsbrist och med förändringar i Avgångsbidragsförsäkring, AGB, från 2005-04-01. Försäkringsrådgivarverksamheten är en del inom arbetsområdet och genomförs uteslutande lokalt ute på arbetsplatserna i form av bland annat Medlemskvartar. Dessutom genomförs grund- och vidareutbildning för försäkringsrådgivare på lokal nivå. Medlemsförsäkringar är ett område där det årligen sker förändringar i form av villkors- och premieförändringar. För 2004 är dessa förändringar relativt små. Medlemsutveckling Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Totalt antal Totalt pensionärer 31/12 2004 Förbundet 32 288 75 048 107 336 156 230 48 894 31/12 2000 Förbundet 39 581 81 192 120 773 172 616 51 843 2000 2004 Förbundet 7 293 6 144 13 437 16 386 2 949 Totalt antal Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Alla < 30 år Kvinnor < 30 år Män < 30 år 156 230 32 288 75 048 107 336 17 233 5 493 11 740 Branschlösa 3 174 992 1 135 2 127 605 232 373 Trafik 25 019 3 652 10 046 13 698 1 858 798 1 060 Väg & ban 25 509 689 18 583 19 272 3 660 171 3 489 Försvar 12 288 2 216 5 494 7 710 806 167 639 Civil 8 700 3 452 2 259 5 711 550 375 175 Vård 7 014 2 170 3 595 5 765 881 315 566 Post 39 365 12 097 16 317 28 414 5 477 2 249 3 228 Tele 20 181 4 006 8 320 12 326 1 147 436 711 Energi 6 780 363 4 794 5 157 526 57 469 Sjö 8 200 2 651 4 505 7 156 1 723 693 1 030 156 230 32 288 75 048 107 336 17 233 5 493 11 740 11
Avdelning Aktiva män Aktiva kvinnor Totalt akriva män kvinnor aktiva 1 SEKO Stockholm 12 854 5 748 18 602 3 SEKO Mälardalen 3 304 1 759 5 063 5 SEKO Östra 3 489 1 660 5 149 6 SEKO Halland-jönköpings län 1 583 1 196 2 779 7 SEKO Sydöstra 2 545 1 387 3 932 9 SEKO Gotland 258 184 442 12 SEKO Skåne 4 800 3 037 7 837 13 SEKO Västra 2 075 1 332 3 407 14 SEKO Göteborg 5 340 3 742 9 082 17 SEKO Värmland 2 876 883 3 759 18 SEKO Örebro 2 054 1 092 3 146 20 SEKO Dalarna 1 136 623 1 759 21 SEKO Gävleborg 902 701 1 603 22 SEKO Västernorrland 2 807 1 269 4 076 23 SEKO Jämtland 916 498 1 414 24 SEKO Västerbotten 2 125 882 3 007 25 SEKO Norrbotten 3 673 1 435 5 108 49 SEKO Övriga 1 1 2 50 SEKO Ombudsmän 54 23 77 108 SEKO Energi Norrland 1 159 109 1 268 302 SEKO Väg & ban Östersund 1 046 30 1 076 405 SEKO Vård Västernorrland 160 57 217 505 SEKO Vård Gävle 55 50 105 508 SEKO Energi Mellansverige 1 970 146 2 116 602 SEKO Väg & ban Gävle/Dala 2 060 92 2 152 807 SEKO Tele Stockholm 1 878 728 2 606 1105 SEKO Vård Östra 434 249 683 1402 SEKO Väg & ban Väst 2 671 94 2 765 1408 SEKO Energi Syd 1 669 108 1 777 1409 SEKO Sjöfolk 4 506 2 653 7 159 1502 SEKO Väg & ban Sydost 1 733 36 1 769 1602 SEKO Väg & ban Skåne 2 137 128 2 265 1605 SEKO Vård Syd 778 356 1 134 75 048 32 288 107 336 Inom Skyddsnet, SEKOs webbaserade arbetsmiljöverktyg ingår försäkringar och pensioner som ett ämnesområde. Där läggs kontinuerligt in information om nyheter/förändringar inom ämnesområdet. Internationellt arbete och biståndsverksamheten SEKO har under 2004 varit medlem i de fem internationalerna UNI, ITF, ISKA, IBTU och ICEM samt i deras respektive Europafederationer. Vi har även varit medlem i nio nordiska organisationer. Under året beslutade förbundsstyrelsen att lämna ICEM från och med 2005. Detta motiverat av att ICEMs verksamhet har blivit mindre relevant för förbundet då SEKO via ISKA kan verka i de för oss viktiga frågorna på energiområdet. Verksamheten 2004 bestod i hög grad av deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmånlig riktning för våra medlemsgrupper. Det europeiska arbetet har till stor del bedrivits i de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat och inom vidhängande sociala dialog på EU-nivå. Främst är dessa områden post, tele, järnväg, energi, vägtransporter och sjöfart, där SEKO också är representerat i framskjutna positioner. Högt på agendan har arbetsmarknadsfrågor och attackerna på den svenska kollektivavtalsmodellen legat, exempelvis EU-kommissionens tjänstedirektiv förslag och Tor Caledonia-frågan. Andra aktuella frågor under året har varit EU-utvidgningen och frågan om ett nytt fördrag för EU. NTF genomförde en extra kongress den 14 15 april på Arlanda. Där antogs nya stadgar och en förändrad organisation. Den 14 17 juni genomförde EPSU sin sjunde kongress här i Stockholm med deltagande från SEKO. Huvudsyftet på 12
