Projektfakta Projektnamn: Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektägare: Kristianstads kommun Medfinansiärer/partners: Tillväxtverket och Region Skåne Projekttid: 2011-10-01 2013-06-30 Kontaktperson: Johan Jyrell, projektledare Kontaktuppgifter: telefon 044-132093 Mobil 0738-532093 e-mail johan.jyrell@kristianstad.se Projektpresentation Projektidé Att skapa bättre förutsättningar för lokal serviceutveckling, genom att skaffa mer kunskap, inspirera och skapa engagemang i servicefrågor. Att koppla ihop och skapa nätverk mellan privata, ideella och offentliga aktörer för att lägga grunden till ett fortsatt arbete för god lokal service, samt att generellt stärka det lokala ledarskapet genom att introducera och sprida kunskap om olika metoder och arbetssätt för ledning, organisering och finansiering etc. Bakgrund Kristianstads kommun antog 2008 strategidokumentet "Växande landsbygd" och formaliserade därmed sitt landsbygdsarbete med syftet att skapa goda förutsättningar för företagare, boende och besökande på landsbygden. Som ett led i ett aktivt landsbygdsarbete vill kommunen genom sin satsning på projektinitiativet Lokala servicepunkter på skånska landsbygden fokusera på den lokala servicen och jobba för att vända den negativa utvecklingstrend som råder genom att aktivt öka samverkan mellan ideella och privata krafter, nyttja nya perspektiv, teknik och modeller för att skapa och bibehålla en god service. Syfte Det övergripande syftet med projekt är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell, privat och offentlig sektor jobba för att skapa och utveckla lokala servicepunkter för både kommersiell och offentlig service. Att lokalt kunna ge hjälp till självhjälp, att ge stöd till utveckling och uppmuntra till ett ökat lokalt ansvarstagande för att stärka civilsamhället.
Projektet syftar också till att undersöka vilka möjligheter som finns för ideella aktörer, exempelvis byalag, till en mer affärsmässig drift av sin verksamhet. Att hitta nya lösningar för kommunal service och en öppenhet för att sammanföra denna med ideell och privat service i byarna. Samt att som pilotfall utveckla en hållbar metod med lokalt anpassade modeller för etableringen av servicepunkter. Mål Projektmål Att tio orter i Kristianstads kommun ska delta i projektet. Att näringslivet, civilsamhället och kommunen tillsammans i de utvalda orterna bildar lokala arbetsgrupper för att arbeta med den lokala servicen i fokus. Att de deltagande orterna ska ha upprättat specifika och långsiktigt hållbara handlingsplaner för etablering av servicepunkter eller andra alternativa servicelösningar efter projektets slut. Att alla deltagande lokala utvecklingsgrupper och liknande ideella föreningar vid projektets slut ska ha fått information om möjligheterna att ombildas till exempelvis en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Att minst en förening ska ha ombildats till exempelvis en ekonomisk förening, ett aktiebolag eller annan bolagsform som ett resultat av att ha deltagit i projektet. Effektmål Att lokala servicepunkter i samverkan mellan ideell, privat och offentlig sektor ska etableras i alla deltagande orter inom fem år efter projektets slut. Att utveckla en metod för etablering av lokala servicepunkter och sprida denna metod regionalt till minst 25 kommuner via personliga besök under projektets gång. Projektets målgrupp Projektet har haft två huvudsakliga målgrupper. Den ena målgruppen har utgjorts av den privata sektorn främst i form av lokala företagare och entreprenörer inom servicenäringen eg. landsbygdshandlare. Genom projektet ska dessa stödjas för att i samverkan med civilsamhället och kommunen hitta nya samverkansformer för att skapa långsiktigt hållbara servicelösningar på landsbygden. Den andra primära målgruppen har varit de boende i de deltagande byarna. Byalagen och de lokala utvecklingsgrupperna har en viktig roll som sammanhållande faktor för de boende.
