RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013



Relevanta dokument
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Lokal arbetsplan. Läsåret:

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kvalitetsredovisning Förskolan Junibacken Förutsättningar Förskolan Junibackens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Lokal Arbetsplan för Östangården

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Violen

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lokal Arbetsplan för VALEN

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Arbetsplan. Killingens förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Tyck till om förskolans kvalitet!

LÅNGTÄPPANS FÖRSKOLA MYSAKS UTVECKLINGSPLAN MED UTVÄRDERING

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Rudsskogens Förskola LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Verksamhetsmål 2016/17

Kvalitetsarbete i förskolan

Strategi för Vågens Natur & Teknikförskola läsåret 2015/2016

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Arbetsplan läsåret

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Vår verksamhet under läsåret

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Lyckans mål 2016/2017

Senast ändrat

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

SÅNGTRASTENS FÖRSKOLA LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Kommentarer till kvalitetshjulet

TRANANS UTVECKLINGSPLAN MED UTVÄRDERING

LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan Vitklöverns förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Transkript:

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan

Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare och en barnskötare. I barngruppen finns det 17 barn från ett till fem år 9 pojkar och 8 flickor. På vår avdelning finns det tydliga lekarenor. Varje lekarena har ett namn och är färgkodad. Därmed kan barnen läsa av och se vilken funktion just den arenan har. Förskolans utemiljö inbjuder till bra grovmotorisk träning och utmaningar. På gården finns det gungor, rutschkanor, sandlådor, lekhus och gräsplan. Närheten till skogen och vår vackra utegård främjar vårt naturinriktade arbetssätt. I vårt arbete kring hållbar utveckling vill vi göra barnen medvetna om och skapa en förståelse för vikten av hälsa, och miljö för en hållbar framtid. Arbetet med hållbar utveckling sätter sin prägel på hela verksamheten och utgår från Läroplanen (Lpfö 98/reviderad), FNs: Barnkonvention och Agenda 21. Värdegrundsarbetet är ett kunskapsområde som genomsyrar hela vår verksamhet. I förskolans Likabehandlingsplan - Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling - beskrivs arbetet med jämställdhet, mångfald och diskriminering. Under läsåret ska vi fokusera på tre utvalda utvecklingsområden som är gemensamma för Ruds skolområde, naturvetenskap/teknik, språk och barn och kommunikation mellan förskola och hem. Var befinner vi oss idag? Naturkunskap/Teknik: Vi upplever att barnen visar intresse för natur/teknik men vi behöver öka vår kunskap i ämnet för att få in det som en naturlig del i vardagen. Språk: Språket är en viktig del i den sociala kompetensen både för självförtroendet och är en del vid konflikthantering. Vi behöver utveckla en språkarena som stimulerar både de brn som är verbala och barn med behov av språkstöd. Kommunikation: Vi använder oss av aktivitetskort där barnen är delaktiga i valet av lek/sysselsättning. Föräldrarna har möjlighet att lämna synpunkter i en låda eller genom föräldrarådet. Vi erbjuder barn och vårdnadshavare två utvecklingssamtal per läsår. Under året kommer vi att arbeta tematiskt där vi bakar in alla utvecklingsområdena i en helhet. Hållbar utveckling och genusarbetet kommer att ingå i temaarbetet. En av de viktigaste sakerna barn kan lära sig i förskolan, är att fungera tillsammans med andra 2

Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren 2013. Språk Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. leka med språket ( språkleker - rim, rams, stavelser, ordpussel m.m.) 2. använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 3. visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 4. visa intresse för bilder, texter och olika medier. Arbetslaget Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under året ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Senast den 2012-10-15 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial på sina respektive ansvarsbarn. Senast den 2013-02-01 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn Senast den första november 2012 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Arbetslaget: Vi fördjupar oss i Bornholmsmodellen. Arbete för att nå mål/målkriterier 1. Språklekar, rim, ramsor, stavelser och sånger är grunden på våra dagliga samlingar. Vi utvecklar en språkarena där vi uppdaterar nytt inspirerande material text ordpussel. Vi kommer att luta vår språkverksamhet mot den beprövade metoden Bornholmsmodellen Från den metoden kommer vi att hämtar tips och idéer till vår undervisning inom språket. 2. Genom att vi lyssnar är tydliga och benämner saker och berättar får vi en dialog med barnen. 3. Det finns tillgängligt material att tillgå t ex en bokstavs bok som vi arbetat fram. Vi har barnens namn på olika platser t ex i hallen, på stolarna, på tallrikarna m.m. 3

4. Vi använder oss av flanosagor, språkpåsar och högläsning. Böcker finns i en låda och är tillgängligt för alla barn. 5. Arbetslaget fördjupar sig i Bornholsmodellen. 6. Vi utarbetar ett schema för kartläggning av språket på våra barn. Sen gör vi en sammanställning. För att se på vilken nivå vi ska lägga undervisningen och hur vi kan förbättra den språkliga miljön. 7. Under oktober månad ser vi över den språkliga miljön. Hur följer vi upp arbetet Genom granskning och verksamhetsbesök. Avdelningen: Genom granskning/utvärdering 1g/termin Naturvetenskap/Teknik Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Arbetslaget Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under året ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. 4

Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. Senast den första april 2012 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Denna dokumentation ska finnas med i barnets portfolio. Arbete för att nå mål/målkriterier 1. Vi fortsätter vårt arbete med källsortering som föregående läsår. 2. Vi följer årstidväxlingarna genom att utarbeta en årstidsbok där vi genom fotografering följer ett träds växlingar. Skogsutflykter fortsätter vi med i mindre grupper/tvärgrupper. 3. I vårt tematiska arbetssätt kommer det att ingå olika experiment för alla åldrar bl.a. har vi införskaffat en balja där vi kommer utforska vatten. 4. Vi dokumenterar genom ord och bild. 5. Vi delar in barnen i mindre grupper för att få ett bättre samspel med barnen. 6. Vårt nyinköpta material ska ge barnen inspiration och nyfikenhet och viljan att pröva olika orters tekniker. Vi söker kunskap i litteratur och på nätet samt hämtar idéer från andra förskolor. Hur följer vi upp arbetet Genom granskning och verksamhetsbesök. Avdelningen Granskning.Vi arbetar fram ett tematiskt utvärderings schema för hela verksamheten. Kommunikation Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation Arbetslagen ska arbeta med portfolio för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Arbete för att nå målen Vi dokumenterar genom bild och text samt visar vår verksamhet i den digitala fotoramen. All dokumentation finns synlig för föräldrar och barn. På höstens föräldramöte informerar vi föräldrarna om var dom kan hitta information om vår verksamhet Vi följer det schema vi har men utvecklar det under läsåret. Ge varandra mer tid för ämnet. 5

På inbjudan till utvecklingssamtalet kommer det att finnas med en fråga, vad man har för förväntningar på samtalet? Svaret på frågan tar vi med oss i planeringen av utvecklingssamtalet. En pedagog finns alltid tillgänglig vid lämning och hämtning. Vi läser förskolan nr.6 om föräldrakontakt. Hur följer vi upp arbetet Genom granskning och verksamhetsbesök. Avdelningen: Vi gör en egen föräldraenkät som vi delar ut i slutet på vårterminen. 6