Totalt Totalt Pension Pension Totalt pensionärer antal pensionärer män kvinnor % av medlemsantalet 24 734 6 132 3 936 2 196 24,79 7 550 2 487 1 574 913 32,94 7 920 2 771 1 686 1 085 34,99 3 665 886 420 466 24,17 6 130 2 198 1 328 870 35,86 649 207 105 102 31,90 13 416 5 579 3 784 1 795 41,58 4 696 1 289 709 580 27,45 14 657 5 575 3 724 1 851 38,04 5 704 1 945 1 401 544 34,10 4 976 1 830 1 320 510 36,78 3 022 1 263 777 486 41,79 2 914 1 311 851 460 44,99 6 419 2 343 1 544 799 36,50 2 464 1 050 670 380 42,61 4 369 1 362 863 499 31,17 8 061 2 953 1 971 982 36,63 3 1 1 33,33 151 74 69 5 49,01 1 721 453 395 58 26,32 1 386 310 304 6 22,37 308 91 68 23 29,55 124 19 16 3 15,32 2 795 679 625 54 24,29 2 664 512 506 6 19,22 3 992 1 386 792 594 34,72 881 198 153 45 22,47 3 601 836 821 15 23,22 2 268 491 455 36 21,65 8 203 1 044 674 370 12,73 2 684 915 908 7 34,09 2 770 505 495 10 18,23 1 333 199 147 52 14,93 156 230 48 894 33 092 15 802 31,30 kongressen vara att belysa nyckelfrågor för Europas offentliganställda och att samtidigt höja EPSUs profil. På kongressen behandlades främst fem huvudsakliga resolutioner: Kampen om Europas identitet Offentliga tjänster Europas styrka. Bättre redskap för partsförhållandet i ett utvidgat Europa Kollektivförhandlingar. Pensioner är en pelare för Europas sociala framtid. Trygga framsteg för jämställdheten. EPSU möter utmaningarna av utvidgningen offentliga tjänster i en utvidgad Europeisk union. Från SEKO framfördes vår syn på konsekvenserna av avregleringar och dithörande privatiseringar och bolagiseringar, samt våra protester mot det liggande tjänstedirektivsförslaget. Två frågor som för övrigt har varit den röda tråden i allt vårt agerande under 2004 års olika internationella sammankomster. Bilaterala biståndsprojekt Under 2004 har SEKO drivit sju bilaterala projekt, fyra på Filippinerna, två i Korea och ett i Ryssland. Projekten i Filippinerna är: MARINO, ett stödprojekt för svartlistade sjömän, PEUP: utbildningsprojekt för Post & Tele, APL organisering av Jeepnyförare, och Maritima Sektorn, organisering i sektorerna runt sjöfarten. I Korea driver vi där två utbildningsprojekt i demokratifrågor, ett riktat mot fackföreningsledare, och ett med bredare inriktning mot journalister, partifolk och andra inflytelserika som är intresserade av den svenska modellen av demokrati. Dessa projekt drivs med medel från Palmecentret. Det ryska projektet är ett fackligt utvecklingsprojekt med det ryska post- och teleförbundet. Detta projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. SEKO bedriver i samarbete med ITF 13
ett projekt i Turkiet för att organisera ett sjöfackligt förbund som inte är knutet till staten. Detta projekt finansieras av ITF och SEKO gemensamt. ITF tar dock merparten av kostnaderna. Multilaterala biståndsprojekt Dessa projekt drivs främst av våra yrkesinternationaler, UNI, ITF och ISKA, men SEKO deltar i delar av projekten, samtliga multilaterala projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. FoC kampanjen FoC kampanjen (FoC = Flag of Convenience, på svenska: bekvämlighetsflaggade fartyg) är en kampanj initierad av Internationella Transportarbetare Federationen (ITF). Kampanjen startade på 50-talet efter ett beslut på ITFs kongress i Oslo 1948. De nordiska länderna har sedan dess varit föregångare när det gäller att driva kampanjen. Sedan början på 80-talet har kampanjen intensifierats, bland annat genom att det tillsatts allt fler heltidsanställda ITF inspektörer. Totalt finns idag 135 ITF inspektörer, varav fyra i Sverige. SEKO har två inspektörer och Transport två. Det finns totalt 29 flaggor idag som räknas som bekvämlighetsflaggor. I enlighet med Oslo till Delhi -policyn kommer dock flaggorna att minska i betydelse, i stället kommer större vikt att läggas på villkoren ombord. FoC eller nationell/andraregister flagg är i dag inte signifikativt för villkoren ombord. SEKO har under 2004 skrivit 42 standardavtal, medan Transport skrivit 17. 