De lokala utvecklingsgrupperna kan även ses som en egen målgrupp i samband med de aktiviteter som planeras för att informera dessa om möjligheter till ombildning. Projektorganisation Projektet finansieras tillsammans av Kristianstads kommun, Tillväxtverket och Region Skåne. Kristianstads kommun är projektägare och administrativt ansvarig för projektet. En projektledare anställd av Kristianstads kommun leder och driver projektet på heltid. Projektets styrgrupp har bestått av representanter från Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne samt Kristianstads kommuns landsbygdsutvecklare och en representant från Kristianstads kommuns medborgarkontor. Ingen formell referensgrupp har funnits, däremot ett antal referenspersoner i ett löst sammansatt nätverk som har kunnat konsulteras vid behov. Genomförande Projektprocessen och bestått av fyra huvudfaser. Projektfaserna har i viss mån varit kronologiska men har under projektets gång löpt parallellt och gått i varandra. Projektprocessen Fas 1 Kartläggning Som ett första steg i projektet genomfördes en generell kartläggning av det kommersiella serviceläget i Kristianstads kommun. Kartläggningen innefattade alla dagligvarubutiker i kommunen utom butikerna i Kristianstads centralort och Åhus. Fas 2 Rekrytering Alla orter i Kristianstads kommun med en befintlig livsmedels- /dagligvarubutik i drift, utom butiker i Kristianstads centralort och Åhus, sågs till en början som potentiella deltagare i projektet. Projektledaren har tillsammans med styrgruppen kontinuerligt gjort urval och prioriteringar av vilka orter som skall ingå i projektet. Avgörande faktorer för urval och rekrytering har varit det lokala engagemanget och förmågan att lokalt mobilsera intresse kring projektet.
Rekrytering av deltagare till övriga kompetenshöjande aktiviteter som anordnas inom projektets ramar har främst skett genom Kristianstads kommuns landsbygdsutvecklares nätverk av byalag, ideella lokala föreningar m fl. Fas 3 Samverkan Projektet har aktivt arbetat för att etablera och utveckla samarbeten i lokala grupper med representanter från ideell-, privat/kommersiell- samt offentlig sektor (kommunen). För att genom samverkan med den lokala servicen i fokus jobba fram handlingsplaner, hitta idéer, lokala behov och formulera områden inom vilka kompetensutveckling behövs. Även lokal samverkan i andra konstellationer har uppmuntrats och genomförts under projektets gång. Fas 4 Kompetensutveckling Projektet har hela tiden varit lyhörda för vilka kompetensbehov som finns och aktivt arbetat med att leta fram och erbjuda kompetenshöjande aktiviteter i syfte att lära, coacha, inspirera, dela och visa goda exempel. Aktiviteter inom projektet Projektets aktiviteter och arrangemang har framförallt vänt sig till ideella föreningar och aktörer med fokus på lokalt utvecklingsarbete, till exempel byalag samt till innehavare av livsmedelsbutiker verksamma på landsbygden. Nedan följer ett axplock av de olika aktiviteter och evenemang som genomförts inom ramen för projektet. En kartläggning av det aktuella serviceläget i Kristianstads kommun utfördes av projektledaren i samarbete med Landsbygdsmentorerna och Företagarna i Kristianstad som bollplank. Syftet med utredningen var dels att få ett underlag till rekryteringen av orter som skulle vara aktuella att ingå i projektet men också att få en generell bild av det kommersiella serviceläget samt en kort beskrivning av livsmedelsbutikernas nuvarande status. Totalt 14 butiker runt om i Kristianstads kommun ingick i kartläggningen. Resultatet av utredningen kan ses som ett första steg i ett framtida arbete med att ta fram en kommunal serviceplan. Workshops och möten med lokala arbetsgrupper på följande orter. Everöd, Linderöd, Maglehem, Rickarum-Djurröd-Äsphult, Huaröd och Gärds Köpinge. Cirka 3-6 unika möten med varje arbetsgrupp har genomförts under projektperioden.
