Medias förhållande till statistik 23.e Nordiska Statistikermötet, Åbo 19.8.2004 PL Max Arhippainen Chefredaktör, Hufvudstadsbladet 20 elokuu, 2004 Min egen erfarenhetsbakgrund Även om jag inte är statistiker själv har jag suttit länge på er sida av bordet Fungerade i tio år som ekonomisk forskare vid ett forskningsinstitut, arbetade själv med statistiskt material och statistiska metoder Flyttade för bara två år sedan över till journalistiken Nu skall jag bidra till att utnyttja och rapportera om statistiskt material för en bredare publik 1
Läsarnas förmåga att förstå statistik och redaktörernas Nästan inga normala mediakonsumenter har några bakgrundskunskaper alls om statistik Medierna måste presentera allt kvantitativt material utgående från denna okunskap Många läsare är helt oemottagliga för kvantitativ information som därför måste kompletteras med verbal information Vad värre är: de flesta redaktörerna har exakt samma egenskaper som läsarna Statistik i dagsmedier Tre dimensioner 1) Nyhetsrapportering om ny statistik 2) Behandlingen av statistiska hänvisningar i nyheter, undersökningar och utspel 3) Användning av kvantitativt material som stöd för den egna nyhetsbevakningen 2
1) Statistiknyheter Flödet av nyheter om nya statistiska uppgifter är stort Bara Statistikcentralen ger ut flera pressmeddelanden per dag Urvalsprocessen är besvärlig Redaktionerna har inte alltid förmåga att identifiera de viktigare trendbrotten som skulle vara värda större uppmärksamhet Notisbyråernas sållning är av stor betydelse Normalt uppmärksammas de viktigaste nya siffrorna med notiser... 3
men ibland byggs ny statistik ut med exempel till en större artikel 2) Statistik i nyheter Många nyheter om undersökningar och utspel innehåller statistiska hänvisningar Särskilt i politiska och samhälleliga frågor söker parter ofta stöd för sina synpunkter genom att hänvisa till statistik Den kan vara vald med en baktanke, ja rentav vara förvanskad Medierna borde kunna granska tolkningarna av statistik kritiskt Men tyvärr är detta en av mediers svagaste punkter vi sväljer okritiskt dubiöst material 4
3) Eget statistiskt material De flesta större medier utnyttjar själv statistiskt material i deskriptivt syfte som stöd för den egna nyhetsbevakningen Men redaktörernas okunskap gör att det tas för få egna initiativ att hitta eget material Det mesta kvantitativa materialet som presenteras i tidningen ges en enhetlig och tillgänglig form av egna grafiker Men tidningsgrafik är inte bara kvantitativt material, renodlade texttabeller, kartor och situationsgrafik blir allt vanligare Grafiken vid Hufvudstadsbladet Hufvudstadsbladet har två heltidsanställda grafiker, skickliga visuellt medvetna proffs Antalet ökades i samband med beslutet att övergå till tabloidformat, vilket förutsätter mer grafik Våra grafiker är de som i första hand använder och behandlar det statistiska material vi publicerar Därför bad dem själva framföra vilka synpunkter de hade på det material vi får och använder 5
Hbl:s grafikers hälsningar I Hurdant material är lämpligt för en dagstidning? Vill ha material som är enkelt att förstå för vem som helst Mindre fakta per graf t.ex. stolpar delade i tio bitar är svåra att tolka Hur bearbetat borde materialet vara då det når oss? Så bearbetat som möjligt. Sifferfakta hellre i form av färdiga diagram än i tabeller Hbl:s grafikers hälsningar II Hurdant är statistikproducenternas material I regel svårtolkat och med onödiga tricks i framställningen T.ex.: Tredimensionella staplar svåra att bearbeta Hur utveckla statistikproducenternas service? Lägg mer material i elektronisk form på nätet Använd program som är lätta att öppna (undvik t.ex. stora PowerPoint-filer Lägg varje graf skilt bakom en egen länk på nätet 6
Hbl:s grafikers hälsningar III Hur öka förutsättningarna för att använda kvantitativt material på redaktionerna? Erbjud ett så färdigt material som möjligt Rubrik, förklaring och källa färdigt på svenska Enkla diagram utan allt för mycket fakta T.ex. syns mer än fem kurvor inte, två-tre fungerar bäst men det erbjuds upp till tio kurvor. Följer exempel på bra och mindre bra grafik från Hbl (Lotta Haglund, Nora Hagman vid Hbl) Exempel på bra siffertabell 7
Exempel på bra kurvdiagram Exempel på bra kombinerat stolp- och pajdiagram 8
Exempel på komplicerat men fungerande delat stolpdiagram Exempel på dåligt kurvdiagram 9
Exempel på dåligt stolpdiagram Sammanfattning Både mediekonsumenterna och redaktionerna har svårt att tolka statistik Hälsning till statistikproducenterna: för att medier skulle använda mer kvantitativt material borde det material som erbjuds medierna göras mer tillgängligt Hälsningar till oss i medierna: 1) utbilda vår personal att kritiskt kunna utvärdera tolkningarna av siffror och statistik 2) söka oftare självmant relevant kvantitativt material som stöder texterna och bilderna 10