341 fartygsbesök har gjorts av inspektörerna under 2004. Under 2004 har avtal enligt Atenpolicyn (Common Policy on European Ferry Services) skrivits för flera fartyg. Dessutom har vi aktivt arbetat med att höja nivåerna i färjeavtalen i Litauen, Lettland, Polen och Estland, tillsammans med facken i respektive land. Samordningskommittén för den svenska FoC-kampanjen, bestående av SEKO, Transport, Ledarna, SFBF och Sjöbefälen, har under 2004 haft fyra möten. FoC kampanjen bekostas helt av medel från ITF: Budgeten omsluter drygt 2,5 miljoner kronor. Den geografiska avdelningsbildningen VU har under året haft ett flertal träffar bland annat med Väg & ban-branschen, branschavdelningar, geografiska av delningar och olika arbetsgrupper för dessa. Flera interimsstyrelser har bildats och några har beslutat om datum för samgående. Medlemsrekrytering Medlemsrekryteringsarbetet 2004 kom till stor del att fokuseras på värvarforumet på Lastberget. Avdelningarna bjöds in för en genomgång av det värvararbetet som gjordes i avdelningar och klubbar och även förbundets centrala medlemsrekryteringsarbete presenterades. Värvarforumet handlade till stor del om att sätta rutiner i sjön inför 2005 där avdelningar förbinder sig att presentera verksamhetsstrategier och handlingsplaner för sitt rekryteringsarbete. Ungdomsverksamheten Ungdomsverksamheten kom under 2004 att till stor del präglas av det faktum att fem av ungdomsrådets totalt sex medlemmar nyvaldes. Två av medlemmarna valde att hoppa av verksamheten efter halva tiden. Det nya ungdomsrådet lyckades dock att genomföra de årliga regionträffarna där ett 60-tal ungdomsansvariga från avdelningarna deltog. Där diskuterades SEKOs ungdomsverksamhet generellt. Man talade facklig-politiska strategier och behovet av och möjligheten till lokala tvärfackliga projekt. Arbetet med att få avdelningarna att utse ungdomsansvariga har intensifierats. 16 geografiska avdelningar, 12 branschavdelningar och 210 klubbar har idag utsett ungdomsansvariga. Dessutom finns idag ungdomskommittéer som stöd för denna verksamhet i tio avdelningar. Ungdomsrådet har haft åtta möten under året för planläggning och däremellan intensiv kontakt med avdelningarna och sinsemellan via e-post och telefon. Två av deltagarna har genomgått LOs facklig-politiska ledarutbildning och en deltog i en idékonferens i Östersund under hösten. Bland externa arrangemang där ungdomsrådet varit representerat kan nämnas Sundsvalls gatufestival, motståndsfestivalen i Riddarhyttan och ett antal aktiviteter arrangerade av lokala SSU-klubbar. Antalet förtroendevalda under 30 år var den 31 december 2004 633 personer och antalet inrapporterade ungdomsansvariga vid samma tid var 222. Facklig-politisk verksamhet Den fackligt-politiska verksamheten Under året har det genomförts sju kurser med totalt 151 deltagare. 51 av dessa var kvinnor och 100 var män. Lokala träffar med uppgift att stödja den lokala verksamheten har genomförts med avdelningarna. Totalt har 75 personer deltagit. De lokala träffarna har genomförts av de tre regionansvariga i norra, mellersta och södra Sverige. Kvalificerad facklig-politisk utbildning Fyra deltagare från SEKO har deltagit i den riktade utbildningen Socialdemokrati kvalificerad fackligpolitisk utbildning. Målsättningen med utbildningen var att stärka deltagarnas fackliga och politiska uppdrag genom att öka kunskapen om socialdemokratisk ideologi, samhällsekonomins funktionssätt och påverkande omvärldsförändring. Valet till EU-parlamentet 2004 Målet var att öka valdeltagandet. Förbundet deltog i samordningen via LO och medverkade i valrörelsen över hela landet. En marginell ökning av valdeltagandet blev resultatet. Politiska kontakter En annan del av den fackligt-politiska verksamheten är att upprätthålla kontakter med politiker och tjänstemän, för att kunna påverka och bistå med information i olika frågor. Under året har ett antal träffar genomförts med statsråd, statssekreterare och handläggare på olika departement. Dessutom har träffar genomförts med enskilda riksdagsledamöter, utskottsgrupper och politiska tjänstemän. Kultur Under 2004 fortsatte den redan etablerade körverksamheten att expandera. På ett antal nya orter har körer bildats med bistånd av sångpedagogen 14