Medborgarenkäter På följande orter har projektet aktivt jobbat med lokalanpassade medborgarenkäter, Everöd, Rickarum-Äsphult-Djurröd, Linderöd och Maglehem. Arbetet med enkäterna har använts som metod och verktyg i det lokala samverkansarbetet. De lokala arbetsgrupperna bestående av ideella aktörer samt ortens handlare, har tillsammans tagit fram innehåll, formulerat frågor, ansvarat för distribution, följt upp och bearbetat svar. Sammanlagt har cirka 2 500 enkäter distribuerats ut i fyra olika byar/områden. Föreläsning och workshop med Ulla Herlitz från organisationen Hela Sverige skall leva på temat Lokal ekonomi och finansiering, syfte att ge en introduktion i ämnet, visa på den lokala ekonomins kraft och möjligheter om den utnyttjas rätt samt inspirera till lokalt engagemang. Målgrupp: De lokala arbetsgrupperna samt övriga byalag/ideella föreningar. Medverkande på lokalekonomidagen i Röstånga med syfte att ge ytterligare möjligeter till fördjupning i ämnet Lokal ekonomi och finansiering. Målgrupp: Lokala arbetsgrupper och övriga byalag/ideella föreningar. En föreläsningsserie på temat Gör mer av ditt styrelseuppdrag - styrelseutbildning för aktiva i ideella föreningar och bygdebolag. Fyra föreläsningar har erbjudits med gemensamt syfte att stärka det lokala ledarskapet och att bättra på kunskapen hos de deltagande föreningsaktiva inom följande ämnen: grundläggande styrelsearbete, lokal ekonomi och finansiering, föreningsjuridik och -ekonomi. Målgrupp har varit lokala arbetsgrupper och övriga byalag/ideella föreningar. Totalt har ett 30-tal deltagare som representerat cirka 13 olika byalag och föreningar medverkat under de olika föreläsningarna. Föreläsning på temat Den attraktiva handeln på landsbygden, en föreläsning riktad till butiksinnehavare i första hand. Åtta stycken butiker erbjöds att delta i inspirationsföreläsningen för att inspireras och ta del av goda exempel, nyheter och trender. Deltagarna fick även handfasta tips angående marknadsföring, försäljning i butik, bemötande och kundvård etc. Ytterligare mervärden och resultat av mötena har varit mötet mellan butiksinnehavarna och möjligheter där till nätverksbyggande. Lokala workshops med butikscoachning projektet har erbjudit några landsbygdsbutiker konsulthjälp och coachning i den egna butiken. Butiksinnehavaren har fått en genomgång av befintlig butik med diskussioner i butiksmiljö samt en enkel åtgärds- och handlingsplan för framtida utvecklingsmöjligheter. På följande orter har butikscoachning genomförts, Linderöd, Everöd, Huaröd och Gärds köpinge. Nätverksträff för landsbygdshandlare projektet har tagit ett första steg i arbetet med att etablera ett nätverk för landsbygdshandlare aktiva i Kristianstads kommun. Målet med bildandet av nätverket är att hitta ett forum för gemensamma frågor och erfarenhetsutbyte. Efter projektets slut skall Kristianstads kommun ta över värdskapet och bjuder in till två nätverksmöten per år. Följande butiker har blivit
inbjudna att delta, Linderöd, Everöd, Gärds Köpinge, Rickarum, Huaröd, Yngsjö och Önnestad. Landsbygdsdagen 2013 en heldagskonferens arrangerad av projektet med 100-talet deltagare. Flera inspirationsföreläsningar på temat lokal service och vikten av lokalt engagemang för utveckling hölls under dagen. Workshop en presentation av den nya generationens bensinmackar. Allt från idé, koncept och förutsättningar för att installera en ny ovanjord bensinmack presenterades av Landsbygdsmentorerna. Målgrupp: Företagar- och ideella representanter i Arkelstorp. Studiebesök Huaröd lanthandel har stått värd för ett flertal besök under projekttiden i syfte att visa på det goda exemplet och inspirera andra till ett större lokalt engagemang. Workshop om energieffektivisering i landsbygdsbutiker en första introduktion har genomförts av Kristianstads kommuns Energi och klimatrådgivare och planen är att en energiinventering och framtagande av åtgärdsprogram skall kunna erbjudas ett antal landsbygdshandlare som en del i Kristinastads kommuns energi och klimat arbete. Övriga samarbeten inom projektet Projektet Lokal servicepunkter på skånska landsbygden har också som ett led i arbetet med att skapa och utveckla lokala servicepunkter varit involverat i och lyft fram två lokala projektidéer som kommit fram som resultat av den dialog som projektet har etablerat i de lokala arbetsgrupperna. Konceptuellt så är båda projektidéerna intressanta och kommer i framtiden kunna vara goda exempel och bra referensprojekt. Båda projekten har