KONSEKVENSER OCH ARBETE MED KLIMATANPASSNING I MALMÖ - med fokus på avloppsledningsnätet Susanne Steen Kronborg, VA SYD FVIT 25-26 april 2012, Tylösand
Innehåll Kort om VA SYD Malmös avloppssystem Problem och utmaningar Konsekvenser av ett klimat i förändring Hur ska vi anpassa ledningsnätet
Burlöv + Lund + Malmö + Eslöv = VA SYD VA SYD är ett kommunalförbund som består av VA-verken i Burlöv, Lund, Eslöv och Malmö. VA SYD har ca 300 anställda och ca 500 000 kunder. Vi tillhandahåller dricksvatten, tar hand om avloppsvatten och i Malmö har vi även hand om avfallshanteringen.
Malmös avloppssystem Turning Torso 300 000 invånare 30 % kombinerat 2 Avloppsreningsverk Platt 6 stora pumpstationer 6 avloppsområden Huvudrecipient Öresund Kombinerat avloppssystem Avloppsområdesgräns
Problem och utmaningar Bräddningar och föroreningsutsläpp till recipient Källaröversvämningar Ett åldrande TA-system Ojämn belastning till ARV Stora mängder rens till ARV Klimatförändringar scanpix www.thameswater.co.uk
Konsekvenser av klimat i förändring Med hjälp av resultat från projektet Häftiga regn i Europa med fokus på Sverige - ett klimatförändringsperspektiv studeras hur ändrad regnintensitet påverkar: Bräddningar Risken för källaröversvämningar En högupplöst regnserie 1980-2011 ligger som grund för beräkningar. Än så länge har endast 4 år hunnit analyserats. Även nederbörd i samband med höga havsvattennivåer har studerats.
Konsekvenser av för ett bräddning klimat i förändring -Bräddning En jämförelse mellan bräddningsmängd för uppmätt och klimatkorrigerade regnserier, årsgenomsnitt över 4 år Hamnen Sege å Inre kanaler Uppmätt regn 2007-2011 ECHAM 2097-2101 HADCM 2097-2101 1 Turning Torso ~70 000 m 3
Konsekvenser av ett klimat i förändring - Källaröversvämningar Om inga åtgärder vidtas för att kompensera för ett förändrat klimat kommer: 26 augusti 2006 Den förväntade trycklinjen att bli högre, med större skador som följd 26 augusti 2096 Enl. RCA3 A1b-HADCM3-ref_50km Antalet fastigheter i riskområden för källaröversvämningar att öka Antalet källaröversvämningstillfällen att öka Ledning där anslutna fast. har ökad risk att drabbas av översvämning Ledning där anslutna fast. har låg risk att drabbas av översvämning
Avloppstunnel lösningen? Stora åtgärder har genomförts under 90- och 00-talen för att minska belastningen på det kombinerade avloppsnätet, men nu återstår inga enkla effektiva lösningar längre. Idén att ersätta tryckavloppssystemet med en avloppstunnel kom från Peter Stahre i början av 90-talet. Anledningarna till varför en tunnel behövs är många: Jämna ut flödet till ARV för att förbättrar driftförhållandena Minska bräddningen till recipienterna Ersätta ett åldrande tryckavloppsystem Öka driftssäkerheten Minska risken för källaröversvämningar Mindre kostsam och tidseffektivare åtgärd än att separera Möta omvärldens krav (en eskimåsväng ska kunna göras riskfritt) Möta ett klimat i förändring
Tunnel 2000 Huvudtunnel, ø 4,2 m 6 km lång, 85 000 m 3 Sjölunda ARV PST 7 m 3 Microtunnel, ø 1,6 m
Tunnel 2000 -effekt på bräddningar Utan tunnel Utan tunnel Hamnen Utan tunnel Sege å Inre kanaler Uppmätt regn 2007-2011 ECHAM 2097-2101 HADCM 2097-2101 1 Turning Torso ~70 000 m 3
Tunnel 2000 effekt på risken för källaröversvämningar Störst effekt har tunneln på trycklinjen i de stora huvudledningarna närmast tilloppen till tunneln. Effekten avtar med avståndet från tunneln. Risken för källaröversvämning längre ut i systemet påverkas i princip inte av tunneln. 26 augusti 2006 - med tunnel 26 augusti 2096 Enl. RCA3 A1b-HADCM3-ref_50km Tunneln bidrar till en positiv effekt på risken för källaröversvämning i både kombinerade och duplikata områden genom en ökad driftssäkerhet. Ledning där anslutna fast. har ökad risk att drabbas av översvämning Ledning där anslutna fast. har låg risk att drabbas av översvämning
Kompletterande åtgärder
Slutsatser Framtidens klimat bjuder på ökad risk för källaröversvämning och ökad mängd bräddat avloppsvatten till recipienterna. Tunneln är en effektiv åtgärd för att förbättra den ekologiska statusen hos recipienterna genom att minska bräddningsmängden och antalet bräddningstillfällen. Tunneln har en god effekt på att hålla nere nivån i de kombinerade huvudledningar och spillvattenhuvudledningarna närmast tilloppen till tunneln. För att kompensera för det förändrade klimatet behöver tunneln kompletteras med ytterligare åtgärder.
Referensobjekt The Thames Tunnel i London www.thameswater.co.uk/cps/rde/xchg/corp/hs.xsl/1011 5.htm The Deep Tunnel i Chicago http://www.mwrd.org/irj/portal/anonymous/tarp The Big Pipe - The East Side CSO Tunnel Project i Portland http://www.portlandonline.com/cso/index.cfm?c=31727 The Northern Tunnel Collector i St. Petersburg http://www.vodokanal.spb.ru/content/about/projects/e ng/ www.thameswater.co.uk The Deep Tunnel, www.mwrd.org
TACK!