Uppdragstagare Bransch Aktiva Antal % Trafik Kvinnor 264 21,29 Män 976 78,71 Totalt 1 240 Väg & ban Kvinnor 76 4,01 Män 1 821 95,99 Totalt 1 897 Försvar Kvinnor 213 22,03 Män 754 77,97 Totalt 967 Civil Kvinnor 300 50,76 Män 291 49,24 Totalt 591 Vård Kvinnor 195 30,66 Män 441 69,34 Totalt 636 Post Kvinnor 715 33,55 Män 1 416 66,45 Totalt 2 131 Tele Kvinnor 235 31,76 Män 505 68,24 Totalt 740 Energi Kvinnor 42 4,27 Män 941 95,73 Totalt 983 Sjöfolk Kvinnor 22 21,36 Män 81 78,64 Totalt 103 < 30 år uppdragstagare Bransch Aktiva Antal % Trafik Kvinnor 55 51,40 Män 52 48,60 Totalt 107 Väg & ban Kvinnor 9 9,78 Män 83 90,22 Totalt 92 Försvar Kvinnor 8 16,67 Män 40 83,33 Totalt 48 Civil Kvinnor 22 73,33 Män 8 26,67 Totalt 30 Vård Kvinnor 20 35,71 Män 36 64,29 Totalt 56 Post Kvinnor 74 33,64 Män 146 66,36 Totalt 220 Tele Kvinnor 16 50,00 Män 16 50,00 Totalt 32 Energi Kvinnor 5 11,90 Män 37 88,10 Totalt 42 Sjöfolk Kvinnor 2 33,33 Män 4 66,67 Totalt 6 Björn Hedén och regissören/producenten Marketta Fransilla. Kul, kult och kultur på Brunnsviks folkhögskola är ett arrangemang som får alltmer fäste i SEKOs fackliga kultursfär. Årets upplaga som även den gick i sångens tecken sysselsatte ett 40-tal medlemmar med kul, kult och kulturaktiviteter under fyra dagar. SEKOs deltagande i Läs för mig Pappaprojektet fortsätter att utvecklas. Under året har 86 pappor med barn deltagit från SEKO och vi deltar fortfarande i det strategiarbete som sker likaväl som vi bidrar till att skapa bättre villkor för arbetsplatsbiblioteken. Som exempel kan nämnas SEKO Stockholms satsning med central finansiering, som resulterade i fyra nya arbetsplatsbibliotek. Även Fatta pennan-projektet, vars uppgift är att främja skrivandet bland SEKOs medlemmar, har varit aktivt. Här har Sundsvall blivit ett centrum för våra skrivande medlemmar. Fackliga studier Centrala SEKO-utbildningar Under året har vi genomfört utbildningar inom områdena Grundläggande förtroendevalda utbildning, arbetsrätt grund, fördjupningskurs i arbetsbeskrivning, valberedning, studier, jämställdhet, integration, info/kommunikation, facklig/ politisk, löneförhandlare och ett antal branschkurser. Regionala utbildningar Under året har utbildningar ibland annat informationsteknik, mötesteknik, samverkan/budget, kassör, och revisor genomförts. LO utbildningar Under året har ett antal utbildningar inom LOs utbildningssystem erbjudits inom områdena arbetsmiljö, arbetsliv, arbetsrätt, ekonomi, opinion och organisation. Under året har SEKO haft 97 deltagare på utbildningen Fackets Grunder och 41 deltagare på utbildningen Facket och Politiken. LO övrigt Studieombudsmannen har under året deltagit i LCU (LOs centrala utbildningskommitté) samt ett antal arbetsgrupper rörande studiefrågor. Studieorganisationen Studieenheten har under året bland annat tittat över och omarbetat studieblanketter, producerat studieguiden, utvecklat studiesidorna på Intranät och Extranät. Arbetet med att stärka studieorganisationen har påbörjats under året. Studiekonferenser har genomförts i varje studieregion (norr, mellan och södra) och vi har gemensamt kommit fram till att arbeta med följande prioriterade områden: behovsanalys/inventering, uppsökeri/medlemsutbildning, tvärfacklig 15
Samtliga Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa 992 1 135 2 127 46,64 53,36 Trafik 3 652 10 046 13 698 26,66 73,34 Väg & ban 689 18 583 19 272 3,58 96,42 Försvar 2 216 5 494 7 710 28,74 71,26 Civil 3 452 2 259 5 711 60,44 39,56 Vård 2 170 3 595 5 765 37,64 62,36 Post 12 097 16 317 28 414 42,57 57,43 Tele 4 006 8 320 12 326 32,50 67,50 Energi 363 4 794 5 157 7,04 92,96 Sjö 2 651 4 505 7 156 37,05 62,95 32 288 75 048 107 336 30,08 69,92 < 30 år Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa 232 373 605 38,35 61,65 Trafik 798 1 060 1 858 42,95 57,05 Väg & ban 171 3 489 3 660 4,67 95,33 Försvar 167 639 