med stöd i Kristianstads kommuns landsbygdsstrategi Växande landsbygd beviljats ekonomiska bidrag och kunnat implementeras och testats under pågående projekttid. I Huaröd har ett lokalt utvecklingsprojekt genomförts i samarbete med Huaröds Invest ekonomisk förening. Syftet är att utveckla en central mötesplats och servicepunkt för ökad trivsel och sammanhållning i byn samt att skapa bättre förutsättningar för butikens fortsatta drift genom att förstärka butikens attraktionskraft genom ett bredare serviceutbud. I Everöd genomfördes ett liknande utvecklingsprojekt tillsammans med Everöds byaråd och den lokale handlaren. Syftet var även där att etablera en lokal mötesplats i anslutning till butiken för att stärka butikens attraktionskraft och roll som lokal mötesplats. Parallellt med projektet har Kristianstads kommuns medborgarkontor drivit ett internt projekt för att utreda framtida behov av offentlig och kommunal information
samt att hitta alternativ till befintliga informationskanaler och servicelösningar. Projektet har resulterat i en medborgarterminallösning som kommer att implementeras på ett antal bibliotek i Kristianstads kommun. Det här är en kommunal servicelösning som vi tror har mycket potential och som på sikt kan bli en bra serviceplattform för kommunens medborgare. Terminallösningen är i sin konstruktion enkel och flexibel och kan bli ett bra verktyg och komponent för kommunen att använda i den framtida utvecklingen av lokala servicepunkter. Utbyten med andra projekt och organisationer - Projektet har haft ett tätt samarbete och erfarenhetsutbyten med systerprojektet Hållbara servicelösningar som pågått parallellt i nordväst Skåne. Som en del av dokumentation och resultatspridningen kommer projektet Lokala Servicepunkter på skånska landsbygden att delfinansiera nyutveckling av och använda den webportal lösning som projektet Hållbara servicelösningar NV Skåne byggt upp och lanserat. Tanken är att sajten www.servicelandet.se ska bli en gemensam plats för spridning av information, metoder och goda exempel rörande lokal utveckling och service i hela Skåne. Måluppfyllelse Utfallet på de övergripande projektmålen har blivit följande. Projektmål: Utfall: Att tio orter skulle vara med i projektet Konkreta samarbeten har etablerats i följande sex byar: Linderöd, Everöd, Rickarum-Äsphult-Djurröd, Maglehem, Huaröd och Gärds köpinge. I samtliga fall har lokala samarbetsgrupper bildats och ett flertal arbetsmöten har genomförts på respektive ort. I fyra av byarna har de lokala arbetsgrupperna arbetat med medborgarenkäter som verktyg och hjälp i sitt arbete. Trots ett omfattande rekryteringsarbete så nådde vi inte riktigt ända fram men det är viktigt att poängterar att vi under projektets gång har haft och etablerat en rad andra kontakter och samarbeten med lokala aktörer men inte lika formaliserat och i samma omfattning som i fallen ovan. Projektmål: Utfall: Att tio byar efter projektets slut genom samverkan skall ha upprättat specifika och långsiktigt hållbara handlingsplaner för framtida drift och implementering av lokala servicepunkter eller andra alternativa servicelösningar. Konkret har endast ett av samarbetena mynnat ut i en dokumenterad förstudie som kan ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete, utredningen Lokal servicepunkt i Maglehem. De övriga samverkansgrupperna har under projekttiden inte nått ända fram med att skapa och formulera egna lokala handlingsplaner. Generellt beroende på att man lokalt kanske inte har varit riktigt mogen att ta sig an uppgiften, det saknas kunskap och en
riskmedvetenhet för att kunna mobilisera den energi som behövs för att skapa en strategisk samsyn och gemensamma målbilder i servicefrågan. Projektet har dock genom samverkansarbetet etablerat nätverk och skapat en nödvändig dialog kring den lokala servicen som tidigare inte funnits. Ett antal lokala processer har startats upp och som över tid kommer att mogna och kunna tag i frågorna. Projektmål: Utfall: Projektmål: Utfall: Att projektet skall ge inspiration till och introducera olika möjligheter till ombildning av ideella föreningar till annan form, exempelvis ekonomisk förening eller AB. Här har projektet framför allt fokuserat på att visa goda exempel för att inspirera. Genom projektet har en rad arrangemang och aktiviteter anordnats, ett stort antal byalag och andra ideella föreningar i kommunen har fått möjlighet att lära sig mer om olika kreativa sätt att utveckla sitt lokala ledarskap, den lokala