806 20,72 79,28 Civil 375 175 550 68,18 31,82 Vård 315 566 881 35,75 64,25 Post 2 249 3 228 5 477 41,06 58,94 Tele 436 711 1 147 38,01 61,99 Energi 57 469 526 10,84 89,16 Sjö 693 1 030 1 723 40,22 59,78 5 493 11 740 17 233 31,87 68,13 verksamhet och kommunikation. Under hösten initierades utbildningssatsningen för studieansvariga på avdelningsnivå (UUPA). Utbildningssatsningen kommer att påbörjas januari 2005. Den genomförs i samarbete med ABF och Örenäs Folkhögskola. SEKOs litteraturstöd Den 1 januari infördes SEKOs litteraturstöd. Stödet är till för medlemmar som studerar på högskola eller gymnasium. IT-skolan Innehållet i IT-skolan har inte förändrats under året. Antal deltagare har dock ökat. I slutet av året inköptes ett kursbyggarverktyg till IT-skolan. Det ger oss möjlighet att obegränsat bygga utbildningar både för medlemmar och förtroendevalda i framtiden. Utvecklingen av IT-skolan och utbildning av kursbyggare kommer att starta under nästkommande år. Medlemsutbildning Satsning på medlemsutbildning har skett även detta år. Resultatet för året visar att vi har medlemmar som är intresserade av facklig utbildning. Under året har 992 medlemmar gått någon form av medlemsutbildning. För att öka antal deltagare till fackliga studier har förbundet även i år ställt tio dagar per geografisk avdelning för förlorad arbetsförtjänst till förfogande för uppsökande verksamhet. Det förbundsgemensamma projektet FUF en stark facklig utbildning och Folkbildning avslutades den 31/12. Den stipendiefond som skapats under projektet fastslogs dock av LO kongressen att finnas kvar för fortsatta möjligheter att bedriva medlemsutbildning. Förbundet har här fastslagit att man fortsätter satsningen på medlemsutbildning även under 2005. Nordiska Folkhögskolan i Genève SEKO hade en deltagare på Nordiska Folkhögskolan i Genève. Kursstatistik 2004 Antal deltagare Män Kvinnor Kvinnor % GFU 411 239 168 41 Insikter 67 41 26 39 Skyddsombud 101 76 25 25 HSO 24 22 2 8 Lok.löneförhandutb. 97 62 35 36 Arbetsrätt grund 117 60 57 49 Jämställdhet grund 19 9 10 53 Integration 21 11 10 48 Medlemsutb.allmänfacklig 921 487 434 47 Fackets Grunder 97 52 45 46 16
Namn Avtalsområde Antal män Antal kvinnor Antal totalt Avtalsområde 0 0 12 082 7 147 19 229 RALS 101 15 075 6 419 21 494 RALB 102 135 123 258 Städentreprenadföretag 104 50 263 313 Bemanningsföretag 105 61 29 90 Nordiska institutioner 106 3 5 8 Multiservice 107 29 103 132 Spårtrafik 111 7 575 2 574 10 149 KFS-Flygplatser 112 15 1 16 Väg & banavtalet 121 5 893 69 5 962 Maskinföraravtalet 122 2 666 28 2 694 AB Götakanalbolag 123 20 0 20 Dalslands kanal 124 7 3 10 Avtal för utländska företag 126 1 0 1 Bygg och Anläggning KFS 127 63 1 64 Blåa avtalet Karlskronavarvet 131 545 3 548 Gröna avtalet 132 204 45 249 LERNIA-Utbildningsföretag 141 17 34 51 Fastigheter 142 295 35 330 Värdepapper 143 97 69 166 Kommunikation 161 14 907 10 174 25 081 Postföretag 163 327 213 540 Telecom 171 6 804 2 949 9 753 Data- Teleteknik 172 93 5 98 IT-Data ITA 173 394 111 505 Energiavtal EFA 181 2 495 158 2 653 Energiavtalet KFS 182 1 954 93 2 047 Storsjöavtalet 191 1 206 200 1 406 Färjeavtalet 192 1 982 1 429 3 411 Bogseravtalet 193 30 0 30 Skärgårdsavtal 195 23 5 28 75 048 32 288 107 336 Könsfördelning kvinnor och män SEKO centralt Funk Funk Adm Adm Journ Journ kvinnor män kvinnor män kvinnor män 8 22 25 10 3 3 Procent Procent Procent Procent Procent Procent 23 % 77 % 72 % 28 % 43 % 57 % Information, press och media Förbundet fortsatte under året opinionsbildningen av de program som fastställdes på förbundsmötet 2003. Under året har tyngdpunkten legat på programmen Reglera avregleringen, Rättvis lön och Min arbetsplats. Förbundet har under året på olika sätt profilerat sig i avregleringsfrågan bland annat genom debattartiklar, inslag i etermedia, tidningsartiklar och i annonser. Vidare har förbundsledningen medverkat i en rad aktiviteter och drivit förbundets uppfattningar i denna fråga. En annan fråga som förbundet aktivt drivit under året var frågan om EU-kommissionens förslag till ett Tjänstedirektiv. Direktivet bygger på den så kallade ursprungslandsprincipen, vilket innebär att ett utländskt företag som är verksamt i Sverige ska arbeta under hemlandets regler. I förlängningen leder detta till dumpade anställningsvillkor och ett hot mot de svenska kollektivavtalen. Förbundet har på olika sätt deltagit i denna debatt. Bland annat genom att tillsammans med Byggnads arrangera ett seminarium under politikerveckan i Almedalen som behandlade ämnet och som fick bra uppmärksamhet. Tillsammans med Kommunal inleddes också under året ett samarbete om hot och våld i kollektivtrafiken. Förutom aktioner främst i tunnelbanan i Stockholm inleddes en namninsamling till stöd för de fackliga kraven samt en enkätundersökning till medlemmarna i förbunden. Sammanställningen av enkätsvaren presenteras på en presskonferens under våren 2005. Avtalsrörelsen i fokus Förbundet var under året inne i en stor avtalsrörelse. I stort sett alla centrala avtal förhandlades om. SEKO lade sammantaget varsel på tre avtalsområden; Väg & ban, sjöfartens område och post- 17
Skyddsombud H-skyddsombud Kön Antal % Antal % Trafik Kvinnor 52 15,29 0 0,00 Män 288 84,71 36 100,00 Totalt 340 36 Väg & ban Kvinnor 17 1,70 0 0,00 Män 983 98,30 71 100,00 Totalt 1 000 71 Försvar Kvinnor 56 15,69 2 6,67 Män 301 84,31 28 93,33 Totalt 357 30 Civil Kvinnor 65 38,92 1 5,00 Män 102 61,08 19 95,00 Totalt 167 20 Vård Kvinnor 48 31,37 6 20,00 Män 105 68,63 24 80,00 Totalt 153 30 Post Kvinnor 201 31,60 18 17,14 Män 435 68,40 87 82,86 Totalt 636 105 Tele Kvinnor 58 22,83 0 0,00 Män 196 77,17 10 100,00 Totalt 254 10 Energi Kvinnor 9 2,59 0 0,00 Män 338 97,41 62 100,00 Totalt 347 62 Sjöfolk Kvinnor 0 0,00 0 0,00 Män 1 100,00 2 100,00 Totalt 1 2 Totalt Kvinnor 515 15,66 27 7,36 Män 2 774 84,34 340 92,64 Totalt 3 289 367 området. På det förstnämnda området trädde varslet ikraft. Konfliktfrågan handlade om vem som skulle ha rättten att peka ut de fackliga förhandlarna lokalt. Arbetsgivareorganisationen försökte göra avtalsrörelsen till en facklig-politisk sammansvärjning och gjorde ett antal mediala utspel i den riktningen. SEKO valde att ligga relativt lågt i den mediala kampen, en strategi som visade sig vara lyckosam. På sjöfartens område var det främst två stridsfrågor. Den ena handlade om hyttstädning, den andra om en låglönesatsning. Frågan om hyttstädning, en gammal hierarkisk struktur, var kommunikativt sett viktig och också den fråga som förbundet valde att kommunicera utåt. På postområdet var knäckfrågan en ny lönetrappa som förbundet hade som krav. SEKO tvingades även på detta område lägga ett omfattande varsel för att nå fram till en lösning. I samtliga konfliktsituationer spelade informationsenheten en central roll genom att ta fram kommunikationsplaner, pressmeddelande, interinformation, annonser, med mera. Vidare har förbundet synts och hörts i bland annat frågor kopplade till arbetsmiljön och hot och våld. Årets omfattande rymningar inom kriminalvården ledde bland annat till att förbundet tog fram en rapport som visade på stora brister i beredskapsutbildningar inom kriminalvården. Rapporten fick stort genomslag i media. Informationsenheten lämnade löpande information om verksamheten dels i Fackligt Perspektiv, dels på intranät, extranät och hemsidan. Formerna för Fackligt Perspektiv förändrades av besparingsskäl under året och häftades in som en del i Sekomagasinet. Detta innebar att målgruppen vidgades från att tidigare varit förtroendevalda till att bli samtliga medlemmar. Alltmer elektronisk information Det pågår en kontinuerlig utveckling av aktiviteter och service på näten. Alltmer av den tidigare pappersburna informationen kan nu sändas elektroniskt. På webben har tävlingar varit ett inslag för att locka till sig nya besökare. Frekvensen av nyheter har ökat och nya funktioner implementerats. Antalet besökare på hemsidan har ökat stadigt och var i slutet av året över 60 000 per månad. Under året drogs ett arbete igång med att skapa en ny grafisk profil för SEKO. En ny profil föreläggs förbundsstyrelsen under våren och implementeras i organisationen under senvåren 2005. Under året var SEKO representerat 18