ekonomin och hitta nya sätt att finansiera utvecklingsprojekt. Att minst en ideell förening skall ombildas till annan förenings-/bolagsform som ett resultat av att ha deltagit i projektet. Det finns inget konkret exempel som visar på att det har skett under projekttiden. Men med den ökad kunskap och inspiration har lokala processer och tankar kommit igång i den riktningen. Det skall påpekas att kunskapsnivån angående detta är generellt låg bland de lokala ideella föringarna och att det är en stor utmaning och lång process att skapa förståelse för- och se möjligheter i en mer affärsmässig drift av den lokala verksamheten. Kommentarer till projektets effektmål Ett av projektets effektmål är att projektet skall leverera en färdig metod för etablering av lokala servicepunkter och informera om denna metod till minst 25 kommuner genom personliga besök av projektledaren. Under projektets gång har det blivit tydligt att det här är ett mål som inte är realistiskt att kunna uppnå. Idén med att skapa EN metod för etablering av lokala servicepunkter är teoretiskt bra, men det vi har upptäckt i kontakten med våra lokala arbetsgrupper är att förutsättningar och behov varierar så pass mycket lokalt att det är tveksamt om den fungerar i praktiken. När det gäller spridning av lärdomar och resultat från projektet har gott och väl 25 kommuner blivit informerade under projekttiden, projektledaren har kontinuerligt besökt flera kommuner och talat vid olika föreläsningar under projekttiden. Tanken är också att sajten www.sevicelandet.se ska bidra i spridningen av lärdomar och resultat från projektet.
Angående projektets långsiktiga effektmål, att de byar som ingått i projektet inom fem år ska etablera servicepunkter i samverkan, så kan man bara spekulera i hur den framtida utvecklingen och samverkan mellan ideella, privata och offentliga sektorn kommer att te sig. Det är så många parametrar som spelar in men givet är att viktiga framgångsfaktorer för att hitta nya former för etablering och drift av lokala servicepunkter är ökad kunskap, ett mer strategiskt tänkande både lokalt och offentligt samt en fortsatt tät samverkan mellan ideella och privata aktörer lokalt. Kommentar till budgeten Projektet har haft drygt 30% lägre kostnader totalt gemfört med vad som kalkylerats i den ursprungliga projektbudgeten. Avvikelserna beror främst på att projektet hade en uppstarts/mobiliserings- och rekryteringsprocess som tog lite längre tid än planerat vilket medförde att relativt få aktiviteter genomfördes under projektets första två kvartal. En annan anledning till minskade kostnader är att projektet inte har haft några kostnader för lokaler vilket var en relativt stor del i projektbudgeten. Reflektioner och slutsatser Projektinitiativet Lokala servicepunkter på skånska landsbygden har på det hela taget varit ett bra projekt som gett ökad kunskap, inspirerat till att starta lokala utvecklingsprocesser och etablerat många nya kontaktytor och nätverk. Kristianstads kommun har genom projektet fått möjlighet att erbjuda både lokala ideella aktörer och lokala livsmedelshandlare på landsbygden en rad kompetenshöjande aktiviteter, visa goda exempel och ge handfast stöd och hjälp. Genom projektet har vi också fått nyttig kunskap om framtida utmaningar som vi står inför när det gäller tillgången till service på landsbygden, projektet har också gett en rad insikter om svårigheter och utmaningar med att bedriva lokalt utvecklingsarbete i största allmänhet, en kunskap som vi kommer ha stor nytta av i vårt fortsatta arbete. Engagemang och samverkan Under hela projekttiden har det varit en utmaning att mobilisera engagemang, entusiasm och kraft kring den lokala serviceutvecklingen och samverkansidén. Något vi sett tydliga tecken på är att den kraft som krävs för att starta en utvecklingsprocess väldigt sällan (eller aldrig) infinner sig utan att man mer eller mindre står inför ett fullbordat faktum, att exempelvis butiken eller skolan läggs ned, att det är först då man blir handlingskraftig och finner kraft att mobiliserar sig lokalt. En annan anledning är även det faktum att det är svårt att hitta lokala ideella resurser som är villiga att investera sin tid i olika projekt. Det är oftast samma personer som är engagerade och brinner för det lokala utvecklingsarbetet vilket gör att deras tid inte räcker till. Även handlarnas situation är pressad vilket har gjort det svårt att frigöra den tid och engagemang som skulle ha behövts för att få ut mer av projektinitiativet.
Den stora framtida utmaningen är således när det gäller lokalt utvecklingsarbete generellt att skapa och etablera ett proaktivt arbete, för att kunna ligga steget före. Utmaningen ligger främst i att hitta en bred samverkan lokalt, skapa gemensamma målbilder, visioner och drivkrafter för det lokala utvecklingsarbetet. När det gäller serviceutvecklingen, speciellt i syfte att kunna bibehålla en kommersiell service på landsbygden, så är den här frågan ytterst angelägen och viktig. För att hitta och implementera servicelösningar som är hållbara över tid så måste också nya samverkans och finansieringsmodeller som passar för både ideella och privata aktörer börja användas. Genom projektet Lokala servicepunkter på skånska landsbygden så har vi sett och kunnat visa ett antal bra exempel på proaktivt arbete och kreativa lösningar för att utnyttja kraften i den lokala ekonomin och möjligheter till samägande och finansiering etc, bland annat från Flyinge och Röstånga men även lokalt från det arbetet som man gör i Huaröds lanthandel. Viktiga framgångsfaktorer för dessa goda exempel är att man hittat en dynamisk relation och dialog mellan privata och ideella aktörer och kunnat formulera en vision och gemensam målbild för framtiden. En generell reflektion är att kunskapsnivån är mycket låg både bland våra lokala utvecklingsgrupper/byalag men också bland våra handlare i dessa frågor och att det finns mycket kvar att göra för att få igång fungerande utvecklings- och samverkansprocesser som kan leda till hållbara framtida servicelösningar. Tilläggas bör att det är en komplex och svår uppgift att realisera samverkans- och finansieringsprojekt enligt ovan. Butiken på landet Generellt så finns det ganska många landsbygdsbutiker runt om i Kristianstads kommun och tittar man på den geografiska spridningen så ligger de även bra placerade för att vara naturliga servicepunkter. De flesta av våra butiker som ligger utanför centralorten Kristianstad och Åhus, befinner sig dock mer eller mindre i riskzonen för att på sikt slås ut och försvinna. Detta beror främst på två orsaker, dels den strukturomvandling och allmänna samhällsutveckling som pågår med allt från avflyttning från landsbygden till ändrade köpbeteenden och levnadsmönster hos konsumenten men också kedjornas/distributörernas tuffa villkor för de mindre butikerna. Båda dessa orsaker är inte på något sätt unika för Kristianstad och Skåne utan är generella och gäller överallt och tyvärr en del av verkligheten. Det som däremot är lite unikt för Kristianstad och som är bekymmersamt är att det stora flertalet av våra butiker, oavsett storlek och geografisk placering, har stora framtida investeringsbehov eftersom man överlag har dåliga lokaler med omoderna inventarier vilket kan påskynda en nedläggning. Viktiga lärdomar som vi har fått angående framtidens landsbygdsbutik är att det måste till en rad åtgärder på olika plan för att det skall kunna finnas en framtid. Det handlar dels om att handlaren själv måste bli bättre på att anpassa sin affärsmodell till rådande situation. Att bli mer affärsmässig och flexibel, att om det krävs bli mer slimmad, nischad och smart. Det här är något som handlaren bara till viss mån kan åstadkomma och göra själv, det kommer att krävas en tät lokal dialog mellan handlaren och
byborna/kunderna för att anpassa sortiment, öka förståelsen angående vilka villkor som råder och skapa en god relation. En framgångsfaktor i det här arbetet kan vara att handlaren tar plats i bylaget eller den lokala utvecklingsgruppen för att på så sätt stärka sin lokala närvaro. Det handlar också om att som tidigare nämnts hitta nya samverkans- och finansieringslösningar för att säkra butikens existens, här hoppas vi kunna testa och implementera lösningar som vi sett från andra platser genom projektet. Exempelvis skulle en lokal investering i affärsfastigheten, dvs. att byborna köper affärsfastigheten och hyr ut till handlaren som får betala en omsättningsbaserad hyra, kunna vara en kreativ lösning