på olika mässor och aktiviteter. Det har bland annat gällt Arbetsmiljömässan på Elmia den 25 27 maj där SEKO deltog inom ramen för en gemensam LO-monter och presenterade skydds.net, en portal för arbetsmiljöupplysning. Vi genomförde också ett seminarium i form av en paneldebatt på temat Politikernas roll och ansvar på en avreglerad marknad. På persontrafikmässan den 16 18 september på Svenska Mässan i Göteborg samarbetade vi med Kommunal i en gemensam monter på temat Hot och Våld. SEKO deltog också i en LO-gemensam monter på partikongressen den 16 18 april och på LO-kongressen den 19 23 juni. Där presenterades bland annat våra fem program. Premiär för avdelningsveckorna Under hösten genomfördes för första gången de så kallade avdelningsveckorna. Under avdelningsveckorna besökte representanter från förbundet medlemmar på deras arbetsplatser för att lyssna och diskutera aktuella frågor, presentera aktuell verksamhet samt föra dialog med avdelnings- och klubbstyrelser, överläggning med avdelningsstyrelsen där förutsättningarna redovisades för verksamhetsplaneringen i förbund och avdelning inför kommande verksamhetsår. I samband med detta valde många avdelningar att arrangera olika seminarier om allt från avregleringar till integrationsfrågor för att få lite extra uppmärksamhet. Det kom tydliga signaler från medlemmarna om missnöje på arbetsmiljöområdet, lönepolitiken och frågor som var kopplade till de omfattande avregleringarna som genomförts. På många ställen lyckades man även få uppmärksamhet i media för aktiviteterna. Avdelningsveckorna samordnades av informationsenheten. Vidare har informationsenheten genomfört en löpande materialproduktion under året. Allt ifrån kortversioner av remissutlåtande till annonsproduktion i samband med olika aktiviteter. I slutet av året genomfördes den årliga informationskonferensen för de informationsansvariga i avdelningarna och i de större företagsfacken. Under de tre dagarna diskuterades bland annat verksamhetsplanen, avdelningsveckorna, den grafiska profilen, webben. En kompetensutvecklingsinsats när det gällde framträdande genomfördes också. Informationsenheten och pressfunktionen slogs under året ihop till en sammanhållen enhet. Informations- och pressenheten är förutom en stabsresurs för förbundsledningen en serviceorganisation för förbundets olika avdelningar och enheter. Sekomagasinet I årets första nummer fanns en artikel som berättade om Mutor, mygel och tystnad på flygplatsen Arlanda. Ansvariga chefer blev irriterade över innehållet i artikeln. Arbetsgivaren, Luftfartsverket, tillsatte en utredning som kom fram till att uppgifterna i artikeln stämde och idag har utvecklingen på arbetsplatsen svängt i positiv riktning. I samma nummer fanns en artikel om hur underrepresenterade kvinnorna är på de fackliga mandaten i bolagens styrelser. Nu ska facket genom en handlingsplan förändra situationen. Senare under året skrev Sekomagasinet om hur det är att jobba på City Mail: Om hur den ideala medarbetaren ska vara tyst, positiv, atletisk och helst under 25 år. Uppenbarligen träffade beskrivningarna rätt för arbetsgivaren blev irriterad och anställda bekräftade bilden. I ett annat reportage berättades om hur försäljningen av det tidigare kommunala bolaget Uppsala energi blev en förlustaffär. Reportern skrev också om hur samma typ av affär stoppades i Gävle. Personalpolitiken på Connex granskades i ett reportage efter det att företaget försökt göra sig av med anställda som genomgick rehabilitering. Stolarna i brevbärarbilen Renault Kangoo ifrågasattes i en artikel. Alla dessa reportage var exempel på granskande journalistik som påverkade och ledde till förändringar. De pågående nedskärningarna inom försvaret ledde till flera artiklar och reportage. Men det fanns också utrymme för positiva berättelser som den om de två kvinnorna som åtta år tidigare hade sagts upp från Posten. Idag har de bättre arbetsuppgifter och högre lön. Avtalsrörelsen var en stor bevakningsuppgift under året. Tidningen kunde berätta om Emil Larsson, brevbärare i Örebro, som fick högre lön och kortare tid till slutlön. Artiklar om avregleringen var en annan huvudfråga under året. I reportage och artiklar berättades om allt från högre priser och stigande vinster inom energiområdet till stress och kränkningar av personalen i det bolagiserade SJ. Tidningens upplaga var under året, enligt statstik från TS 158 400 exemplar. 