som skulle kunna göra skillnad. En ytterligare lärdom från projektet är den om vilka tuffa förhållanden de flesta små butiker lever under idag, de små butikernas marginaler har blivit sämre och sämre och idag är det är svårt att få lönsamhet i en mindre verksamhet. Kedjorna/distributörerna är tämligen ointresserade av landsbygdsbutiker, handlarna har endast liten eller ingen hjälp utan står ganska ensamma. Vi tror att bildandet av ett lokalt nätverk kan vara en bra lösning för de mindre näringsidkarna, dels för att stötta varandra, dela idéer och erfarenheter men också för att kunna hitta exempelvis volymfördelar i inköp etc. I projektet Lokala servicepunkter på skånska landbygden har ett första steg tagits för att försöka etablera ett butiksnätverk. Det är också mycket positivt att se det arbete som Hela Sverige skall leva gör i syfte att bilda en intresseorganisation för lanthandlare. Det behövs verkligen en stark nationell part som kan arbeta intressepolitiskt med dessa frågor och ta en dialog med de stora kedjorna. Slutord från projektledaren Projektet Lokala servicepunkter på skånska landsbygden har gett oss förmånen att kunna fokusera på den lokala serviceutvecklingen vilket är både ett högaktuellt och viktig område arbeta med, vi har förmedlat kunskap, inspiration och kunnat introducera tankar, idéer och goda exempel för lokala handlare och utvecklingsgrupper. Konstaterar att det finns mycket att göra speciellt när det gäller att skapa engagemang och höja kunskapsnivån både bland handlarna och lokalt bland de ideella krafterna som jobbar med lokala utvecklingsfrågor. Projektet har haft högt ställda mål som vi bara delvis har nått men vi har startat upp lokala processer och ett tänk som inte funnits tidigare, vi har bildat nya nätverk och engagerat personer som inte tidigare varit kända för oss i ett kreativt samarbete. Att skapa långsiktigt hållbara servicelösningar som bygger på samverkan är en svår uppgift och som tar tid, framförallt gäller det att skapa gemensamma visioner och målbilder (samma sak gäller för övrigt all lokal utveckling). Det är viktigt och ligger helt rätt i tiden att introducera begrepp som lokal ekonomi, lokal finansiering, byabolag och samhällsentreprenörskap med tanke på hur den generella samhällsutvecklingen ser ut. Jag är övertygad om att det i framtiden kommer att krävas större lokalt initiativ och handlingskraft för att få saker och ting att hända. Vi måste nog förlika oss med tanken att ingen annan kommer att göra jobbet
Kommunens roll i det här arbetet blir fortsatt att sporra och inspirera till utvecklingsinitiativ men också att se till att kunskapsnivån höjs. Jag skulle vilja se att Kristianstads kommun fortsätter att jobba med kompetenshöjande aktiviteter gentemot de lokala byalagen/utvecklingsgrupperna. Jag skulle särskilt vilja se att det fanns möjligheter att sprida ytterligare kunskap om samhällsentreprenörskap, lokal ekonomi och finansiering i framtiden. Det finns en stor kraft och potential i det lokala kapitalet om man lyckas mobilisera och utnyttja det på rätt sätt. Jag är inte helt säker på att fler projekt liknande detta skall startas upp utan jag tror mer på riktade insatser. Detta kräver dock en stark lokal närvaro av kommunens landsbygdsutvecklare samt ett aktivt arbete med att följa den lokala utveckling och samhällsutvecklingen i stort för att hitta rätt stöd och aktiviteter. Min kanske viktigaste lärdom från projektet för att lyckas är att kraften och initiativen måste komma underifrån, det går inte att forcera fram lokal samverkan. Kommentarer från styrgruppen Tobias Dalhammar, Landsbygdsutvecklare, Länsstyrelsen Skåne Jag tycker att det är mycket intressant att kommunen söker och driver ett sådant här projekt. Att engagera medborgare i samhällsfrågor är angelägna frågor för kommunens utveckling och behöver synkroniseras med övriga delar av kommunens verksamhet. Frågor som berörs är medborgarservice, infrastruktur, lokalisering av kommunala arbetstillfällen m m. Jag är