16 synskadade fick sin Sekomagasinet på kassett och tidningen innehöll totalt 58 annonssidor. Förteckning över under året avlämnade remissyttranden Förbundet har under året avgett nedanstående remissyttranden, grupperade efter mottagande departement eller annan instans. Näringsdepartementet Järnväg för resenärer och gods (SOU 2003:104) God elkvalitet, rapport från Statens energimyndighet Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52) Justitiedepartementet Fortsatta reformer inom brottsutredningsverksamheten (SOU 2003:114) Statens Energimyndighet Nätnyttomodellen, energimyndighetens rapport 19
SEKOs styrelse och organisation Förbundets högsta beslutande organ är kongressen, vilken hålls vart tredje år. Däremellan hålls årsmöten. Förbundsstyrelsen leder den under året löpande verksamheten. Som stöd för detta finns ett förbundskontor som under ledning av ett verkställande utskott bereder frågorna. Förbundskontoret Förbundskontoret är indelat i ordförandens kansli, förhandlingsavdelningen, ekonomiavdelningen och organisationsavdelningen. SEKO regionalt och lokalt Den 31 december 2004 hade SEKO 32 avdelningar. Antalet klubbar minskade under året från 463 till 444 och antalet sektioner ökade från 370 till 374. Personal Antal anställda i förbundet den 31 december 2004 var 159 personer, varav 88 personer var placerade på de geografiska avdelningarna. Personalomsättningen var 12,6 procent och sjukfrånvaron 5,9 procent. Två personer var långtidssjukskrivna på heltid och fem på deltid. Förbundsstyrelsen hade den 31 december 2004 följande sammansättning: Ordinarie Jan Rudén, förbundsordförande Tomas Abrahamsson, vice förbundsordförande Yvonne Karlén, förbundssekreterare Ersättare för vu-ledamöter Sven-Olof Hellman Göran Olsson Ordinarie ledamöter Lena Aldenmark Bo Ericson Arianne Sundman Bjarne Isacson Eva-Lena Jansson Karl-Erik Jansson Hans Lindqvist Peter Lundmark Alf Mellström Tom Tillman Ersättare José Blanco Garcia Jan Halvarsson Anne-Marie Ross Gerardo Berrios Bjarne Medin Jonas Forslind Gunnar Larsson Lars-Erik Selström Verkställande utskottet hade den 31 december 2004 följande sammansättning: ordförande Jan Rudén vice ordförande Tomas Abrahamsson förbundssekreterare Yvonne Karlén avtalssekreterare Sven-Olof Hellman (förhandlingschef) förbundskassör Göran Olsson Löneförhandlingar har genomförts med Handels, avdelningen 50 och journalisterna. Facklig information MBL 19 har kontinuerligt lämnats till de fackliga organisationerna. Skydds- och personalkommittén har sammanträtt fyra gånger och då arbetat med likabehandlingsplanen, friskvårdsfrågor, systematisk arbetsmiljö samt personalfrågor. Under året har rekrytering av 20 personer skett. Administrativ personal inom de geografiska avdelningarna och branschavdelningarna har fått kompetensutveckling inom området registervård och försäkringar. Vidare har individinsatser skett utifrån kompetensinventering i medarbetarsamtalen. Under hösten startade en ombudsmannautbildning för sex aspiranter. Personalutbildning för avdelningsordföranden och personalansvariga med inriktning på medarbetarsamtal och lönesamtal har genomförts. Data Vi har under året infört tunna klienter. Detta innebär bland annat att klubbar, koncern-, företags-, och myndighetsorganisationerna på ett helt annat vis kan använda sig av förbundets olika system och program. Det innebär att kommunikationsmöjligheterna kraftigt har förbättrats i förbundet. Vi har beslutat om en IT strategi, en IT policy samt infört ett IT råd. Genom dessa åtgärder ska vi få en bättre styrning på datafrågorna. Samtidigt har vi infört ett investeringsstöd till avdelningarna och tagit bort den detaljstyrning som förbundet haft när det gäller avdelningarnas val av datorer och program till dessa. 20