positiv till kommunens öppna och inkluderande ansats när det gäller att få med sig olika aktörer och fånga dem som verkligen kan gör skillnad och vill utveckla de mindre samhällena. Det intressanta i sammanhanget blir att utvärdera vilka aktiviteter som ger bäst effekt när det gäller att engagera människor. Erfarenheterna från projektet verkar visa att intresset och engagemanget är ojämnt fördelat bland medborgarna och att människor ofta har vissa hjärtefrågor. Utmaningen är att få medborgare att förstå att utveckling hänger ihop, t ex att det är svårt att isolera affärens vara eller icke vara från ortens utveckling i stort. Den stora utmaningen är att det kommer att finnas vinnare och förlorare bland kommunens olika orter i framtiden. Kommunens agerande när det gäller att stödja lokalsamhällena och utveckla kommunal service kan ha stor påverkan på orter, både i positiv och negativ riktning. Kommunen är alltså ingen helt neutral aktör, utan agerar med helhetstänkande när det gäller kommunala frågor. Kommunens har ett ansvar att agera för helhetens bästa, men det kan betyda att delar missgynnas. Helhetstänkande och övergripande samhällsansvar innebär därför ibland att prioritera bort saker. Detta behöver kommuner och andra offentliga aktörer kommunicera till medborgare. Samtidigt bör man förmedla att starkt medborgarengagemang ofta innebär ökade möjligheter att från offentligt håll få stöd i sina utvecklingsprocesser.
Ulf Kyrling, Landsbygdsutveckling Samhällsentreprenörskap, Näringsliv Skåne Många gånger kan man uppleva en polarisering i frågor som rör utveckling eller tillgång till olika former av offentlig eller kommersiell service, och stad och landsbygd ställs i dessa sammanhang många gånger mot varandra. Jag tycker att Kristianstad kommun i och med det här projektet har intagit en viktig ståndpunkt och visat att man förstår att förutsättningarna för att nyttja en kommuns fulla potential inte finns om man inte har med sig hela geografin. Istället för att satsa antingen på staden eller på landsbygden har Kristianstad gjort en spännande och viktig ansats för att integrera stad och landsbygd med varandra, med ambitionen att invånarna ges likartade förutsättningar att bo och verka oberoende av var man finns. Det jag observerat under projekttiden är att det är mycket tack vare att Kristianstad valt att inrätta en funktion som landsbygdsutvecklare, som gjort att frågor som rör landsbygdens väl och ve lyfts rakt in i Kristianstad kommuns beslutsprocess - ett initiativ som många kommuner med en stor och aktiv landsbygdsbefolkning borde vara intresserade av att ta efter. Projektet har visat att även om kommunens intentioner är goda, måste det finnas ett motsvarande engagemang och vilja till förändring i samhällena och byarna ute på landsbygden, om man ska få till den dynamik som behövs för ett gemensamt utvecklingsarbete. och inte nog med det. Det behövs också en gemensam syn bland de som bor i byn på vilka framtids-/utvecklingsfrågor man tillsammans ska fokusera på, antingen man engagerar sig som bybo, som företagare eller representant för den idéburna sektorn. Här kan en kommun ha en viktig uppgift i att öka förståelsen av att man som byaförening ingår i ett större utvecklingssammanhang och bidra med till exempel kompetens kring hur man kan organisera sig, vilka andra nätverk som kan vara nyttiga och hur lokal finansiering kan medverka till en positiv utveckling för byn. Alla kommuner borde göra en lika grundlig inventering som Kristianstad gjort av vilket serviceutbud som finns på landsbygden och upprätta en beredskaps-/serviceplan för hur man kan bevara den service som finns eller bygga ut servicen utifrån de behov som framkommer. Jag ser Kristianstad kommuns initiativ i det här projektet som ett föredöme som borde kunna utgöra ett gott exempel för många andra kommuner för att ta tillvara på allas engagemang som i sin tur kan bidra till utveckling och att göra kommunen attraktiv att bo i, besöka och att bedriva sin verksamhet i.